Bo Torbjörn Ek Podcasts
-
Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.
Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.
– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.
En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.
– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.
Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.
Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.
Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.
– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Medverkande:
Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.
Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).
Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator.
Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Reporter: Jimmy Halvarsson
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America
-
21-årige Jack Teixeira har spridit hemliga dokument. Det är den senaste i en rad av militära läckor. Hör om allt längre straff för att stoppa läckorna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jack Teixeira var anställd i det amerikanska flygvapnet men riskerar nu ett långt fängelsestraff – misstänkt för att ha läckt dokument som sägs avslöja hemliga detaljer om bland annat Ukrainas militära förmåga.
Bo Torbjörn Ek från podden Gräns berättar om historiska militära läckor i USA och hur längre straff dömts ut för att stoppa spridningen av säkerhetsklassad information. Onsdagen den 19 april väntas Jack Teixeira dyka upp i rätten igen.
Nyhetspodden Dagens Eko ger dig en berättelse varje vardagsmorgon med programledarna Robin Olin och Lena Nordlund och med Sveriges Radios skarpaste journalister.
Programledare: Robin Olin
Gäst: Bo Torbjörn Ek, programledare på Sveriges Radios podd Gräns som handlar om säkerhetspolitik och hoten mot Sverige
Producenter: Ludvig Jansson och Katja Magnusson
Med ljud från: CNN, Fox News, BBC, Channel 4 News, History, The Post Century Fox, ABC News, PBS News Hour, CBS News, Washington Post, AP, NY Times
Kontakt: [email protected]
-
En 21-årig man misstänks ha läckt topphemlig information från USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Uppgifterna är graverande och drabbar Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter flera dagars intensiv jakt kan amerikanska myndigheter till slut gripa Jack Teixeira – en anställd i flygvapnet. Han misstänks ha läckt hemligstämplad information på en chatapp för gamers, och anklagas nu för brott som går under spionerilagarna i USA.
– Det finns en status i att ha insiderinformation så det förvånar mig inte, säger David Lindahl på Totalförsvarets forskningsinstitut.
Avslöjar uppgifter om Ukrainas försvarDokumenten uppges innehålla information som kan spela Ryssland i händerna gällande deras krig mot Ukraina. Bland annat står det att ammunitionen till Ukrainas viktigaste luftvärnssystem riskerar att ta slut inom kort.
– Det är ju uppseendeväckande att en person så pass långt ut i det militära systemet i USA kan ha tillgång till så mycket hemlig och känslig information, säger Jan Hallenberg på Utrikespolitiska institutet.
Medverkande:
Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutet
David Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Effie Karabuda, tech- och spelreporter på P3.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Ljud från: Sveriges Radio och CNN.
-
En kinesisk ballong, som flyger nära en militärbas där USA har kärnvapen, skjuts ned. Fler luftfarkoster dyker upp och tonläget skruvas upp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En kinesisk ballong, stor som flera bussar, svävar högt i stratosfären. Kina menar att den råkat hamna i amerikanskt luftrum och att den är där i forskningssyfte.
Men USA menar att det rör sig om en spionballong och de skjuter ned ballongen. Ett drag som får den redan kyliga relationen mellan Kina och USA att bli allt mer spänd.
Fler farkoster flyger runtDet dröjer inte länge efter att den så kallade spionballongen skjutits ned innan det dyker upp fler föremål i luften. Även de skjuts ned.
Nu oroar sig bedömare för vad det kan innebära om även de senare flygande objekten visar sig komma från Kina.
Medverkande:
Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutet
Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Ljud från: Sveriges Radio och CNN.
-
Mobbar stormar parlament, grupper skaffar vapen för att störta regeringar. Händelserna utomlands når till Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På Island startar i januari en rättegång mot två män som misstänks för terrorplaner. Männen nekar, men har enligt polisen högerextrema åsikter, och ska ha planerat en väpnad attack mot bland annat Alltinget, den isländska riksdagen.
Hotet inifrån har även synts i Brasilia och Washington, men då i större skepnad, när folksamlingar stormat Brasiliens och USA:s parlament.
Säpo ser anti-statliga idéerUnder allt sjuder en samhällshotande mix av konspirationsteorier och extremistiskt tankegods, där syftet är att skapa misstro mot staten, och få demokratin att vackla.
Det är Säkerhetspolisen, Säpo, som ska skydda mot sån här brottslighet. Även om de inte ser samma hot här som i USA och Brasilien, så ser de hur samma grundläggande idéer diskuteras i Sverige. De pratar om ett ökat författningshot.
Medverkande:
Christer Mattsson, forskare på Göteborgs universitet
Ahn-Za Hagström, analytiker på Säpo
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi
Carina Holmberg, Sveriges Radios Islandskorrespondent
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters
-
Nu kommer beskedet: Sverige skickar artillerisystemet Archer till Ukraina. Men det är inte det som experter reagerar mest på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 19 januari 2022 meddelar den moderatledda regeringen på en pressträff att de förbereder för att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina – ett system som stått högt upp på Ukrainas önskelista i flera månader.
– Jag skulle säga att det har en en en mycket mindre betydelse än vad vi tror, säger Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan frivärld.
Mer än bara ArcherVad experterna reagerar desto mer på är regeringens besked om att Ukraina även kommer att få uppemot 50 stycken stridsfordon 90 samt pansarvärnsrobot 57.
– Om det kommer cirka ett femtiotal till Ukraina så gör det faktiskt en skillnad. Det är en ganska stor skillnad, viktig skillnad, säger Tomas Ries, forskare vid Försvarshögskolan.
Medverkande:
Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan Frivärld.
Tomas Ries, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg.
Producent: Karin Hållsten.
Ljud från Sveriges Radio och Youtube.
-
Två bröder misstänks ha spionerat på Sverige för Rysslands räkning. I dag klockan 11.00 kommer domen. Hör reportage av Ekots Simon Andrén.
De misstänkta bröderna ska ha försett ryska militära underrättelsetjänsten, GRU, med topphemliga uppgifter om Sveriges underrättelse- och säkerhetssystem.
Åklagarna vill att den äldre brodern döms till livstids fängelse, och den yngre brodern till tolv års fängelse.
Bägge bröderna nekar till brott.
Medverkande: Bo Torbjörn Ek, programledare för Gräns, Sveriges Radios podd om säkerhetspolitik.
Programledare: Elias Wahlberg.
Reporter: Simon Andrén.
Sändes i P1 Morgon den 19 januari 2023.
-
Natochefen fruktar ett storkrig där Nato och Ryssland ställs mot varandra. Oron för att fler länder blir direkt inblandade i kriget växer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När en missil slog ner på den polska landsbygden och dödade två människor höll världen andan. För en stund verkade det som att Rysslands krig i Ukraina spritt sig till ett annat land. Ett land som dessutom är medlem i Nato.
Det finns flera historiska exempel på hur krig har växt och blandat in fler länder. Nu ställer sig många frågan: kommer det bli ett tredje världskrig? Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att kriget kan utvidgas, även om Nato gör allt för att det inte ska hända.
Den röda linjenTvå ord som återkommer ofta i sammanhanget är röda linjer, händelser som skulle få bägaren att rinna över och göra att Nato faktiskt ger sig in i krig med Ryssland. Det kan vara att Ryssland använder kärnvapen i konflikten eller att ett av Natos medlemsländer blir angripet. Var Rysslands röda linjer går är svårt att säga, menar Sveriges tidigare försvarsattaché i USA, Bengt Svensson.
– De är inte kommunicerade lika tydligt. Ryssland anger något men när det inträffar händer inget.
Medverkande:
Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan
Bengt Svensson, tidigare försvarsattaché i USA
Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Reporter: Jimmy Halvarsson
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från Sveriges Radio, SVT, AP, Reuters
-
Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.
Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.
Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.
Cyberattack mot elnätetEnergi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.
Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.
Medverkande:
Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnät
Henrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.
Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.
Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.
Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från Sveriges Radio, CNN
-
Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under flera år var en av försvarets viktigaste uppgifter att skydda Sverige i utlandet, och skaffa allierade i samma veva.
Det var en av poängerna med insatsen i Afghanistan och nu senast i Mali i Västafrika. Där har Sverige deltagit både i FN:s styrka Minusma och i den mer offensiva, fransk-ledda insatsen Task Force Takuba, som bekämpat terrorister i Sahel-regionen.
Ungefär 4 000 svenska soldater har funnits på plats genom åren och även om just de har klarat sig, så har många andra dött i strid.
Slut på strid i Saharas sandDen här vintern packar Sverige ihop insatsen i Mali och det blir samtidigt slutet på en era. Världen förändras snabbt och fokus flyttas från insatsförsvar till försvar på svensk mark.
Mali är ett tydligt exempel där Sverige deltagit i flera internationella samarbeten, bland annat för att visa att vi ställer upp, men också för att få inflytande och skaffa militära bundsförvanter.
– Tittar vi på det säkerhetspolitiskt skulle jag säga att Mali varit väldigt lyckat, säger Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.
Men ser man till situationen i Mali, där en militärjunta har makten och situationen snarare har förvärrats, är frågan mer komplex menar Lars Wikman.
– Det är ju väldigt stora målsättningar. Och de lyckades man inte uppfylla, säger han.
Medverkande:
Dennis Löfvenborg, stabschef på K3, som arbetat i Mali under två perioder.
Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.
Elin Hellquist, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.
Producent: Karin Hållsten.
Tekniker: Mats Jonsson.
Ljud från Sveriges Radio och Youtube.
-
Två personer dör efter att en robot slår ner i Polen. Sociala medier ryker av spekulationer och oro. Nu riktas alla ögon mot Nato och Ryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under hela kriget har Ryssland använt sig av robotattacker för att anfalla ukrainska städer. Men den här gången träffar en robot inte i Ukraina utan slår ner vid en bondgård i grannlandet Polen.
Flera nyhetsflashar lyser upp telefoner världen över under tisdagskvällen. Många funderar över hur ett Natoland som Polen kan ha attackerats.
Sveriges miljardstöd till UkrainaSamtidigt som Polen höjer sin militära beredskap tillbakavisar Ryssland alla anklagelser. Mitt i allt kallar dessutom Sveriges regering till pressträff. Ulf Kristersson berättar man ska lämna över försvarsmateriel för tre miljarder kronor till Ukraina.
Hör luftvärnsexperten och överstelöjtnanten Michael Reberg om dagen som fick världen att hålla andan. Och om beskedet från Nato som satte spekulationerna på paus.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.
Producent: Karin Hållsten
Ljud från: Sveriges Radio
-
Nu pågår ett teknikrace som kan vända upp och ner på allt. Flera stater försöker bygga en ny typ av superdator som kan förändra världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vår vardag och rikets säkerhet är beroende av digitala nycklar som skyddar våra hemligheter. Men utvecklingen av kvantdatorer hotar den säkerheten.
Kapplöpningen mot nästa typ av superdatorerJust nu pågår två parallella race:
Det ena handlar om att bli först med den nya tekniken och att samla på sig hemligheter utan att någon annan upptäcker det. Det är spionernas dröm.
Det andra handlar om att bygga nya skydd – sådana som håller också när kvantstormen kommer.
Kina verkar just nu ha fördel i kapplöpningen där den starkaste motståndaren är USA. Och i Sverige pågår förberedelserna för det som i kryptologernas värld har fått namnet "Q-day".
Medverkande:
Ola Billger, kommunikationschef på Försvarets Radioanstalt, FRA.
Pia Gruvö, kryptostrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.
Johan Håstad, professor i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.
Kristina Sandklef, oberoende Kina-analytiker med bakgrund inom Försvarsmakten.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.
Producent: Karin Hållsten.
Tekniker: Mats Jonsson.
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, YouTube, Folk och Försvar, International Institute for Strategic Studies
-
Sverige förstärker styrkorna i norr och soldaterna blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I augusti 2022 händer något oväntat i Sverige. Försvarsmakten testar armén genom att skicka in ungefär 800 soldater i Finland, där de skjuter skarpt under finsk ledning.
Det är en övning som visar på en förändring i det svenska försvaret.
Soldaterna i norr ska bli fler. Tidigare skulle de strida vid den egna gränsen, men i dag när Ryssland ses som ett allt större hot, är det Finland man ska försvara – ända fram till den finsk-ryska gränsen.
Nordkalotten militärstrategiskt hettMed Finland får Nato drygt 130 mil ny gräns mot Ryssland, och det här kan öka spänningar i ett område som redan är viktigt för Ryssland.
Det handlar om Nordkalotten, de nordligaste bitarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Här finns Kolahalvön, där stora delar av de ryska kärnvapnen är utplacerade i u-båtar och på fartyg.
Medverkande:
Karl Engelbrektson, generalmajor och arméchef.
Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council och generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen.
Nils Johansson, överste och chef för I19 i Boden.
Jan Mörtberg, överste och ledamot i Krigsvetenskapsakademien.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Reporter: Per Vallgårda
Ljud från: Sveriges Radio, YLE, Försvarsmakten
-
Kamikazedrönare detonerar i Kiev och i sociala medier sprids brutala drönarfilmer. Nu måste Sverige försvara sig från hotet från ovan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När bron mellan det ryska fastlandet och den annekterade Krimhalvön sprängs, svarar Vladimir Putin med anfall mot Ukrainska städer.
Bland missilerna mot civila finns iranska självmordsdrönare. Och drönare har en stor roll i kriget i Ukraina, inte minst i propagandan.
På till exempel Twitter kommer hela tiden nya filmer där drönare släpper granater på ryska soldater, som en del i informationskriget.
Sverige tar skydd mot drönareDrönarhotet tar hela tiden nya former – i framtiden tror experter att svärmar kommer bli svåra att försvara sig mot. Och i Sverige jobbar Försvarsmakten med att stärka skyddet mot drönare, som kan spionera, sabotera och slå ut samhällsfunktioner.
Medverkande:
Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Försvarsmaktens drönarskydd.
Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
Martin Hagström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Björn Nitzler
Ljud från: Sveriges Radio, CNN, Sky News, AFP, Youtube
-
Säkerhetstjänster letar radarekon och spår på havets botten i Nord Stream-utredningen. Men viktiga ledtrådar kan komma från spioner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Just nu pågår en brottsutredning om de trasiga Nord Stream-ledningarnadär misstanken är grovt sabotage.
Det är viktigt att få förstahandsinformation för de svenska och danska utredarna. Men även den ryska säkerhetstjänsten FSB har uppgett att man undersöker händelserna.
På botten kan det finnas teknisk bevisning som leder till de misstänkta sabotörernas hemvist. Samtidigt kan detonationerna och strömmarna ha förstört mycket. Därför sätter en del experter nu sitt hopp till underrättelsetjänsternas arbete på helt andra håll.
En uppgift som snappas upp av en spion kan vara en tråd att börja dra i. Jakten på Nord Streams sabotörer har startat.
Medverkande:
Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system
Björn Fägersten, säkerhetspolitisk analytiker vid UI och VD på företaget Politea
Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på cybersäkerhetsbolaget Truesec, tidigare på MUST och FRA
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist
Producent: Karin Hållsten
- Montre plus
