Sydostasien Podcasts
-
I veckans avsnitt gästas vi av Carnegie Fonders förvaltarveteran Gunnar Påhlson som varit specialiserad på Asien i över 30 år. Han berättar om allt som är värt att veta om Kina, Indien och Sydostasien just nu. Hur går det med återöppningen, hur är nuläget i handelskonflikten och var hittar han mest värde just nu?
Det och mycket mer!
Delikat lyssning på er,
Johanna & Nicklas -
Dagens avsnitt inleds med hård kritik mot Helsingfors kollektivtrafik och fortsätter med framtidsdrömmar och planer efter studenten. Psykologistudier, backpacking i Sydostasien eller leva solo med 52 nakenkatter - möjligheterna är många! I studion har vi Tella, Sofia och Indár!
-
Svenska kyrkan återstartar sin verksamhet i Sydostasien
Efter några års frånvaro kommer Svenska kyrkan tillbaka till Sydostasien. I detta avsnitt träffar vi Marie Olsson som är gift med Olof Olsson som kommer att bli kyrkoherde i Sydostasien och de östra delarna av Asien De kommer tillsammans starta upp Svenska kyrkans verksamhet i Sydostasien. Resan börjar i Bangkok och sen får behovet i de olika länderna avgöra kyrkans närvaro.
Marie som tillsammans med sin man varit ute i många år med Svenska kyrkan berättar bland annat om hur det var att leva i Sao Paolo Brasilien, där man när mörkret lagt sig inte fick stanna med bilen vid trafikljusen när de slog om till rött och om hur de svarta sopsäckarna i Thailändska fängelser inte var skräp som Marie trodde. Men vi får också höra om hur kyrkans närvaro lyser upp i svåra stunder, hur våra svenska traditioner sitter djupt rotade och hur familjen på två gav sig iväg till ett nytt utlandsuppdrag kom tillbaka till Sverige som en familj på fem. I samtalet med Marie beskriver hon sig själv som en krukväxt och det är något som många av oss utlandsboende kan relatera till.
Ni som vill kontakta Marie inför flytten till Sydostasien, skriv till: [email protected]
Svenska Kyrkan i Utlandethttps://www.svenskakyrkan.se/iutlandet
Svenska Kyrkan i Utlandet på Facebookhttps://www.facebook.com/svenskakyrkaniutlandet
Svenska Kyrkan i Utlandet på Instagramhttps://www.instagram.com/utlandskyrkan/?hl=en
Berättelser om Svenska Kyrkan i Utlandethttps://blogg.svenskakyrkan.se/vart-jag-mig-i-varlden-vander/
SWEA-poddens team i detta ansnitt
Intervju: Maria Jacky (SWEA Rom) och Ann-Sofie Berg (SWEA Singapore)Redigering: Maria Jacky (SWEA Rom)Webbredaktör: Ann-Sofie Berg (SWEA Singapore)
-
Utrikeskrönika 30 november 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bangkok onsdag.
Tänk dig följande. Du sitter i en båt som ska ta dig från en Indonesisk ö till en annan. Solens strålar glittrar i det turkosblå havet. På håll ser du den kritvita sandstranden som du närmar dig. Allt ser perfekt ut, till och med bättre än på bilderna du sett på nätet. När båten kommer allt närmare stranden ser du hur solen blänker i något som ser ut som diamanter utströdda längs vattenbrynet.
Men nära stranden ser du flaskor, påsar och annat skräp av plast som ligger i drivor längs vattenbrynet. Det var inte diamanter strösslade över sanden som reflekterade solens strålar. Det är plast.
Sydostasien är en av de platser i världen som drabbats värst av nedsmutsning av haven. Indonesien, Vietnam, Filippinerna, Kambodja, Malaysia och Thailand har alla långa kuster och har de senaste åren sett hur mängden skräp som sköljs upp på ständerna ökat markant.
Det är framför allt i samband med monsunregnen man ser hur illa det är. De kraftiga regnen spolar då med sig delar av eller hela soptippar ut i floder och vattendrag som sedan hamna i havet där avfallet spolas tillbaka upp längs kusten. På andra håll dumpas allt möjligt avfall, sopor och byggrester direkt på stranden. Tanken är att tidvattnet ska städa stranden under natten. Ett sopsystem som inte håller.
Det är inte bara de områden nära städer och bebyggelse som drabbas.
Raja Ampat i östra Indonesien, är ett glest befolkat område, ändå täcks många stränder av plast och sopor som kommer med vindar och strömmar i havet.
Det vi ser ovan ytan är bara en liten del av vad som finns i haven. Under de senaste åren har jag själv sett när jag dyker hur havsbotten och reven blir allt mer nedsmutsade av sopor.
För en tid sedan dök jag tillsammans med några Indoneser utanför Bali. Under ett enda dyk plockade vi upp sammanlagt 10 kilo skräp. Det är allt från plastpåsar, tandborstar, svarta sopsäckar, flipp-flopps till plastleksaker. Ja, allt du kan tänka dig.
Vi skar bort stora fiskenät av syntetmaterial som fastnat i reven och blir till dödliga fällor för fiskar, sköldpaddor och andra djur som lever bland korallen.
Flera studier har visat att det inte bara är plasten vi ser i haven som är dödlig. Små plastpartiklar, så små att man knappt kan se dem, flyter omkring i vattnet. Fiskar och andra djur tror det är mat och sväljer plasten som blir en dödlig diet. Ett exempel på djur som tydligt drabbas av plasten i havet är sköldpaddor. Nyligen hittades en död sköldpadda på en strand i Thailand. Den lokala veterinären beslutade att göra en obduktion av den 20 kilo tunga skalman. I magen hade sköldpaddan över 2 kilo skräp. Som proppar satt plasten i magen och ledde till en långsam död.
Vid klimatmötet i Egypten nyligen kom inga beslut om hur man ska stoppa nedskräpningen i haven. Men det man kom överens om var bland annat att en fond ska inrättas för skador och förluster, där fattigare länder som är offer för de extremväder som förvärras av de rikare ländernas utsläpp ska kompenseras. Frågan var omtvistad på mötet. Hur mycket pengar som ska gå in i fonden och vem som ska få ta del av dem. Frågan är också hur pengarna ska användas. Jag har en idé.
Om ”fattiga” länder inte får hjälp med utveckling och utbildning av sin befolkning om återvinning och sophantering av de rikare så går det snart åt helvete på riktigt. Och efter att ha sett med egna ögon hur det ser ut under havsytan är jag rädd för att ”Point of no return” redan är passerad.
Peder Gustafsson, Bangkok
[email protected] -
God granne eller nykolonial utsugare? Via investeringar, infrastrukturbyggen och handel skaffar sig Kina ett enormt inflytande i Sydostasien. Hör om Kinas maktambition i regionen och oron den väcker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom Laos rullar kinesiska snabbtåg på kinesisk räls. Utropen som hörs ombord är på kinesiska. Frågan om i vilken utsträckning det går att få del av Kinas marknad och utveckling utan att hamna i ett riskabelt beroende har blivit brännande i Europa. Men länderna i Sydostasien har levt med dilemmat i tusentals år. Hör om hur Kina, under Xi Jinpings tid vid makten, ökat sitt inflytande i regionen. I Laos och Myanmar är den kinesiska närvaron ytterst påtaglig, med utvinning av naturresurser som ett synligt exempel. Medan länder som Vietnam, Filippinerna och Thailand håller emot mer. Samtidigt är den kinesiska turismen en extremt viktig inkomstkälla.
Nu möts ledarna på toppmöte i KambodjaJust nu håller samarbetsorganisationen Asean toppmöte i Phnom Penh. Mötet blir på många sätt en scen för maktspelet och konkurrensen i Sydostasien. EU, Japan och USA är också stora handelspartners och för flera av de sydostasiatiska länderna är det en svår balansgång att hantera de olika relationerna samtidigt.
Medverkande: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson -
Varför träffar så många svenskar en kärlekspartner från andra länder? Varför vill svenska män gärna gifta sig med kvinnor från Sydostasien och Östeuropa? Är det den svenska feminismens fel? Handlar det om praktiska uppgörelser där båda parter har något att vinna? Är det ett moraliskt problem att unga kvinnor gifter sig med svenska män för att slippa undan fattigdom?
-
Utrikeskrönika 3 juni 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bangkok fredag.
Mmmm. Mango Sticky rice alltså den berömda thailändska efterrätten med färsk mango, klibbigt ris och kokosmjölk det är bland det godaste jag vet. Sötman från mangon som möter det klibbiga riset och kokosmjölken får mig att vilja ha mer, mer, mer. Vad jag inte såg komma var att efterrätten nu har blivit näst intill storpolitik i Thailand.
Inte nog med att de flesta länder i Sydostasien anser att just dom odlar världens bästa mango så har Thailands premiärminister nu funderingar på att registrera rätten som ett av UNESCO:s kulturella världsarv.
Premiärministern tar gärna åt sig äran över att marknadsföra efterrätten som en del i Thailands så kallade mjuka kraft. Thailands mjuka kraft är något som premiärministern har fått för sig att han har varit med och skapat. Den mjuka kraften består bland annat av film, mode, festivaler, musik, sport och mat. Alltså det mesta i livet.
Anledningen till att premiärministern just nu har tagit Mango Sticky Rice till sitt hjärta är att för en tid sedan uppträdde en av Thailands populäraste rapartister "Milli" på en av världens största musikfestivaler. Millis framträdande var inte bara en stor händelse för att hon är den första thailändska artist att uppträda på festivalen Coachella utan för att hon också åt sticky rice på scenen under sin show.
(Låten: Mango Sticky Rice med artisten Milli)
Under låten Sticky Rice rappade, sjöng och dansa Milli och avslutade med att äta efterrätten samtidigt som hon kritiserade den thailändska regeringen för korruption, dubbelmoral och en rad andra saker. Något som inte skulle kunna göra ostraffat hemma i Thailand. Uppträdandet skapade stora rubriker bland thailändare runt om i världen. Men det är premiärministern tar åt sig äran utan att nämna Milli vid namn.
I ett uttalande från premiärministerns kontor så anses artisten, alltså Milli, vara en av de unga thailändska konstnärerna som hjälper till att främja Thailands mjuka kraft så resten av världen får se vad landet har att erbjuda. Helt i linje med premiärministerns och regeringens policy.
Men det finns ett problem. Milli är en av de artister som premiärministern har anmält till åklagare för att hon offentligt ska ha kränkt och talat illa om honom och administrations hantering av covid-19-pandemin.
Premiärministerns uttalande och självpåtagna marknadsföring av efterrätten och Thailand mjuka kraft har nu slagit tillbaka mot honom. På sociala medier ställer Millis fans, och andra i förtäckta ordalag för att själva inte hamna i onåd, frågan hur kan man ena dagen vilja kasta någon i fängelse och den andra hylla samma person.
Anhängare till premiärministern kritiserar den unga rapparen eftersom hon "olämpligt" åt mat på en scen och så borde hon ha rappat om Thailands kultur istället för att kritisera regeringen.
Det här är bara ett exempel av många hur den här typen av beteende har blivit näst intill rutin i det thailändska samhället. Klyftan mellan olika grupperingar ökar och dom verkar inte vilja mötas. Men kanske om dom satte sig ned och delade på en Mango Sticky Rice så skulle dom kunna förstå varandra.
Peder Gustafsson, Bangkok
[email protected] -
Utrikeskrönikan 3 maj 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bangkok tisdag
Internationella pressfrihetsdagen infaller den 3 maj varje år. Jag tycker att det är en dag värd att uppmärksamma. För ett samhälle utan fri press är inte ett fritt samhälle.
Vi lever i en tid när journalister får det allt svårare att verka fritt runt om i världen. Jag märker det genom att det blir allt svårare att få journalistvisum till dom de sydostasiatiska länder jag bevakar.
Dagligen hotas, förföljs, trakasseras och mördas reportrar runt om i världen. Bara för att vi gör vårt jobb och för att vi vill berätta för dig om hur det ser ut i samhället och spegla orättvisor, korruption eller maktmissbruk.Det vi gör är att vi använder vår rätt till yttrandefrihet. En rätt och frihet som gäller alla världens invånare enligt artikel 19 och 20 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Tyvärr får allt färre den möjligheten. Jag är inte ensam om att tycka att det är en oroande utveckling.
Pressfriheten gynnas heller inte av att vi har ledare runt om i världen som öppet hånar och talar illa om journalister som jobbar för oberoende medier. Det är oroväckande och påverkar press- och yttrandefriheten runt om i världen. Även i Sverige.
När Reportrar utan gränser varje år presenterar sin lista över pressfrihetsindex i 180 länder ger det en tydlig bild över situationen för yttrandefrihet i världen.
Jag bevakar länderna i Sydostasien och år efter år finns de länderna med i listans allra nedersta del. I det absoluta bottenskiktet finns Laos och Vietnam på 172.a respektive 175.e plats. Vietnam är det land i världen som håller näst flest journalister eller människorättsaktivister fängslade. Bara Kina håller fler bakom lås och bom.
Länder som vi kanske tror har en relativt stor pressfrihet som Singapore, Filippinerna och Thailand ligger alla på den sämre halvan av pressfrihetsindex. Singapore ligger inte långt efter Kina när det gäller att kuva mediefriheten. Regeringen där är snabb med att stämma kritiska journalister, utöva påtryckningar med hot om att förlora jobbet. Man har till och med tvingat journalister att lämna landet.
I Filippinerna har 5 journalister mördats de senaste 2 åren och under samma tid har flera oberoende mediabolag tvingats att stänga efter påtryckningar från regeringen och situationen för reportrar i landet blir allt sämre.
I Thailand kan all kritik mot regeringen eller kungahuset leda till långa fängelsestraff som underlättas av en mycket sträng lagstiftning. Det har lett till en utbredd självcensur bland journalister och hotar på så sätt både yttrande- och pressfriheten i landet.
Sedan militären tog makten vid en kupp i Myanmar förra året har all fri press, radio och TV stängts ned. Hundratals journalister finns på juntans lista över fiender mot staten och många av dom har tvingats fly landet eller håller sig gömda i djungeln.
Det är en mörk bild av pressfriheten i Sydostasien som jag lägger fram, men det finns en ljuspunkt. Östtimor, den lilla unga nationen som slogs och besegrade Indonesien för självstyre. Där har den friapressen blomstrat sedan självständigheten.
Så ägna gärna en tanke på pressfrihetensdag åt hur tacksamma vi ska vara i Sverige för att vi fortfarande har en oberoende och fri press. För om vi inte är på vår vakt kan läget förändras snabbt och Sverige kan snabbt rasa från sin tredjeplats på listan över pressfrihet i världen.
Peder Gustafsson, Bangkok.
[email protected] -
I detta avsnitt träffar vi Puia Shamsossadati som är grundare av företaget Golden Concept. Puia startade Golden Concept 2015 efter att ha drivit sitt framgångsrika Instagram-konto ”This is a man’s world” under två års tid och sett att det fanns en marknad och ett intresse för exklusiva produkter. Fram till 2019 drev han sitt företag lite som en hobbyverksamhet, men under 2019 valde Puia att bli e-handlare på heltid och satsa helhjärtat på Golden Concept.
Det Malmöbaserade bolaget säljer exklusiva mobiltillbehör som kan kosta tiotusentals kronor styck, och bland kunderna finns bland annat kungligheter, fotbollsspelare och en rad andra kändisar. I början specialtillverkade han även mobiltelefoner, och på kundlistan ser vi bland annat Kris Jenner, Karol G, Chris Brown, Luis Fonsi, Usain Bolt, Cristiano Ronaldo, Lionel Messi och Neymar JR som har exklusiva telefoner från GC.
Golden Concept växte över 300 % procent under 2021. Bolaget omsatte över 80 mSEK med en vinstmarginal på mer än 40 % förra året. De primära marknaderna för Golden Concept är USA, Sydostasien och Mellanöstern och framåt kommer bolaget även satsa mer på Kina. I år satsar företaget på en tillväxt om 50 %, med samma vinstmarginal.Medverkande: Puia Shamsossadati
Podcastvärd: Jonny Rosengren
Producent: E-commerce Recruit - rekrytering inom e-handel -
Strax efter klockan 10.00 drabbades den japanska hangarflottan av ett slag som den aldrig hämtade sig ifrån och som fick en stor inverkan på krigsutgången. När de amerikanska attackplanen blickade ner kunde de inte tro sina ögon. Under dem seglade fyra stora hangarfartyg öppna för ett anfall. Slaget vid Midway den 6 juni 1942 förändrade styrkeförhållandena i Stilla havet och banade vägen för den slutliga amerikanska segern i kriget.
På de japanska hangarfartygens däck rådde ett kaos av ammunition och stridsflygplan. Tre av fartygen träffades omgående och blev förvandlande till brinnande infernon. Det fjärde skadades senare och alla hangarfartyg sjönk den 4 eller 5 juni. Amerikanerna miste ett hangarfartyg, Yorktown.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om vägen till slaget vid Midway i juni 1942 och det som skulle visa bli vändpunkten i kriget i Stilla havet. Den japanska expansionen efter anfallet på Pearl Harbor i december 1941 hade på ett halvår inkorporerat stora landområden i Sydostasien till det japanska kejsardömet. I maj 1942 stod japanerna beredda att anfalla och slutligen inta hela Nya Guinea varifrån vägen till Australien föreföll ligga öppen.
Men det blev inga stora japanska framgångar mer. Den insiktsfulle amiralen Yamamoto hade redan före krigsutbrottet sagt till regeringen och kejsaren att han kunde löpa amok i ett halvt år, men sedan skulle det vara över. Han insåg amerikanernas överlägsna potential när det kom till soldater och vapenmateriel. Japan kunde inte vinna kriget som många i den japanska ledningen trodde.
Men våren 1942 var detta trots allt inte uppenbart. Tvärtom hade japanerna ett klart övertag inte minst när det gällde hangarfartygskapacitet. De japanska hangarfartygs resurserna var koncentrerade till en styrka som med sina sex stora och ett antal mindre hangarfartyg var överlägsna det som amerikanarna kunde ställa upp. På samma sätt som amerikanerna hade japanerna insett att sjökriget avgjordes av flyget. De stora slagskeppsflottornas tid var över.
Trots det japanska övertaget började krigslyckan sakta vända. Amerikanerna hade goda underrättelser från den japanska sidan därför att man framgångsrikt hade knäckte de japanska signalchiffren. I en vansinnesoperation den 18 april genomförde 16 amerikanska B-25 bombare från hangarfartyget Hornet en räd mot Tokyo som mentalt skapade den japanska krigsledningen. Även om räden var harmlös på många sätt visade den att USA började slå tillbaka. I och med slaget i Korallhavet i maj 1942 kunde hotet mot Nya Guinea och Australien avvärjas. Amerikanerna miste ett av sina hangarfartyg och var därmed nere på tre varav ett var skadat. Den japanska krigsledningen beslutade sig för att försöka förinta de amerikanska hangarfartygen och täppa till ”hålet” i sitt Stillahavsvälde genom ett anfall mot Midway.
Slaget vid Midway inleddes den 4 juni framgångsrikt sett ur japansk synvinkel. Den lilla ögruppen Midway bombades och de amerikanska förlusterna bland flygplanen från de tre amerikanska hangarfartygen var förfärande. Men plötsligt genom en slump, en tillfällighet eller enskilda piloters skicklighet skapades en möjlighet under några minuter som blev avgörande för hela kriget. Fyra japanska hangarfartyg förstördes som inte kunde ersättas.
Det finns mycket skrivet om Midwayslaget. På svenska rekommenderas Johan Lupanders Midway 1942 : vändpunkten i Stilla havet (2007). Även Craig L. Symonds The Battle of Midway (2016) är riktigt bra.
Bild omslag: Sänkningen av kryssaren Mikuma den 6 juni 1942.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vetenudlar, risnudlar och glasnudlar. Kocken och kokboksförfattaren Jennie Walldén berättar vad de passar till och hur de ska tillagas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För ett år sen lärde Jennie oss att koka ris. Det står inte alltid rätt på paketen. Och det spelar faktiskt roll hur man gör. (Du hittar en länk till det programmet längre ned på sidan.)
Nu ger hon oss tips om asiatiska nudlar.
- Jag älskar nudlar! säger Jennie. Och det är för att det finns så många olika konsistenser.
Till skillnad från italiensk pasta (som också är nudlar) så görs asiatiska nudlar av flera olika råvaror, vilket ger olika egenskaper. Dessutom finns de i mängder med olika former och storlekar.
Vetenudlar är den största och populäraste gruppen. Finns i alla möjliga former. Används främst i norra Asien, där man odlar vete. Görs med och utan ägg. Utan ägg är vanligast. Udon är t ex vetenudlar, liksom snabbnudlar.
Risnudlar används mycket där ris odlas, t ex södra Kina och Sydostasien. Runda och platta i olika storlekar. Används i soppa, wok, sallader och som fyllning i vårrullar. Risnudlar är glutenfria.
Glasnudlar görs av olika sorters stärkelse, gjord på mungbönor, sötpotatis, potatis med mera. Har en stunsigare konsistens. Blir genomskinliga som kokta. Serveras kalla i sallader, eller varma i hot pots, i wok och i dumplings. Glasnudlar är glutenfria.
Sobanudlar görs av bovete och vetemjöl och är alltså inte glutenfria.
- Alla nudlar, förutom de som ska serveras med en gång, ska sköljas av i kallt vatten, säger Jennie. Så att tillagningen avstannar.
I varma rätter värms de alltså upp igen av den heta buljongen eller i en wok.
Risnudlar och glasnudlar tål extra bra att kylas ner för att användas senare. De kan förvaras i kylen och användas en annan dag.
-
Sommaren 2021 började oroande nyheter dyka upp från olika tekniktillverkare, industrier och biltillverkare. Anledningen tycktes vara en liten teknisk komponent - halvledaren.
Orsaken till krisen tar detta avsnitt till Sydostasien, global säkerhetspolitik och uteblivna tyfoner.
Mattias Jadesköld och Erik Zalitis diskuterar krisen och hur den påverkat vardagen och hur det kan tänkas bli i framtiden.
Show notes här:
https://www.itsakerhetspodden.se/147-halvledarkrisen/ -
Radiokorrespondenterna handlar denna gång om den svåra situationen för journalister i Sydostasien. Vi hör bland annat den filippinska journalisten Maria Ressa som fått Nobels fredspris. Vi hör också om situationen för journalister i Myanmar och Kambodja.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Journalisten Maria Ressa och ordförande för filippinska journalistförbundet Jonathan de Santos. Vi hör också den kambodjanska journalisten Yeang Sothearin.
Programledare: Peder Gustafsson
[email protected]Producent: Irma Norrman
[email protected] -
Lär känna världens vanligaste fågel. Hönan, som härstammar från djungelhönan, som är en sentida dinosaurie. En smart fågel, med rikt känsloliv och ett utvecklat språk!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Per Jensen tar emot i sitt hem i Östergötland. Här pickar vanliga hönor och djungelhönor. Pensionerade försökshöns som varit med i beteendestudier.
Per är professor i etologi – läran om djurs beteende – vid Linköpings universitet. Han har skrivit böcker om hundar och är nu aktuell med en bok om hönor: Världens vanligaste fågel - en kärleksförklaring till höns.
- Det var dags för en kärleksförklaring till hönsen, säger han. Dags att berätta hur de egentligen fungerar.
- Höns är omgärdade av så många myter och missförstånd. Man kallar dem virriga och dumma. Men det är fel. Höns är intelligenta och sociala. De har ett fantastiskt språk och ett rikt känsloliv.
Man uppskattar att det i hela världen finns 24 miljarder hönor. I Sverige värper 8 miljoner hönor våra ägg, och drygt 100 miljoner kycklingar slaktas varje år.
Per har tre vita Leghorn-hönor och fyra röda djungelhönor. Alla höns som finns idag härstammar från röda djungelhöns. De lever vilt i regnskogar i Sydostasien.
För ungefär 8000-9000 år sen domesticerades de och blev husdjur. De är hälften så stora, växer långsamt och lägger få ägg. Äggen är hälften så stora som vanliga ägg.
En modern värphöna värper ungefär 300 ägg under sin livstid, medan djungelhönorna värper 20-30 under sitt liv. Avel har gjort att slaktkycklingar växer till 2 kilos vikt på 35 dagar. En djungelhöna blir fullvuxen på ett år och väger då 800-900 gram.
- Men beteendet har inte förändrats så mycket, säger Per, som tycker sig se dinosaurierna i dem.
- När dinosaurierna dog ut hade en del av dem redan hunnit utvecklas till en sorts primitiva fåglar. Om man vill hårdra det så kan man säga att fåglar är sentida dinosaurier. Det är spännande att betrakta höns med de ögonen.
-
Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893
Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor.
Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien.
Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp.
Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam.
Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomier Taiwan, Singapore och Hongkong.
I detta fjärde avslutande avsnitt möter vi en region som reser sig från århundraden kuvade av inre och yttre fiender och i flera fall utvecklas från bondesamhällen till hypermoderna stater i rekordfart. - Montre plus
