Elsa Trolle Önnerfors Podcasts
-
Dags för årets sista avsnitt av Öppet fall och dessutom vårt äldsta fall hittills! Elsa Trolle Önnerfors, docent i rättshistoria, talar tillsammans med Lovisa Brännstedt, forskare i Antikens kultur och samhällsliv, om rättegången mot den romerska kvinnan Lepida år 20 e.Kr.
Vi utlovar dessutom julstämning i form av uppläsning av julevangeliet som har en koppling till Lepida.
-
Bengta Bengtsdotter hade bara tänkt ställa till det lite grann. Men ögonblickets ingivelse förstörde allt och hon blev dömd för mordbrand. Hon hade ändå tur och klarade sig från att avrättas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att blir trött på chefen och jobbet är ingen ny företeelse. En tidig vårdag 1821 fick den unga pigan Bengta Bengtsdotter nog och ställde till med vad som var tänkt att bli en liten eldsvåda vid ugnen för att slippa det tunga slitet med brödbak för en dag. Men allt gick snett och det skulle dröja tills hon var nästan 40 år innan hon kunde komma hem som en fri människa.
Släktforskaren Daniel Wicksén har forskat om sin ana Bengta Bengtsdotter som dömdes för mordbranden.Elsa Trolle Önnerfors, rättshistoriker vid Lunds universitet berättar att just mordbrand var ett av de brott som samhället såg allra allvarligast på vid den här tiden.
Programmet är gjort av
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
Uppläsare: Patrik Paulsson
[email protected] -
Rättshistorikern Elsa Trolle Önnerfors och universitetsarkivarien/personhistorikern Fredrik Tersmeden talar om riktiga och fiktiva lundajurister i litteraturen från universitets grundande på 1600-talet fram till våra dagar. Hör om och av skrivande lundajurister som Karl Benzon, Axel Wallengren, Fritiof Nilsson Piraten och Håkan Strömberg samt om fiktiva lundajurister som Sten Stensson Stéen.
Del 2/2
Lyssna nu i din podcastspelare!
-
Rättshistorikern Elsa Trolle Önnerfors och universitetsarkivarien/personhistorikern Fredrik Tersmeden talar om riktiga och fiktiva lundajurister i litteraturen från universitets grundande på 1600-talet fram till våra dagar. Hör om och av skrivande lundajurister som Karl Benzon, Axel Wallengren, Fritiof Nilsson Piraten och Håkan Strömberg samt om fiktiva lundajurister som Sten Stensson Stéen.
Del 1/2
Lyssna nu i din podcastspelare!
-
År 1861 kom Anders Lindbäck som ny präst till Silbodals socken i Värmland. Ganska snart blev flera av de fattiga invånarna i församlingen sjuka, några blev så dåliga att de avled. Insjuknandet skedde ofta i samband med att Lindbäck hade hälsat på dem och då delat ut nattvarden. Vad hände egentligen under prästens besök?
ÖPPET FALL berättar om händelserna i Silbodal som ledde fram till en uppmärksammad rättegång 1865. Dessutom diskuteras olika slags gifter och hur rättsmedicinska undersökningar gick till förr i tiden.
Medverkande: Sverker Jönsson, Ulf Ellervik och Elsa Trolle Önnerfors.
Del 2 av 2
-
År 1861 kom Anders Lindbäck som ny präst till Silbodals socken i Värmland. Ganska snart blev flera av de fattiga invånarna i församlingen sjuka, några blev så dåliga att de avled. Insjuknandet skedde ofta i samband med att Lindbäck hade hälsat på dem och då delat ut nattvarden. Vad hände egentligen under prästens besök?
ÖPPET FALL berättar om händelserna i Silbodal som ledde fram till en uppmärksammad rättegång 1865. Dessutom diskuteras olika slags gifter och hur rättsmedicinska undersökningar gick till förr i tiden.
Medverkande: Sverker Jönsson, Ulf Ellervik och Elsa Trolle Önnerfors.
Del 1 av 2
-
Brita Stina fick stämpeln "illa känd" av prästen efter att ha fött flera barn utom äktenskapet. Hennes tvillingar Per och Johan fick en tuff start och flera av deras barn drabbades av olyckor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Detta avsnitt:I november 1833 bjöds det till stor bröllopsfest i Stavby några mil nordost om Uppsala. Festligheterna pågick i fyra dagar och bland de hundra gästerna som samlats på Källgården fanns två drängar som båda ertappades i säng med pigan Brita Stina Persdotter.
Några månader senare upptäckte Brita Stina att hon var gravid. Men vem av de två drängarna Gustav Stavbom och Nils Larsson var pappan?
Släktforskaren Tomas Stavbom har sökt svaret i över 30 år och lyckades till slut lösa familjens gåta med hjälp av DNA. I jakten på svaret har Tomas funnit en släkthistoria utöver det vanliga. Britta Stina födde tvillingpojkarna Per och Johan utan att veta vem som var fadern. När pojkarna blev vuxna och själva fick barn drabbades de av svåra olyckor.Pers dotter Tilda var länge prostituerad men när hon väl gift sig och väntade barn brann huset på Repslagargatan i Uppsala. Hennes man försökte rädda henne men hon föll handlöst mot marken och avled. Hennes kusin, Johans son Emil, var bara 17 år när han som plåtslagarlärling arbetade på norra tornet på Uppsala slott. Repet brast och han föll 30 meter ner i backen och dog omedelbart.
Brita Stina som födde tvillingarna Per och Johan pekade ut en av drängarna som fader. Men han skyllde på den andre drängen. Saken gick till tinget och båda drängarna erbjöds att svära sig fria genom en så kallad värjemålsed.
Det fanns i 1734 års lag en möjlighet att i vissa fall avlägga en värjemålsed, men förfarandet var kringgärdat av ganska många regler, berättar Elsa Trolle Önnerfors, rättshistoriker vid Lunds universitet. Eden gav en möjlighet för en anklagad person att svära sig fri från anklagelserna, men den togs bara till när det till exempel inte fanns några vittnen eller annat som kunde föras fram som bevis.
-Den som avlade en värjemålsed måste också vara trovärdig. Han måste ha fyllt 15, fick inte ha varit dömd tidigare, och dessutom måste man ha förstått var eden betydde. Man svor eden med handen på bibeln, och tanken var att man riskerade ett straff från Gud, i värsta fall riskerade man att hamna i helvetet, om man svor falskt.
Den anklagade person som erbjöds att avlägga en värjemålsed fick betänketid till nästa tingstillfälle, och under tiden skulle han träffa sockenprästen, som skulle undervisa honom i vad det innebar att svära falskt. Vid nästa ting skulle mannen ha med sig ett intyg från prästen om att han hade fått undervisning och därtill prästens bedömning om huruvida den här personen var tillräckligt gudfruktig för att avlägga eden.
Nu fick den anklagade personen återigen en chans att erkänna sitt eventuella brott, men om han framhärdade i att han var oskyldig fick han avlägga eden, om att ”…han inte plägat köttsligt umgänge” med kvinnan. Eden avslutades med orden: ”Och detta är visst så sant mig Gud hjälpe till liv och själ.”
-Klarade mannen av att svärja eden blev han frikänd, men om han avstod eller uteblev rån tingförhandlingen så ansågs han skyldig till faderskapet, berättar Elsa Trolle Önnerfors.
Idag vet Tomas Stavbom att det vara en tredje person som var pappan. Brita Stina hade besökt ett dop en månad efter bröllopsfesten. Och det var i själva verket där tvillingarna blev till med en tredje man. Tomas har skrivit boken "Illa känd - tvillingarna Stafbom i 1800-talets osynliga Uppsala" där hela släkthistorien berättas.
Programmet är gjort av
Elisabeth Renström och Gunilla Nordlund
Uppläsare: Patrik Paulsson
[email protected] -
Carl Sederblad Nilsson emigrerade till Amerika och försvann spårlöst. 118 år senare fick hans hans sentida släkting äntligen veta vad som hänt honom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Detta avsnitt:Anna Fendin Ahlström har under hela sin uppväxt hört historier om sin farfars farfar Carl Sederblad Nilsson som emigrerade och försvann.
Han hade 1901 lämnat sin höggravida hustru Alma hemma i Harstensbo, Karlslunda i Småland för att starta ett nytt liv i Amerika åt sig och sin nyblivna familj. Tanken var att Alma och barnet skulle komma efter när allt ordnat sig i Duluth, Minnesota.
Men något hände som gjorde att Carl försvann och släkten har sen dess undrat vad som hände honom. Alma gifte om sig 1911, efter att hennes hennes äktenskap upphävts. I vigselboken står: "Hustrun erhållit tillstånd av S Möre Häradsrätt att ingå nytt äktenskap." Alma fick tio barn med den nye mannen. 14 år senare dödförklarades Carl eftersom man här i Sverige inte fått någon kontakt med honom.Anna Fendin Ahlström började släktforska 2005 och huvudsyftet var att hitta Carl, släktens olösta mysterium som så många gått bet på under årens lopp. Vem var denne man som lämnat en ”Amerikaänka” och son att klara sig själva på en konkursnära gård i Småland.
Efter många års forskning hittade Anna till slut spåren efter sin farfars farfar och hon berättar att hennes hjärta nästan stannade. Carl hade suttit inspärrad på ett mentalsjukhus i över 30 år och dog 1946 efter att ha varit dödförklarad i 22 år.
Att dödförklara någon på Carls tid tog lång tid. Först måste personen varit försvunnen i över 20 år och därefter tog själva processen ungefär två år. Det berättar Elsa Trolle Önnerfors som är docent i rättshistoria vid Lunds universitet.
- Det var arvingarna till den försvunne som kunde begära dödförklaring. Det var nödvändigt för att kunna skifta arv och för att efterlevande skulle kunna få en möjlighet att gifta om sig. Om man visste att personen varit ute i krig eller varit med på ett fartyg som förlist kunde processen gå fortare, likaså om den försvunne var över 90 år.
Den första lagstiftningen i saken kom 1854 och reglerna har sedan dess varit ganska lika. Den stora skillnaden är att det idag räcker med att personen varit borta i fem år, berättar Elsa Trolle Önnerfors.
Programmet är gjort av
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
Uppläsare: Patrik Paulsson
[email protected]
