Myanmar Podcasts
-
Utrikeskrönikan 3 februari 2023
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Peking, fredag.
Att jobba som journalist i Kina innebär att du blir övervakad.
Det har varit tydligt under mina år som korrespondent här och det är något jag brukar räkna med när jag är ute på fältet.
Men häromveckan nådde det hela en ny nivå när min mobil ringde efter att jag klivit på ett flygplan i Peking, men ännu inte lyft från flygplatsen.
Det var den lokala polisen i staden dit jag skulle, som undrade vad jag skulle göra där.
Jag har flera gånger varit med om att det man får anta är civilklädda poliser eller tjänstemän från lokala myndigheter följer efter mig på plats eller väntar på mig vid ankomsten, men det här var första gången de tog kontakt redan innan avfärd.
Ett nytt grepp måhända, men det som följde när jag väl landade var väl ungefär det förväntade.
Det vill säga en välkomstkommitté som jag såg viska i örat på en uniformerad polis i ankomsthallen.
Gissa vem som blev stoppad för en passkontroll.
Jag har behövt hantera olika typer av överrockar under åren i Kina.
Vissa nöjer sig med att iaktta på avstånd, andra går nära inpå och filmar och tar foton.
Ibland är de tysta och vägrar ta kontakt, medan andra går att prata med.
Som den här gången, när resan gick till Ruili i sydvästra Kina.
En av mina följeslagare var dag två uppenbarligen lite less och efter att par timmar nära gränsen mot Myanmar frågade han lite uppgivet när jag tänkte mig åka tillbaka till hotellet.
Kanske var han hungrig, för en stund senare blev jag bjuden på mat av ett gäng uniformerade poliser som verkligen insisterade på att det lunchdags nu.
Ofta är det bättre i storstäderna, där det tycks lättare att flyga under radarn.
Men även i Peking har jag bokstavligen talat stött på patrull.
När jag innan jul försökte intervjua chaufförer som köade till ett krematorium till exempel, avbröts jag snabbt av en civilklädd kvinna som undrade vad jag gjorde där.
Enträget fortsatte hon ifrågasätta mig och gjorde en stor sak av att ringa polisen, samtidigt som hon följde mig runt på området.
När den uniformerade polisen till slut dök upp, passade jag på att själv beklaga mig över den här kvinnan som vägrade lämna mig i fred.
"Jasså hon, hon är också polis", sade polismannen, varpå kvinnan snabbt försvann iväg.
Just sådana här händelser är på sitt sätt lite komiska.
Men det finns såklart ett allvar här. Övervakningen försvårar arbetet och omöjliggör ibland intervjuer. Röster som kunde ha hörts, förblir tysta.
Och tyvärr tror jag det i slutändan drabbar omvärldens förståelse av Kina.
Och de som styr i det här landet är inte dummare än att de förstår det.
Det sorgliga är att det trots det inte verkar göras något för att förbättra situationen.
Tvärtom upplever jag att övervakningen ökat.
Kanske är det det vi måste förstå.
Björn Djurberg, Peking
[email protected] -
Dessutom om Sloveniens Public Service-bolag som först nedmonterades för att nu återuppbyggas, Myanmar fördöms för första gången av FN, Sorin Masifi om sin hyllade diktsamling , Juldagen är årets bästa dag, krönikör författaren Lisa Alexandrova Zorina och kåsör Emil Jensen
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Första timmen:
Julafton i Cherson hårda attacker mot en marknad i staden
Ukrainska flyktingar i Sverige har sämre villkor än i våra grannländer
Juldagen är den skönaste dagen på året
Politiska löften kan straffa sig
Krönika av Lisa Alexandrova Zorina
Panelen
Andra timmen:
Ensamstående mamma, från utsatt till självvalt
Satir med Utkantssverige
FN markerar för första gången mot militärjuntan i Myanmar
I Slovenien försöker man återuppbygga landets sargade Public Service-bolag
Sorin Masifi om sin hyllade diktsamling
Kåsör Emil Jensen
-
P4 Göteborg publicerade nyhetsinslag som gav sken av att Börje Salming fick aktiv dödshjälp. Två tidningar i sårigt bråk på minimal mediemarknad i Mariefred. Och så om Bonnier News fullständiga klädhaveri när medarbetarna skulle få en värmande gåva i det fria ordets namn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När programmet sändes i Sveriges Radio P1 fick Per Maritz fel namn. Poddfilen är uppdaterad. Vi ber om ursäkt för det här.
-
Sedan militärkuppen 2021 har våldet i Myanmar bara fortsatt. Juntan har dödat och fängslat 1000-tals personer. De drar sig inte heller för att använda militära medel mot sin egen befolkning. Men trots våldet har juntan inte lyckats trycka ner motståndet från de som slåss för ett fritt och inkluderande Myanmar. Så hur ska oppositionen kunna ta tillbaka makten från juntan? Och vad har egentligen hänt under senaste året av våld, repression och frihetskamp?
Medverkande:
Kristina Simion, forskare vid Utrikespolitiska Institutets Asienprogram.
Tomas Cole, forskare vid institutionen för socialantropologi vid Stockholms universitet.
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Magnus Alselind anar likheter mellan “The white lotus” och polisskandalen. Karin Olsson retar sig på SVT:s mediestrategi efter “fittgate” och skvallrar om Bonnier News kläder från Myanmar.
-
Över 100 miljarder klädesplagg tillverkas i världen varje år. Under flera år har vi sett hur modeindustrin bara växer och växer. Begreppet fast fashion verkar också vara här för att stanna.
I Bangladesh, landet som ligger mellan Indien och Myanmar, finns mängder av fabriker som tillverkar kläder åt klädjättarna. Svenska H&M är en av landets största kunder. I Bangladesh är det förbjudet att förstöra vattnet. Det finns lagar och regler för klädfabrikerna, att de som färgar och tvättar kläderna måste använda sig av reningsverk. Trots det så fortsätter föroreningarna.
Aftonbladets team åkte ner till Bangladesh för att granska H&M:s klädtillverkning. De såg vatten som förklarats som biologiskt döda efter alla föroreningar.
Hur har det blivit så här med klädfabrikerna? Vilket ansvar har H&M och andra klädjättar för miljön?
Gäst: Staffan Lindberg, reporter Aftonbladet.
Programledare: Jenny Ågren.
Kontakt: [email protected]
-
God granne eller nykolonial utsugare? Via investeringar, infrastrukturbyggen och handel skaffar sig Kina ett enormt inflytande i Sydostasien. Hör om Kinas maktambition i regionen och oron den väcker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom Laos rullar kinesiska snabbtåg på kinesisk räls. Utropen som hörs ombord är på kinesiska. Frågan om i vilken utsträckning det går att få del av Kinas marknad och utveckling utan att hamna i ett riskabelt beroende har blivit brännande i Europa. Men länderna i Sydostasien har levt med dilemmat i tusentals år. Hör om hur Kina, under Xi Jinpings tid vid makten, ökat sitt inflytande i regionen. I Laos och Myanmar är den kinesiska närvaron ytterst påtaglig, med utvinning av naturresurser som ett synligt exempel. Medan länder som Vietnam, Filippinerna och Thailand håller emot mer. Samtidigt är den kinesiska turismen en extremt viktig inkomstkälla.
Nu möts ledarna på toppmöte i KambodjaJust nu håller samarbetsorganisationen Asean toppmöte i Phnom Penh. Mötet blir på många sätt en scen för maktspelet och konkurrensen i Sydostasien. EU, Japan och USA är också stora handelspartners och för flera av de sydostasiatiska länderna är det en svår balansgång att hantera de olika relationerna samtidigt.
Medverkande: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson -
Veckans avsnitt
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med rättsdatabaserna kan vi hålla koll på våra grannar, vänner, chefer och anställda. Är de tidigare straffade, har de haft problem med försäkringskassan eller varit tvångsintagna? Sådan information kan vi hitta, bara några knapptryck bort. För journalisterna har databaserna varit användbara verktyg i arbetet, men en ny tolkning av lagen kan sätta stopp för det.
Kampen om det dyrbara medieutrymmet blir allt hårdare när valet närmar sig. Inom opinionsbildandet har tankesmedjorna spelat en viktig roll genom åren, som en länk mellan partier, lobbyister och näringsliv. De som kanske varit skickligast på att navigera i uppmärksamhetsdjungeln är den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, finansierad av stiftelsen Fritt näringsliv. Under sommaren har Timbro lyckats få in fyra skribenter på de Bonnierägda rikstidningarna. Vi har pratat med Amanda Sokolnicki, politisk redaktör på DN, om hur man håller smedjans tankegods från tidningens riktning.
Så har vi träffat Expressens Magda Gad som har rapporterat från några av världens dödligaste konflikter de senaste åren. Hon har varit i Kongo, Myanmar och Afghanistan och menar att vi behöver bli bättre på att ta in vad som händer runt om i världen, men känner samtidigt frustration över att krigets verklighet är svår att förmedla.
-
För första gången sen krigets början får barnen i den ukrainska huvudstaden återvända till klassrummen. Hör också om skolstart i Filippinerna, Kina, Norge och USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu i veckan välkomnas Kievs skolbarn tillbaka till sina klassrum. Vår korrespondent Lubna El-Shanti berättar om oro och förväntan, och om hur ukrainska barn leker för att bearbeta det de varit med om under kriget.
Ett annat land där skolorna nu har startat för första gången på länge är Filippinerna. Där har barnen haft hemundervisning sen pandemins början för över två år sen. Vår Asienkorresponden Peder Gustafsson berättar och ger också en bild från skolstarten i Myanmar och Thailand.
I Kina innebär hela skoltiden en enorm press på barn och föräldrar. Vår Kinakommentator Hanna Sahlberg som själv haft barn i kinesisk skola berättar om skolstartsförberedelser och kinesisk föräldrars stress och förväntningar och om hur staten nu försöker minska pressen.
I Norge blev det en snopen skolstart för tusentals barn eftersom lärarförbundet tagit ut hundratals lärare i strejk. Anledningen är krav på högre lön. Norgekorrespondent Carina Holmberg ger oss en rapport.
Ett land där skolan hamnat i den politiska hetluften är USA. Inför höstens mellanårsval slåss republikaner och demokrater om skolan ska undervisa om bland annat amerikansk historia och om sex och samlevnad. Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar berättar om kulturkriget kring skolan och bjuder också på en bild av hur det är att skola in ett barn amerikansk skola för första gången.
Programledare: Kajsa Boglind
Tekniker: Stina Fagerberg
-
Handgranaten briserade i hans hand. I OmVärlden Podd avsnitt 144 berättar Moa Kärnstrand om sitt reportage om motståndsrörelsen i Myanmar.
-
Utrikeskrönika 27 juni 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Yangon, måndag.
Han tittar mig djupt i ögonen, hans egna svarta fylls av tårar när han berätta om dagarna när han åkte från sjukhus till sjukhus, fabrik till fabrik. ”Jag körde ned till hamnen för det gick ett rykte om att det kom ett fartyg med syrgas, men ingenting, ingenstans fanns det syrgas till oss”.
Vi sitter på ett bullrigt te-hus i Myanmars största stad Yangon, min lokala kompis och jag. Han har precis berättat i detalj hur han för ett år sedan förlorade sin mamma och bror i covid. Ingen av dom var till en början dödssjuka. När de fick svårare att andas försöket familjen skaffa syrgas. Men det gick inte eftersom militärjuntan som tog makten i februari förra året kontrollerade all tillverkning och beslagtagit alla gas och vägrade att dela med sig. Allt för att straffa och skrämma befolkningen till underkastelse.
Juntans plan lyckades inte. Ett och ett halvt år efter kuppen så är det folkliga motståndet i Myanmar starkt. Det syns inte på samma sätt som tidigare i städerna eftersom militären utan att tveka brutalt griper och ibland skjuter ihjäl de som demonstrerar. Det har gjort att motståndsrörelsen har ändra taktik och inte syns eller hörs. Men den finns där. Dagar innan jag kom till Yangon exploderade minst två sprängladdningar vid militärposteringar i stan och dödade flera i juntans säkerhetsstyrkor. På landsbygden är det en helt annan sak, där pågår regelrätta strider mellan militären och det väpnade civila styrkorna.
Många unga har lämnat städerna för att gå med i de olika civila arméer som finns runt om i landet. Dom är långt ifrån välutrustade och situationen är på många håll svår, till och med desperat berättar en 23-årig kille för mig.
Han kom tillbaka till Yangon bara dagar innan vi träffas. Han har de senaste nio månaderna tränats av och deltagit i strider med PDF, folkets försvarsarmé. Vi träffades första gången 2019, då var han en hoppfull dataprogrammerare som skrev raplåtar som han hoppades skulle göra honom till stor stjärna. Jag frågade honom om han träffar sin familj när han är i Yangon. Han skakade på huvudet och sa: ”Nej det är för farligt för dom. Jag finns med på juntans lista över efterlysta”. Han berättar: ”En månad efter att jag gick med i PDF kom polisen hem till vår lägenhet. Bara min mamma var hemma och de tog med henne till det ökända Insein fängelset i Yangon. Där förhörde säkerhetsstyrkorna henne i två dagar. Jag vet inte vad dom gjorde med henne, jag vill inte veta. Men vad de än gjorde var det hemskt och fel”.
Tidigt på morgonen, dagen efter vi träffades, återvände han till det hemliga lägret i djungeln.
Under mina dagar i Yangon träffar jag flera av mina gamla kompisar från den tid jag bodde i stan. När jag frågar första gången så säger de allra flesta att dom mår bra, men sedan kommer sanningen fram. Många mår riktigt dåligt. Det som drabbar mig är den avgrundsdjupa sorg människor känner för att ha förlorat sin framtid.
Flera gånger försökte jag få tag på en kvinnlig bekant. Jag vet att hon haft det extra svårt sedan kuppen. När jag till slut får tag på henne svarar hon att hon inte vågar eller orkar ses. Jag vill inte bli påmind om hur bra det var, för nu är det bara nattsvart. Hon avslutar sitt sms med ett svart krossat hjärta.
Peder Gustafsson, Sydostasienkorrespondent
[email protected] -
Utrikeskrönikan 3 maj 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bangkok tisdag
Internationella pressfrihetsdagen infaller den 3 maj varje år. Jag tycker att det är en dag värd att uppmärksamma. För ett samhälle utan fri press är inte ett fritt samhälle.
Vi lever i en tid när journalister får det allt svårare att verka fritt runt om i världen. Jag märker det genom att det blir allt svårare att få journalistvisum till dom de sydostasiatiska länder jag bevakar.
Dagligen hotas, förföljs, trakasseras och mördas reportrar runt om i världen. Bara för att vi gör vårt jobb och för att vi vill berätta för dig om hur det ser ut i samhället och spegla orättvisor, korruption eller maktmissbruk.Det vi gör är att vi använder vår rätt till yttrandefrihet. En rätt och frihet som gäller alla världens invånare enligt artikel 19 och 20 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Tyvärr får allt färre den möjligheten. Jag är inte ensam om att tycka att det är en oroande utveckling.
Pressfriheten gynnas heller inte av att vi har ledare runt om i världen som öppet hånar och talar illa om journalister som jobbar för oberoende medier. Det är oroväckande och påverkar press- och yttrandefriheten runt om i världen. Även i Sverige.
När Reportrar utan gränser varje år presenterar sin lista över pressfrihetsindex i 180 länder ger det en tydlig bild över situationen för yttrandefrihet i världen.
Jag bevakar länderna i Sydostasien och år efter år finns de länderna med i listans allra nedersta del. I det absoluta bottenskiktet finns Laos och Vietnam på 172.a respektive 175.e plats. Vietnam är det land i världen som håller näst flest journalister eller människorättsaktivister fängslade. Bara Kina håller fler bakom lås och bom.
Länder som vi kanske tror har en relativt stor pressfrihet som Singapore, Filippinerna och Thailand ligger alla på den sämre halvan av pressfrihetsindex. Singapore ligger inte långt efter Kina när det gäller att kuva mediefriheten. Regeringen där är snabb med att stämma kritiska journalister, utöva påtryckningar med hot om att förlora jobbet. Man har till och med tvingat journalister att lämna landet.
I Filippinerna har 5 journalister mördats de senaste 2 åren och under samma tid har flera oberoende mediabolag tvingats att stänga efter påtryckningar från regeringen och situationen för reportrar i landet blir allt sämre.
I Thailand kan all kritik mot regeringen eller kungahuset leda till långa fängelsestraff som underlättas av en mycket sträng lagstiftning. Det har lett till en utbredd självcensur bland journalister och hotar på så sätt både yttrande- och pressfriheten i landet.
Sedan militären tog makten vid en kupp i Myanmar förra året har all fri press, radio och TV stängts ned. Hundratals journalister finns på juntans lista över fiender mot staten och många av dom har tvingats fly landet eller håller sig gömda i djungeln.
Det är en mörk bild av pressfriheten i Sydostasien som jag lägger fram, men det finns en ljuspunkt. Östtimor, den lilla unga nationen som slogs och besegrade Indonesien för självstyre. Där har den friapressen blomstrat sedan självständigheten.
Så ägna gärna en tanke på pressfrihetensdag åt hur tacksamma vi ska vara i Sverige för att vi fortfarande har en oberoende och fri press. För om vi inte är på vår vakt kan läget förändras snabbt och Sverige kan snabbt rasa från sin tredjeplats på listan över pressfrihet i världen.
Peder Gustafsson, Bangkok.
[email protected] -
Utrikeskrönikan 14 april 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bangkok, torsdag.
De allra flesta av oss har någon gång läst ett horoskop eller blivit spådda om vår framtid, kanske i handen eller i kaffekopp. Det är alltid lika spännande att se om miljonvinsten ska trilla in efter att man läst i ett horoskop att torsdagen kommer med rikedom och glädje.
För många har horoskop blivit en slags underhållning som man kan läsa högt för varandra vid förmiddagsfikat och skratta åt. Men det finns de som verkligen tar detta med horoskop och astrologi på största allvar. För många asiater är ett besök hos astrologen ett måste innan man tar ett viktigt beslut. Allt från vilken yrkesbana man ska välja, när det är dags att ta första spadtaget för det nya huset till vilken dag man ska genomföra ett stort evenemang.
Genom historien finns det en lång rad asiatiska politiska ledare som rådgjort med orakel och siare innan de fattat viktiga beslut. Indira Gandhi konsulterade i hemlighet astrologer. De indonesiska presidenterna Sukarno och Suharto lät båda ockultism påverka arten och tidpunkten för vissa politiska beslut och i ärlighetens namn så har också en lång rad ledare i väst låtit besluten styras av spåmän. Men jag tänker hålla kvar vid den asiatiska horisonten, för på få ställen är det så viktigt med lyckotal, nummerkombinationer och gynnsamma horoskop som i Asien.
I det superkommersiella Singapore är lyckotal viktiga bland affärsmän och börshajar. Ett telefonnummer med ett specifikt lyckotal kan säljas för miljontals dollar till rätt köpare men ingenstans har jag träffat på en så enorm tilltro till horoskop, spådom och det näst intill ockulta som i Myanmar. Där tas inga stora viktiga beslut innan man träffat ett orakel. I stort sett alla av mina burmesiska vänner har beslutat om vilken dag de ska gifta efter att ha rådgjort med en stjärntydare.
Det är inte bara på det privata planet man söker svar i stjärnorna. Även vid öppnandet av affärsverksamheter är det viktigt att tecknen visar rätt. Jag har varit med om att starten av en ny radiokanal fick lov att skjutas upp i två veckor för att astrologen sa att tecknen var fel, det var bäst att vänta. Ägaren till radiostationen, som litade blint på sin personliga astrolog, tog utan att blinka beslutet att skjuta fram starten av radiokanalen ett beslut som kostade hundratusentals kronor.
Även Myanmars generaler som genom åren har styrt landet som ett skräckvälde har en enorm tilltro på astrologi, ockultism, numerologi och svart magi. När Myanmars nya huvudstad Naypyidaw skulle byggas tillfrågades den då styrande generalens orakel om platsen för den nya staden, samma spåman kunde också ge det exakta datumet när flytten från den gamla huvudstaden Yangon till den nya skulle ske för att vara mest gynnsam. 6 november 2005. Generalens lyckonummer var elva. November den elfte månaden, lägg samman dagen sex och året fem och det blir elva.
Att den senaste militärkuppen i Myanmar, den första februari 2021 genomfördes just den dagen är ingen tillfällighet. 20-21-02-01 en bra sifferkombination och datum att genomföra en militärkupp enligt stjärnorna tyda av generalernas astrologer.
Det generalernas orakel tycks ha missa i sina horoskop är det hårda motstånd mot kuppen man mött från folket. Men även en astrolog kan ha fel, eller kan det vara så att oraklet inte säger allt de ser i sin spådom.
Peder Gustafsson, Bangkok
[email protected] -
Vem styr över Jamaica? Vad innebär rastafarikulturen? Varför säger vissa Myanmar och andra Burma? Och varför har just det landet en motorväg på 20 filer? Säsongspremiären är äntligen här! Dags att snacka länder, hörrni!
Medverkande: David “Dawwa” Persson och Stefan “Brutti” Holmberg.
Musik av: Kristoffer “Folle” Folin - purpleskullmusic.com
Joina oss på Patreon å skänk en slant för att ta del av de obundna avsnitten av Pubbonanza. Släpps en söndag i månaden: patreon.com/nagotkajko
Vid feedback och frågor, maila oss gärna på [email protected] - eller DM:a oss på @nagotkajko på Instagram.
Tack för att du lyssnar! -
Medlemmar av folkgruppen rohingya har stämt Facebook för att plattformen ska ha varit medansvarigt till folkmordet i Myanmar. Nu rullar processen igång i amerikansk domstol. Fallet handlar om mer än det som skett i Myanmar, säger författaren Mattias Beijmo i OmVärlden podd. Medverkar gör även Kristina Jelmin från Svenska burmakommittén.
- Mostra di più
