Konstfack Podcasts
-
Navid pratar med professor i konsthistoria, författaren och kritikern Sara Kristoffersson om nya boken “Hela havet stormar” och om det uppmärksammade drevet på Konstfack. De pratar om hur färgen “vit” kan vara rasistisk, varför Konstfacks reaktion blev en organiserad mobbning mot Sara och att antirasism ofta blir en symbolfråga istället för ett djupgående arbete.
Lyssna på samtalet, ta del av länkarna på www.hurkanvi.se och om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar. Om du vill framföra ditt perspektiv på samtalet kan du spela in en reaktionsvideo på några minuter.
Maila feedback, kritik och videor på [email protected]
Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på [email protected] så löser vi det.
Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33.
För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook:
https://www.facebook.com/groups/hurkanvi
Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare?
Gå in på www.navidmodiri.com/boka
Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se. -
Professorn i designhistoria, Sara Kristoffersson, blev centrum i den rasande debatten om lokalen "Vita havet" på Konstfack i Stockholm. Hon var stark motståndare till den grupp studenter som menade att namnet bar på rasistiska konnotationer. I dag gästar hon P1 Kulturs studio med ny bok om skeendet.
Dessutom intervjuar vår reporter Konstfacks rektor, Maria Lantz, om hur hon ser på debatten om Vita Havet med något års perspektiv.TREDJE SÄSONGEN AV FERRANTES NEAPELKVARTETT SOM TV-SERIEBara några dagar efter att Ryssland invaderade Ukraina, i slutet av februari, hade tredje säsongen av tv-serien "My Brilliant Friend" premiär på HBO Max. Det är filmatiseringen av Elena Ferrantes så kallade "Neapelkvartett", som görs med en säsong per bok i sviten. Nu fångar vi upp hela denna näst sista säsong tillsammans med Kulturredaktionens Ferrante-älskare Lina Kalmteg och Mattias Berg.POVEL RAMEL FYLLER 100I dag skulle en av landets mest berömda underhållare, artisten Povel Ramel, ha fyllt 100, vilket firas med ett specialprogram med tillbakablickar, musik och samtal kring denne musiker, revymakare och ordvrängare. Det finns även en dokumentär om hans liv att lyssna på i efterhand - och efter sommaren kommer Kulturredaktionens serie "AproPovel" att repriseras. Vi har den seriens skapare, Karsten Thurfjell, i studion.ESSÄ OM BLÄCKFISKENS LIV OCH LEVERNEMed sina många armar och sin decentraliserade kropp är bläckfisken det närmaste en utomjording vi kan komma. Men just därför erbjuder mötet med bläckfisken oss en möjlighet att öva upp vår medkänsla inför det främmande, menar författaren och översättaren Kristoffer Leandoer.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Mattias Berg -
30 maj. När namnet på utställningssalen Vita havet på Konstfack kallades rasistiskt, invände designhistorikern Sara Kristoffersson. Hon möttes av upprop och mobbning. Här samtalar hon med Mattias Svensson om sin bok "Hela havet stormar".
-
Namnet på utställningssalen Vita havet är inte rasistiskt, skrev en professor på Konstfack i en debattartikel i DN 2021. För det fick hon betala ett högt pris, trots att hon hade rätt i sak. Hur går det till när aktivister med extrema åsikter får stöd inne på en myndighet? Varför är det så få som säger ifrån? Gäster: Sara Kristoffersson, professor i design på Konstfack, Lars Åberg, journalist och författare och Johan Hakelius, politisk chefredaktör Fokus. Programledare: Nina Solomin.
-
Är det bra att man får tycka vad man vill om konst?
Det är inte helt självklart.
I det här avsnittet gästas podden av Fredrik Svensk. Han är kritiker och konstteoretiker och har skrivit mycket om vad han kallar konstens ”vithet”.
Vad händer när modern konst möter människor som helt enkelt vill veta vad den föreställer? Eller som tycker att konsten ska ha en moral? "Primitiva människor" som inte kan eller vill tolka konsten fritt hursomhelst.
Alltsedan kulturpolitiken skapades på 30-talet så har konstens publik delats in i ”civiliserade” och ”ociviliserade” betraktare. I ”vita” och ”ickevita”. En fullvärdig medborgare ska ha åsikter inte bara om politik utan även om estetik.
Det blir en djuplodande diskussion där vi pratar om grälet kring Vita havet på Konstfack, skällsordet ”identitetspolitik” och hur Fredrik inledde sin undersökning när han insåg att han själv i grund och botten vantrivdes i konstrummet.
Clemens Poellinger har flytt det svenska konstrummet helt och hållet. Han sitter på en kyrkogård i Nice och rapporterar från de där små europeiska museerna över berömda konstnärer som ärligt talat inte alltid är jättespännande.
Men i Nice finns i alla fall en postmodernistisk borg.
Och det är kul.
Med
Ulrika Stahre – konstredaktör Aftonbladet
Clemens Poellinger – konstredaktör Svenska Dagbladet
Fredrik Svensk – konstkritiker i Aftonbladet och Art Forum. Ansvarig utgivare och chefredaktör för Paletten. Lärare i konstteori vid HDK-Valand, Göteborgs universitet.
Producent
Martin Aagård
Texter som diskuteras i podden:
Vithetens konstkritiska organinisationsprincip, del 1.
https://paletten.net/artiklar/vithetens-konstkritiska-organisationsprincip-del-1
Kritik av den urbana konsten (Vithetens konstkritiska organinisationsprincip, del 2).
http://www.tidskriftenordobild.se/ordoblogg/category/kritik-av-den-urbana-konsten
-
Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén sammanfattar konståret 2021. Ännu ett år av restriktioner som drabbat konstvärlden hårt.
Konståret 2021 har i likhet med scenkonsten och filmvärlden präglats av de publikbegränsningar som rått.Våra konstkritiker Mårten Arndtzén och Cecilia Blomberg har ändå lyckats ta del av en hel del konst. De rapporterar bland annat om det interaktiva konstverket Involution av konstnärsduon Lundahl och Seitl på Uppsala konstmuseum och från en utställning med den tyska konstnären Anne Imhof på Palais du Tokyo i Paris.Årets konsthändelser inkluderar utbyggnaden Liljevalchs+ i Stockholm av arkitekten Gert Wingårdh, debatten om "Vita havet" på Konstfack och kryptokonstens uppgång och fall. Dessutom minns vi två personer i konstvärlden som gått bort under året: konstnären Lars Vilks och konstkritikern Ingela Lind.Vi tipsar också om tre av årets konstböcker:"Hilma af Klint. En bioografi. Mänskligheten kommer att förundras" av Julia Voss."Brännpunkt Europa. Nysakligheter 1919-1939" av Kristoffer Arvidsson, Michael Azar, Lena Johannesson, Sacha Llewellyn, Mieke Rijnders (utgiven av Göteborgs Konstmuseum i samband med utställningen "Brännpunkt Europa" som pågick 12 juni19 september 2021)"Axel Törneman 1880-1925. Pionjär i brytningstid" av Anita Theorell och Bengt WanseliusProgramledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj -
Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén sammanfattar konståret 2021. Ännu ett år av restriktioner som drabbat konstvärlden hårt.
KONSTÅRET 2021Konståret 2021 har i likhet med scenkonsten och filmvärlden präglats av de publikbegränsningar som rått. Våra konstkritiker Mårten Arndtzén och Cecilia Blomberg har ändå lyckats ta del av en hel del konst. De rapporterar bland annat om det interaktiva konstverket Involution av konstnärsduon Lundahl och Seitl på Uppsala konstmuseum och från en utställning med den tyska konstnären Anne Imhof på Palais du Tokyo i Paris.Årets konsthändelser inkluderar utbyggnaden Liljevalchs+ i Stockholm av arkitekten Gert Wingårdh, debatten om "Vita havet" på Konstfack och kryptokonstens uppgång och fall. Dessutom minns vi två personer i konstvärlden som gått bort under året: konstnären Lars Vilks och konstkritikern Ingela Lind.Vi tipsar också om tre av årets konstböcker:"Hilma af Klint. En biografi. Mänskligheten kommer att förundras" av Julia Voss. Översatt till svenska av Aimée Delblanc."Brännpunkt Europa. Nysakligheter 1919-1939" av Kristoffer Arvidsson, Michael Azar, Lena Johannesson, Sacha Llewellyn, Mieke Rijnders (utgiven av Göteborgs Konstmuseum i samband med utställningen "Brännpunkt Europa" som pågick 12 juni19 september 2021)"Axel Törneman 1880-1925. Pionjär i brytningstid" av Anita Theorell och Bengt WanseliusRysk samtidslitteratur: "Debutant" av Sergej LebedevFredrik Wadström har läst en ny rysk roman som på kort tid fått stor uppmärksamhet runt om i världen och som nu kommer på svenska. Boken heter "Debutant" men den är författaren Sergej Lebedevs femte roman.OBS-essän om det barriga livet som granVem älskar granen när det inte är jul? Barnen tindrar framför den en kväll, sedan åter ut i kylan, barrlös blir den ett avskräde som ingen orkar köra till tippen. I den här essän står Katarina Wikars upp för en flockvarelse.Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj -
Det svåra tvåhundrafemtiofemte avsnittet med författaren och illustratören Stina Wirsén. Vi pratade om katastroftänk, Mats Strandberg, att bli igenkänd, 68-tiden, kollektivboende, filmen Tillsammans, Älvsjö, ritandet som terapi, ställa ut i Indien, Konstfack, hur föräldraskapet effektiviserat hennes arbete, Stockholm, samspelet med skribenten, vara säkrare på att skissa, schvung, utbrändheten, perfektionist, Lilla hjärta, drevet/debatten, barnhospice och givetvis en hel del om att hålla barnens rum oömma. Samtalsledare: Kristoffer Triumf.Producent: David Mehr.Distribution: Acast.
Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.
-
I dokumentären hörs offer för de senaste årens många skjutningar i Göteborg. Men Hamza har själv levt ett kriminellt liv där diskoteksbranden i Backa spelat en avgörande roll.
Hamza blev skjuten i ryggen 2013 och svävade mellan liv och död. Men han ser sig inte som ett oskyldigt offer, han har levt ett kriminellt liv till och från sedan 1998. Då hände något som påverkade hans liv dramatiskt: Diskoteksbranden i Backa där 63 ungdomar miste livet. Hamza var en av arrangörerna och sorgen och skulden har funnits med honom sedan dess.I ett unikt program träder ett av offren för de senaste årens många skottlossningar i Göteborg fram och berättar sin historia.Av Karwan Faraj och Kamran Rahimi Hosseini.Om dokumentärmakarna Karwan Faraj arbetar med ungdomar och 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Karwan är medförfattare till romanen ”Vildsvinet” som vunnit ”Silverpocket” och är en av initiativtagarna till hiphop-kollektivet ”Maktskiftet” och driver just nu teatergrupper på fritidsgårdar runt omkring Angered.Kamran Rahimi Hosseini är grafiker med utbildning från Linnéuniversitetet och Konstfack. Han gör dokumentärfilmer och skriver manus.Tillsammans utvecklar och skapar Kamran Rahimi Hosseini och Karwan Faraj projekt inom radio, tv och film. Detta är deras första radiodokumentär.Kontaktuppgifter:Karwan Faraj, dokumentärmakare [email protected] Rahimi Hosseini, dokumentärmakare [email protected] -
I Skotten i Göteborg hörs offer för de senaste årens många skjutningar i Göteborg. Men Hamza har själv levt ett kriminellt liv där Diskoteksbranden i Backa spelat en avgörande roll i hans liv.
Hamza blev skjuten i ryggen 2013 och svävade mellan liv och död. Men han ser sig inte som ett oskyldigt offer, han har levt ett kriminellt liv till och från sedan 1998. Då hände något som påverkade hans liv dramatiskt: Diskoteksbranden i Backa där 63 ungdomar miste livet. Hamza var en av arrangörerna och sorgen och skulden har funnits med honom sedan dess.I ett unikt program träder ett av offren för de senaste årens många skottlossningar i Göteborg fram och berättar sin historia.Av Karwan Faraj och Kamran Rahimi Hosseini.Om dokumentärmakarna Karwan Faraj arbetar med ungdomar och 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Karwan är medförfattare till romanen Vildsvinet som vunnit Silverpocket och är en av initiativtagarna till hiphop-kollektivet Maktskiftet och driver just nu teatergrupper på fritidsgårdar runt omkring Angered.Kamran Rahimi Hosseini är grafiker med utbildning från Linnéuniversitetet och Konstfack. Han gör dokumentärfilmer och skriver manus.Tillsammans utvecklar och skapar Kamran Rahimi Hosseini och Karwan Faraj projekt inom radio, tv och film. Detta är deras första radiodokumentär.Kontaktuppgifter:Karwan Faraj, dokumentärmakare [email protected] Rahimi Hosseini, dokumentärmakare [email protected] -
De konstnärliga högskoleutbildningarna är bland de mest homogena skolorna i Sverige om man ser till klass. Cecilia Josefson har träffat tre studenter som inte passar in i medelklassramarna.
Sanna Lindström berättar om känslan av att höra hemma som dagisfröken och inte som konstnär, och om vilsenheten i det konstakademiska språket på Konstfack. I serieromanen Det är väl bara att fixa liksom möter hon andra kvinnor från arbetarklassen för att försöka förstå vad hennes klassbakgrund har med hennes känsla av mindervärde att göra.På Konstfack går också Linnea som vuxit upp med mycket pengar. Hon är van vid miljöer som Sigtuna gymnasium där man tilläts att ta ut svängarna och där utrymmet för verbalitetet och personlighet var större. Här härskar Jantelagen och hon vänjer sig vid att dämpa sig och hålla tyst.På Teaterhögskolan brottas Fredrik Lundqvist med manlighetsidealen. I arbetarklassen på Orust var han för känslosam, för skör. Bland finlemmade medelklassmän är han plötsligt grov som en traktor.
