Haiti Podcasts
-
På ön Haiti finns det ett öde som är värre än döden. För många är döden en ren formalitet, precis som vår vistelse på jorden: tillvaron är bara en försmak, en förberedelse inför den verkliga resan. Övergången till livet efter döden är så efterlängtad att begravningar för vissa kostar mer än bröllop. Andra har tyvärr oturen att stanna kvar på plattformen i det ödesdigra ögonblicket, mellan de två världarna... De kallas zonbi på kreolska. Angelina Narcisse är kanske bekant med sitt lands tro och sedvänjor, men den morgonen 1980 är chocken hård. På marknaden i Estère passerar hon en gammal man i sextioårsåldern som står i en gränd och stirrar intensivt på henne. När han kommer närmare känner Angelina igen dragen av sin avlidne storebror, som begravdes för nästan arton år sedan. Han står inför henne och talar, och ja, det är verkligen han: Clairvius Narcissus, tillbaka bland de levande.
-
Häng med ut i världen med Folksagopodden! Fram till jul ger vi oss ut på en resa genom världens sagor. Varje dag innehåller en bokstav, ett land och såklart en saga!
Idag är bokstaven H, landet är Haiti och sagan är Hunden, Katten och de återuppståndna döda, hittad av mig i The Magic Orange Tree and other Haitian Folktale, insamlad och sammanställd av Diane Wolkstein.
Världsdel: Nordamerika
Huvudstad: Port-au-Prince
Invånare: 11,5 miljoner
-
I säsongens andra reflektionsavsnitt svarar jag på några av lyssnarfrågorna ni skickat in efter att ha hört trilogin om den haitiska revolutionen. Det blir prat om de desperata metoderna man försökte ta till för att återbefolka ön efter det förödande inbördeskriget, lite om situationen på Haiti idag och mer om Toussaint Louverture och Jean Jacques Dessalines bakgrunder. Fanns det något i deras uppväxter som förklarar varför det var just dom som blev ledare för revolutionen? På ett hörn hörs också Victoria Montou, Dessalines mentor och som innan hon förslavades tillhörde kungadömet Dahomeys helt kvinnliga förband av soldater. Ni vet, dom som har inspirerat ”Black Panther”-filmernas Dora Milaje.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det här är den tredje och sista delen i serien om den haitiska revolutionen. I förra avsnittet inleddes revolten och Saint-Domingues förslavade kastade ut dom invaderande brittiska och spanska trupperna. Men istället för fred bröt det så kallade knivarnas krig ut, där ledarna för Saint-Domingues nu frigjorda befolkning stred mot varandra om kontrollen över ön. Efter två år stod den före detta slaven Toussaint Louverture som vinnare. Men vad hade han egentligen vunnit? Officiellt tillhörde ju Saint-Domingue fortfarande Frankrike.
Det här avsnittet tar vid precis när fransmännen gör sig redo för att visa vem det är som verkligen bestämmer på ön. Toussaint Louverture och resten av dom frigjorda slavarna ställs inför en övermäktig fiende och omöjliga odds. Våldet på Saint-Domingue når apokalyptiska nivåer och i avsnittet hittas även några av nycklarna till att förstå varför Haiti befinner sig i en så utsatt position idag.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Under hösten har hela tre Ibsenpjäser satts upp i Stockholm, Göteborg och Malmö. Teaterkritiker Kristina Lindquist och Maria Edström besöker studion för att reda ut varför den norske dramatikern är evigt aktuell.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
KOMMUNPOETEN I TRANEMO – SÅ GICK DETHan har hånats, kallats för hovnarr och parasit. För ett år sedan rasade debatten om att Tranemo fått en kommunpoet. Projektet blev utskällt innan det ens börjat. Men hur gick året med kommunpoet? Och vad fick uppmärksamheten för konsekvenser? Vår reporter Mina Benaissa har besökt Tranemo och pratat med invånare, kommunledningen och Sveriges första kommunpoet själv, Jimmy Alm, för att ta reda på hur Sveriges mest utskällda kulturprojekt landade.
BARNRADIONS BOKPRIS: JURYSAMTALDen här veckan är det höstlov i Sverige och det är också det som kallas för läslov, vilket är ett brett läsfrämjande samarbete mellan många olika organisationer, kulturinstitutioner och förlag. Läslov blir det också här i P1 Kultur den här veckan då vi möter juryn i Barnradions bokpris som har i uppgift att utse årets bästa bok för 9-12 åringar. Juryn består av femteklassare från Bagarmossens skola i Stockholm och det har blivit dags för deras andra sammankomst. I dag får vi ta del av deras samtal om boken ”Ingen kommer levande härifrån” av Gustav Boman.
ESSÄ: ZOMBIENS KULTURHISTORIADagens OBS-essä är den första delen av fyra i en långessä, skriven av författaren Torbjörn Elensky. Ämnet är synnerligen passande för dessa Halloween-tider, nämligen zombiens kulturhistoria – från slaveri till klimatkollaps och folkfest. Häng med från början där du får höra om hur historien om vår tids monster en gång började, och ta del av den sorgliga berättelsen från Haiti om en kvinna som återuppstod från de döda.
Programledare: Saman Bakhtiari
Producent: Felicia Frithiof -
Hur kan två karibiska grannländer – som dessutom delar en ö – ha så enormt skilda förutsättningar? Hur kan det på ena sidan gränsen finnas välstånd, investeringar och framtidstro, medan det på den andra mest pratas om förfall, fattigdom och lidande? Många av svaren hittas i den här berättelsen. Avsnittet handlar om koloniseringen av ön Hispaniola och det särskilt brutala slaveriet som följde. Men också om revolten som utmynnade i skapandet av det som brukar kallas för ”världens första svarta republik” – Haiti.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Åsskar drar igång avsnittet på egen hand och svarar, såklart, på massor av frågor om gurkaglass. Han får även ett förslag på ett sätt att pranka Gabriel, men det går inte riktigt som han tänkt sig... Därefter läser dom upp massor av lyssnarinlägg om kärlek, dinosaurier, mat, mattetal, gurkavatten, historia och mycket annat. Gabriel berättar om morgonens jordskalv i Vänern och förklarar hur Richterskalan fungerar. Åsskar får lära sig om tidernas starkaste och mest förödande jordbävning och om jordbävningen som drabbade Afghanistan i juni. Bilden på avsnittsbilden är från Port-au-Prince i Haiti, 2010.
Dagens ord: logaritmisk skala
HÄR KAN DU RÖSTA OM CUTHUNDERS SUPERKRAFT: https://forms.gle/peGES71zzeEPEuep9
Produceras av Frälsningsarmén
www.kylskåpsradion.se
-
Radioagent Elise, 10 år, har listat ut att koordinaterna leder till Turtle Island på Haiti.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Turtle betyder ju sköldpadda, kanske hänger det här samman med sköldpaddan som var ritad på den mystiska skattkartan!
Ylva fortsätter att läsa i den gamla dagboken och Orvar som fyller år bjuder på prinsesstårta.
Vill du också bli en radioagent?
Ring telefonsvararen; 08-7842929 och tala om vad du heter, hur gammal du är och var du bor.
Mejla in till [email protected]
-
Den 12 januari 2010 inträffar en jordbävning i Haiti. Krafterna kan jämföras med en atombomb och hundratusentals människor begravs i rasmassorna. Landet behöver hjälp och det snabbt.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Det är över 150 år sedan Haiti senast drabbades av en större jordbävning. Det fattiga landet har länge präglats av politisk instabilitet och är allt annat än förberett när de seismiska vågorna skickas ut genom jordskorpan. Byggnader i och runt huvudstaden Port-au-Prince rasar som korthus.
15-åriga Melissa Béralus kläms fast bland rasmassorna. Den enda kroppsdel hon kan röra är sin vänstra hand. Med den försöker hon fösa undan stenar för att kunna röra på sitt huvud.
– Det känns som en evighet. Det enda jag kan tänka är att jag måste vrida på huvudet, annars kommer jag inte att överleva, säger hon.
Inom de närmaste dygnen flygs hjälp in från olika delar av världen och snart har rekordsummor samlats in för att stötta Haiti. Hjälparbetare som reser från Sverige möts av lemlästade kroppar och stanken av död. Armar och ben sticker ut mellan resterna av de rasade husen.
Hjälpbehovet tycks oändligt. Men det internationella stödet saknar samordning och en del av de goda intentionerna får ödesdigra konsekvenser.
Medverkande:
Melissa Béralus, boende i Port-au-Prince.
Daryl Dofiné, boende i Mariani.
Andreas Holmgren, FN-anställd.
Loudridge Holmgren, Andreas fru.
Charlotta Löved, narkosläkare.
Johan von Schreeb, kirurg.
Björn Lund, seismolog.
Sabine Lee, professor i modern historia.
Brian Concannon, jurist.
En dokumentär av Åsa Welander.
Producent: Ida Lundqvist.
Publicerad: 2022.
-
Our first episode in English featuring the globetrotter, humanitarian, journalist and author of ‘God loves Haiti’ – Dimitry Léger! He talks about working with Sean Penn, moving to Sweden and getting a special nickname from Snoop Dogg.
Support till showen http://supporter.acast.com/checkpoint-med-anbara-brandon-och-nicole.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA:Flygplatsen i Phoenix kryllar av migranter från Haiti; HD-domare Sonya Sotmayor i trubbel efter prat om hundratusentals Covid-sjuka barn; Joe Bidens State of the Union blir den 1 mars; Röster höjs mot Biden om att börja behandla Corona-pandemin mer som republikanerna gör; BLM-man verkar ha försökt sätta dit vita som rasister; Postväsendet vill inte ha vaccinmandat; Krav på att banna ordet ”negro”; Brutal polisskjutning i Chicago; Iran vill att Trump straffas för Soleimanis död; Trump har högre popularitet idag än när han lämnade Vita huset; Biden har kapitulerat gränspolitiken; Chefsåklagaren i NYC vill se mellan fingrarna på småbrott; Ahmaud Arberys mördare dömda till livstids fängelse; Kamala Harris gör bort sig om snöstorm i Virginia; Självmordsbombaren som dödade amerikanska marinsoldater i Kabul hade släppts ut ur amerikanskt förvar; Mexikanska karteller skjuter på amerikanska gränsvakter på andra sidan gränsen; New Yorks guvernör Kathy Hochul anser att rasism är en hälsokris; A.O.C Corona-hycklar; Nancy Pelosis make inblandad i politiska affärskonflikter; Gränsvakter räddar livet på immigranter; Demokraternas stöd mycket lågt.
-----
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
På kaffe- och sockerplantagerna i den franska kolonin Saint Domingue dagens Haiti exploateras hundratusentals slavar. Men motståndet gror och år 1791 inleds världshistoriens största slavrevolt.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Julia Grauers – programledare
David Rune – producent & manusbearbetning
Emilia Mellberg – manus
Pablo Leiva Wenger – scenuppläsare
Julia Öjbrandt – ljuddesign och slutmix
Medverkar gör också Carl Wilén, doktorand vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Vill du veta mer om Toussaint Louverture och den haitiska revolutionen? Här är tips på artiklar och på några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Black Spartacus: The Epic Life of Toussaint Louverture av Sudhir Hazareesingh
Toussaint Louverture av Philippe Girard
The Black Jacobins av C.L.R James
A Black Jacobin in the Age of Revolutions av Charles Forsdick och Christian Hogsberg
Den goda människan på Haiti – Om synen på den haitiska revolutionen av Carl Wilén
Tillbakablickar: Tillfällig jämlikhet av Carl Wilén -
Vår tid kräver ett religiöst språk hävdas det. Sven Anders Johansson ser en månghundraårig syn på ondska och natur gå under i klimatkrisens tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den här essän sändes första gången 2019.
Den 1 november 1755 drabbades Lissabon av en fruktansvärd jordbävning. Staden – vid den här tiden Europas fjärde största – ödelades och en stor del av dess befolkning dog. Att händelsen är intressant än idag beror på att den troligen bidrog till att förändra det västerländska tänkandet i allmänhet, och synen på naturen och det onda i synnerhet.
Det här var en tid då Gud fortfarande antogs vaka över allt som hände. Världen var ordnad, allt hade sin bestämda plats i Guds skapelse. Så hur kunde Gud låta en katastrof som denna äga rum? Frågan, en variant av det klassiska teodicéproblemet, hade naturligtvis ställts långt tidigare, men nu, vid 1700-talets mitt, får den en ny laddning.
Den amerikanska idéhistorikern Susan Neiman beskriver utförligt denna övergång i sin bok Evil in Modern Thought. Från och med nu blir naturen något neutralt, och ondskan upphör att vara ett filosofiskt problem. För ”ondskans problem förutsätter ett systematiskt samband mellan […] naturlig och moralisk ondska. Men världen tycks inte uppvisa några sådana samband alls” skriver Neiman. Några menade förstås att jordbävningen berodde på portugisernas syndiga leverne, men den sortens argument hade inte framtiden för sig.
Istället kommer naturen och moralen fortsättningsvis att skiljas åt. Immanuel Kants formulering från 1786 fångar separationen: ”Naturens historia börjar alltså med det goda, ty den är Guds verk; frihetens historia med det onda, ty den är ett människoverk.” Den myndiga, upplysta mänskligheten skiljs från naturen, som hädanefter blir ett objekt för mänskligt vetande och brukande. Ondska har följaktligen ingenting med jordbävningar att göra – den förpassas till den mänskliga sfären.
Under de århundraden som följer får beteckningen ondska följaktligen allt mindre relevans. Den moderna sociologin, psykologin och på senare tid även genetiken spelar viktiga roller i den utvecklingen. Insikten om att också de mest bestialiska handlingar har sociala, psykologiska och genetiska orsaker leder kort sagt till att begreppet ”ondska” får ett minskat förklaringsvärde.
Men om denna långsamma förändring följer av Kants synsätt, så är det också något i den fortsatta utvecklingen som vederlägger hans hoppfulla ideal. För om onda handlingar i själva verket är symptom på fattigdom eller trauman i barndomen så innebär det ju också att friheten är mindre än vi trodde. Och Kants filosofi gick ju ut på att vi skulle göra oss fria genom att tänka själva. Men blev vi verkligen fria? Eller fanns det ett förbiseende, rent av ett inslag av blind hybris, i denna förnuftstro?
Om Lissabon-katastrofen ledde till en förändrad syn på naturen och det onda – man skulle rent av kunna säga att den innebar ondskans försvinnande och naturens uppkomst – så tror jag att vi just nu befinner oss i ett snarlikt, fast motsatt skifte. Jag tänker förstås på den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.
Är det så enkelt att naturen återigen har blivit ”ond”? Ja, för de vars liv slås sönder av orkaner på Haiti, torka i Sudan eller skogbränder i Kalifornien är den känslan förmodligen inte så avlägsen. Men poängen är nog snarare att vår relation till naturen, som en följd av klimatförändringarna, återigen betraktas i moraliska termer. Syndamedvetandet, skammen, domedagsscenarierna, avlatsbreven (i form av klimatkompenserande), predikanterna, hopplösheten och hoppfullheten – allt finns där, i vardagen, politiken och framförallt i massmedierna.
DN:s kulturchef Björn Wiman är en av dem som har introducerat ondskebegreppet i klimatdiskussionen: ”Vi behöver prata om godhet och ondska, helvete och paradis” förklarar Wiman. ”Vi behöver det religiösa språket”. Ja, uppenbart finns det ett sådant behov, för Wiman är inte ensam. Men varför behöver vi det? Och vad leder det språkbruket till? Tendensen kan delvis förklaras med att det är så jargongen ser ut: när något är riktigt förkastligt kallar vid det gärna för ondska för att understryka situationens allvar. Men framförallt, tror jag, handlar det om att skapa en moralisk gemenskap genom att markera avstånd till det man uppfattar som motståndarsidan.
Ett skäl till det är att skillnaden mellan de som kallas klimatförnekare och de som är klimataktivister rent filosofiskt inte nödvändigtvis är så stor. För figurer som Jair Bolsonaro och Donald Trump är naturen mest en råvarukälla med vars hjälp vi kulturvarelser kan skapa mer välstånd, mer tillväxt. För klimataktivisterna i den andra ändan av spektrumet är naturen det som vi kulturvarelser måste rädda innan det är för sent. Krass ekonomism och vinningslystnad står alltså mot moralism och omsorg.
Även om det är inbjudande att ansluta sig till den moraliserande sidan så kan man invända att det inte gör så stor skillnad. Också för dem är naturen det andra, det vill säga ett yttre objekt för vårt agerande, något vi kan använda eller rädda tack vare vårt förnuft. Rör det sig inte så sett om samma naturbehärskning, samma antropocentriska hybris? (Det tydligaste uttrycket för denna antropocentriska objektifiering är kanske den underliga frasen om att ”rädda klimatet”, som om det vore själva klimatet som sådant som var på väg att gå under, snarare än framstegstanken.) I bägge fallen upprätthålls den gräns som Kant beskrev: på ena sidan naturen; på andra sidan friheten, förnuftet och handlingskraften.
Problemet för oss idag är att det är svårt att, på Kants vis, se naturen som Guds sfär. Gud är ute ur ekvationen, det religiösa språket till trots. Naturen är herrelös, och samtidigt allt annat än passiv. Det är en svårsmält insikt för en upplyst mänsklighet. Att naturen slutade framstå som ond berodde ju på att naturbehärskningen effektiviserades. Husen blev jordbävningssäkra, obotliga sjukdomar blev möjliga att bota – de tidigare hoten reducerades till ”bara natur”. Idag vet vi att denna ”natur” i hög grad är en produkt av framsteget, av naturbehärskningen, kulturen, moralen. Naturen är inte något ”där borta” – den är tvärtom vår egen skapelse, vårt eget monster. Men det måste i så fall också sägas att hela mänskligheten, all vår moral, all vår girighet och all vår frihet, också är en del av det vi kallar natur, ett oöverskådligt system som ingen kontrollerar.
Om naturen uppstod genom Lissabon-jordbävningen, kan man säga att denna natur, det vill säga detta naturbegrepp, nu håller på att gå under. Om det är goda eller dåliga nyheter beror på vad man är och var i biosfären man befinner sig. Frågan är ju också vad som uppstår istället. Möjligen kan man hoppas på det som ekoteoretikern Timothy Morton kallat ecognosis, det vill säga en ny form av samexistens som inbegriper en insikt om att gränserna mellan det mänskliga och det icke-mänskliga, historien och naturen, tänkandet och världen är oklara, porösa, föränderliga, om de alls existerar.
En sak är i alla fall tydlig redan nu: det religiösa språket, den uppblåsta sagoboksretoriken om gott och ont, är ingen lösning, snarare ett symptom på människans maktlöshet. I det avseendet bär den kanske trots allt på en sanning.
Sven Anders Johansson, professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet
Litteratur
Susan Neiman, Evil in Modern Thought: An Alternative History of Philosophy, Princeton: Princeton Universty Press, 2002
Immanuel Kant, ”Mutmasslicher Anfang der Menschengeschichte”, i Kants gesammelte Schriften avd. 1, bd 8, red. Königlich Preussischen Akademie der Wissenschaften, Berlin: Georg Reimer, 1912
Malina Abrahamsson, ”Björn Wiman: ’I klimatkrisen behöver vi det religiösa språket’”, Dagen, 2018-11-23
Timothy Morton, Dark Ecology: For a Logic of Future Coexistence, New York: Columbia University Press, 2016
-
Ronie Berggren om det senaste i USA: USA slår till mot ryska hackergruppern Revil; Biden lovar försvara Taiwan; Amish-missionärer kidnappade i Haiti; Alec Baldwin skjuter ihjäl kollega av misstag under filminspelning; Stödet för Biden fortsätter sjunka; "Let's go Brandon" - driver med Bidens impopularitet.
-------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Bättre skolklimat i Arizona än i Vermont; MSNBC får ny chef som vill konkurrera med CNN; Chris Cuomo från CNN anklagas för sexuella trakasserier; Majoritet av flyktingarna från Haiti har släppts in i USA; Gabby Petito hittad död; Möjlig ny government shutdown; Vaccin- och masktvång eller inte?; Muslimsk skolbön tolereras; Universitet ger svarta exklusiva segregations-privilegier; Antifa-medlem åtalas för att ha skjutit anti-vaccin-demonstrant; Biden rekordlågt stöd; John Hinckley, mannen som försökte mörda Ronald Reagan nu helt fri efter 40 års fängelse. Biden snäsig mot media; The Squad, de nya, unga demokraterna.
------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html - Montre plus
