Vanessa Podcasts
-
Vanessa är vår tids Charles Ingvar Jönsson. Kristoffer letar efter sin inre Buddha och Daniel undrar vad han ska göra med sina 250 tomatplantor! Lyssna och anteckna noga, klokskaperna haglar! www.kompanietpodcast.se
-
Kristoffer hindras från att komma in i studion, Vanessa lägger pussel på ett besynnerligt sätt och Daniel har blivit BESATT av en ny mejeriprodukt!
-
Kristoffer bjuder på godis och får dom andra att nästan kräkas. Daniel vill avskaffa skolan och Vanessa har ljugit för en vän. Trevlig lyssning! www.kompanietpodcast.se
-
Podden fyller 500 avsnitt! Kristoffer fyller år, Vanessa antecknar i sömnen och Daniel vill inte resa till Kambodja. Trevlig lyssning! Eller tittning! www.kompanietpodcast.se
-
Vanessa har skaffat nya hobbys, Kristoffer har varit med om ett JULMUSTERIUM och Daniel ska få tillökning i familjen! www.kompanietpodcast.se
-
Vanessa har förberett ett idiotiskt test. Daniel har fuskat sig fram i livet och Kristoffer stör sig på folk som vill sälja saker! Trevlig lyssning! www.kompanietpodcast.se Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Gå in och stötta oss på Patreon för bonusinnehåll och massa annat: https://www.patreon.com/rosceremonin
God Jul önskar Rosceremoni Podcast och ger er fantastiska lyssnare i julklapp ett avsnitt väl passande alla Bachelor/ette-fans! I studion gästas vi nämligen av Bachelorettes Producent, Vanessa, som svarar på era lyssnarfrågor! Hur väljer dem vem som ska bli Bachelorette? Är produktionen med och beslutar om vem som ska få lämna/stanna? Vanessa delar även med sig av hur vissa ansökande imponerar som growers och andra som showers... Ett härligt och spännande avsnitt helt enkelt!
God Jul, önskar Emelie & Amanda
Allt det - och mer! I Rosceremoni Podcast med @mliwannberg & @amandakoskela
Gå in och följ oss på Instagram:
@rosceremoni
@amandakoskela
@mliwannberg
'Rosceremoni Podcast' är producerad av Silverdrake Förlag via Acast
www.silverdrakeförlag.se
Redaktör:
Marcus Tigerdraake, [email protected]
@marcustigerdraake
Koordinator:
Victoria Tigerdraake, [email protected]
@victigerdraake
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vanessa har gjort ett skönhetsingrepp, Kristoffer har ätit burgare i Svedala och Daniel vill visa pungen för Lasse Winnerbäck. Vännerna firar jul och har det MYSIGT. www.kompanietpodcast.se Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Vanessa har migrän i armen, Kristoffer roddar barnkalas med kludd och Daniel har bytt ut alla i sin närhet mot en ny bekantskap! Trevlig lyssning! www.kompanietpodcast.se Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Vanessa har upplevt början på en skräckfilm, Daniel har varit på julmarknad och Kristoffer har varit på fler än ett spa på en vecka! Trevlig lyssning! www.kompanietpodcast.se Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Julstämningen börjar sprida sig i Kompaniet! Vanessa har träffat en dansk, Kristoffer läser låsta artiklar och Daniel behöver ligga. Trevlig lyssning! www.kompanietpodcast.se Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Fruktstund eller förspel? Daniel och Vanessa kämpar mot snön men Kristoffer har flytt landet. Det är bråkande danskar, brandövningar och medicin för bakvärtes bruk. Trevlig lyssning! www.kompanietpodcast.se Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Daniel ligger hemma och är sjuk, men Tomas Jämtbäck kliver in igen! Han har stört sig på grejer, Kristoffer försöker stressa ner och Vanessa och hennes kompisar planerar en snabb exit! Trevlig lyssning! Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Öar som funnits på kartan har ibland visat sig vara skapelser av fantasin. Petter Lindblad Ehnborg reflekterar över fantomöarnas historia och vad som hände när jordklotet kartlades.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Drömmen om en ö skingras ibland som sand mellan fingrarna. När ett australiskt forskningsfartyg 2012 skulle besöka Sandy Island, så var stillahavsön inte där. Då hade den tjugofyra kilometer långa landmassan ändå funnits utmärkt på kartan i mer än ett sekel – i allt från välrenommerade världsatlas till den stora sökmotorns satellitkartor. Geografen Alastair Bonnett beskriver utfärden till Sandy Island som upptäckten av en plats icke-vara. Många öar hade tidigare mött samma öde: under 18- och 1900-talen genomfördes flera expeditioner för att sudda ut hundratals öar som inte fanns. På sjökorten stod förkortningen ”E.D” för ”Existence Doubted”, betvivlad existens.
Redan Plutarchos konstaterade att geografer gärna fyllde kartans marginaler med tvivelaktiga inslag. Frusna hav, otillgängliga våtmarker eller öknar fulla av vilda bestar. ”HIC SVNT LEONES” noterade medeltida kartritare över obygden, ”här finns lejon”, men de hade lika gärna kunnat skriva ”här finns öar”. 1500-talets kartor – som Olaus Magnus Carta Marina eller Abraham Ortelius Theatrum Orbis Terrarum – svämmar över av främmande skärgårdar. Den moderna kartografins fortsatta utveckling är på många sätt en berättelse om öarnas försvinnande.
De kallas ”fantomöar”: platser som en gång fanns angivna på kartan men ströks vid närmare påsyn. Gemensamt för dem alla är att de uppstått ur havet då drömmen föregått kartbilden. Hos en sjöman som längtar efter land – eller berömmelse – kan sinnenas spratt forma en ö av en dimbank, en valrygg eller en optisk illusion. I andra fall kan en berättelse vara gnistan. I Garci Rodríguez de Montalvos riddarroman Las sergas de Esplandían från 1510 beskrivs en fiktiv ö öster om Ostindien vid namn ”California”. När spanska erövrare senare under seklet siktade Baja Californias sydspets trodde de sig ha hittat just en ö, och döpte den efter fiktionen. Andra fantomöar har sitt ursprung i långlivade myter. Kring 500-talet gav sig irländska munkar ut på resor i roddbåt i västerled, och öarna de sades ha hittat levde kvar på kartan ett årtusende. Mest mytomspunnen är Sankt Brendans ö, ett paradis på Jorden omslutet av en tät dimma, men enligt vissa inte så mycket en fantomö som en verklig. Kanske var det till Newfoundland som munkarna funnit vägen?
Fantomöarnas försvinnande kan möjligen betraktas som en ojämn kamp mellan två kartografiska andor. Författaren Robert Macfarlane återkommer till skillnaden mellan det han kallar för rutnäts- och berättelsekartor. Den idag dominerande rutnätskartan översätter otyglad rymd till en abstrakt helhet. Den anger gränser mellan länder, råvaror eller ägare – men också vägen till närmsta italienska restaurang – och som sådan har den förstås varit mycket praktisk. Priset för detta är enligt Macfarlane att rutnätskartan reducerar världen till data, oberoende av en mänsklig betraktare. Den lyfter ut människan ur den omgivande miljön och placerar henne utanför landskapet.
Berättelsekartan är annorlunda, i det att den snarare betraktar människan som en del av kartan. Här berättas en historia om en plats och hur den upplevs av en människa eller kultur som rör sig genom den. Medan rutnätskartan beskriver ett rum genom vilket otaliga resor kan göras fångar berättelsekartan istället en unik resa, unika relationer mellan människor, eller mellan människan, tiden och landskapet. Aboriginernas sånglinjer eller drömspår kan leda vandraren genom rumtiden, medan den keltiska traditionens så kallade tunna platser är de där hinnan mellan det jordiska och det himmelska är som skirast. Bortom Nordatlantens horisont såg Sankt Brendan och hans fränder inte bara fysiska öar utan också ett landskap av andliga prövningar.
Författaren Amitav Ghosh noterar att den europeiska erövringen av världen åtföljdes just av ett ritande av rutnät över jordklotet. Räta linjer som snart stod i konflikt med redan existerande berättelser om det omgivande landskapets betydelse. Platser gavs nya namn som påminde om den gamla världen, marker omformades för att likna Europa, och ursprungsbefolkning fördrevs, eller utplånades ur landskapet. Så finns det under dagens öar ofta andra begravda. Ta Quisqueya som exempel, namnet på en förlorad ö på ett förlorat språk, taíno, talat av ett närapå förlorat folk. 1492 landsteg Columbus på ön och döpte den till la isla Española, den spanska ön, eller kort bara ”den spanska”, Hispaniola. Under de kommande 25 åren dog sannolikt hundratusentals taínoer, ofta som slavar i spanjorernas guldgruvor. De kom att ersättas av afrikaner, slagna i bojor och samman med sockerrör skeppade över havet.
Så har drömmen om en orörd ö många gånger visat sig förödande för den som redan har ön som sitt hemland. Även drömmar kan få våldsamma följder. ”Historien är full av skeenden som skedde på grund av en inbillad saga”, noterar Umberto Eco, och lyfter fram just Columbus jakt efter en ny sjöväg till Indien eller kapten Cooks sökande efter Terra Australis Incognita. När Cook återvände till England med beskedet att Stilla havet var en övärld – snarare än denna drömda, okända landmassa – möttes han av besvikelse. Europa kom att se på öarna som fantomer efter en förlorad kontinent, undantag av mening, avskurna från varandra och vindspridda i en tom ocean. Detta helt på tvärs mot lokala föreställningar om havet som en gränslös kontinent av vatten, en väv som band samman såväl människor som öar.
I vår kartlagda tid har nya former av fantomöar hamnat i den geopolitiska brännpunkten – som då nya stränder uppenbarar sig under polernas smältande is. Utanför Dubais kust pågår alltsedan 2003 skapandet av den så kallade ”Världen”, en konstgjord skärgård i form av en världskarta, som en dag är tänkt att täckas av lyxhotell. Detta på en plats som med stigande våttemperaturer riskerar att bli otjänlig för mänskligt liv. ”Ett sandslott i havet” – så beskriver tidningen Le Monde de konstgjorda, militariserade öar som Kina låtit anlägga i Sydkinesiska sjön, i syfte att stärka sin järnhand över regionen.
Öar som uppstår, men också öar som försvinner. Inga länder är lika känsliga för havsnivåhöjningar som de låglänta korallatollerna i Stilla havet och Indiska oceanen. I Maldivernas huvudstad Malé bor en kvarts miljon invånare bara decimeter över havet, däribland en snabbt växande skara internflyktingar. En angelägen fråga för atollernas intellektuella är hur språk, kulturarv och nation ska bevaras om öarna en dag behöver överges.
Det finns många alternativ till den berömda kanariefågeln i kolgruvan. Maldivernas sand, Mauritius dronter, Påsköns träd. Naurus fosfat gjorde för en tid landet till världens näst rikaste men när råvaran tog slut fick ön istället agera läger och limbo åt Australiens båtflyktingar. Fantomöar men också öarnas fantomer: tillsammans vittnar de om behovet av en ny karta, nya berättelser.
Petter Lindblad Ehnborg, psykolog och essäist
Litteratur
Bonnett, Alastair. 2015. ”Sandy Island” i Off the Map. London: Aurum Press.
Bonnett, Alastair. 2021. The Age of Islands. London: Atlantic Books.
Eco, Umberto. 1998. Serendipities. New York: Columbia University Press.
Edmond, Rod & Smith, Vanessa (red.). 2003. Islands in History and Representation. Oxon/New York: Routledge.
Ghosh, Amitav. 2021. The Nutmeg’s Curse. The University of Chicago Press.
Le Monde Hors-Série. Géopolitique des îles en 40 cartes. 2019.
Macfarlane, Robert. 2008. The Wild Places. London: Penguin.
Macfarlane, Robert. 2018. ”Off the Grid”. I Lewis-Jones, Huw (red.). The Writer’s Map. London: Thames & Hudson.
Rodríguez de Montalvo, Garci. 1510. Las sergas de Esplandián. -
Om hur snabbmatsbud utnyttjar sitt jobb för att trakassera och sexuellt ofreda kvinnor när de beställer mat hem till dörren.
En fredagkväll beställer Vanessa mat från Foodora hem till sin studentlägenhet. Hon får ett samtal från matbudet och möter honom vid porten för att hämta maten.
– Han börjar fråga mig en massa frågor om hur gammal jag var. Och om jag bodde själv. (…) Han blev typ aggressiv och försökte ta sig in mer och blir mycket mer på mig. Han försökte pussa mig och tafsa på mig och det var då jag tyckte det blev riktigt obekvämt och jag ryckte fram maten och försökte gå in, men såg att han börjar följa efter mig så här. Så jag tänkte jag kan inte gå in i min lägenhet för då vet han exakt vart jag bor så jag började backa i korridoren.
Vanessa lyckas filma med sin mobil. Man hör henne säga ”nej” och ”lägg av”. Han försöker kyssa henne, men hon vrider sig, så hon får en puss på kinden. Då släpper mannen henne och går.
– Jag ringde ju min vän och jag typ grät, jag kunde knappt prata. Hon och hennes kille kom direkt till mig och vi ringde polisen, jag minns inte riktigt vad jag sa för jag typ grät i telefonen.
Mannen dömdes senare mot sitt nekande för sexuellt ofredande.
Foodora, Uber Eats och Wolt svararVanessa är inte ensam om sina upplevelser. Kalibers reporter Anders Lundqvist har intervjuat 16 kvinnor som varit med om liknande händelser när de beställt mat. Han har läst många fler inlägg i stängda grupper på sociala medier där kvinnor vittnar om sina upplevelser. Kajsa, vars matbeställning från en pizzeria blir starten på flera år av trakasserier och förföljelse.
– Han hade ju min adress, mitt telefonnummer. Det som oroade mig mest var att han skulle komma hem till mig. Han kunde ju skicka till mig att ’jag slutar jobbet i dag klockan tolv, jag kan komma och hämta dig så kan vi köra en tur’. Då släckte jag ner varenda lampa i hela huset och liksom vågade inte titta ut ur fönstret, säger Kajsa.
Kaliber har varit i kontakt med tre av de största aktörerna på marknaden, Foodora, Uber Eats och Wolt. Alla reglerar i sina avtal med restaurangerna hur den data som de delar med sig av får hanteras och ingen av aktörerna uppger att det är okej att använda personuppgifterna till annat än för att genomföra matleveransen. De har alla haft kontakt med kvinnliga kunder som trakasserats av bud. De säger att det inte är särskilt vanligt förekommande med tanke på hur många leveranser som görs, men att varje fall tas på största allvar och att budens agerande inte är accepterat.
När vi tagit del av kvinnornas upplevelser så ser vi att de flesta fallen där matbuden har trakasserat kvinnor är när beställningar har skett via Foodora. Daniel Gustafsson Raba är operativ chef på Foodora och han ser att en av anledningarna till det är så är att de är störst. Han beklagar att sådant här händer.
– Ja, först och främst så blir ju väldigt ledsen av att höra det och ganska illa berörd. Och om detta har skett så ber jag såklart så mycket om ursäkt för det. Det är inte acceptabelt och ingen ska få utsättas för detta tycker vi, säger Daniel Gustafsson Raba.
System med dolt nummer har satts inTvå av Foodoras större konkurrenter, Uber Eats och Wolt har sedan några år bägge två system som gör att buden aldrig ser kundens nummer och har på så vis löst delar av problemet. Richard Lindeen är vice vd och operativ chef för Wolt i Sverige.
– Telefonnummer har vi valt som en del av vår tekniska lösning för att hantera datasäkerhet att dölja så vi använder en tredjepartstjänst med så kallade proxynummer.
Även Foodora har arbetat med att utveckla ett liknande system för att minska risken för att buden trakasserar kunderna. Precis innan det här programmet sänds så får vi ett mejl från Foodora där de säger att systemet med dolda telefonnummer sattes i drift förra veckan.
- Näytä enemmän
