Lova Nyqvist Sköld Podcasts

  • Det ukrainska paret får jobb hos en byggare i Stockholm. Stepan får bland annat jobba hemma hos en av Sveriges mest kända personer. Men snart urartar allt. Byggaren tar deras pass och anmäls snart, misstänkt för människoexploatering.

    Östermalm, Stockholm i slutet av juli 2021. Två poliser kallas på kvällen till en adress nära exklusiva Strandvägen. En man har ringt polisen för att han känner sig hotad till livet av ett ukrainskt par.På platsen är det upprörda känslor, men när förhören genomförts så vänder historien. I stället är det mannen som grips misstänkt för att ha utnyttjat det ukrainska paret.Paret hävdar att de erbjudits jobb, men sen fått sina pass konfiskerade och pengarna har de inte sett röken av.P3 Krim idag om misstänkt människoexploatering på svenska byggen och restauranger.Programledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Medverkande:Stepan och ViktoriaMark Safaryan, advokatErik Sjödin, docent civilrättEva Wintzell, åklagareDaniel Suneson, åklagare Producent: Viktor PapiniReporter: Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

  • Svidande kritik mot en narkotikadom, åklagarna vill att Yasins straff ska skärpas och långa straff för gängkriminella i Gävle. P3 Krim sammanfattar ett intensivt 2021 hittills.

    Vårby- eller encromålet - där bland annat kidnappningen av en ung svensk artist men också mordplanering, en sprängning och flera andra grova brott ingår - har blivit något av en följetong senaste året. Rättegången i tingsrätten är avslutad och 28 av 31 fälldes.Men både många av de åtalade och åklagarna har överklagat. De åtalade vill bli frikända, medan åklagarna vill att straffen ska skärpas. Två män i 20-årsåldern som friades för inblandning i kidnappningen vill åklagarna få fällda i hovrätten. När man läser domskälen kan man också förstå att tingsrätten i och för sig tycker att de på något sätt varit delaktiga i det här men att deras agerande kanske inte omfattas av gärningsbeskrivningen. Nu har vi justerat åtalet till att avse andra moment också. Med anledning av det så tror jag att hovrätten. om de tycker som tingsrätten. kommer att döma de här personerna i hovrätten, säger åklagare Anna Stråth.Gängvåldet i Gävle blossade upp under 2020 och två grupperingar misstänks ha skjutit mot varandra. I våras avhandlades flera åtalspunkter om våldsbrott mot vad polisen benämner de "blå" och tingsrätten dömde ut fängelsestraff. Men i höst väntar prövning i hovrätten.Utredningen om polismordet i Göteborg fortsätter. Den 17-åring som sitter häktad misstänkt för mordet nekar alltjämt. Men han har blivit omhäktad igen och kommer även att genomgå en så kallad liten sinnesundersökning. Det är inte så ovanligt att man under allvarliga våldsbrott kan få indikationer på att det är lämpligt att göra en sådan här undersökning, säger åklagare Ulrika Åberg.Kärleksparets drogcentral i skärgårdsidyllen ledde till mångåriga fängelsestraff för en kvinna och man i Uppsala tingsrätt. De fick tio år vardera men i hovrätten sänktes straffet till åtta års fängelse. Dessutom riktades skarp kritik mot avsaknaden av hur tingsrätten gjort sin bevisvärdering. Det var väldigt svårt för mig som advokat att förklara för min klient efter tingsrättens dom varför han hade blivit dömd för jag förstod inte det, jag förstod inte vad de hade gått på, säger advokat Anna Vikström som företrädde den dömde mannen.Hovrätten konstaterar att det lagts fram rätt mycket bevisning - framför allt en omfattande skriftlig bevisning - men att tingsrättens redovisning av hur den har värderat utredningen är (...) påfallande kortfattad.P3 Krim har sökt domaren i målet men han är på semester, och det är även lagmannen på Uppsala tingsrätt. Lagmannen skriver dock i ett mejl att varje domare är självständig i sitt dömande och varken hon eller domarens närmaste chef ska lägga sig i hur han dömer. Hon påpekar också att hovrätten hade kunnat undanröja domen och återförvisa den till tingsrätten men att så inte skett.Programledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Medverkande:Anna Stråth, åklagareUlrika Åberg, åklagare Producent: Viktor PapiniReporter: Lova Nyqvist SköldKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

  • Allt fler hundar upptäcks av den svenska tullen när de smugglas in i landet. Brottet riskerar att sprida sjukdomar och leder ofta till att hundarna avlivas.

    Hittills i år har tullen stoppat över 250 hundar från att komma in i Sverige. Det är lika många som totalt upptäcktes under föregående år. Det handlar om alla möjliga raser, men framför allt mindre hundar.I dagens P3 Krim berättar vi om hundsmuggling, som inte bara handlar om brottslingar som försöker tjäna pengar svart på att köpa billiga valpar utomlands för att sedan sälja dem dyrt i Sverige.Utan om människor som blir lurade att köpa sjuka hundar som måste avlivas, om sjukdomar som kan smitta människor, valpfabriker i andra länder och miljonvinster för bedragare.Vi har pratat med tullen om ökningen av hundar som smugglas in, och kopplingen till pandemin. Och om hur smugglarna blivit allt bättre på att förfalska dokument, allt för att lura tullen vid kontroller.Programledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Medverkande:Katharina Mohlin, utredare TullverketLinda Maria Vonstad, ordförande för Djurskyddet SverigePer Leander, verksamhetschef Hundstallet i ÅkeshovGunnel Hellman, utredare Tullverket Producent: Viktor PapiniReporter: Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Fredrik NilssonKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

  • Henrik är en av de omkring 1000 intagna som sedan starten sökt sig till klostret på Kumla. Han gick från grovt narkotikabrott till att avlägga tystnadslöfte som ett sätt att sig ut kriminalitet.

    Kumlas kloster, innanför fängelsets murar 2006.Henrik som dömts för grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott söker sig till Klostret, mest för att han är så less på den vanliga fängelsematen. Men när han väl kommit dit får han frågan om vem han är, på riktigt. Så att då när ja fick den här frågan liksom wow. Det är ju det jag har sökt. Omkring 1000 intagna har sedan starten 2001 sökt sig till Kumlafängelsets kloster. Där avlägger man tystnadslöfte och får tid att arbeta med sig själva och förändra tankemönster.Men de knökfulla svenska fängelserna har lett till att klostret stängts ner. Något som Sebastian Stakset, även känd som Sebbe Staxx, tycker är synd. De här morötterna försvinner och piskorna blir fler. Vi behöver förvandla hjärtan. Hårda hjärtan blir mjuka. Sebastian har självt levt ett liv i kriminalitet men lämnade det när han blev frälst. När jag fick uppleva förlåtelse, när jag fick uppleva kärlek, att det fanns en Gud som älskade mig då hände det någonting med mitt hjärta. P3 Krim - om andligheten, religionen och det tidigare klostret på Kumlas roll för dömda brottslingarProgramledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Medverkande:Henrik, tidigare intagen på KumlaLars-Gunnar Skogar, pastor missionskyrkanSebastian Stakset, musikerLena Roxell, kriminologMartin Lardén, chef för behandlingsprogram för intagna på Kriminalvården Producent: Viktor PapiniReportrar: Jill Eriksson & Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

  • Daniel satt inne för grov misshandel när han bestämde sig för att lämna sitt gäng. För P3 Krim berättar han om livet som kriminell med flera fängelsedomar och vad som fick honom att förändras.

    Det är ett långdraget självmord som man håller på med, säger Daniel i dag om det gamla livet.Han hade missbrukande föräldrar och det gick tidigt snett för både Daniel och hans äldre bror. När Daniel för några år sedan dömdes till fängelse för en grov misshandel han slog och knivhögg en man som fick allvarliga skador fick dock livet en vändning.Inne på anstalt fick han kontakt med en person från avhopparverksamheten Passus som gav ett starkt intryck, och som fick Daniel att lova att ge ett år av sitt liv åt att försöka lämna kriminaliteten. I dag är han själv coach och jobbar med att försöka få andra kriminella att välja ett annat liv.Han beskriver sitt tidigare kriminella liv som en stadig upptrappning, där han till slut går med i ett mc-gäng och våldet eskalerar. Det blir som en tävling mot andra kriminella med höjda insatser. Säg att du hugger någon eller skjuter någon. Nästa gång du hamnar i en konflikt så kan du inte bara åka dit och örfila personen.Våldet blir allt allvarligare och även om Daniel var känslokall utåt mot omgivningen och brottsoffer byggdes ångesten inne i honom på. Allt lagras på inombords tills det blir som som en tryckkokare som du inte vet vart du ska göra av någonstans.Oavsett om man lämnar ett mc-gäng eller ett nätverk som bygger på geografisk tillhörighet till exempelvis en förort till en storstad handlar det framför allt om att förändra ett kriminellt tankemönster. Och att myndigheter lyckas fånga upp personer som är motiverade, snabbt. Motivationsfönstret är väldigt kort ofta, det handlar ibland om 24 timmar, säger Camila Salazar Atías, kunskapsområdeschef på Fryshuset. Det går inte att tro att man tre månader senare kan svara "nu skulle vi kunna hjälpa dig".Länkar: Avhoppare.sePassusCatenaProgramledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Medverkande:Daniel*, avhoppare & coachCamila Salazar Atías, kunskapsområdeschef på FryshusetSusanne Gosenius, brottsoffer- och personsäkerhetssektionen i polisregion Syd Producent: Viktor PapiniReporter: Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15* Daniel är ett fingerat namn.

  • På Nationellt forensiskt centrum, NFC, tar en arbetsgrupp fram digitala 3D-modeller av brottsplatser. Nu ska utredare på flera håll i landet få tillgång till tekniken.

    Digitala 3D-modeller tillåter utredare att återvända till en avbildad brottsplats helt digitalt. Med hjälp av laserscannern kan en mordplats dokumenteras, fynd återplaceras och kulbanor från skjutningar rekonstrueras i en digital sfär.Tidigare har scannern endast funnits på Nationellt forensiskt centrum, NFC, i Linköping. Där gjordes bland annat modellen av terrordådet på Drottninggatan 2017 men nu under 2021 ska även polisen i Malmö och Göteborg få tillgång till tekniken.P1-programmet "I lagens namn" kan berätta om hur 3D-brottsplatserna nu kommer bli en del av polisens framtida utredningar.- Jag tror att det här kommer att kunna växa och bli så pass stort att det ska komma till användning i stort sett varenda grovt brott, säger Håkan Larsson, forensiker som jobbar med brottsplatsdokumentation på NFC.Förra året tog gruppen i Linköping fram 3D-modeller i flera grova brottsutredningar inom ramen av ett pilotprojekt där de bland annat användes för att hålla förhör med vittnen.Nu har flera kriminaltekniker utbildats för att kunna börja dokumentera och använda 3D-brottsplatser. Men i framtiden kan den också komma att bli ett inslag i svenska rättssalar.- Du kanske till och med använder VR-glasögon för att komma tillbaka på platsen. Du kan använda den med VR också i förhörssituationer. Du kommer tillbaka på platsen på ett mycket enklare sätt utan att behöva åka dit, säger Jesper Olsson, forensisk arkeolog på NFC i Malmö.När brottsplatser förändras och byggs om kan en virtuell avbildning av en plats komma till nytta vid kalla fall. Ett annat användningsområde som polisen undersöker till framtiden är 3D-vallningar. Alltså där ett vittne, brottsoffer eller misstänkt kan återvända till en plats - helt digitalt.- Varken ett fotografi eller en datoranimation kan ju ersätta verkligheten. Det är ju först då man förstår att hur det verkligen ser ut heller, säger försvarsadvokat Elisabeth Nygren.Programmet "I lagens namn" undersöker kriminalteknikens värld där arkeologi och modern teknik möts och ställer frågan om vad som händer när vi lämnar den fysiska världen och träder in i den digitala.Programledare: Martin WicklinReporter: Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Fredrik NilssonProducent: Viktor Papini

  • En polis skjuts ihjäl på Hisingen, ett brutalt mord som skakar Sverige. En 17-åring sitter häktad och man tror att det är en kriminell konflikt bakom skjutningen men att polisen inte var måltavlan.

    Mordet skedde vid 22.30-tiden onsdag den 30 juni när polisen patrullerade i Biskopsgården, ett särskilt utsatt område. Det pågår kriminella konflikter på Hisingen som går flera år bakåt i tiden. Det här sker som en del i en lång konflikt mellan olika kriminella personer. Det kommer hända igen. Det vet vi. Vi kan inte förhindra det över tid. Vi gör vad vi kan, men det är omöjligt, säger polisens kommenderingschef Dan Windt.Utredningen pågår och man utesluter inte att fler personer kan komma att gripas. Däremot är man i nuläget relativt säker på att polisen som dödades inte var måltavlan. Men att utreda motivet och bakgrunden till skjutningen är ändå viktigt. Det är viktigt ur ett kunskapsperspektiv om man ska lära sig, analysera och förstå, och förebygga fler sådana här brott. Det är viktigt för oss inom polisen att förstå motivet för att vi ska kunna göra bra riskanalyser riskbedömningar i framtiden, hur vi ska jobba, säger Dan Windt.Fredrik var vän med den mördade polisen och jobbade ihop med honom inom Försvarsmakten. Sent på onsdagskvällen fick han ett meddelande från en gemensam kompis som undrade om han hört något från vännen. Jag skrev till honom på Messenger, inget svar. Jag kommer på att han är ganska dålig på att svara på Messenger. Jag skrev till hans sambo istället och hon gav mig nyheten. Jag släppte bara telefonen och satt på sängkanten. Det blir en apati, säger Fredrik.Han startade en insamling till polisens familj som numera är uppe i miljonbelopp. Och han har en bild av hur vännen hade velat att samhället skulle reagera på mordet. Min högst personliga åsikt är att jag tror att han skulle vilja se förändring. Ge polisen mer resurser till att kunna göra det här, ge de dem mer verktyg och friare händer till att faktiskt kunna agera. Det tror jag är kontentan av det hela.Programledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Medverkande:Björn Johnsson, skyddsombud polisregion VästDan Windt, kommenderingschef polisregion VästFredrik, vän till den dödade polisenMorat, polisstudent i BoråsPelle, polisstudent i Umeå Producent: Viktor PapiniReporter: Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

  • Han dömdes och friades i det stora infiltrationsmålet Operation Costa. Nu pratar han ut om sin inblandning i ett av de mest uppmärksammade målen det senaste åren.

    Förra veckan friade hovrätten den 58-åriga man som stod åtalad i det uppmärksammade fallet operation costa där nästan 400 kilo cannabis smugglades från Spanien till Sverige förra året.En annan man dömdes till fängelse men rätten anser att 58-åringen inte skulle ha begått brotten utan påverkan från den polis som jobbade undercover med smugglingen.58-åringen berättar för P3 Krim om hur det gick till när han blev inblandad och tillslut dömd och friad i det stora infiltrationsärendet.- Jag har alltid legat lite i gråzonen av olika anledningar, berättar "fixaren".Enligt hovrättsdomen så är det inte bevisat att "fixaren" hade förmedlat kontakten utan polisens provokation - och att infilitratören drev på för att få till möten.Nu är frågan hur polisens framtida infiltrationer kommer se ut och vilka spelregler som kommer att gälla efter en eventuell prövning i Högsta domstolen.- Det blir ju väldigt svårt att jobba med den här typen av provokativa åtgärder om inte polisen får ta kontakt eller visa intresse för att begå brott, säger åklagare Sara Nilsson.Programledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Medverkande:"Fixaren"Sara Nilsson, åklagareAnne Kuttenkeuler, domareSimon Andersson, universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet Producent: Viktor PapiniReporter: Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

  • Kriminella nätverk tjänar allt mer pengar på telefonbedrägerier. Pensionärer blir barskrapade och unga människor riskerar att dras in i grövre kriminalitet. Men huvudmännen åker sällan fast.

    Förra året kom det in 213 000 anmälningar om bedrägerier till polisen. Det handlar om allt från annonsbedrägerier till identitetsstölder, kortbedrägerier och penningstvättsbrott.En stor del av dessa brott är telefonbedrägerier - som de senaste åren ökar i omfattning. Det kallas även för vishing.Tillvägagångssättet är manipulativt och utstuderat. Bedragaren ringer upp sina offer och lurar dem att skicka pengar via betaltjänsten Swish. Och det har blivit allt tydligare att den här verksamheten är en betydande del av de kriminella gängens försörjning.2020 fick kriminella grupperingar in 160 miljoner kronor i brottsvinster. Det är en ökning på hela 41 procent från föregående år. Under de första fem månaderna i år tjänade bedragare mer än 126 miljoner kronor. I april uppgick brottsvinsterna till hela 35,6 miljoner kronor vilket är den högsta summan sedan augusti 2018 då det uppgick till nästan 39 miljoner.Inflödet av bedrägeripengar har enligt polisen varit så stort för vissa kriminella grupperingar att de till och med kunnat dra ner på sin narkotikaförsäljning.Inte sällan är det pensionärer som luras på sina besparingar och det är svårt att komma åt bedragaren. Istället är det ofta yngre målvakter som åker fast för att ha mottagit pengar som de sen tagit ut och lämnat från sig. Ibland vet de inte ens att de begår en brottslig gärning.I lagens namn har spårat pengarnas väg från offret till de kriminella gängen och träffat både de som blivit lurade men också de som hjälpt bedragarna att ta ut pengar.Programledare: Martin Wicklin Reporter: Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Producent: Viktor Papini

  • 19-åriga Marley skjuts till döds när han sitter i en bil med en vän 2015. Men mordet har aldrig kunnat lösas. Och nu har dödsskjutningar blivit allt vanligare hos polisens kalla fall-grupper.

    Två unga män åker i en bil i Vårby, Stockholm den 24 mars 2015 då dem plötsligt blir beskjutna med automateld. 19-årige Marley träffas av ett skott i huvudet och dör. Polisen är förvånade. Marley har ingen hotbild mot sig och är troligtvis inte måltavlan för attacken.Två personer grips misstänkta för mordet men släpps i brist på bevis. Fallet är ett av flera mord med skjutvapen som skett senaste åren där ingen blivit dömd.Och hos landets Kalla fall-grupper börjar brutala mord och dödsskjutningar samlas på hög. Vi har tagit del av siffror som visar att Stockholm har 33 skjutningar i kriminell miljö de senaste tio åren som blivit till cold cases.P3 krim handlar den här veckan om mordet på Marley och den nya sortens kalla fall.Programledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Medverkande:Maritha, Marleys mammaAnders Eriksson, gruppchef Kalla fall i region VästTina Frennstedt, journalist och författare Producent: Viktor PapiniReporter: Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

  • Idén föds över en öl. FBI ska lura kriminella att använda byråns egna krypterade app. Några år senare grips hundratals kriminella världen över. Inte minst i Sverige.

    Det är en tidig morgon i Sverige, måndag den 7 juni.Runt om i landet förbereder sig åklagare och poliser på tillslaget med stort T. Men att man är del i ett större sammanhang är hemligt. Informationen hålls tajt och först i efterhand förstår många hur stort det hela är.Över 150 personer grips i den stora insatsen och nu står Sverige inför ett vägval vad gäller övervakning och avlyssning.P3 Krim handlar denna vecka om FBI:s hemliga operation och svenskarna som fastnade i polisens nät.Programledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Medverkande:Emil Eisersjö, sektionschef vid underättelseenheten på NOALisa dos Santos, åklagareSara Leckner, universitetslektor på institutionen för datavetenskap och medieteknik på Malmö universitet. Producent: Viktor PapiniReporter: Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

  • Lukten är det första de lägger märke till. Polisens tillslag sker mot en lokal full av djur, levande men också döda. Det blir starten på en ovanlig och mycket omfattande utredning.

    Polisen slår till mot en lokal i det lilla samhället Löberöd i Skåne den 22 mars 2018. Där hittar man nästan 900 reptiler.Det ska bli starten på en utredning om illegal reptilhandel som har förgreningar hela vägen från Marocko till Kina.Nu pågår rättegången mot mannen som misstänks för både grovt arskyddsbritt, brott mot djurskyddslagen, djurplågeri och smuggling.Programledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Medverkande:Per-Erik Lindbäck, utredare polisens artskyddsgruppKalle Melkersson, chef för reptiler på Tropicarium i KolmårdenJocke Ljungström, organisatör Tropikmässan i Malmö Producent: Viktor PapiniReporter: Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

  • När en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna blir knivhuggna till döds i Linköping 2004 vet ingen att utredningen ska bli den näst största i Sveriges historia. Trots både hårstrå och DNA från mördaren förblir fallet olöst i 16 år. Vändningen blir en ny metod av släktforskning.

    Pojken och kvinnan har ingen relation till varandra, de är bara två personer som råkar befinna sig på samma plats en tisdagsmorgon i Linköping. Polisen försöker ta reda på motivet bakom morden. Många teorier är i omlopp, från hämnd på pojkens familj till att det handlade om ett vansinnesdåd. Under utredningens gång blir dubbelmordet alltmer ett mysterium.Många år senare sker ett genombrott i USA när den amerikanska seriemördaren som kallats Golden state killer grips. Där har FBI använt sig av släktforskning på nätet för att ringa in gärningsmannen. Utredarna i Sverige bestämmer sig för att prova metoden även här och sommaren 2020 har de ett resultat.Medverkande:Ali Ammouri, storebror till Mohamad Ammouri.Amelia Andersdotter, arbetar på ideell förening för dataskydd (fd. EU-parlamentariker för Piratpartiet).Britt-Louise Viklund, åklagare.Camilla Larsson, yttre befäl först på plats.Henry Jansén, kriminalinspektör.Jan Staaf, kriminalkommissarie.Johan Ritzer, försvarare.Linda Kvist, släktforskare.Ulf Severin, granne.En dokumentär av: Lova Nyqvist Sköld.Producent: Jon Jordås.År: 2020.

  • Våren 2009 börjar husdjur försvinna i en mindre ort i Sverige. Några av husdjuren hittas senare döda under mystiska omständigheter. Invånarna misstänker att en och samma person ligger bakom.

    En natt kommer inte katten Båtsman hem. Några dagar senare får ägarna ett mystiskt brev. Det här blir början på en skräcksommar för ortens husdjursägare.Samtidigt engagerar sig allmänheten i fallet om katterna, och användare på Flashback lägger ett pussel för att ringa in gärningspersonen.Fallet blir till slut också en berättelse om rättspsykiatrin i Sverige, där påföljden innebär frihetsberövande på obestämd tid.Medverkande:Lina & Joakim, katten Båtsmans ägare.Peter Novén, polisinspektör.Eva Dahlberg, kriminalinspektör.Laura, vittne.Maria, katten Nosens ägare.Robert Beckard, åklagare.Peter Andiné, forskare och rättspsykiatier.Inläsningen av gärningsmannens röst gjordes av Lukas Orwin.En dokumentär av: Lova Nyqvist Sköld.Producent: Jon Jordås.Ansvarig utgivare: Silan Diljen.År: 2020.