Episodes
-
Det finns både utrikespolitiska och inrikespolitiska skäl till att Turkiet motsätter sig Sveriges medlemskap i Nato. President Erdogan använder sin vetorätt för att vinna så stora fördelar som möjligt. Kraven riktar sig mot Sverige, som han har oplockade gäss med, men det han verkligen vill ha kan framför allt levereras av USA. Konfrontationen tjänar också till att visa upp presidenten som kraftfull ledare i ett läge där det ser ytterst besvärligt ut på hemmaplan vad gäller både ekonomi och politik. Det säger Thomas Gür, företagare, skribent och Turkietkännare. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
PJ Anders Linders ledare i Axess nummer 4 2022.
Utgångspunkten är att Sverige på kort tid har förändrats på ett genomgripande sätt och att saknaden av det som har och upplevs ha försvunnit är en stark och betydelsefull känsla hos många människor, som dock mött föga förståelse i medier och politik. -
Episodes manquant?
-
Språk innehåller tusentals ord som i sin tur består av närmast en oändlig samling ljudkombinationer. För att förstå språkets föränderlighet kan forskning inom ljudsymbolik kanske hjälpa till. Niklas Erben Johansson har disputerat vid Lunds universitet på en avhandling som utforskar ljudsymbolikens gränser. Hur utvecklas språkljud över tid? Och finns det ord som alla kan förstå oavsett språkbakgrund?
Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke. -
I veckans avsnitt av Panelen samtalar Margareta Barabash, Arvid Åhlund och Sanna Rayman om Sverige och Finlands fortsatta resa mot Nato, SR:s felciteringar av Ebba Busch i samband med påskupploppen och huruvida Andreas Cervenkas tes om att Sverige är ett paradis för miljardärer stämmer. Programledare: Erik Thyselius.
-
Att något är transparent tolkas ofta positivt, som något demokratiskt och öppet. Men hur mycket förstår vi användare av vad som händer på nätet? Algoritmerna förenklar visserligen våra liv, men vet vi hur de använder vår data? Jacob Dexe är industridoktorand vid RISE och KTH. Hans forskning handlar om transparens i algoritmbaserat beslutsfattande.
Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke. -
Sanktionerna mot Ryssland biter rejält. Det säger Anders Åslund, professor i internationell ekonomi och expert på Ryssland och Ukraina. Och ännu mer verksamma blir de när nu även oljeexporten till Väst ska stoppas. Affärer med länder som Indien kan inte på långt när kompensera för de uteblivna västkontakterna och Kina tar det mycket försiktigt. Såväl kraften i sanktionerna som Kinas distanserade hållning lär ha överraskat Putin, som dessutom fått se sin krigsmakt gå på den ena niten efter den andra i Ukraina. Åslund ser nu två huvudscenarier: antingen byts den ryska statsledningen ut eller så drar man sig tillbaka i avskildhet och isolering som en sorts väldigt Nordkorea. Anders Åslund samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
I veckans avsnitt av Panelen samtalar Jacob Rudenstrand, Catarina Kärkkäinen och Torbjörn Elensky om Kremls krigspropaganda och om Sverige bör återöppna sin ambassad i Kiev, Rasmus Paludans koranbränningar och påskens upplopp samt Elon Musks köp av sociala medieplattformen Twitter. Programledare: Erik Thyselius.
-
Känslan av saknad har låg status i Sverige. Här ska man blicka framåt och inte tänka på det gamla. Men att beklaga vad som försvunnit är ändå vad många människor gör. Det konstaterar Katarina Barrling, docent i statskunskap, och den politiska journalisten Cecilia Garme i den nya boken Saknad. I den stora invandringens spår har Sverige på kort tid gått igenom omvälvande förändringar, men konsekvenserna skiljer sig starkt åt från plats till plats. Synen på invandringen och dess konsekvenser handlar därför i hög grad om perspektiv och erfarenheter, och när vissa erfarenheter negligeras eller nedvärderas kommer besvikelsen och spänningarna att växa. Vårt offentliga samtal handlar vanligtvis om verktyg och insatser, men nu befinner vi oss i ett läge där eliternas lyhördhet, respekt och vilja till dialog kommer att vara minst lika viktiga som deras åtgärdsförslag. Katarina Barrling och Cecilia Garme samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
I veckans avsnitt av Panelen samtalar Hanne Kjöller, Erik Hörstadius och Nina Solomin om Finlands högst möjliga Nato-ansökan och vad detta betyder för Sverige, det rekordstora antalet dödsskjutningar i år samt Liberalernas nya partiledare Johan Perssons stora utmaning att rädda partiet kvar i riksdagen.
-
Polen och Ungern har varit EU:s problembarn och ofta nämnts i samma andetag. Men deras reaktioner på Rysslands invasion av Ukraina skiljer sig diametralt. Medan Polen driver på hårt för att stötta Ukraina militärt vägrar Ungern att låta vapen fraktas genom landet. Viktor Orbáns regering avstår från att kritisera Vladimir Putin personligen, motarbetar nya sanktioner och skäller ut Ukrainas ambassadör. Det växlas hårda ord mellan Warszawa och Budapest.
Följden kan bli att Polen kommer tillbaka in i den europeiska värmen medan Ungern hamnar ensamt i kylan. Det säger Adam Cwejman, politisk redaktör i Göteborgs-Posten. Effekten förstärks av det generösa mottagandet av ukrainska flyktingar i Polen, som dock snarare är civilsamhällets än regeringens förtjänst. Adam Cwejman samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
Samtalet spelades in 7 april 2022. -
I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Stefan Stern, Sanna Rayman och Torbjörn Elensky Rysslands krig mot Ukraina och statsminister Magdalena Anderssons ändrade tonfall i Nato-frågan, Aftonbladets uppgifter om avhopp och dålig arbetsmiljö i Centerpartiet och att över hälften av väljarna inte vågar säga sin mening öppet enligt den senaste SOM-undersökningen. Programledare: Erik Thyselius.
-
Det har gått en månad sedan Ryssland invaderade Ukraina. Vad bör Sverige nu göra? Koordinera oss nära med Finland i säkerhetspolitiken, komma i gång på allvar med upprustningen även av civilförsvaret och ge fortsatt stöd åt Ukraina. Det säger Johan Wiktorin, riskanalytiker och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han konstaterar att Ukraina ytterst slåss för sig själva men att effekten av detta är att de försvarar även oss och att vi måste vara uthålliga i vårt humanitära, ekonomiska och militära stöd. I samtal med programledaren PJ Anders Linder analyserar Johan Wiktorin även Rysslands motgångar under kriget och vilka hot som kan komma att riktas mot Baltikum, Finland och Sverige.
-
I veckans avsnitt av Panelen samtalar Arvid Åhlund, Nina Solomin och Erik Jersenius om Rysslands krig i Ukraina och dess konsekvenser för Europa. Hur kommer sanktionerna att slå, vilken roll spelar Kina i kriget och är Sverige redo att hjälpa ukrainare på flykt? Programledare: Erik Thyselius.
-
I den kinesiska ledningen kan man mycket väl vara missnöjd med Rysslands invasion av Ukraina. Det verkar som om man inte har fått full information på förhand. Men Kina kommer inte att ta ställning mot kriget. I takt med att relationerna med USA, Europa, Japan och Indien blivit allt sämre har partnerskapet med Ryssland blivit viktigare. Kina kommer dock knappast att rycka ut för att rädda den ryska ekonomin. Kina ser till sina egna intressen. Det menar Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
I veckans avsnitt samtalar Stefan Stern, Catarina Kärkkäinen och Torbjörn Elensky om Putins anfallskrig mot Ukraina. Den europeiska säkerhetsordningen är slagen i spillror. Vad händer nu? Programledare: Erik Thyselius.
-
Utredningen av mordet på Olof Palme började med oreda på brottsplatsen och slutade med ett orimligt utpekande av en död man som mördare. Däremellan inträffade det ena misslyckandet efter det andra: fixeringen vid PKK, Ebbe Carlsson-affären, de fåfänga försöken att få Christer Pettersson fälld. Hans-Gunnar Axberger, jurist och tidigare Justitieombudsman, huvudsekreterare i Granskningskommissionen (1996-99), analyserar historien i den nyutkomna boken Statsministermordet och söker svaret på frågan varför det aldrig blivit klarlagt vem gärningsmannen var. Vad betydde spänningarna mellan åklagare och polis och den politiska inblandningen i förundersökningen? Varför lever det offentliga Sverige hellre med sina misstag än lär av dem? Hans-Gunnar Axberger diskuterar med programledaren PJ Anders Linder.
-
Den 30 november 1939 anföll Sovjetunionen Finland. Den 9 april 1940 överföll Nazityskland Danmark och Norge. Drygt 80 år senare upplever vi nu en motsvarighet när Ryssland går till oprovocerad väpnad attack mot Ukraina, en demokratisk nation i vårt närområde. Den 24 februari 2022 blev en skammens dag. Det säger Hans Wallmark, vice ordförande i riksdagens utrikesutskott och Moderaternas utrikespolitiska talesman. Varningarna har varit många och kommit under flera månaders tid. USA har frikostigt delat sitt underrättelsematerial och berättat om ett angrepp i vardande, medan EU:s inställning alltför länge har präglats av fromma förhoppningar. Nu krävs snabbt agerande och inventeringar: av alla sätt på vilka EU och Sverige kan hjälpa, inklusive med defensiva vapen, och av vad Sverige på kort och lång sikt kan göra för att stärka vår beredskap. Hans Wallmark samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Jacob Rudenstrand, Margareta Barabash och Torbjörn Hållö Putins krigföring mot Europa, den omfattande desinformationskampanjen mot LVU-lagstiftningen och om inflationsspöket är här för att stanna. Programledare: Erik Thyselius.
-
Behovet av kunskapsinhämtning om och överenskommelser med främmande makter är av gammalt datum. Så förhandlade konkurrerande grekiska stadsstater med varandra och sände ut delegationer för att knyta allianser. Omsider formaliserades umgänget. Diplomati blev en profession med fasta sändebud, vilket inte innebar att informella aktörer försvann, sådana som var konsuler, furstinnor, handelsmän, poeter eller älskarinnor.
Om diplomati och diplomatihistoria samtalar Svante Norrhem, universitetslektor i historia vid Lunds universitet, med historiepratarna Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och Peter Luthersson. -
Stora ryska truppstyrkor har dragits samman vid Ukrainas gräns. Om syftet är en storskalig invasion, kommer denna att äga rum nu under mitten eller slutet av februari. Det säger Fredrik Löjdquist, som har lång erfarenhet som svensk diplomat, bl a som ambassadör vid Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa 2012-2017 och Sveriges första ambassadör för hybridhot 2018-2021, och är chef för det nyinrättade Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Hoten mot Ukraina samspelar med de offensiva krav som Ryssland nyligen riktat mot USA och Nato – och EU inklusive Sverige – och som syftar till att främja Rysslands långsiktiga mål: säkra regimens fortsatta existens, få bort frågorna om demokrati och mänskliga rättigheter från dagordningen och avskaffa den säkerhetspolitiska självständigheten för Rysslands grannländer. Vladimir Putin presenterade sina ambitioner redan vid säkerhetskonferensen i München 2007, men hur uppmärksamt lyssnade Väst? Fredrik Löjdquist samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
- Montre plus
