Medelhavet Podcasts
-
Världsmästerskapen i styrkelyft avgörs för första gången på Malta. Mitt i medelhavet ska världens bästa styrkelyftare göra upp om världsmästartitlar 11–18 juni.
Med alla anmälningar inne ser vi att Sverige skickar en i relation till tidigare år sparsam, men stark trupp. Josef tillsamman med Jimmy Karlsson går igenom anmälningarna till VM och kommenterar sina tankar kring svenskarna och deras klasser.
00:00:38 – Jimmy inTyngre Kraftsport är en extra stark podcast, specifikt för dig som är nyfiken på bänkpress, styrkelyft eller strongman. Din värd är världens bäste Josef Eriksson, som varje fredag möter spännande och inspirerande gäster.
Du som lyssnar får gärna betygsätta podden på Apple Podcasts eller där där du lyssnar på den – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.
-
Den skånska staden Kristianstad lever under hot från att i framtiden hamna under vatten. Journalisten Morris Wikström, som vuxit upp i trakten reflekterar över hotets mytiska dimensioner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-10-29.
Jag är uppvuxen inte långt ifrån det som idag kallas för Kristianstad i nordöstra Skåne. Jag säger idag – för Kristianstad lever under ett konstant hot om att översvämmas. Om så sker kanske platsen i framtiden kommer att benämnas Kristiansund – eller Kristians träsk. Redan idag anses stadens framtid vara högst osäker – delar av den befinner sig under havsnivån och hotet om översvämning kommer bara att öka i takt med att klimatförändringarna gör att havsvattennivån höjs. För att förhindra att Kristianstad översvämmas spenderas idag stora pengar på att skydda staden. Men frågan är vid vilken tidpunkt själva hotet kommer att vara tillräckligt graverande för att hindra staden från att utvecklas och därmed inte längre vara värd investeringarna.
Det slår mig att detta borde tas med i beräkningen, kanske bli en omständighet i berättelserna om Kristianstad – och därmed också mitt eget liv. Att den plats som varit så betydelsefull för mig kanske kommer att försvinna. Inte bara för att tiden går, utan också för att platsen kanske kommer att bli fysiskt oåtkomlig. En så vardaglig sak som en tågresa kommer kanske om 300 år att behöva ha skett på botten av ett träsk och stadens byggnader kommer kanske vara inlindade i alger och växtlighet som slagit rot i den dyiga botten.
I Karl-Ove Knausgårds roman ”En tid för allt”, där gamla testamentets berättelser har förflyttats till ett påtagligt norskt landskap, anländer syndafloden i form av ett regn som aldrig tar slut. För att rädda sig undan det ständigt stigande vattnet flyr huvudpersonerna upp på ett berg. Till slut har vattnet stigit så högt att hela landskapet har förändrats. Byarna ligger nu på botten av en fjord som bildats mellan bergen. Ändå slutar inte regnet falla. Till slut står det klart för huvudpersonerna att ingen räddning finns – att syndafloden verkligen kommer att sluka också berget de själva befinner sig på. Det är mitt i den här insikten som de drabbade får en på alla sätt överraskande idé. De börjar simma. Berget har blivit en klippa i en skärgård, och botten består nu av ett välkänt landskap – de byar där de tidigare levt sina liv.
Det är en vacker och överraskande scen i romanen. Men den säger också något om havet och vattnet och dess symboliska betydelse för människan. Möjligen för att det finns en så tydlig yta – ett över och under. Det gör havet till en distinkt geografisk plats. Samtidigt är detta som befinner sig under ytan hela tiden utom räckhåll – ofta också utom synhåll. I Knausgårds roman innebär simturen i fjordvattnet egentligen också ett betraktande av urtillståndet. Därmed sällar sig scenen till en av alla de litterära skildringar som låter ursprunget till en berättelse ligga begravd på botten.
Det samma går att säga om Marilynne Robinsons roman ”Två par systrar” från 1980. Berättelsen tar sin början i en tågolycka som inträffat i den lilla orten Fingerbone. I olyckan spårade ett tåg fullt med passagerare ur och slungades ner i den svarta sjön. I olyckan gick den sista manliga familjemedlemmen i huvudpersonernas familj under. Efter olyckan återgår livet sakta till det normala. ”Det kära gamla vanliga hade läkts ihop lika sömlöst som en spegelbild på vattnet”, får vi veta. Samtidigt tycks alla överlevande på något sätt sträva mot botten av sjön. I minnesarbetet som pågår hos alla i släkten blir sjön en fysisk manifestation av familjehistorien. Men alla har sitt sätt att närma sig vattnet. Den excentriska moster Sylvia stjäl roddbåtar och förflyttar sig med ett leende över vattnet, medan barnbarnen smyger försiktigt på stränderna – deras vuxenblivande kräver att de hittar sitt eget sätt att förhålla sig till tragedin. Faktum är att hela byn där olyckan inträffat präglas av vattnet som hela tiden hotar att svämma över. Vilket också sker. En vår svämmas staden över – husen och kaninburarna och ladorna liknar ”grundstötta och förlista Noaks arkar”. Stadens bibliotek svämmas över, vilket ”åstadkommer kraftiga gap i bibliotekets klassifikationssystem”. Också huset där huvudpersonerna bor drabbas och de gamla fotografierna som fortfarande kan berätta om livet före katastrofen får hängas på tork för att räddas, samtidigt som huvudpersonerna hasar runt med vatten upp till knäna. En träffande bild över hur minnesarbetet kan se ut.
Vem vet, kanske kommer också de människoöden som bebott Kristianstad att få sina uttolkare som vandrar längs stränderna av det som tidigare var en stad. Och när tiden har gått och de mänskliga berättelserna långsamt förtvinat, då kanske Kristianstad går samma öde till mötes som en gång Atlantis. Denna sjunkna ö vars existens aldrig kunnat vare sig avfärdas eller bekräftas, och därmed blivit till en projektionsyta i den mytiska värld där politiska idéer föds och speglas. Olof Rudbeck såg i Atlantis en svunnen stormaktstid i Sveriges historia. Andra har genom historien velat placera ön på så vitt skilda platser som Atlanten, Norra ishavet och Medelhavet – ofta för att motivera samtida strävanden och önskningar. Jakten på Atlantis – eller om man så vill ursprunget, guldåldern – har när den en gång inletts inte något egentligt slut. Det är ett sökande som ligger i själva vattnets natur, där den spegelblanka ytan hela tiden tycks dölja något väsentligt och livsavgörande. Och därmed också förrädiskt. Alla vet att stenar som blänker vackert på havsbotten oftast förlorar en del av sin glans när de lyfts upp ur vattnet. Sjögräset förlorar sin spänst och sjunkna skepp som konserveras i vattnet förmultnar och ruttnar på land.
I de handlingsplaner som nu författas för att förlänga Kristianstads liv ovanför ytan, strategier som på olika sätt ska tackla stadens hotande undergång, borde kanske också detta tas med. För hur skyddar man minnet av staden mot revisionistiska anspråk och dunkla politiska motiv? Kanske genom att etablera vissa historiska fakta. Kanske genom att slå fast det som vi idag tar för givet, men som om 300 år fått ett förrädiskt skimmer: Tivoliparken var en vacker plats, men knappast att jämföra med Babylons hängande trädgårdar. Under Kristianstadsdagarna var stadens uteserveringar fulla, men det var aldrig tal om någon medeltida karnevalsyra. Och kanske viktigast: Kristianstad fanns. Och finns. Och kommer antagligen att fortsätta finnas långt efter att hon förvunnit ner i djupet. Om så bara som ett gäckande och mycket förrädiskt minne.
Morris Wikström, journalist
-
Utrikeskrönika 26 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Här är Gaza måndag.
Nu har de möblerat om igen hemma hos skräddaren. Den rosa soffan som ett tag stod i köket har flyttats tillbaka till det salongslika vardagsrummet - ett sånt där rum som i torp förr i tiden kallades salen och där man egentligen inte vistades annat än under husförhör eller finfrämmande. En av svärdöttrarna viskar till mig att skräddarens fru vänder upp och ner på huset minst varannan månad och ryter ut order om vart möblerna - som hon själv aldrig hjälper till att lyfta - ska flyttas.
Ja man behöver ju lite omväxling, säger matriarken skräddarhustrun, som blivit både högljuddare och mer omfångsrik sen första gången jag träffade henne för mer än 25 år sedan när jag intervjuade hennes man om Yasser Arafats kostym. När jag ser den rosa soffan minns jag Minnie, en kvinna i Alabama i USA , hon var gift med en försupen bluessångare och hon möblerade också om hela tiden på det trånga utrymmet i det minimala huset med rosa väggar medan maken satt på krogen.
Sen kommer jag in på hotellet, jo det finns hotell i Gaza, och mitt ligger mittemot en moské vid Medelhavet även om kvinnor absolut inte badar här annat än med heltäckande långklänningar och hijab och på själva cornishen kör inga sportbilar utan åsnekärror, men när jag kom in här hade de flyttat receptionsdisken, till synes helt utan anledning. Lite förändring, fint va? sa de, trots att allt blivit mer opraktiskt eftersom personalen inte längre kunde se vem som var på väg in i hotellet.
Sen drack jag kaffe med en Gazajournalist som berättade att hemma hos honom hade alla sex familjemedlemmar bytt sovrum med varandra för omväxlings skull. Och det är bra rent psykologiskt, sa han, att känna att något förändras.
Men han visste förstås att han lurade sig själv och att inga ommöbleringar kan göra att vyerna vidgas i det som kallas världens största utomhusfängelse Gaza. Möbelflytt ersätter inte utebliven förändring. I 16 år har Gaza varit stängt, belägrat, och styrt av Hamas. Ytterst ytterst få människor får tillstånd att resa härifrån och en man beklagade för mig att det enda tillåtna sätt för oss att få utlopp för vår frustration är att till exempel delta i sånt som det groteska firandet av den blodiga attacken där sju israeler sköts ihjäl utanför en synagoga i Jerusalem i fredags.
Och i den väntande våldsspiralens olidliga förutsägbarhet kanske det är naturligt att reducera sina förväntningar till att flytta en rosa soffa från köket till salen.
Cecilia Uddén, för P1 Morgon i Gaza
[email protected] -
Följ med Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren på en resa i etruskernas värld. Vad var det för folk som föregick romarna som Italiens härskare och varifrån kom de?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De dominerade de italienska halvön hundratals år innan romarna steg upp på scenen, och de utvecklade en kultur som än idag fascinerar och förbryllar. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser med arkeologen Richard Holmgren till etruskernas värld för att ta reda på vilka detta mytomspunna folk egentligen var. I gravkammare, djupa raviner och bland etruskiska ruiner och lämningar diskuteras bland annat frågan om etruskernas mystiska ursprung och språk. Var kom de egentligen ifrån? Och så diskuteras en teori till varför etruskerna kom att få en så dominant position runt Medelhavet för 2 500 år sedan.
-
fter växande spänningar mellan Italien och Frankrike i frågan om båtmigranter i Medelhavet upplockade av Ocean Viking som nekats tillträde i Italien, har Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin tillgripit extremt hård retorik och hänvisat till den italienska regeringen som "Frankrikes fiender", efter det att Italiens nya premiärminister Giorgia Meloni kritiserat Frankrike i förra veckan för dess kolonialväldesfasoner i Mali. Man ska ju inte bli förvånad om det sliter på sammanhållningen i stort inom EU...tråkig historia det där helt enkelt.....och handen på hjärtat...är inte immigrationsfrågan en konsekvens av att andra mer grundläggande samhällsutvecklingsstrukturer inte är adresserade till den omfattning de egentligen borde vara...
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.seFACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
fter växande spänningar mellan Italien och Frankrike i frågan om båtmigranter i Medelhavet upplockade av Ocean Viking som nekats tillträde i Italien, har Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin tillgripit extremt hård retorik och hänvisat till den italienska regeringen som "Frankrikes fiender", efter det att Italiens nya premiärminister Giorgia Meloni kritiserat Frankrike i förra veckan för dess kolonialväldesfasoner i Mali. Man ska ju inte bli förvånad om det sliter på sammanhållningen i stort inom EU...tråkig historia det där helt enkelt.. ...och handen på hjärtat...är inte immigrationsfrågan en konsekvens av att andra mer grundläggande samhällsutvecklingsstrukturer inte är adresserade till den omfattning de egentligen borde vara... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Visste du att där solstolar nu står uppradade på Medelhavets öar promenerade förr pyttesmå elefanter omkring inte ens en meter höga? De kan också vara grunden till myten om de enögda cykloperna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald; Maria Lowe Fri, arkeolog.
-
Våren 2022 levererades det fartyg som just nu innehar titeln världens största kryssningsfartyg. Hon heter WONDER OF THE SEAS, är 362 meter lång, har 18 passagerardäck och har plats för 5.734 passagerare. Fartygspodden har testat att kryssa med denna bjässe genom en kortkryssning i Medelhavet från Rom till Barcelona. Hör allt om fartyget, showerna, maten, de galna rutschkanorna och hur befälhavare Rob Hempstead upplever sitt fartyg. Välkomna att lyssna på vårt specialavsnitt om WONDER OF THE SEAS!
/Patrik & Christopher
-
Johanniterriddarnas försvar av Malta mot en osmansk armé år 1565 tillhör de klassiska belägringarna i krigshistorien. Numerärt underlägsna och helt ensamma föreföll utgången av belägringen vara avgjord på förhand. Men varför blev det inte så? Hur kunde osmanerna misslyckas? Och vilken betydelse fick det osmanska misslyckandet för framtidens maktbalans i dåtidens Medelhavet?
I avsnitt 17 av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om den dramatiska belägringen av Malta.
Med utgångspunkt från den strategiska och politiska situationen i Medelhavet vid mitten av 1500-talet får du som lyssnare ta del av den på många sätt unika och märkliga berättelsen om hur 500 riddare med sina soldater stod emot det osmanska rikets militära kraft. Den osmanske sultanen Suliman hade aldrig lidit några större nederlag med undantag för det misslyckade försöket att ta Wien år 1529.
Intagandet av Malta skulle ge osmanerna en språngbräda för att ta Sicilien och södra Italien. Johanniterriddarnas anfall med galärer mot osmanernas handel skulle på samma gång få ett stopp. Riddarnas uppstudsighet skulle straffas i ett enda slag mot denna kristenhetens sista utpost i östra Medelhavet. Men det blev inte så. Belägringen utvecklades till en uppvisning i uthållighet och klok hushållning med tillgängliga resurser från riddarnas sida.
Ur osmanernas perspektiv blev det en stor besvikelse och en strid som präglades av dåliga beslut och underskattning av motståndaren. Konsekvenserna av belägrings utgång blev betydelsefull för den fortsatta maktkampen i Medelhavet. Några år senare följde den kristna sjösegern vid Lepanto 1571.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Först GALAXY som tagits ur trafik på Åbolinjen. Och nu under helgen var det dags att säga hej då till Viking Lines trotjänare AMORELLA som gjort sin sista resa på Östersjön innan det blir dags för Medelhavet. Vi snackar om dessa båda fartygsöden i veckans avsnitt, men också om SILJA EUROPA som även hon lämnar Östersjön, om Holland America Lines VOLENDAM som hyllas efter sina insatser som boende för flyktingar från Ukraina och så om jungfruturen där festen uteblev. Välkomna ombord!
/Christopher & Patrik
-
Fick Julius Caesar gå på plankan när han tillfångatogs av pirater i Medelhavet? Och varför är Erik av Pommern så smutskastad?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Samtal om den franska klassikern Bonjour Tristesse av Francoise Sagan och Marguerite Duras De små hästarna i Tarquinia. Två böcker som båda utspelar sig på sommarloja semesterorter vid Medelhavet. Bonjour Tristess, som utkom första gången 1954, kom i nyutgåva 2022 i översättning av Lily Vallquist. De små hästarna i Tarquinia utkom 1963 i översättning av Susanne Palme.
-
Varför sker hajangrepp? I det här avsnittet fördjupar vi oss i faktorer som kan öka risken för att en vithaj angriper en människa. Väder, temperatur och närhet till bytesdjur nämns som några orsaker till att vithajen ibland kan angripa surfare, badare och dykare. Avsnittet är en adaption från boken Vithajen i Medelhavet. Vi får lära oss när och var vithajen potentiellt kan angripa människor i Medelhavet. Marinbiologen och författaren David C. Bernvi är programledare.
Länk till boken Vithajen i Medelhavet AdLibris: https://www.adlibris.com/se/bok/vithajen-i-medelhavet-9789198738308
Länk till boken Vithajen i Medelhavet Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789198559446/vithajen-i-medelhavet/
Om vithajsafaris: https://www.vithajsafari.se/
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I det är avsnitt lyssnar vi till flera dramatiska historiska händelser som ägt rum i Medelhavet i from av vithajsangrepp. Vithajen har under 86 tillfällen angripit människor i Medelhavet. Även om hajangrepp är extremt ovanliga och hajar inte är utvecklade för att jaga människor sker ibland hajangrepp. För att ge en nyanserad bild av vithajen i Medelhavet belyser vi här ämnet och nämner några faktorer som kan leda till hajangrepp i Medelhavet. Rapporter av vithaj är starkt kopplad till tonfiskens närvaro i Medelhavet.
Länk till boken Vithajen i Medelhavet AdLibris: https://www.adlibris.com/se/bok/vithajen-i-medelhavet-9789198738308
Länk till boken Vithajen i Medelhavet Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789198559446/vithajen-i-medelhavet/
Om vithajsafaris: https://www.vithajsafari.se/
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Om några år ska allt dricksvatten i Israel vara avsaltat vatten från havet. Det säger chefen på landets största anläggning där vatten från Medelhavet görs drickbart med hjälp av så kallad omvänd osmos.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 7 juni 2022.
Israel har som många andra länder i Mellanöstern och i världen fått allt svårare med naturligt färskvatten, något som utöver lokala utmaningar också riskerar att skapa konflikter mellan länder. Men efter ett helhetsgrepp på vattenfrågan där storskalig avsaltning kombinerats med insatser för att ändra attityder kring vattenförbrukning och återanvändning förbereder sig nu Israel för att börja exportera färskvatten till Jordanien. Och grannlandet kan i sin tur förse Israel med en del av den stora mängd elenergi som avsaltningen kräver, genom nya solenergianläggningar.
Men storskalig avsaltning för med sig stora utmaningar och möjliga negativa följder för miljön. Är detta rätt väg att gå även för andra länder i världen?
Medverkande: Semion Brover, chef för avsaltningsanläggningen i Sorek, Israel; Gideon Bromberg, miljöjurist och grundare av organisationen Ecopeace; Jack Gilron, professor emeritus Ben Gurion-universitetet Israel; Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska högskola.
Reporter: Sharon Jåma
Producent: Björn Gunér
[email protected] - Montre plus
