Centrum för åldrande Podcasts
-
Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent. Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet. Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.
Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige. Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.
Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos.
Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer. 74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn.
Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
För 20 år sedan skrattades det åt folk som pratade om ett evigt liv i dag börjar det mer och mer ses som en möjlighet. Om man optimerar, mäter och anpassar så verkar man kunna pusha fram dödsdagen med flera år. Men hur gammal vill du egentligen bli?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Peter Ottsjö har ett svar på den frågan – 123 år. Men egentligen skulle han vilja bli så gammal som möjligt, anledningen till att han svarar 123 år är att det dokumenterat äldsta människan som levt blev 122 år.
– Det skulle vara roligt att slå det rekordet, säger han.
Och fortsätter:
– Det andra skälet är att det skulle bli jämnt och fint, för jag fyller 123, år 2100, så det känns rätt passande.
Äldreforskaren Ingmar Skoog vill även han bli så gammal som det går. Han säger att vi är dåliga på att föreställa oss hur vi kommer känna och må när vi når en viss ålder.
– Om jag föreställde mig att jag skulle ha den konditionen jag har nu när jag är 68 år gammal när jag var 20, så skulle jag nog tänkt att jag inte skulle vilja leva nu, säger han.
Gäster i programmet: Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent är Alice Lööf.
-
Anders Palmgren är en av Sveriges mest rutinerade journalister och Ingmar Skoog en omtyckt professor i äldrefrågor. I den här podden pratar de om synen på 65-plussare och vill få igång en debatt i väsentliga frågor. Till exempel vad betyder det att så få äldre är framträdande i media och inom politiken. Hur speglar det synen på alla frågor i samhället att det är så? 25% med Palmgren och Skoog produceras av Senioren, SPF Seniorernas medlemstidning, och AgeCap, centrum för åldrande och hälsa.
-
Vad kan man göra om ens partner snarkar? Kan man få stopp på ett fladdrande gomsegel? Dessutom - Många vill bli av med djur i trädgården men hur gör man om man vill locka dit dem istället?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ny vecka av Sommartalkshow! Denna gång med Helene Benno och Claes Elfsberg! Vi pratar om det som för många är en mardröm i sovrummet - snarkningar. Vad finns det att göra om man har problem med snarkningar? Vad beror det på? För att hjälpa oss svara på det har vi bjudit in av en riktig snarkexpert. Eva Lindberg, professor och överläkare på Uppsala Akademiska sjukhus gästar programmet.
Ofta vill man bli av med djur i sin trädgård. Getingar på altanen, mördarsniglar i rabatten eller tulpanätande rådjur. Men hur gör man när man vill locka dit dem istället? Marie Dacke, professor i sinnesbiologi vid Lunds Universitet medverkar.
Dagens Sommarpratare är Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. Vi har frågor om något han kan mycket om - ensamhet.
Programledare: Helene Benno
Bisittare: Claes Elfsberg
Producent: Minna Grönfors
-
Äldreforskaren om varför han anser att ålderismen hindrade pandemibekämpningen.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Ingmar Skoog är föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och är en ofta tillfrågad expert när det kommer till äldres liv och hälsa.
Under pandemin har han kritiserat politikers och myndigheters fördomar och dåliga kunskaper om äldre människor. Han anser också att de sköra äldre inte skyddats tillräckligt.
Ingmar Skoog ligger bakom det ofta citerade ”70 är det nya 50”.
I sitt Sommar berättar Ingmar Skoog om pandemiåret. Då den välvilliga ålderismen dominerade, men också då fyraåringar flyttade in på äldreboende.
- Jag ska prata om att 70 faktiskt är det nya 20, varför 67-åringar är de bästa bilförarna och att födelseår är viktigare än ålder i livets lotteri.
Om Ingmar Skoog:Överläkare, professor i psykiatri, 67 år.
Född och bosatt i Göteborg.
Debuterar som Sommarvärd.
Producent: Carin Ahlqvist.
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play
