Episodes
-
Fascian är bindväven som sveper runt alla andra vävnader, exempelvis muskler, ben och senor i kroppen. Den ger struktur och stöd i hela kroppen och har på senare år poppat upp som en populär förklaring till smärta. Men forskningen på fascian är mycket begränsad om man jämför med forskningen på många andra delar av kroppen, säger professor Paul Ackermann, och det är därför svårt att ge vetenskapligt förankrade svar på hur man bäst tar hand om sin bindväv.
-
Allvarlig tandlossningssjukdom orsakar inte bara problem i munnen utan kan även kopplas till flera andra sjukdomar, till exempel diabetes, hjärtkärlsjukdom och lungsjukdomar. Professor emeritus Björn Klinge förklarar bakgrunden och ger oss hela listan. Han svarar också på frågor om dålig andedräkt och munsköljmedel samt förklarar varför han lät tillverka en protes med ruttna tänder till sig själv.
-
Episodes manquant?
-
Strålbehandling mot cancer är en effektiv och potent metod. Den demonstrerades för mer än 100 år sedan för första gången, men vi vet också att det finns biverkningar. Dagens lyssnarfråga handlar om vad vi vet om långsiktiga konsekvenser av att bli behandlad med strålning mot cancer.
Forskaren Anna Embring svarar.
-
För den som drabbas av stroke kan livets förutsättningar, som rörlighet, möjlighet att tala och arbeta, förändras drastiskt. Men med rätt insatser från en arbetsterapeut, som forskaren Susanne Guidetti, kan i bästa fall mycket förbättras.
-
Finns det påvisbara hälsoeffekter av kallbad och hur länge ska man i så fall vara i? Det undrar en lyssnare som tog sitt första vinterbad i januari 2023 och sedan dess är helt fast tack vare den sköna känslan som infinner sig efteråt. Fysiologen och forskaren Jessica Norrbom reder ut saken.
-
Det ökade skjutvapenvåldet och Sveriges förändrade säkerhetsläge har fått forskaren Mattias Günther och hans grupp att ställa om sin forskning. Hör honom berätta hur man kan minska dödsfallen på grund av allvarliga blödningar – och hur man bäst kan skydda sig. Flera av de som dör på grund av traumablödningar hade kunnat räddats om omgivningen ingripit, menar han.
-
Hur går man på toa i rymden? Varför får man ”puffy face”? Och vilka utmaningar behöver lösas för att vi ska behålla hälsan på mars? Apropå den svenska astronauten Marcus Wandts återkomst till jorden i förra veckan passar vi på att lyssna igen på intervjun med forskaren Lars Karlsson från avsnitt 24 om hur människan påverkas av vistelser i rymden.
-
Halva tiden vill man kanske skilja sig och är ilsken mot barnen, resten av tiden har man dåligt samvete. Många kvinnor upplever problem med sitt mående i samband med mens. En mindre grupp får så stora problem att de uppfyller diagnosen PMDS, ett tillstånd som kan förbättras med vård, men många söker aldrig hjälp. Hör forskaren och gynekologen Helena Kopp Kallner reda ut fakta i frågan.
-
”Man måste ha bra vantar på vintern, annars får man reumatism i fingrarna”. Så brukade lyssnarens norrländska släkt alltid säga. Men vad säger vetenskapen om kopplingen mellan ledgångsreumatism och kyla? Professor Johan Askling reder ut saken.
-
Omkring 1500 personer dör årligen i självmord i Sverige. Konsekvenserna för de efterlevande är ofta katastrofala. Men ur forskningssynpunkt är ett självmord en sällanhändelse vilket försvårar studier om suicidprevention. Psykiatern och professorn Christian Rück har startat forskningsprojektet Saving lives vid Karolinska Institutet och är aktuell med en ny bok om självmord. ”Det alltid kommer att vara svårt att förutsäga självmord på ett individuellt plan. Men det finns andra sätt att minska risken”, säger han.
-
Bly, arsenik, kadmium och kvicksilver får många av oss att instinktivt tänka på hälsorisker. De brukar kallas tungmetaller, men det begreppet bör vi skrota tycker Maria Kippler som forskar om hälsorisker med metallexponering. Hör henne berätta om hur du kan undvika giftiga metaller i vardagen. I avsnittet besvarar Malin Ernberg en lyssnarfråga om sambandet mellan tandgnissling och tinnitus.
-
När en cell vill skicka ett meddelande till en annan cell kan den använda en liten membranbubbla som innehåller information, en så kallad exosom. Målet med professor Samir El Andaloussis forskning är att kunna använda exosomer som leverantörer av exempelvis läkemedel eller en gensax till specifika platser i kroppen.
-
Alla som har slagit sig på tummen med en hammare vet vad smärta är, men upplevelsen av smärta kan skilja sig väldigt mycket mellan olika individer och mellan olika typer av smärta. Professor och överläkare Eva Kosek har länge forskat om olika former av smärta, och inte minst fibromyalgi. Lyssnarfrågan: Vilka diagnoser svarar för flest sjukskrivningar? Pia Svedberg ger svaret.
-
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 gick till upptäckter som innebar att mRNA-vaccin kunde utvecklas och användas mot till exempel covid-19. Adjungerade professorn Ali Mirazimis forskning handlar bland annat om att ta fram ett mRNA-vaccin mot den dödliga fästingsmittan Krimkongoblödarfeber. Hör honom berätta om tekniken. I avsnittet berättar även professor Lars Larsson om hur kvantprickar (årets fysikpris) kan komma att användas kliniskt.
-
Alla barn har sina perioder av trots men för en grupp barn kan det uppstå så stora problem att familjen behöver hjälp. Psykologiforskaren Pia Enebrink berättar här om hur problemen kan yttra sig och vilka behandlingar som finns till hands för familjer där barnet har problem att reglera ilska och hamnar i bråk. I lyssnarfrågan spekuleras kring om man håller balansen bättre på ett ben om man håller i sin örsnibb samtidigt.
-
PTSD är ett psykiatriskt tillstånd som drabbar många som utsatts för trauma, och kan bland annat leda till att den utsatta får mardrömmar och andra problem. Maria Bragesjö har länge forskat om diagnosticering och behandling av drabbade. I avsnittet resonerar hon bland annat om hur det gått inflation i begreppet PTSD. I avsnittet hör vi också forskaren Catarina Almqvist Malmros svara på lyssnarfrågan om hur allergiker drabbas när allt fler skaffar hund.
-
Sköldkörtelsjukdomar kan leda till både brist på och överproduktion av tyreoideahormon. Symtomen kan vara ganska allmänna vilket gjort att de ibland blandas ihop med andra sjukdomar och problem i livet, menar läkaren och forskaren Jan Calissendorff. Hör mer om vad vi vet och inte vet om dessa sjukdomar. I lyssnarfrågan svarar forskaren Daniel Berglind på frågan om barn rör sig mindre nuförtiden.
-
Att uppleva samlagssmärta, vulvodyni, är ett vanligt men inte så uppmärksammat problem. Tillståndet föder ofta mycket oro och ångest över att inte kunna ha sex som man vill. Gynekologen och forskaren Nina Bohm Starke ger hopp till drabbade: ”Många kan bli hjälpta”.
I avsnittet konstaterar även forskaren Lena Karlsson (apropå en lyssnarfråga) att fluoridtandkräm är säkert att använda och det bästa läkemedlet vi har mot karies.
-
Hur går en rättspsykiatrisk bedömning till? Det vet forskaren och rättspsykiatrikern Katarina Howner. Hör henne även berätta om vad forskningen visar kring vårdtider, behandling och återfallsrisk bland de patienter som döms till vård i stället för fängelse.
-
Inflammation i leden kan ge svår smärta. Med moderna läkemedel kan drygt hälften av alla patienter idag bli smärtfria. Hör professor Johan Askling berätta mer om hur sjukdomen behandlas och hur livsstilen inverkar.
- Montre plus