Centralafrikanska republiken Podcasts

  • Tina har en förmåga att skina som Sola i Karlstad, hon har verkligen en inre lyskraft. I detta samtal, delar hon med sig av både kunskap och inspiration till hur du kan göra för att nå dina mål, må bättre inuti och till att känna tacksamhet i livet. Vi spelade in detta förra vintern Björn Natthiko Lindeblad fortfarande levde. Tina nämner ett inlägg som Björn hade gjort i sociala medier vid denna tid, och vi pratar en del om detta med makten att få bestämma själv över sitt liv och hur vi vill att det ska sluta. För hos Tina finns både glädjen och sorgen närvarande, hon lever fullt ut i alla delar. Tina är engagerad i ett barnhem i Centralafrikanska republiken och hon har grundat en plattform för lärande med syfte att uppgraderar dagens lärande. Det ger möjligheter till samarbete och utbyte för skolor oavsett kultur eller land. Just skolans värld pratar vi en del om i samtalet, Tina anser att det borde finnas ett eget ämne för att tränas som människa för att hantera livet. Av alla klokskaper som Tina delar med sig av, är min favorit detta att det som hoppar ur din mun, ska vara växande både för dig själv och din omgivning. Oavsett hur sårat ditt ego kan känna sig, var medveten om vad som både kommer ur din mun och vilka tankar du tänker som du undermedvetet själv registrerar och reagerar på.

    Medlemstjänsten Fjärilsresan är öppen för nya medlemmar fram till och med 28 mars. Platsen online som är introvertsäkrad och har den shamanska energimedicinen som guide. https://www.introvert.se/courses/fjarilsresan/

  • Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Pretoria onsdag.

    Bara häromdagen var herr Lavrov på besök här i staden. Jag talar om den ryske utrikesministern Sergej Lavrov som togs emot av sin sydafrikanska kollega Naledi Pandor. Besöket beskrevs som mycket vänskapligt med idel glada miner. Det väckte inga större reaktioner, en liten demonstration med mest ukrainare hölls i stan. Inte mer. Sydafrika, som har vägrat att fördöma Rysslands invasion av Ukraina, har också avstått från att rösta för flera olika resolutioner i FN som går emot Ryssland.

    Senare i februari kommer det också hållas en stor marinövning utanför de sydafrikanska vattnen med fartyg från Kina och Ryssland. Möjliga förklaringar som anges är att ANC känner sig positivt inställt till Sovjetunionen, som en gång hjälpte befrielserörelsen, och där ser man Ryssland som en direkt arvtagare, och liksom glömmer att Ukraina också var en del av Sovjet. Andra cyniker pekar på det faktum att en rysk oligark gett ganska mycket pengar till ANC, ett parti i finansiell kris. Men det är inte bara Sydafrika som sticker ut här. Ryssland är populärt på många håll i Afrika.

    Särskilt den fransktalande delen. Jag har under mina resor där insett att det alltid funnits aversioner mot den gamla kolonialmakten Frankrike, det har bara varierat över tid. Nu är den skyhög, och en del menar att det beror på en medveten påverkanskampanj från Ryssland, som skickligt spelat på de antikoloniala känslorna. Vid demonstrationer i Burkina Fasos huvudstad mot Frankrike dök det plötsligt upp en mängd ryska flaggor. En del undrade: var kom de ifrån? Ryska flaggor har det inte direkt drällt av där.

    Malis militärdiktator Assimi Goita drev ut de franska förband som var där för att bekämpa islamistiska terrorgrupper, och ersatte det med Wagnergruppen. Nu pekar alltmer på att Burkina Faso går samma väg. Men Wagnergruppen har visat sig vara helt hänsynslös i Mali och Centralafrikanska republiken, där den också finns sen flera år. Och i Malis fall har hotet från islamisterna inte blivit mindre, snarare värre. Hur resonerar då den 35-årige Ibrahim Traoré, den unge kaptenen som tog makten i Burkina Faso förra året, har inte sett det här?

    Jag tror det finns en genuin vilja att bryta med koloniallandet, visa sitt oberoende, men jag tror också att det finns nåt annat. Den lockande tanken att Wagner är en quick fix. En snabb lösning. Mot ett gruvkontrakt eller nåt liknande, är den beredd att kliva in direkt. Men problemet med snabba lösningar är att det sällan är det, och kanske snarare motverkar sitt eget syfte, särskilt på längre sikt. Men uppenbarligen lockar det. Frågan är vem som står näst på tur att bli Ryssland nya kompis på kontinenten? Elfenbenskusten, Senegal? Vem vet?

    Richard Myrenberg Pretoria
    [email protected]

  • Centralafrikanska republiken, missionen och kolonialismen, evangelikalism och en smutta true crime! 

    Där är några av ingredienserna när vi tillsammans med Göran Janzon, missionsvetare, teolog och missionär, pratar om avhandlingen "Den andra omvändelsen". Följ med i spänningen mellan vilja att predika Kristus och föra in civilisation, mellan mission och kolonialvälde och mellan "de intellektuella" och "de andliga" när vi undersöker Örebromissionens (numera EFK:s) arbete i Centralafrika 1914-1962! Vi öppnar ett fönster mot världen och Anton blir ägd av Göran.

    Dessutom, Annika och Anton synkar hjärnorna och pratar polarisering.  

    ----

    Gilla oss på Facebook
    Följ oss på Twitter
    Skriv till oss på [email protected]
    Prenumerera, dela, kommentera, recensera!

  • Utrikeskrönikan 9 maj 2022

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Pretoria måndag.

    Åter på hemmaplan i Sydafrika, men mitt sinne och mina tankar är fortfarande till stor del kvar i Ukraina och alla de möten, berättelser och öden vi fick ta del av där. Jag har fått frågan några gånger – vad gjorde starkast intryck på dig? Och det är svårt att säga.

    Men kanske var det en scen som jag minns särskilt väl. Vi följde en grupp ukrainska minröjare nån timmes bilfärd norr i Kiev. Jag minns skogsgläntan där vid sidan av grusvägen. Polistejpen var svept runt träden och markerade kanske ett femtio gånger femtio meter stort område. Vårsolen lyste över maskrosorna. En soldatstövel stod i vägkanten. Bitar av plåt och skräp.

    Det var först efter en stund jag såg det första skelettet, sen ett till precis bredvid. Jag har sett döda förut, eller snarare dödade människor förut. I Centralafrikanska republiken i en källare, i Burundi en bränd kropp på gatan.

    Just här handlade det om en av så många platser där ryska stridsfordon skjutits i bitar under de intensiva striderna som svepte fram här för drygt en månad sedan. Och det är alltid en sorg att se, men samtidigt en känsla av overklighet.

    Man skyddar sig själv genom att ta bilder, kameran eller mobilen blir ett filter mot verkligheten. Efter ett tag när man vant sig vid alla sönderskjutna hus, bilar och rostbruna brända rester av stridsvagnar och lastbilar, så kändes det som – det här är en kuliss. En filminspelning.

    Men det var nåt med de där skeletten som grep tag i mig. De ukrainska minröjarna iklädda västar och hjälmar fnyste lite åt dessa rester av ryska soldater och började sakta undersöka om de fanns minor kvar innanför tejpen.

    Men vilka var de där helt oigenkännliga resterna? Kanske, mycket troligen, handlar det om unga 20-åriga värnpliktiga från Irkutsk eller Volgograd som hade hela livet framför sig, och inte hade en aning om att deras förband var på väg emot. Två kroppar som det nästan inte finns nåt kvar av, och två mödrar någonstans i Ryssland som undrar var deras söner är, sömnlösa av oro och ovisshet.

    Idag är det dagen för den stora segerparaden i Moskva. Den ryska krigsmaskinen har gjort allt den kunnat för att blidka president Vladimir Putin och försöka visa upp nåt som kan påminna om en militär framgång i Ukraina. Kanske blir det symbolen för det ukrainska motståndet, hamnstaden Mariupol som kommer förklaras som en rysk seger denna symboltyngda dag.

    Det råder ingen tvekan om att kriget kostat tusentals ukrainare livet, varav många civila. Men det har kostat Ryssland också. Och när militärparaden drar igång på Röda torget idag med kolonner av skinande, blänkande vapensystem som ska visa på rysk militär överdådig styrka, ja då ska jag åter minnas de där två skeletten i den ukrainska skogsbacken.

    Richard Myrenberg, Pretoria

  • Tina Thörner - värmländsk rallydrottning lever livet i 180

    Flerfaldig världsmästare i rallykörning och kartläsare i det berömda Dakarrallyt som tidigare gick i Sahara men numer körs i Saudiarabien. Tina Thörner har många strängar på sin lyra och är också en mycket uppskattat föreläsare och motivationscoach med en positiv livssyn som hon gärna delar med andra.

    I SWEA-podden berättar hon hur allt började: “Jag fick lärdomen och verktygen att kunna arbeta med mina tankar och känslor utifrån det undermedvetna. Det har hjälpt mig enormt resten av livet.”

    Redan som ung tjej stack Tina ut hakan, när hon beslutade sig för att bli pilot på en skola i USA. Där fick hon en personlig coach och fick lära sig det positiva tänkande som hon sedan har byggt vidare på. Varje morgon fick hon titta sig i spegeln hos sin coach och lära sig att hälsa på “Världens bästa Tina” i spegeln.

    Numer arbetar Tina som Race Director för FIA Smart Driving Challenge - världens största CSR-projekt när det gäller att försöka minska Co2-utsläpp och öka säkerheten vid bilkörning.

    Hon bor i Fruthvilen intill Bodensjön i norra Schweiz inte alls långt från “den andra” Tina Turner, den amerikanska poplegenden. Likheten i namn med en världskändis har gett upphov till en hel del roliga förväxlingar genom åren berättar Tina på klingande värmländska.

    Tina brinner också för barn och utbildning och stödjer barnhem och skolor i Centralafrikanska republiken och i sitt senaste projekt bygger hon en skolplattform om och för lärande.

    “Ta vara på det positiva, bygg villkorslös kärlek och rocka livet!”

    Följ Tina i sociala medier:

    Facebook https://www.facebook.com/tinathorner

    Instagram https://www.instagram.com/tinathorner/

    LinkedIn

    https://www.linkedin.com/in/tinathorner/

    Läs mer om Tina och allt hennes engagemang:

    https://www.tinathorner.se/

    Tinas självbiografi "Livet i 180":

    Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/livet-i-hundraattio-9789180020411

    Storytel: https://www.storytel.com/se/sv/books/livet-i-hundra%C3%A5ttio-1234878

    Skolplattformen Knowledge4you:

    https://www.youracademy.com/

  • Sommaren 2014 får FN-tjänstemannen Anders Kompass en hemlig rapport på sitt bord. Den handlar om sexövergrepp på barn i Centralafrikanska republiken. De utpekade förövarna är franska fredssoldater.

    Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.

    Anders Kompass blir känd som visselblåsaren som ifrågasätter FN:s byråkrati. Det här är historien om misstänkta pedofilövergrepp utförda av fredsbevarande styrkor, och om den maktkonflikt som då utlöses i fredsorganisationens hierarki. Det blir en av de största skandalerna i FN:s historia.

    Vi vill varna för att programmet innehåller detaljer om sexuella övergrepp mot barn.

    Medverkande:

    Anders Kompass, diplomat och fd FN-tjänsteman.

    Karin Mattisson, granskande reporter på SVTs Uppdrag granskning.

    Olof Skoog, FN-ambassadör.

    Paula Donovan, mänskliga rättigheter-aktivist och fd UNICEF-anställd och FN-rådgivare.

    Helene Cassemar, Rädda Barnen.

    Uppläsare av den hemliga rapporten: Simon Rosenqvist.

    En dokumentär av: Johan Pehrson och Siri Lallerstedt.

    Producent: Jon Jordås.

    År: 2020.