Episodes
-
Till namnet är Fredrika Bremer en av Sveriges mest välkända kulturpersonligheter. I många städer finns gator uppkallade efter henne. Men vem var hon egentligen?
Fredrika Bremer var en produktiv författare - och en viktig förkämpe för kvinnors rättigheter. Hon reste kors och tvärs över världen och umgicks med sina samtida intellektuella. Frigörelsen, för kvinnan men framför allt för människan, löper som en röd tråd genom hennes verk. På vilket sätt var Fredrika Bremer liberal? Hur såg hennes relation med Erik Gustaf Geijer ut? Och vad förblir hennes eftermäle?
I detta avsnitt pratar vi om Fredrika Bremers liv och verk. Gäst är Björn Hasselgren, senior fellow på Timbro och redaktör för den det senaste tillskottet i Timbro förlags klassikerserie Myndig - Fredrika Bremer i urval. Programledare är Amanda Broberg.
-
Lars Johan Hierta var en renässansman. Han grundade Aftonbladet, satt i riksdagen, var förläggare och affärsman. Han var en pionjär när det kom till att propagera för yttrandefrihet och tryckfrihet. I en tid då få såg vikten av det fria ordet övertygade Hierta -och på många sätt gjorde han liberalismen folklig.
Vad kan vi lära av Hierta i dag, och vilka idéer består hans eftermäle av? I detta avsnittet diskuterar vi den på många sätt progressiva liberalism Hierta stod för, och de intellektuella kretsar med personer som Wendela Hebbe och Carl Johan Almqvist, som han rörde sig i i 1800-talets Stockholm.
Gäst är Henrik Dalgard, skribent på Smedjan och statsvetarstudent som är inne i ett intensivt uppsatsarbete om Hierta. Programledare är Amanda Broberg.
-
Episodes manquant?
-
Hur använder vi kunskap i ett samhälle, vad har ett pris egentligen för funktion, och varför kan man inte planera fram ett bättre samhälle?
I det här avsnittet av Ideologipodden möter vi Friedrich Hayek, den österrikiska nationalekonomen och liberalen. Det handlar om hans förståelse för hur samhället fungerar och hans visioner för en friare värld.
Gäster är Per Rosencrantz, opinionsanalytiker och delägare i Nordic PA, samt Catarina Kärkkäinen, ansvarig för borgerlig idéutveckling på Timbro. Samtalet leds av Caspian Rehbinder, redaktör för Spontan ordning: F.A. Hayek i urval.
-
Religionsfriheten är den första mänskliga rättigheter. Rätten att som troende få utöva och praktisera sin religion är en självklarhet i Sverige.
Men samtidigt förordar flera partier ett förbud mot konfessionella friskolor, under pandemin begränsades religiös verksamhet betydligt mer långtgående än kommersiell och religion påstås alltjämt vara en privatsak. Vad innebär egentligen religionsfrihet i praktiken, har religiositet ett oförtjänt dåligt rykte i Sverige och varför avfärdas ofta teologiska argument? I detta avsnitt pratar vi om religionsfrihet, rätten till religion - och rätten från religion.
Gäster är Jacob Rudenstrand, författare till Den första rättigheten: rätten till religion, rätten från religion, och Markus Uvell, opinionsbildare och före detta VD på Timbro.
-
Den liberala synen på frihet är under attack igen - men denna gång från populistiskt håll. Hur ska populismen egentligen definieras? Vilka är de avgörande drivkrafterna för den inomborgerliga förändringen av synen på frihetsbegreppet? Och hur skiljer sig egentligen SD:s syn på frihet mot de borgerliga partiernas?
I detta avsnitt talar vi om brytningspunkten mellan frihet och populism.
Gäster är Sten Tolgfors, aktuell som författare till essän Landet lika: Om frihet och populism, och Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag. Programledare är Amanda Broberg.
-
Den 15 februari gick journalisten, författaren och den politiska satirikern PJ O'Rourke bort. Vem var han egentligen? Och vad gjorde han för avtryck?
I detta avsnitt av Ideologipodden lär vi känna mannen som skrev böcker som Holidays in hell och Parlament of whores. Det handlar om O´Rourkes resa från hippie till republikan, hans humoristiska betraktelser av samhället och has många underhållande citat. I detta minnesavsnitt av Ideologipodden minns vi en av de främsta politiska satirikerna - och vad vi kan lära av honom i dag.
Gäst är Mattias Svensson, författare och ledarskribent på Svenska Dagbladet. Programledare är Amanda Broberg.
-
Vad är lagen - och vad bör den vara? Är lagen och rättighet som något som vi konstruerat, eller finns det vissa inneboende, universella rättigheter?
I veckans avsnitt av Ideologipodden pratar vi om rättsspositivism. Det handlar om Robert Nozick, juridikens väsen, kontraktsteori och naturrätt.
Gäster är Frida Jansson, skribent på Smedjan och jurist, och Adam Danieli, också skribent på Smedjan och juriststudent. Programledare är Amanda Broberg.
-
Sverige har länge haft en ambivalent relation till EU. Vi var det progressiva föregångslandet, vi var den unika men också sårbara välfärdsmodellen som behövde skyddas från den konservativa kontinenten, och vi var landet som till slut behövde Europa för att hitta oss själva.
I det här avsnittet av Ideologipodden diskuteras hur idéen om Europa förändrats i svensk politisk debatt.
Gäst är Per Wirtén, frilansskribent och författare, aktuell med boken Mitt hemland: Ett utanförskapsområde (Albert Bonniers förlag). Programledare är Andreas Johansson Heinö.
-
Frågor som rör kroppen väcker starka känslor. Vad har man egentligen rätt att göra med sin kropp? Och om inte - vem ska då dra upp gränserna för vad man inte får?
I detta avsnittet diskuteras kroppslig integritet med anledning av antologin Stopp min kropp! Politik, normer och kroppslig integritet, som kom ut på Timbro förlag i höstas. Det handlar om rätten att välja kejsarsnitt, dödshjälp, abort och en rad andra politiska aspekter av kroppen. Gäster är Kajsa Dovstad, läkare och programansvarig för välfärdsfrågor på Timbro, och Vincent Flink Amble-Naess, frilansskribent och student i medicin. Båda har skrivit var sitt kapitel i Stopp min kropp! Programledare är Amanda Broberg, som också varit redaktör för antologin. -
Nästan oavsett vad det gäller har politiker och myndigheter velat förbjuda sådant som är roligt och gör människor glada. Då: dansbanor, serietidningar och jazzmusik. Idag: rökning på uteserveringar, lakritspipor och kall öl.
För en glädjedödare är ingen risk för liten och ingen åtgärd för stor - och åtgärderna stavas tvång, regleringar och förbud. Men friheten gör inte värden farligare, bara roligare.
Varför tror så många att förbud och regleringar är lösningen? Vilka är förmynderiets idémässiga rötter? Och varför kan inte människor få bestämma mer själva?
Om detta pratar Caspian Rehbinder, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro med Mattias Svensson, ledarskribent på Svenska Dagbladet och författare som är aktuell med jubileumsutgåvan av Glädjedödarna.
-
Det har gått två decennier sedan globaliseringsdebatten. Men kapitalismen är fortfarande hårt ansatt. Hur har kritiken mot kapitalismen förändrats de senaste decennierna? Och kan en oreglerad global kapitalism verkligen försvaras i en av tid av växande ojämlikhet, kinesiskt inflytande och global uppvärmning?
Gäster är Johan Norberg, författare och aktuell med boken Det kapitalistiska manifestet, och Caspian Rehbinder, programansvarig på Timbro och rektor för Stureakademin. Programledare är Andreas Johansson Heinö.
-
Är likriktning och centralisering en oundviklig följd av moderniteten? Hur kan demokratin, marknaden och den fria forskningen på allvar motverka den ständiga strävan efter enhetslösningar? I veckans avsnitt diskuteras New public management, dess påverkan på samhällssfärerna och varför förståelsen från detta kräver att man söker sig oss bortom de vanliga uppdelningarna mellan vänster och höger – och mellan stat och marknad.
Gäster är Andreas Bergh, nationalekonom och välfärdsforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare. Båda är aktuella med essän Enhetslösningarnas tyranni som de författat. Programledare är Andreas Johansson Heinö.
-
Staten är tillbaka i centrum av den politiska debatten. Det handlar om restriktioner till följd av coronapandemin, höjda skatter och ökade utgifter som ett led i krispolitiken, och förnyade krav på att förstatliga såväl skola som sjukvård.
Behöver den starka staten vara synonym med den stora? Vad är egentligen statens kärnuppgifter? Och varför talas det så mycket om satsningar, snarare än ansvarsutkrävande?
I det här avsnittet pratar vi om den stora staten, och vad som finns bortom den, med anledning av antologin Bortom den stora staten. Gäster är Catarina Kärkkäinen, programansvarig för borgerlig idéutveckling på Timbro och redaktör för Bortom den stora staten, och Nicklas Berild Lundblad, fil dr i informatik och en av antologins kapitelförfattare. Programledare är Amanda Broberg
-
Sverige sägs vara ett av värdens mest individualistiska länder. Men vad innebär det egentligen? Och vad säger individualismens kritiker?
I boken Vi är alla individualister spårar Jesper Ahlin Marceta idéen om individualism tillbaka och försöker formulera ett moraliskt försvar av den som en vägledande liberal princip. En av hans kritiker är Joel Halldorf, som istället argumenterat för en personalism, där de små gemenskaperna är avgörande. Är det staten och individen, eller sammanhangen däremellan, som spelar roll? Föreligger det ens någon motsättning?
Det handlar om perfektionistisk liberalism, synen på staten, vad är det är att leva som någon och vilka sociala gemenskaper som kan vara hämmande - och vilka av dessa som ändå bör tolereras. Gäster är Jesper Ahlin Marceta, fil.dr. i filosofi och författare till Vi är alla individualister, och Joel Halldorf, skribent, docent i kyrkohistoria och aktuell med boken Kvällstidningsteologi. Programledare är Amanda Broberg.
-
Kan nationalismen fylla en positiv kraft i en liberal demokrati? Eller är nationalstaten att betrakta som ett nödvändigt ont? I det här avsnittet möts Andreas Johansson Heinö, författare till Anteckningar från kulturkriget, och Björn Östbring, som kritiserat Heinö för att hans demokratiideal inte är realistiskt.
- Alla skäller på identitetspolitiken. Men är fenomenet missförstått? I det här avsnittet diskuteras vad identitetspolitik handlar om och hur den splittrar både vänstern och högern.
Gäster är Ulf Bjereld och Marie Demker. Båda är professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Marie Demker är sedan några år verksam som dekan vid humanistiska fakulteten i Göteborg. Programledare är Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare vid Timbro förlag.
-
Etatism, dirigism, centralism, sekularism och extremism - i detta avsnitt diskuterar vi idéer i fransk politik.
Varifrån kommer den franska kärleken till staten, varför är ytterkanterna så radikala och finns det egentligen några liberaler i Frankrike?
Med Fredrik Segerfeldt, författare till Frankrike - en hatkärlekshistoria, och Carl-Vincent Reimers, ledarskribent på BLT. Programledare är Andreas Johansson Heinö.
-
Tron på människan och hennes förnuft beskrivs ofta som liberalismens kärna. Å andra sidan menar kritiker att många liberaler bara ser människor som rationella nyttomaximerare.
Hur ser egentligen liberaler på människan? Är den liberala människosynen dygdig? Och kommer allt verkligen lösa sig om människan bara lämnas ifred?
I det här avsnittet diskuteras liberalismens människosyn. Det handlar om den franska revolutionen, den skotska upplysningen, Murray Rothbard, Adam Smith och rädslans liberalism. Gäster är Henrik Dalgard och Linnea Dubois, skribenter på Smedjan. Programledare är Amanda Broberg.
-
Certain words are central to our civilization, so it is good to reflect on their meaning. The most central words, such as the word liberty, often carry multiple meanings and has been the theme for debates over the centuries. The definition of and interpretation of the concept of liberty is key to the understanding of the liberal tradition, which is continuously under discussion and scrutiny. For Timbro these discussions are at the center of our interest. It is therefore a great pleasure for Timbro to host two of the most prominent participants in the debate on liberty in this week's Ideology Pod, professor Daniel B Klein and professor Helena Rosenblatt.
In this talk Dan Klein [econfaculty.gmu.edu] initially reviews four meanings of liberty, and relate those meanings to Benjamin Constant (1767-1830), Isaiah Berlin (1909-1997), and Raymond Aron (1905-1983). One of those meanings is the classical liberal meaning, centered on "others not messing with one’s stuff", he says.
Helena Rosenblatt has argued recently [oll.libertyfund.org] in response to Klein’s suggested interpretation of liberty “that it would be a great shame if any person calling themselves “liberal” adopted such a narrow and materialistic definition of liberty. In today’s climate particularly, we need to draw on other resources within the liberal tradition to articulate and defend a more generous articulation.”
Daniel Klein is Professor of Economics, JIN Chair at the Mercatus Center George Mason University and director of the Adam Smith Program. He is the author of Knowledge and Coordination: A Liberal Interpretation (OUP, 2012). He is chief editor of Econ Journal Watch.
Helena Rosenblatt, recent recipient of a prestigious Guggenheim Foundation Fellowship, teaches in the PhD Programs in History, French, and Politicial Science, and the MA Program in Liberal Studies at the Graduate Center at the City Universtiy of New York. She is also a faculty member of the M.A. Program in Biography and Memoir. Her 2018 book The Lost History of Liberalism: From Ancient Rome to the Twenty-first Century has been the theme for earlier talks on liberalism at Timbro.
Björn Hasselgren introduces the talk. Björn Hasselgren is Senior Fellow at Timbro and has a PhD from the Royal Institute of Technology in Stockholm and is a Guest Researcher at the Economic History Department at Uppsala University. He arranges Timbro activities in relation to the classical liberal heritage, such as the Classical Liberal Summer Seminar.
-
Kulturkriget inleddes inte med en krigsförklaring och sannolikt kommer det inte avslutas med något fredsavtal. Men hur började det?
Vad som började som en strid om litteraturlistor på amerikanska universitet på nittiotalet har idag ritat om hela den västerländska politiska kartan. Genuspedagogik, den blomstertid nu kommer, mångkultur och begreppet hen. Plötsligt ockuperar en rad nya så kallade kulturkrigsfrågor debatten. De diskuteras med sådan intensitet att gamla konflikter mellan höger och vänster får stå tillbaka.
I det senaste avsnittet av Ideologipodden diskuterar Amanda Broberg kulturkrigets början med Andreas Johansson Heinö, som är aktuell med sin senaste bok Anteckningar från kulturkriget. Det handlar om märkesåret 1989, den utskällda mångkulturalismen och vad dagens högerpopulister egentligen har gemensamt med 68-vänstern. Men framför allt, hur startade kulturkriget, och kommer det någonsin vara över?
- Montre plus
