Episodi

  • Tillsammans klarar vi krisen! Men vilka ingår i tillsammans - och på vilka villkor? Det handlar om gemenskaper under press i veckans samtal.

    Ett virus har spridit sig över världen. Det har tagit många människoliv och förändrat livet i grunden för många av oss. Men vem åsyftas med detta oss? Vad betyder den aktuella - globala - krisen för de gemenskaper vi ingår i och för det mesta tar för givna? Vilka av dem stärks och vilka stressas? Är det familjen, nationen eller FN vi kan ty oss till när stormarna går? Har den svenska hanteringen av pandemin något att göra med vårt speciella sätt att se på det gemensamma? Och vad händer när den omedelbara faran är över? Vilka kollektiv är bäst lämpade att klara framtidens utmaningar?Filosofiska rummet tar sig denna vecka an våra gemenskaper, deras grund och gränser, tillsammans med Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet; Daniel Lindvall, sociolog och föreläsare i demokrati och klimatfrågor samt Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Framtiden tycks ha tagit paus. Men hur ska vi ta oss an den, när den kommer stormande igen? Filosofiska rummet diskuterar framtidsforskning i veckans samtal.

    Framtiden är ett tvetydigt fenomen. I en mening är den fullständigt oåtkomlig för oss, i en annan det som så mycket av våra strävanden går ut på att förändra eller förutsäga. I Sverige har så kallade framtidsstudier bedrivits sedan 1960-talet; en tvärvetenskaplig forskningsgren som länge var direkt knuten till politiken men som idag är mer fristående och beroende av finansiering från olika källor.Vår aktuella belägenhet är också tvetydig. Ett virus har fått framtiden att verka mer avlägsen än någonsin samtidigt menar de allra flesta klimatforskare att framtiden snabbt rycker närmare och kräver att vi snabbt tar ställning. Men hur ser framtidsforskningen ut idag? Vem betalar för den och vad betyder det för dess rön? Kan forskning om framtiden vara opartisk eller bör den tvärtom stå så nära politiken som det bara går, så att kunskapen också kan leda till handling?Filosofiska rummet lägger framtiden på bordet i veckans samtal med Gustaf Arrhenius, professor i filosofi och VD för Institutet för Framtidsstudier; Lars Ingelstam, professor emeritus i teknik och social förändring samt Åsa Svenfelt, forskare inom strategiska hållbarhetsstudier på KTH.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Episodi mancanti?

    Fai clic qui per aggiornare il feed.

  • Kan det konstnärliga språket bidra till filosofin? Det är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet.

    Skönlitteratur läser vi av många skäl: för att fly vardagen, fördriva tiden eller för att försöka förstå något om livet. Men kan en dikt eller roman också fungera som ett redskap i en filosofisk undersökning? Och vad kan litteraturen i så fall bidra med, som filosofin inte klarar på egen hand? Eller är det tvärtom poeterna som behöver filosofin att hålla i handen?Frågorna väcks av två aktuella skrifter av den berömde, franske författaren Michel Houellebecq en poetik och en essä tillägnad lidandets store filosof Arthur Schopenhauer (1788-1860). I Filosofiska rummet samtalar författaren Helena Granström med Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund, om romankonstens filosofiska traditioner och möjligheter.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt så brukar man säga. Men är det så enkelt?

    Senare års forskning har gjort spännande upptäckter när det gäller känslornas roll i beslutsfattande förnuftet verkar inte klara den saken på egen hand. Men vad betyder det för forskning och vetenskap? Vad är känslornas roll i kunskapsprocessen? Hur förhåller sig förnuft och känsla till varandra? Står känslan i vägen för förnuftet eller bakom det? Bör vetenskap och forskning utgå från känslan eller undvika den?Jonna Bornemark och Åsa Wikforss, båda författare och professorer i filosofi, diskuterar förnuft, känsla och kunskap i veckans samtal.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att engagera både filosofer och andra. Varför?

    Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961.I dag förknippar de flesta av oss Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet den banala ondskan, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker bara i Sverige som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik.I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter hennes död.BOKTIPS I PROGRAMMET:Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013.Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson)Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970)Hannah Arendt Zur Person, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Vilket värde har hoppet när saker och ting går snett? Kickar det igång vår kämpaglöd eller tvärtom, passiviserar det? Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle har olika svar.

    I coronatider är det lätt att misströsta. Osäkerheten är stor, och vi kan väl bara hoppas på att det snart vänder uppåt - det vill säga att Folkhälsomyndighetens ödesdigra kurva börjar vända neråt. Kanske ber den religiöse till sin gud? Inom hinduismen är hoppet dock inte något positivt eller något så centralt begrepp som inom de abrahamitiska religionerna. Hoppet ses där snarare som något förkastligt, jämförbart med begär eller vrede.Det kan också tänkas bli resonemang om hoppets eventuella relation till underkastelse respektive utopi, i detta samtal om hoppets natur och värde, mellan en jude, en hindu och en kristen, tillika socialpsykolog, religionshistorier och etikforskare: Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Vilka olika sorters värden besitter konsten, och vad skapar vårt sug efter den? Tre konstälskare resonerar.

    I kohagarna ligger stora kuber av salt för kossorna att slicka på för att kunna reglera blodtryck och vätskebalans. Efter hand som de konsumeras skapas mjukt rundade mönster som kan vara behagliga i formen, och när en konstnär låter gjuta av dem kan de rentav förvandlas till attraktiva konstverk.Vad är det för värden som uppstår i den här omvandligen från nytto- till konstföremål? Vad är det för krafter som är verksamma när vi bara måste ha den där skulpturen, eller mormors gräddsnipa som vi råkar få syn på på en loppis, för den delen?Filosoferna och konstkännarna Jeanette Emt och Per Bauhn spekulerar om konstnärliga och andra värden med konstkritikern Linda Fagerström.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Olika lärdomar kan dras ur coronakrisen: individuella och kollektiva, politiska och historiska. Lasse Dencik, Jenny Maria Nilsson och Roland Poirier Martinsson diskuterar några.

    Vid en stor katastrof som en global pandemi ställs moralfrågor på sin spets. När det handlar om liv och död, är det rädde sig den som kan eller kommer solidariteten att segra? I så fall, var går gränsen för oegennyttig hjälpsamhet: vid familjen, nationen eller sträcker den sig över hela mänskligheten?En annan fråga som coronakrisen väcker är hur den påverkar världens politiska utveckling. Hotar den demokratiska institutioner och processer med förmenta krav på omedelbar och auktoritativ handlingskraft?Detta och mer begrundas av socialpsykologen Lasse Dencik, kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Roland Poirier Martinsson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Hypotetiskt, tillspetsat: bör vi offra ungas och kommande generationers framtida välfärd till förmån för dagens äldre och sjuka? Filosoferna Nils-Eric Sahlin och Gustaf Arrhenius filosoferar.

    Om några månader vet vi hur svårt Corona-pandemin drabbat Sverige. Än så länge får vi förbereda oss på det värsta: att många fler behöver intensivvård än vad det finns plats för. Hur prioriterar vi då? Filosofer har varit med att utforma Socialstyrelsens prioriteringsregler.Frågan som allt fler diskuterar nu är om vi bör stänga ner hela samhällsekonomin för att minimera antalet smittade, med risk för konkurser, massarbetslöshet och rejält sänkta skatteinkomster för statskassan - vilket kan drabba vårdskolaomsorg för dagens unga och framtida generationer. Eller kan vi offra några människor på vägen?Är det rimligt att resonera så cyniskt? Å andra sidan, är det rimligt att bortse från dagens ungas framtida väl och ve?Om detta värstafalls-scenario, detta val mellan pest och kolera i coronatider, samtalar chefen för Institutet för framtidsstudier Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, med professorn i medicinsk etik vid Lunds universitet Nils-Eric Sahlin.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Med matematiska modeller förklarar fysiken hur universum fungerar. Är världen alltså matematik?

    I fysiken ställs djupa frågor om världsalltets beskaffenhet. Det senaste århundradet har svaren ofta blivit överraskande, och inte sällan svåra att förena med vår vardagliga förståelse av världen vi lever i. Ändå bekräftas teorierna av experiment och framgångsrika förutsägelser. Betyder det att fysikens matematiska modeller av världen är världen, medan vår upplevelse av den är en slags illusion?I sin nya bok Världen själv argumenterar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, för att hans vetenskap är heltäckande att allt i världen är möjligt att beskriva som fysikaliska fenomen. Men att förväxla det matematiska redskap man då använder med själva verkligheten är ett misstag och ett farligt sådant, hävdar han. I Filosofiska rummet möter han författaren Helena Granström, magister i teoretisk fysik, i ett samtal om medvetandets egenart, kunskapens gränser och förhållandet mellan kartan och terrängen.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Vad har de antika tragöderna att säga oss idag? Och varför ville Sokrates köra dem på porten? Filosofiska rummet om tragiskt tänkande.

    Det är framförallt i Staten, författad ca 375 f.kr, som Platon återger läromästaren Sokrates djupa skepsis till sin tids teaterkonst. De attiska tragedierna lyfter fram människans känslor på förnuftets bekostnad, visar skamlöst upp förkastliga handlingar, undergräver åtskillnaden mellan män och kvinnor - och riskerar att leda till tyranni. I den utopiska idealstat där filosoferna ska regera har de ingen plats.Vad betyder denna förkastelsedom över konsten för den västerländska, filosofiska tradition som börjar med Platon? Rymmer tragediernas sätt att gestalta tillvarons komplexitet möjligheter och insikter som filosofin blundat för, eller missförstått? Den brittiske filosofen Simon Critchley menar det, och i boken Tragedy, The Greeks and Us söker han grunderna för ett tragiskt tänkande.Vad ett sådant tänkande skulle kunna innebära är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet, som gästas av Charlotta Weigelt, professor i filosofi på Södertörns högskola som bland annat översatt Aristoteles till svenska, Johan Tralau, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och författare till flera böcker om antiken, och Leif Zern, mångårig teaterkritiker på Dagens Nyheter.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet.

    Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och attityder som mycket väl skulle kunna kallas både rasistiska och sexistiska. Fenomenet kallas implicit bias på engelska, ungefär implicit skevhet. Det verkar alltså föreligga en stor skillnad mellan hur vi uppfattar oss och hur vi verkligen är.Detta väcker såklart många frågor. Först och främst: stämmer testen? Är vi verkligen alla rasister och sexister? Och om vi djupt inom oss hyser stereotypa och fördomsfulla attityder mot vissa kategorier människor, innebär det också att vi diskriminerar dem, eller förmår vi helt agera enligt våra medvetna värderingar?Samtal mellan Katharina Berndt Rasmussen, filosof och Nazar Akrami, socialpsykolog, under ledning av Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

  • Vad är uppmärksamhet, och förlorar vi förmågan till odelad sådan i vår tid av oändliga distraktioner? Samtal mellan en författare, en konstnär och en kognitionsvetare.

    Uppmärksamhet är ett annat ord för kärlek, säger Elisabeth Hjorth, och det är motsatsen till förakt. Hon är inspirerad av den franska filosofen Simone Weil. För konstnären Etta Säfve handlar uppmärksamhet om att vara närvarande och att delta i livet. Kognitionsvetaren Christian Balkenius menar att uppmärksamhet är centralt för nästan allt som har med kognition och tänkande att göra. Den är vägen in i huvudet, men visar också vart man är på väg och vad man är intresserad av. Och det handlar mycket om att stänga ute.Här möter vi dem i ett samtal under ledning av Lars MogensenProducent är Thomas Lunderquist.

  • Kvinnor hotar det fria ordet vid högskolorna löd rubriken på en debattartikel i Expressen i januari. En filosof diskuterar sitt påstående med en evolutionsbiolog och en genusvetare.

    Kvinnor har en i genomsnitt större benägenhet att vilja förbjuda yttranden, påstår filosofiprofessor Erik J Olsson. Tankegången är att en feminin kultur grundad i bland annat biologiska könsskillnader skapat ett ängsligt och slutet klimat på svenska lärosäten.Är det ett problem att allt fler lärare och studenter vid högskolorna är kvinnor? Hur många kvinnor tål universiteten? Att sprida misstro mot halva befolkningen genom att formulera en sådan frågeställning kan tyckas skandalöst. Ändå: Nog finns det biologiska skillnader mellan kvinnor och män, och nog skapas olika kulturer i olika miljöer? Nog borde man kunna diskutera och kritisera olika sociala normer, särdrag i olika kulturer?Full yttrandefrihet råder när Filosofiska rummet med en filosof, en evolutionsbiolog och en genusvetare - Erik J Olsson , Jessica Abbott och Rebecca Selberg - försöker bringa reda i frågan.Programledare: Lars Mogensen Producent: Thomas Lunderquist

  • När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal.

    Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen också en viktig frihet?Även i det offentliga livet är den en trofast följeslagare. Uppfattningen att politiker bara ljuger är nog lika gammal som demokratin, men vad spelar lögnen för roll i det offentliga samtalet idag? Är den rentav någonting vi börjat utgå ifrån när vi möter en meningsmotståndare? Och är sanningen lögnarens bästa redskap?Lögn och förbannad dikt är ämnet för veckans samtal, med Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Vilar svaret på framtidens frågor i vårt förflutna? Filosofiska rummet minns den konservative tänkaren Roger Scruton.

    I mitten av januari avled den brittiske filosofen Roger Scruton vid 75 års ålder efter en kort tids sjukdom. Han skrev över 50 böcker om allt ifrån konst, musik och estetik till sexualitet och rävjakt; grundade den konservativa tidskriften The Salisbury Review, adlades och fick medalj av Vaclav Havel för sitt stöd till oppositionen bakom järnridån.Men han var också omstridd, bland annat för sin kritik av det han kallade oikofobi: en avsky mot den egna kulturen som han fann inom det intellektuella livet i väst.Vad menade Scruton och är han värd att läsas, även nu när den stridbare debattören lämnat oss? Representerar han konservatismens sista suck, eller tvärtom dess återkomst som filosofiskt och politiskt alternativ? Filosofiska rummet gästas av scrutonkännarna Guy Dammann, musikkritiker och lektor i estetik vid Uppsala universitet; Erik Jersenius, kulturredaktör på VLT och Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • I Sverige har barnets bästa nu blivit lag. Men vem avgör det bästa, och vad är egentligen ett barn?

    Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Många frågar sig nu vad detta betyder i praktiken. Sverige ratificerade barnkonventionen redan för 30 år sedan vad förändras nu? I Filosofiska rummet undrar vi också: vad säger konventionen om hur vi ser på barn och barndom? Vad grundar sig våra uppfattningar kring detta på, och hur har de utvecklats historiskt?Vad är ett barn: oskriven tavla, lerklump att formas eller späd planta i behov av vatten och ljus?Att barnets bästa alltid ska beaktas är en av Barnkonventionens grundprinciper. Men vem avgör vad som är bäst för barnen? Behöver de till exempel tillgång till sina föräldrars trosföreställningar eller ska de skyddas från religiös indoktrinering?Filosofiska rummet diskuterar barnets rätt med Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan, förläggaren Christer Sturmark, tidigare ordförande i Humanisterna, och Boel Westin, professor emeritus i litteraturvetenskap och ordförande i ALMA Award.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft.

    År 1902 redovisade Kropotkin sina forskningsresultat från resor i östra Sibirien och norra Manchuriet i boken Ömsesidig hjälp. Han hade erfarit hur olika djurarter under bistra klimatförhållanden kunde överleva och fortplanta sig genom samarbete snarare än genom kamp. I sin bok drar han växlar på dessa observationer för att argumentera för att mänskliga samhällen också borde grunda sig mera på en förment naturlig hjälpsamhet.Kan dessa växlar fortfarande dras? Borde djurarten människa utforma sina samhällen med mer hänsyn till dess samarbetsvilja, eller är det redan satt i bruk och en grundläggande mekanism i dess organiserade gemenskaper?Roland Paulsen, sociolog, samtalar med Mathias Osvath, kognitiv zoolog och Lars Mogensen, programledare.Producent: Thomas Lunderquist.

  • Hur ska vi värdera och vårda det gemensamma? Borde vi utvidga det gemensammas domäner på bekostnad av äganderätten, för att känna ett gemensamt ansvar för miljön och klimatet?

    Det är lätt att föreställa sig att naturen, luften, haven inte kan - eller inte borde kunna - ägas av enskilda personer eller stater. Att de tillhör mänskligheten, och att det är först genom att känna ett gemensamt ansvar över vår gemensamma jord som vi kan komma åt problemen med miljöförstöringen och klimatförändringarna. Den inställningen omfattas av förbundet Allt åt alla, och ungefär så resonerar också den italienske juridikprofessorn Ugo Mattei i sin bok Gemensam nytta.Kan en utvidgad sfär av gemensamt - på bekostnad av privat och offentligt - vara en väg ur klimatkrisen, eller får det snarare effekten att allas ansvar är ingens ansvar, lite som en samägd sommarstuga? Det diskuterar juristen Jenny Nygren från Allt åt alla med filosoferna Magnus Jiborn och Eric Brandstedt, under ledning av programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

  • Facebook-kontot kvar efter döden som en digital minneslund, eller upprätthålla gränsen mellan liv och död? Samtal mellan en filosof, en etnolog och en teolog och begravningsentreprenör.

    När någon dör städar de efterlevande ur den avlidnas hem och gör sig av med eller fördelar såväl hem som tillhörigheter mellan sig. Det kan betraktas som en del av sorgearbetet; ett sätt att inse att den älskade släktingen eller vännen inte finns kvar bland de levande längre. Men nu står allt fler avlidnas hem i sociala medier kvar, eller förvandlas till något slags digital minneslund.Vackert så, eller ligger det möjligen något integritetskränkande i det? Vad blir effekterna av att förverkliga den tidigare transcendentala idén om evigt liv i ett sekulärt men högteknologiskt tidevarv? Om detta samtalar filosofen Cathrine Felix med etnologen Lynn Åkesson och teologen och begravningsentreprenören David Heith Stade.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.