Job Podcasts
-
Lördag 21 januari | Dagens uppläsare: Maria Olsson | Texter: Job 1:21, Rom 13:14 | Bön av A M Toplady och B Ehrenborg-Posse |
Tips på fler bibeltexter för dagen: 5 Mos 33:1-4, 7, 12-16, 1 Mos 9:18-28
Dagens lösen-podden är en andaktspodd med ord som lyser upp din dag!
Baserad på Dagens Lösen, den årliga andaktsbok som som ges ut på över 50 språk och som varit i bruk längst av alla, sedan 1731.
Podden produceras av EBF, Evangeliska Brödraförsamlingen i Sverige i samarbete med Libris förlag och Svenska Bibelsällskapet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Torsdag 19 januari | Dagens uppläsare: Emma Boije | Texter: Job 28:24, Matt 18:14 | Bön av Emil Liedgren |
Tips på fler bibeltexter för dagen: Apg 15:22-31, 1 Mos 8:13-22.
Dagens lösen-podden är en andaktspodd med ord som lyser upp din dag!
Baserad på Dagens Lösen, den årliga andaktsbok som som ges ut på över 50 språk och som varit i bruk längst av alla, sedan 1731.
Podden produceras av EBF, Evangeliska Brödraförsamlingen i Sverige i samarbete med Libris förlag och Svenska Bibelsällskapet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Utropstecknet kan både signalera ilska och glädje. Kulturskribenten Kristina Lindquist berättar utifrån egna erfarenheter om hur det också kan representera något mycket större än så.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 14 maj 2019.
det väller liksom fram
en flod av grönska,
av blad barr
och fågelsång!
Se där en talande rad ur Eva-Stina Byggmästars diktsamling ”Barrskogarnas barn” från 2014. I Byggmästars skogar finns inga skuggor, bara en yster och naivistisk naturlyrik från första till sista sidan – och just det: en massa utropstecken. ”Får poesi verkligen se ut såhär? Så uppsluppen!” skrev Svenska dagbladets kritiker Therese Eriksson i sin recension. För utropstecknet är ganska sällsynt i den kulturella offentligheten, och något av ett svart får i skriftspråket överhuvudtaget. Ända sedan 1800-talet har det enligt språkforskaren Siv Strömquist varnats för detta stöddiga skiljetecken, som inte sällan beskrivs som skrikigt och vulgärt. Jag minns hur en bekant som arbetade med att besvara allmänhetens brev på Rosenbad fick instruktionen att ersätta det alldeles korrekta utropstecknet i hälsningsfraserna med ett komma – utropstecknet var helt enkelt för ”familjärt” för statsförvaltningen. Och i TT-språkets skrivregler konstateras bara helt kort att utropstecknet bör användas ”sparsamt”.
utropstecknets explicita tydlighet ställs mot ett rådande stilideal som upphöjer det vaga och outtalade.
För tio år sedan skrev den brittiska journalisten Stuart Jeffries i The Guardian om en renässans för utropstecknet i den digitala tidsålderns kommunikation, där detta skiljetecken kan innebära den stora skillnaden mellan det avmätta och det förtjusta. ”Vi ses på konferensen [utropstecken]” förmedlar något helt annat än ”Vi ses på konferensen [punkt]”. Forskning visar också att kvinnor använder utropstecken i högre utsträckning än män, vilket språkforskaren Carol Waseleski förklarar med att utropstecknet kan utstråla vänlighet – vilket alltså anses utmärkande för kvinnors sätt att kommunicera.
Men utropstecknets status som det mest förtalade bland skiljetecken rubbas nog inte så lätt. Det är en flåsig gaphals vi talar om – som gjord för det militära eller för samtidens råbarkade debatter i kommentarsfält och på Twitter. Jeffries tar i sin artikel upp kriminalförfattaren Elmore Leonard, som sagt att två eller tre utropstecken per hundratusen ord prosa möjligen kan passera, vilket innebär ungefär ett per medellång roman. Fantasyförfattaren Terry Pratchett låter en av sina romanfigurer säga att fler än ett i följd av detta skiljetecken är ett uttryck för en ”sjuk hjärna”, medan F. Scott Fitzgerald ansåg att den som överhuvudtaget använder det lika gärna kan skratta åt sina egna skämt. Herrarna har nog en poäng, och samtidigt kan utropstecknet som fenomen bevisligen ligga till grund både för litterär intrig och tidlös komedi.
I den klassiska komediserien ”Seinfeld” kraschar förhållandet mellan Elaine och hennes författarkille för att han inte använder utropstecken i ett nedskrivet telefonmeddelande om en nyfödd bebis i bekantskapskretsen. Hon tycker att han struntar i hennes vänner, han tycker att hon är lite väl slampig med sina skiljetecken. I ett avsnitt av Sex and the city förvandlas ett utlovat utropstecken till ett frågetecken på omslaget till New York Magazine, som pryds av en osmickrande bild av huvudpersonen Carrie. Tidningsrubriken ”Singel och fantastisk?” formulerat som en fråga snarare än med utropstecknets sköna självsäkerhet får Carrie att ifrågasätta hela sin sorglösa livsstil.
Utropstecknet är alltså ett tecken som både väcker och uttrycker känslor, och känslor får väl generellt sägas ha ganska låg status i vårt samhälle. Men kanske handlar frågan också om att utropstecknets explicita tydlighet ställs mot ett rådande stilideal som upphöjer det vaga och outtalade. I en illustrativ passage i romanen ”Argonauterna” fastnar författaren Maggie Nelson vid de tomma hakparenteser som den inflytelserika författaren Anne Carson gett som skriftliga intervjusvar i en tidning – och som signalerar ett slags tyst och sofistikerad återhållsamhet. Nelson skriver: ”Åsynen av Carsons hakparenteser fick mig genast att skämmas för min tvångsmässiga drift att lägga korten mer bestämt på bordet. Men ju mer jag tänkte på hakparenteserna, desto mer störde de mig. De tycktes göra en fetisch av det osagda”. Utropstecknet lägger verkligen korten bestämt på bordet, och tvingar fram ställningstaganden i en tid när det värsta man kan vara är tvärsäker – alldeles oavsett vad man är tvärsäker på. På senare tid har så kallad samtalsaktivism blivit på modet, det vill säga tekniken att genom diskussion och möten försöka motverka polarisering i samhället. Här tycks förmågan att förflytta sig vara viktigare än att syna innehållet i de – inte sällan extrema – åsikter som genom denna typ av samtal erbjuds en plattform. Rörligheten i ståndpunkter blir närmast ett bevis för ett rörligt intellekt, och då finns inte plats för några rigida utropstecken.
All förundran är borta med honom, liksom den kraft som utropstecknet för med sig till det skrivna språket mellan människorna.
Men låt oss återvända till känslorna. I den tidiga novellen ”Utropstecknet” skildrar Anton Tjechov en statstjänsteman som vid juletid konfronteras med att han under 40 yrkesår aldrig har använt ett utropstecken: ”Fördömt! När använder man egentligen utropstecken?” Den grammatiskt skolade hustrun får hjälpa till: Vid hälsningar och utrop och vid uttryck för jubel, indignation och ilska, upplyser hon. Den osalige tjänstemannen jagas av sina utropstecken, och ser hur människor omkring honom förvandlas till långa streck med en punkt under. För tänk om han på 40 år inte har upplevt en enda känsla som förtjänat ett utropstecken – vad säger det om hans liv?
Jag tror – eller rättare sagt: jag vet – att det också kan gå åt andra hållet, så att de starkaste av känslor kan kortsluta användningen av detta känslotecken. Den grönländska poeten Naja Marie Aidt beskriver i den prosalyriska romanen ”Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka” om hur sorgen efter hennes vuxna son slog sönder all syntax och begriplighet i hennes formuleringar. ”inget språk möjligt språk dog med mitt barn”, skriver hon i en lång ordmassa helt utan skiljetecken. När mitt eget barn dog hände det något med mina utropstecken, och specifikt med dem. Utropstecknen försvann ur all skriven kommunikation, och har ännu inte återvänt. Det handlar inte bara om brist på glädje och entusiasm, utan om något som kanske står att finna i utropstecknets historiska rötter. I vår äldsta bevarade handledning i användandet av skiljetecken talas det om ”förundringstecken”, eller punctus admirativus. Utropstecknet hör i sitt ursprung alltså hemma inför skapelsens och varats mirakel. Och för den som sett all sådan skönhet i sin nyfödda sons knubbiga ansikte finns ingen förundran kvar på jorden, inte sedan han skickats iväg för gravsättning i en mönstrad pyjamas. All förundran är borta med honom, liksom den kraft som utropstecknet för med sig till det skrivna språket mellan människorna.
Annat är det i nattens ordlösa klagan, där utropstecknen kastas mot en tom himmel utan svar. Jag läser Jobs bok i Gamla testamentet, och dess berättelse om mannen som inte bara förlorar sina barn och allt han äger utan också drabbas av svåra sjukdomar. Här finns naturligt nog en hel del förtvivlade utropstecken: ”Ropa bara! Finns det någon som svarar?”, som det står i femte kapitlet. Och lite längre fram:
Om jag tänker: 'Det lättar när jag lagt mig,
sömnen skall lindra min sorg',
då skrämmer du mig med drömmar,
förfärar mig med syner,
så att jag hellre vill kvävas.
Hellre döden än denna plåga!
För utropstecknet må vara en flåsig gaphals som skrattar åt sina egna skämt i den politiska polariseringens tid. Men det kan också – både i sin närvaro och i sin frånvaro – bära på ett möjligt språk för det mänskliga livets yttersta gränser.
Kristina Lindquist, kulturskribent
Litteratur
Naja Marie Aidt: ”Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka” (Wahlström & Widstrand, 2018)
Bibeln. Job 5:1, 7:13-15 (2000)
Eva-Stina Byggmästar: ”Barrskogarnas barn” (Wahlström & Widstrand, 2014)
Stuart Jeffries: ”The joy of exclamation marks!” (The Guardian, 29/4 2009)
Maggie Nelson: ”Argonauterna” (Modernista, 2016)
Siv Strömquist: ”Skiljeteckensboken” (Morfem, 2013)
Anton Tjechov: ”The exclamation mark” (Hesperus classics, 2008)
-
Nytt avsnitt av Kontrollbehov ute nu!
Vi pratar bl.a. om Ludens, From Softwares framtid, Yves paycut, KOTOR 2 på Switch, grafikkortspriserna, FSR 2.0, Vampire Survivors, Aperture Desk Job, Naraka: Bladepoint, Forgive me Father & Wolfenstein New Order
Stötta oss på Patreon!
För 50kr i månaden får du tillgång till podden oklippt, direkt när den har spelats in och dessutom får du tillgång till all tidigare exklusiv content samt allt material under jul/nyår och sommarledigheter.
För 100kr i månaden får du allt som 50kr-patrons får men du får OCKSÅ vara en del av podden genom det RAFFLANDE segmentet "Audio Log" där vi spelar upp ett kort ljudmeddelande från våra 100kr Patreons som vi bemöter, besvarar eller dömer ut.
På den här nivån får du dessutom första tjing på alla eventuella koder & gratisgrejer som vi ibland erbjuder!
www.patreon.com/kontrollbehov
Köp vår merch på Podstore.se!
https://www.podstore.se/podstore/kontrollbehov/
Besök vår Youtube-kanal och prenumerera:
https://www.youtube.com/channel/UClQ2sTbiCcR0dqNFHwcTB0g
Gå med i gruppen Kontrollbehov - Eftersnack på Facebook:
https://www.facebook.com/groups/1104625369694949/?ref=bookmarks
Vi finns såklart också på Discord!
https://discord.gg/848F6TWXDY
Hör av er:
[email protected] -
Lyssna till söndagens predikan av Magnus Tunehag.
Dagens bibeltexter:
Job 12:7-13
Apostlagärningarna 17:22-31
Matteus 6:25-34 -
En stunds stillhet inför helgen, med Irma Schultz
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När studerade du en myras arbete senast, när lät du en nyckelpiga krypa över din handlov, när såg du in i en kos ögon?
Irma Schultz är musiker och verksam vid Katarina församling, i Stockholm
Text
Job 12:7-13Klocka
Norra Vi kyrka, i Linköpings stiftMusik
Den blomstertid nu kommer, med Lathis stadsorkester
Producent Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
[email protected] -
Den stackars Job blir anklagad av sina tre vänner och anklagaren.
-
Vänskap är temat för veckans morgonandakter. De leds av Gustav Ericsson, som arbetar som sjukhuspräst och fängelsepräst i Umeå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Som sjukhuspräst får jag ofta se närståendes tysta omsorg för varandra i anhörigrummen och avskedsrummen på sjukhuset. Sköterskor och läkare som pausar allt annat och sätter sig ner tyst bredvid. Likt Jobs tre vänner som färdades långt för att sitta ner på marken tysta med honom i sju dagar och sju nätter, säger Gustav Ericsson.
Text
Job 2:11-13
Musik
Sommarpsalm – Svenska PsalmjazztrionProducent Helena Andersson Holmqvist
[email protected]
Moskit media
för Sveriges radio Västerbotten -
I det fjärde avsnittet samtalar Lisa Plantin, Anne Sörman och Sara Forslund om kvinnorna i Jobs bok. Jobs mamma nämns inte vid namn men hennes livmoder nämns sju gånger! Livmodern blir en symbol för en gravkammare. I avsnittet berörs också gudstalen och de spännande metaforerna som finns där av Gud som en barnmorska och förälder.
Jobs hustru har bara en gåtfull replik i hela boken. Den här passagen är den enda i hela den hebreiska bibeln där en man inte lyssnar på sin hustrus råd vilket man annars inom judisk tradition brukar göra. Hennes smärta och lidande porträtteras inte och istället beskrivs hon som dåraktig och tas bort från berättelsen. Men Jobs hustru finns kvar under hela förloppet i bakgrunden. Hon förlorade också sina barn och drabbades av samma öde som Job. Hur kan vi tänka och resonera kring hennes upplevelse av allting som hände?
Gud som en barnmorska. Guds första tal innehåller de längsta passagerna i Bibeln som handlar icke mänsklig skapelse. Bara det kan man tycka är orsak nog att ge de en större plats i det bibliska skapelsenarrativet. Hur gudstalen är ett svar på Jobs fråga är den mest omdebatterade i forskningen om Jobs bok. En av de första metaforerna Gud använder för att svara Job är bilden av Gud som en barnmorska. Verserna 10-11 har traditionellt sett inte tolkats som förlossning utan som om Gud betvingar havet snarare som en krigare snarare än en barnmorska. I den tolkningen har inte kvinnans erfarenhet fått plats. Vad betyder det för oss idag och våra erfarenheter av lidande att Gud är en omsorgsfull barnmorska? Verserna 8-11 beskrivs som en förlossningsscen. Havet blir en symbol för fostervattnet och portarna är ingången till livmodern. Job 38:8-11:
8. Vem satte portar som spärr för havet? När det bröt fram ur moderlivet 9 och jag gav det molnen till kläder och dimman till lindor, 10 satte jag för det en gräns och stängde med portar och bommar. 11 Jag sade: ”Hit men inte längre, här ska dina stolta vågor hejdas."
Lisa Plantins översättning:
Och (vem) stängde in havet bakom dörrar, när det bröt fram, från livmodern gick det ut, när jag gav det molnen till klädnad och det tjocka mörkret till dess lindor och jag bröt min gräns för det och satte bommen och dörrarna för det och jag sa: "Hit men inte längre! Här ska dina höga vågor stoppas."Jobs döttrar. I slutet av boken (42:12-15) nämns Jobs nya döttrar Jemimah, Keziah och Keren-Happuch, som i Bibel2000 fått en ganska rolig översättning av Lillduvan, Kanelblomman, och Sminkdosan. Det är värt att notera att varken de första sju sönerna eller de andra sju sönerna nämns vid namn men det gör döttrarna. Döttrarna får också ärva tillsammans med bröderna. Kan det vara så att genom lidandet och den förvandling Job går igenom innebär att hans namn och heder kommer leva vidare genom döttrarna? Han får en ny roll som går emot den traditionella patriarkala fadersrollen. Ett nytt sätt att se på världen, skapelsen, Guds omsorg och könsroller som bygger på erfarenhet?
Outrolåt ”Leviathan” skriven och framförd av Sara Forslund 18 Mars 2022 i Lilla Kapellet i samarbete med Betlehemskyrkan (Göteborg) och nätverkskyrkan Tro o tvivel. Mixad av Mikael Martinsson. Texten är hämtad från Job 3. Översättning The Message (Eugene Peterson) & ESV.
-
Litterär gudstjänst om den helighet som tar plats i kroppen, med författare Tove Folkesson och präst Susanne Dahl. Musik med Emma Örnberg, Olov Lindroth och Sunniva Abelli. Från Umeå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dag på Marie bebådelsedag sänds gudstjänsten från den röda träkyrkan Helena Elisabeth på friluftsmuseet Gammlia i Umeå. Universitetspräst Susanne Dahl pratar om livets liturgi och den helighet som tar plats i kroppen.
Hade du Gud kunnat välja en annan väg, än den genom kroppen? Hade du kunnat annat än att själv bli kropp? Du visar det som jag redan vet – livets liturgi som sårbarhet och helighet. Som risktagande och tillit, säger Susanne Dahl i gudstjänsten.
Gudstjänsten anordnas under litteraturfestivalen Littfest och i gudstjänsten läser författaren Tove Folkesson utdrag ur sin bok ”Den stora kyrkan”.
TexterMarkusevangeliet 11:1-11
Musik
Job 19:26-27Söndagsmorgon (E Örnberg)
Medverkande
I Guds tystnad får jag vara (Sv Ps 522)
Var hälsad Herrens moder (Sv Ps 480)
Improvisation över polska efter Sven Donat (S Abelli, O Lindroth)
Som liljan på sin äng (Sv Ps 798)
Det är en bön jag aldrig bad (S Dahl, L Nahnfeldt)
Du gråter så stora tårar (A Brun)
Polska efter Sven Donat (Trad)Susanne Dahl, gudstjänstledning och predikan
Tove Folkesson, uppläsning
Emma Örnberg, solosång och gitarr
Sunniva Abelli, nyckelharpa
Olov Lindroth, tramporgelProducent Helena Andersson Holmqvist
Moskit media
[email protected]
Tekniker: Bo Andersin och Johannes Oscarsson
Sveriges radio Västerbotten -
Knack knack! Vem där? En hel jävla timme med spelsnack, nyheter, diskussioner och trams signerat Speljuntan givetvis. I veckans avsnitt våldgästar Juntan med analytiska granskningar av hur mycket speldesign som är för mycket speldesign, hur spelsanktionerna mot Ryssland egentligen ser ut och hur Konami tappat greppet om sin spelserie Silent Hill. Dessutom en skjutande toalett.
Spel som nämns i avsnittet: Silent Hill, Califonication, Fifa, Elden Ring, Aperture Desk Job, Horizon Forbidden West, Magic: The Gathering Arena.
För mer mys, joina Juntan på http://www.speljuntan.se/
Tidskoder
(00:58) Veckans personliga fråga
(08:00) Nyheter
(24:10) Reklam
(24:38) Spelsvepet -
Bröderna Berglöf får sällskap av Mats, som för en gångs skull lyckats slita sig från jobbet en poddkväll!Jonas inleder med veckans nyhetssvep, där det bland annat snackas om tidiga Comicon-biljetter, ukrainska spelutvecklare under kriget, huruvida Valve tänker införa gamepass på SteamDeck, Netflix köp av spelutveckare, FIFA:s försvunna ryssar, Marvelserier som går från Netflix till Disney, en ny Bullit och mycket mer.Därefter berättar Niklas och Mats om filmer de sett sedan sist, tillsammans har de en hel cinematisk bukett av celluloidrosor till er lyssnare. Det handlar om Kimi, Against the Ice, Nightmare Alley, Till Death och Copshop. Dessutom har Mats spelat lite pärlor som du bör ta en titt på, specifikt Dysmantle, High Fleet samt Aperture Desk Job. Till slut avrundar vi med en första titt på nyligen lanserade Apple TV +-serien Severance - blir det en präl eller inte? Lyssna till slutet så får du veta!Tack & Förlåt, Puss Hej!
-
This episode is in Swedish
I det här avsnittet av SAQMI Play möter vi BlatteQueers i en inspelning från den 17 november 2021 på Bio Valand i Göteborg. Samtalet ägde rum efter filmvisningen Queer Evidens och Bipoc Existens, som arrades av SAQMI under vinjetten Nightfall - Queer Talks & Screenings, SAQMIs plattform där queera filmskapare och konstnärer möts genom visningar och samtal kring processer och skapande.
Under kvällen visades kortfilmer och panelen djupdök i ett samtal om att ta plats och existera som queera BIPOC personer i film och audiovisuella berättelser. Om hur filmaktivism uttrycks och visionen för ett inkluderande filmsverige.
Curator och moderator för urval och samtal är Tine Alavi och deltagarna i samtalet är Ese Ejodame, Lisa Nagano Holm, Lasmi Belmar och Jon Ely Xiuming Aagaard Gao.
Om BlatteQueers i film:
BlatteQueers i film också kallad BQ i film är ett projekt av Interfem som riktar sig till HBTQI+ personer med erfarenheter av rasism där film är ett centralt fokus i projektet. Målet med BlatteQueers i film är att skapa bredare representation och inkludering i filmbranschen.
Historia: BlatteQueers i film startade 2020 (men fanns redan 2015 som ett utvecklingsprojekt) med behov av att kunna identifiera sig i filmer och med karaktärer i filmer. Frågan som ställdes handlade om att kunna hitta queera filmer med karaktärer som både har queera erfarenheter och som har erfarenheter av rasism. I början var det mycket svårt att hitta den specifika representationen och därför startades projektet.
2016 lanserade BlatteQueers i film ett skolfilmspaket bestående av tre kortfilmer som riktade sig till skolelever. Filmerna har använts av både Amphi produktion och Mix festivalen i Köpenhamn genom deras skolfilmsutbud.
Under 2020-2021 har BQ i film hållit nätverksträffar och evenemang samt gjort fyra kampanjfilmer som riktar sig till aktörer i filmbranschen, filmbolag och bidragsgivare. Vidare handlar BQ i film om att HBTQI+ personer som har erfarenheter av rasism och som är verksamma i filmbranschen kan träffas, utbyta erfarenheter och kunskap, skapa nätverk – och samarbeta för att göra film. Under åren har BlatteQueers i film deltagit på events och festivaler, varit med i panelsamtal och seminarier för att ta plats med frågor om bredare representation och inkludering av queer BIPOC personer i film och i filmbranschen.
* Namnet BlatteQueers i film kan förkortas till ”BQ i film” för målgrupper som inte utsätts för rasism. Namnet BlatteQueers kan upplevas både provocerande och stärkande. Blatte är och har varit ett ord som använts för att förtrycka personer som blir eller riskerar att bli utsatta för rasism. Queer är ett begrepp som också har använts förtryckande mot homo- och bisexuella, trans- och queera personer. Det är också begrepp som personer själva valt att definiera sig med och använda för att ta makt över sina egna liv. Deltagare behöver inte definiera sig med begreppen blatte och queer för att vara med i projektet, så länge erfarenheterna passar in på beskrivningen ovan.
Om de medverkande i samtalet:Tine Alavi är regissör och producent för bland annat BlatteQueers i film. Hen har även regisserad ”Dream Job” för kortfilmsantologin ”One off incident” producerad av Tuffi Film. Senast har hen regisserad kortfilmskampanjen ”Min mamma sa att vuxna måste lyssna” för Skuggkommittén. Tine kommer att moderera samtalet.
Ese Ejodame är en ickebinär queer filmregissör. Hen arbetar huvudsakligen med ämnen som är HBTQIA-relaterade, våld som utförs av andra än cis-män samt psykisk ohälsa. Ese har en kandidat i Filmisk Gestaltning på HDK-Valand i Göteborg.
Jon Ely Xiuming Aagaard Gao är poet och konstnär som arbetar med text på alla sätt och vis, foto, film, zines, performance, queera handlingar och interaktioner, typ? Enligt läsare skriver hen bland annat hyperintensivtinyourfacekärleks-dikter. Hen är också en del av transzinet drömsyskon och konst- och klubbkollektivet fake daughter.
Lisa Nagano Holm är regissör för dokumentärfilmen Rasuul.Hon har en utbildningsbakgrund i dokumentärfilm på Ölands folkhögskola och inom fotografi och digital media, och studerar för nuvarande på Hyper Island. De projekt hon oftast landar reflekterar queerhet, rasifiering och identitet – projekt som Rasuul, med vilket hon har deltagit i Malmö Queer Filmfestival och Fake Pride.
Lasmi Belmar är utbildad på Ölands dokumentär filmskola och agerar främst regissör. Hon har deltagit i festivaler som stockmotion och Malmö Queer Filmfestival. Queerhet och etnicitet är ett ämne som hon tillsammans med lisa har bearbetat ett tag. Dessa tankar kommer att ta form och uttryck med filmen Rasuul.
Läs mer om alla filmerna som visades under Nightfall #8 här.
Nedan finns länkar till alla filmer som gjorts inom BlatteQueers i film mellan åren 2015-2022:
ALIKI, 2016, Längd 17:20 min.FÖRSTÅR DU VAD JAG MENAR?, 2016, Längd 8:52 min.TV-SERIEN, 2016, Längd 5:51 min.INTRO, 2021, Längd: 3:12 minOM MAN VILL, 2021, Längd 3:54 min.SUDI, 2021, Längd 3:39 min.MANUSFÖRFATTAREN, 2021, Längd: 4:05 min.
Övriga filmer som visades under Nightfall #8:
Jon Ely Xiuming Aagaard Gao - A Letter to Myself or the Gender Clinic or White People
Credits SAQMI Play:Producenter: Anna Linder och Malin HolgerssonDesign och kod: Vincent OrbackKomposition: Amanda LindgrenKlipp och mix: Malin Holgersson och Niki YrlaInspelat live av: Anna LinderHost: Tine AlaviOriginal: Nightfall #8 - curator Tine AlaviAnsvarig utgivare: Anna Linder
SAQMI Play produceras med stöd av Kulturrådet och Göteborgs stad.
-
Ännu en fredagssammankomst med de tre av oss som har minst vettigt att göra på dagarna.Jonas, Niklas och Mats ses än en gång i poddstudion. Denna gång pratas det mycket om Nintendos kanske inte 100% felfria Switch-uppdatering, Sonys lama nyheter från State of Play-eventet, Samsungs eventuella gamingplattform, Snoop Doggs bidrag till spelhistorien, Hayden Christensens karriärs vara eller icke vara, problemet med HBO Max, Cowboy Bebop, Wheel of Time samt lite, lite Blizzard-intermezzo. Sorry.TV har vi också tittat på Mats har sett Netflix-serien Inside Job med stor behållning, medan Niklas har njutit aningen mindre av Apple TV + satsning på skräck-sci-fi med Invasion. Och Jonas berättar exakt hur charmigt och genrehoppande det trevliga lilla spelet The Rift Breaker faktiskt är. Mer hinner vi inte denna gång, men ComicCon närmar sig med stormsteg - ses vi där?Tack & Förlåt. Puss Hej!
- Montre plus
