Ann-Sofie Dahl Podcasts
-
1 november. Vad händer i dansk politik, vilka frågor är viktiga? Vem vinner, vem försvinner? Är det i Danmark man hittar den breda mitt som aldrig blev av i Sverige? Andreas Ericson diskuterar med skribenterna Susanna Birgersson och Troels Heeger, samt Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik.
-
Vad blir Sveriges roll medan vi väntar på medlemskap i försvarsalliansen Nato? Och vad ska get-yoga vara bra för?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Resultatet av förhandlingarnaEfter fyra timmars förhandlingar mellan finske presidenten Sauli Niinistö, Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och statsminister Magdalena Andersson har de blivit överens. Turkiet välkomnar Sverige i Nato, men våra länder ska skapa en ny mekanism för samarbete mot terrorism. Och redan idag kräver Turkiet att 33 personer utlämnas från Sverige och Finland. Vad innebär de här kraven? Och vad är nästa steg i processen mot ett svenskt medlemsskap? Ann-Sofie Dahl, svensk docent i internationell politik, som forskat och skrivit böcker om Nato, summerar läget.
Trumps vredesutbrottEtt nyckelvittne har trätt fram i de amerikanska kongressförhören om stormningen av Kapitolium. Kongressen skulle egentligen haft sommarlov, men de har fortsatt förhören för att höra Cassidy Hutchinson, tidigare medarbetare i Vita Huset. Hon målar upp en bild av en president som kastar tallrikar i väggen när han inte får som han vill. Hur påverkas Republikanernas framtid av det här vittnesmålet?
Geten som yoga-partnerVi fördjupar oss i fenomenet get-yoga. Varför vill man ha djur som bajsar på mattan och klättrar på ens rygg när man gör yoga? Och vad är det med just getterna som gör dem lämpliga i sammanhanget? Vi frågar Malin Tyrén Bakken, lärare och initiativtagare till get-yoga.
Och så ska vi få ett till boktips från Thomas, den här gången med en massa härligt skvaller om svensk kulturelit.
Dessutom: Galamaten som statsministern missade.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
28 juni. Ledarna för de trettio Natoländerna möts i veckan i Madrid. Hur ska alliansen möta det ryska hotet? Och vad händer med den svenska och finländska ansökan? Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och Natoexpert och Olof Ehrenkrona diskuterar med Andreas Ericson.
-
Försvarsalliansen Nato överlevde tyskarnas demokratisering, Sovjetunionens fall och president Donald Trumps öppna förakt genom att anpassa sig. Enda gången artikel fem utnyttjas, om att hjälpa en angripen medlem, var efter den 11 september 2001 när européerna symboliskt skickade övervakningsplan till USA.
Med grundandet av försvarsalliansen NATO, eller Atlantpakten, den 4 april 1949 stod det klart att USA lämnat sin isolationistiska hållning som präglat supermakten sedan grundandet. Ambitionerna med Nato var att ”keep the Russians out, the Germans down and the Americans in”. Men under sina 73 år har alliansen genomgått flera viktiga förändringar.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och Non-resident Senior Fellow vid Atlantic Council i Washington D.C. Hon har skrivit boken NATO – Historien om en försvarsallians i förändring som i dagarna släppts i en ny uppdaterad upplag.
Redan i slutfasen av andra världskriget var det tydligt att världen var på väg mot en ny världsordning där de forna allierade Västmakterna och Sovjetunionen skulle hamna på var sin sida i det som blev Kalla kriget.
USA tog en ledande roll för den fria världen efter andra världskriget. Marshall-hjälpen skulle få det av krig förödda Europa på fötter igen och försvarsalliansen Nato skulle stå för säkerheten. Medlemmarna har förbundet sig att försvara varandra om något medlemsland blir angripna.
De första medlemmarna i Nato var USA och Kanada från Nordamerika och Storbritannien, Frankrike, Italien, Portugal, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Danmark, Norge och Island från Europa. Alla demokratier utom Portugal under diktatorn Salazar.
Från Sovjetunionen kom svaret 1955 då Warszawapakten bildades med medlemmarna Sovjetunionen: Tjeckoslovakien, Östtyskland, Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.
Européerna var rädda att Koreakriget 1950-53 skulle innebära att USA vände sig bort från Europa mot Asien. Men Washington upplevde att det kommunistiska hotet fanns överallt. Därför kom USA att storsatsa på Nato. Kort efter utbrottet av Koreakriget godkände kongressen ett paket på 4 miljarder dollar avsett att stärka försvaret av Västeuropa.
Alliansen utvidgades 1952 med Grekland och Turkiet. 1955 anslöt sig Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) och 1982 Spanien. Frankrike, som ville föra en mer självständig utrikes- och försvarspolitik, lämnade 1966 den del av samarbetet som rör samordning och samträning av militära styrkor, men ingår fortfarande i den kollektiva försvarspakten.
Nato kom också att ifrågasätta när Storbritannien och Frankrike kom att intervenera i Egypten under Suezkrisen 1956 utan att ha konsulterat med USA ställdes sig Washington på Sovjetunionens sida och frontade sina nära engelska och franska allierade.
Den ryska aggressionen i Ukraina våren 2014 ledde till ännu ett nytt skede i Nato:s historia. Med det nygamla hotet från Ryssland återvände organisationen till den europeiska scenen, med Östersjön som strategiskt centrum.
Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.
Bild: Nato-poster från 1960. Wikipedia.
Musik: Cinematic Dramatic Adventure Hollywood Orchestra Strings March Trailer av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
9 mars. Hur reagerar världen på Magdalena Anderssons uttalande om att svenskt Natomedlemskap vore destabiliserande? Kommer vi att gå med ändå? Tove Lifvendahl diskuterar med Patrik Oksanen, senior fellow vid Frivärld, och Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik.
-
Det har varit en hektisk tid för Jens Stoltenberg som i höst lämnar posten som Nato:s generalsekreterare. Men är det möjligt nu med tanke på det säkerhetspolitiska läget och vem kan tänkas ta efter? Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Daniel Alling.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är möjligt att förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland kommer att återupptas idag. Hur skulle en diplomatisk lösning kunna se ut när parterna står väldigt långt från varandra inte bara i sakfrågan utan även värderingsmässigt? Det pratar vi om med Thair Ismail, senior metodrådgivare fred och konflikt vid Palmecentret.
Hur ser processen ut att välja fram en ny generalsekreterare för Nato?Jens Stoltenberg har varit Nato:s generalsekreterare sedan den 1 oktober 2014 men nu i höst går hans förordande ut. Hur påverkas det av det säkerhetspolitiska läget? Och hur ser processen ut att välja fram en ny generalsekreterare? Vi frågar Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och författare till boken "Nato - historien om en försvarsallians i förändring".
Hur bra var dalkarlarna på skidåkning egentligen?Vasaloppsveckan pågår för fullt och idag reder vi ut varför loppet uppkallades efter Gustav Vasa som bevisligen aldrig åkte skidor under sin vistelse i Dalarna för lite mer än 500 år sedan. Och hur var det med dalkarlarna som jagade i fatt den flyende Gustav eller Göstav som han kallades på den tiden. Hur bra var de på skidåkning egentligen? Vi gästas av Sofi Hjort från Livrustkammaren och idrottshistorikern Isak Lidström.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Daniel Alling
Producent: Amanda Rydman
-
Försvarsalliansen har ifrågasatts, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Nato-länderna stått skuldra vid skuldra. Men finns spänningarna och orosmolnen kvar under den nu enade ytan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik, Adam Sonnich Meinertz, Afghanistanveteran, Leonard Schuette, doktorand Maastrichts universitet, Jean-Marie Bockel, f.d. vice försvarsminister Frankrike, Pierre Morcos, fransk nato-expert, Agoston Mraz, tankesmedjan Nezopont, Tamás Csiki Varga, ungersk försvarsforskare, Gunilla Herolf säkerhetsanalytiker, Wess Mitchell f.d. biträdande utrikesminister USA
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Anja Sahlberg
Andreas Liljeheden
Filip KotsambouikidisTekniker: Jacob Gustavsson
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
31 januari. Varför ska vi gå med i Nato, om vi nu ska det? Vad skulle det innebära rent praktiskt, hur gör man, hur lång tid tar det? Finns det några tydliga skäl till att inte gå med? Och, om vi inte går med, vad händer då, vad får det för konsekvenser för vår försvarsförmåga?
Jesper Sandström diskuterar med Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och Nato-expert, Pål Jonson, försvarspolitisk talesperson för Moderaterna, samt ledarredaktionens Olof Ehrenkrona.
-
Försvarsalliansen Nato grundades 1949 och har 70 år på nacken, men den är still going strong. Efter Berlinmurens fall och kalla krigets slut har den anpassat sig till nya lägen både en och två gånger. Efter kriget i Georgien 2008 och invasionen av Krim 2014 har det gemensamma försvarsåtagandet åter blivit helt centralt, men under resans gång har alliansen också hunnit axla fredsskapande och terrorbekämpande uppgifter. Många nya medlemsländer har anslutit sig. Ann-Sofie Dahl, som är doktor i internationell politik och författare till den nyutkomna boken Nato, berättar om ett samarbete i förändring och beskriver skillnaden mellan att vara ett medlemsland, som det Danmark där hon är bosatt, och ett partnerland, som till exempel Sverige. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
