Kjell Eriksson Podcasts
-
Varför blir det ett glapp mellan sådant vi vet och hur vi sedan agerar? Och hur hittar vi vår roll i hållbarhetsarbete? Hållbara bibblan gästas av klimatpsykologen Kata Nylén som var inspiratör på MIK-jam Agenda 2030 och Region Skånes biblioteksutvecklare Tove Eriksson Mrozowski som deltog på MIK-jam Agenda 2030. De snackar känslor, klimatkrisen och bibliotekets möjligheter att vara en del av förändringen som gör att vi når de globala målen.
Hållbara bibblan är en inspirationspodd om bibliotekens arbete med de globala målen. I fyra avsnitt möter Terese Raymond och Kjell Eriksson intressanta gäster som diskuterar det lokala i det globala från ett biblioteksperspektiv. -
Vad har öppna data med folkbildning att göra? Och varför är det så viktigt att dela data för att vi ska nå Agenda 2030?
Hållbara bibblan gästas av öppna data-experten Daniel Lapidus som bland annat arbetat med Gapminder, och bibliotekschefen Ulla Solsmo som deltog i öppna data-spåret under MIK-jam Agenda 2030. De snackar om biblioteket som möjliggörare, att mäta rätt saker och demokrati.
Hållbara bibblan är en inspirationspodd om bibliotekens arbete med de globala målen. I fyra avsnitt möter Terese Raymond och Kjell Eriksson intressanta gäster som diskuterar det lokala i det globala från ett biblioteksperspektiv. -
Varför ska vi som bibliotek fördjupa oss i de delmål som finns inom Agenda 2030? Och vad är det biblioteket kan skruva till när det gäller cirkulära flöden?
Hållbara bibblan gästas av Region Sörmlands hållbarhetskunniga verksamhetsutvecklare Mona Karila som var inspiratör på MIK-jam Agenda 2030, och Biblioteksutveckling Sörmlands kommunikationsstrateg Jenny Lagerlund som deltog i MIK-jam Agenda 2030. De snackar om att göra rätt saker, biblioteket som lokal kunskapsnod i Agenda 2030 och att vi får vad vi planterar.
Hållbara bibblan är en inspirationspodd om bibliotekens arbete med de globala målen. I fyra avsnitt möter Terese Raymond och Kjell Eriksson intressanta gäster som diskuterar det lokala i det globala från ett biblioteksperspektiv. -
Vad är tjänstedesign och hur hänger det ihop med delaktighet på internet? Och vad är ett MIK-jam egentligen? Hållbara bibblan gästas av UX-designern Martin Törnros som skapat metoden MIK-jam, och Isabelle Kristensen från biblioteken i Kungsbacka tillika en av deltagarna på MIK-jam Agenda 2030. De snackar om vad som händer när vi vågar prototypa, och om att lära men också göra tillsammans för att skapa bättre lösningar.
Hållbara bibblan är en inspirationspodd om bibliotekens arbete med de globala målen. I fyra avsnitt möter Terese Raymond och Kjell Eriksson intressanta gäster som diskuterar det lokala i det globala från ett biblioteksperspektiv. -
Hållbara bibblan är en podd om bibliotekens arbete med de globala målen. I fyra avsnitt möter Terese Raymond och Kjell Eriksson intressanta gäster som diskuterar det lokala i det globala från ett biblioteksperspektiv.
1. Design för delaktighet på internet
2. Biblioteken i en cirkulär ekonomi
3. Öppna data i en hållbara stad
4. Kommunikation för en hållbar värld
En inspirationspodd om biblioteksutveckling och Agenda 2030 av Biblioteksutveckling Sörmland. -
I 50 avsnitt har det pratats om demokrati så nu gör vi ett par tillbakablickar till avsnitt och händelser vi minns lite extra. Hur gick det med ungas delaktighet och vad var det nya samhällskontraktet egentligen?
Medverkande: Malin Svanberg, Lena Langlet, Anders Nordh, Nils Munthe, SKR
Programledare: Kjell Eriksson, produktionsbolag Kjelleman
Tid: 36:56
-
Vad kan vi lära oss om världen genom att läsa skönlitteratur? Malin Krutmeijer betraktar de skandinaviska länderna genom ett par amerikanska glasögon, placerade ovanpå en trave med kriminalromaner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
När den amerikanska litteraturvetaren Wendy Lesser läste sin första Sjöwall-Wahlöö-deckare förändrade det hennes syn på hela genren. Hon kände att hon verkligen hade genomlevt något tillsammans med Martin Beck, Lennart Kollberg och de andra figurerna. Det här var mycket mer än en brottsgåta som skulle lösas.
Det var på 1980-talet och Wendy Lesser blev besatt, inte bara av Sjöwall-Wahlöö. I över 40 år har hon slukat skandinavisk kriminallitteratur, periodvis 4-5 böcker i veckan. Hon tyckte att hon lärde känna de skandinaviska samhällena, och för ett par år sedan bestämde hon sig för att resa hit.
Resan till Sverige, Norge och Danmark är utgångspunkten för hennes bok "Scandinavian noir. In pursuit of a mystery". Lessers tanke är att utsätta sina föreställningar om Skandinavien för verkligheten. Det är en rätt komplicerad idé, inte minst om man tänker på vad som kännetecknar de skandinaviska romaner som hon fått sin bild ifrån.
Inflytandet från Sjöwall-Wahlöö är fortfarande starkt, fast det gått över 50 år sedan deras första bok kom ut. De använde ju deckargenren för att skriva politiska romaner, och många av de mest framgångsrika författarna efter dem förvaltar det samhällsmedvetna arvet.
Det är alltså inte realism.
Kjell Eriksson, Leif GW Persson, Henning Mankell, Stieg Larsson och Jens Lapidus är några självklara namn i sammanhanget, men också exempelvis Tove Alsterdal som skrivit spänningsromaner om de som försvann i militärjuntans Argentina på 70-talet, och om Sudettyskarna under Andra världskriget.
Sjöwall-Wahlöö var i sin tur inspirerade av amerikansk noir-litteratur, och den influensen har stärkts i skandinaviska deckare. Man kan också se vad jag tolkar som ett visst inflytande från superhjältegenren, med omnipotenta ärkeskurkar, overkligt stryktåliga hjältar och datasnillen och hackare i ett slags trollkarlsroller.
Det här draget är tydligt i Stieg Larssons och David Lagercrantz Millennium-serie, och i Lars Keplers romaner om poliskommissarien Joona Linna, men det spökar i varierande grad i en hel del skandinavisk kriminallitteratur.
Det är alltså inte realism. Det går förstås att söka samband med olika aspekter ur den sociala och kulturella värld som författarna lever och skriver i ändå. Däremot är det orimligt att förvänta sig några konturskarpa spegelbilder mellan litteratur och verklighet. Nu utgår Wendy Lesser väldigt mycket från Sjöwall-Wahlöö, vars böcker är mer realistiska, men det var ändå skönlitteratur de skrev. Dessutom kom deras sista bok ut 1975. Det har hänt en del sedan dess.Lesser hade kunnat öppna för en spännande analys av hur berättelsers verklighet och det vi själva upplevt i den fysiska världen samverkar när vi tolkar vår omvärld, men hon är ganska handfast. Hon berättar hur hon läst och förstått skandinaviska deckare, och hur hon uppfattar de skandinaviska städer hon besöker. Att hon i förbifarten döper en polis fru till Gunnar, och konsekvent kallar Helsingborg för Helsingbörg ger en extra komisk krydda.
Lessers intryck är att feminismen inte haft mycket inflytande i skandinaviska samhällen.
När hon ska definiera viktiga drag i skandinaviska kriminalromaner klarar hon inte riktigt att generalisera – utan landar i hela 25 teman.
Först kommer förstås alkohol. Lesser noterar att en del mordutredare mer eller mindre är alkoholister, som stordrinkaren Harry Hole i norrmannen Jo Nesbøs bokserie. Sjöwall-Wahlöös Martin Beck är mer måttfull, men tar ändå regelbundna turer till "the state liquor store", som Lesser tycker är oerhört exotisk.Det är överhuvudtaget tydligt att hon vet väldigt lite om det verkliga Skandinavien, men det hindrar inte att hon frejdigt tycker till om det mesta. Även om boken är lite ytlig, så är utifrånperspektivet fascinerande.
Wendy Lesser noterar till exempel en stark fixering vid hem och inredning hos nästan alla skandinaviska författare. De stilbildande Sjöwall-Wahlöö beskriver i detalj hur det ser ut hemma hos brottsoffer, förövare och poliser. Lesser finner detta spännande men förvirrande. Det tar ett tag innan hon förstår att det är ett sätt att skildra personernas sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar, men hon kan ju inte koderna. Mest är hon besviken över att ingenstans i romanernas värld få möta den sparsmakade, stilrena design som hon förknippar med Skandinavien.Hon är också fascinerad av hur viktiga romanfigurernas hem är för dem. Hemmet är verkligen deras borg, och alla besökare tar respektfullt av sig skorna. Då bor romanfigurerna ändå oftast i lägenhet, vilket Lesser tycker är konstigt. Att inte äga ett eget hus är uppenbarligen ett fattigdomstecken för amerikanen. Hon verkar aldrig ha hört talas om det vi européer brukar referera till som "den borgerliga våningen", eller patriciervåningen.
Riktigt intressant, och lite förvånande, är hur många tecken på misogyni hon hittar i romanerna. I den danska, svenska och norska kriminallitteraturen finns än idag väldigt få kvinnliga kommissarier och huvudpersoner. Däremot kryllar det av sexrelaterade brott mot kvinnor, och hos Sjöwall-Wahlöö pratas det ständigt om "nymfomaner". Lessers intryck är att feminismen inte haft mycket inflytande i skandinaviska samhällen. Nåja.
Vad gnällde Sjöwall-Wahlöö om egentligen?
Men Stieg Larssons Lisbeth Salander då? Hon representerar en "billig feminism", tycker Lesser, och där känner jag att hon gravt har missförstått sammanhanget och gjort en dålig läsning. Ser hon inte att Lisbeth Salander inte är skriven som en realistisk figur, utan som en anarkafeministisk superhjälte?
Efter ungefär halva boken reser Lesser äntligen till Skandinavien, för att konfrontera intrycken från romanerna med verkligheten. Hon hyr en lägenhet i Stockholm och promenerar stjärnögd genom den svenska huvudstaden. Allt är vackert, rent, snyggt och underbart. Entusiasmen kulminerar när hon tittar på midsommarfirandet på Skansen, där hon faller i gråt av rörelse.
Vad gnällde Sjöwall-Wahlöö om egentligen? För att få initierad bild av de skandinaviska samhällenas problem, har Lesser beslutat sig för att intervjua poliser. I Stockholm når hon först inte längre än till en arrogant pressavdelning. I Köpenhamn däremot får hon träffa ingen mindre än Jens Møller Jensen, som var ansvarig för utredningen av mordet på Kim Wall. Han tar omedelbart ur henne uppfattningen att det begås mord på löpande band i de skandinaviska storstäderna.
Äntligen hör Stockholmspolisen av sig.
Sedan blir Lesser varse den danska så kallade ghettolagstiftningen och debatten om invandrare, muslimer och integration. Hon blir uppriktigt chockerad. Upprörd drar hon slutsatsen att det i Danmark saknas kunskap om vad sådant ledde till i Tyskland på 30- och 40-talet.
Lesser reser vidare till Ystad, där hon äcklas av turistindustrin kring Kurt Wallander. Oslo i sin tur tycker hon är litet och folktomt.
Något stukad återvänder hon till Stockholm. Och äntligen hör Stockholmspolisen av sig.Lesser träffar Bengt, utredare på grova brott sedan nästan 40 år. Grånad, opretentiös, sensitiv och skärpt berättar han för henne om Sverige, svenskarna, brotten och mordet på Olof Palme. Han är en sann humanist. En "mensch" kallar Lesser honom. Här är han ju, känner hon, hennes älskade kommissarie Martin Beck, livs levande.
Malin Krutmeijer
-
Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 17: genomförande och globalt partnerskap. Vi kan inte lyckas själva utan vi måste samarbeta för att kunna göra världen till en bättre plats. Eva Källander berättar om hur hon har blivit självförsörjande på frukt och grönt. Anders Wijkman reflekterar över problematiken tillväxt och hållbarhet.
-
Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 16: fredliga och inkluderande samhällen. Det är viktigt med tillgång till rättvisa för alla och att bygga upp effektiva och fungerande institutioner. Demokrati är en viktig nyckel för ett fredligt och välfungerande samhälle där mänskliga rättigheter värnas.
-
Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 15: ekosystem och biologisk mångfald. Hur ska vi arbeta för att skapa en artrikedom så att djur och växtliv ska gynnas? Anneli tycker att vi översköter våra gräsmattor och att det skapar problem med den biologiska mångfalden. Artisten Stefan Sundström och Karin Lexén från Naturskyddsföreningen tipsar om biologisk mångfald hemma i trädgården.
-
Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 14: hav och marina resurser. Tillsammans med Håll Sverige rent träffar Kjell Eva Blidberg och Sandra Toivio och andra entusiaster som plockar skräp på Nordiska kusträddardagen. I Bohuslän flyter det i land en volym som motsvarar fem badkar med plast i timmen, året om.
-
Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 13: bekämpa klimatförändringarna. Det handlar om att ställa om till fossilfritt, att minska konsumtionen samt att förändra hur vi reser. Meteorologerna Pererik Åberg och Helen Trondstad berättar om skillnaden mellan väder och klimat och klimatforskaren Beatrice Crona berättar om hur vi ska ställa om våra samhällen. Och hur allvarlig är klimatkrisen?
-
Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 12: hållbar konsumtion och produktion. Sveriges rådande konsumtionsmönster har en negativ inverkan på människors hälsa, klimat och miljö, både i Sverige och globalt. Annika ingår i en grupp som kanske har en lösning på miljöproblemen. Här berättar hon hur.
-
Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 11: hållbara städer och samhällen. Hur ska vi bo, jobba och leva? Kjell träffar Eva Källander som kallas höghusbonden och hon visar hur hydroponisk odling fungerar.
-
Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 10: minskad ojämlikhet. Hur ska vi minska ojämlikhet inom och mellan länder i världen? Hur kan vi få ett jämlikt samhälle som bygger på principen om allas lika värde och rättigheter som grund för en rättvis fördelning av resurser, såväl ekonomiskt som politiskt?
- Montre plus
