Rwanda Podcasts
-
Nya undergrupper av covidviruset dyker upp våren 2023 som XBB, men verkar inte ge allvarligare sjukdom. Behövs det annat än vaccin för att bekämpa en pandemi framöver? Läkemedelsbolag efterfrågar politiskt ledarskap från Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om det inte sker diagnostik är det svår att veta vem, var och när fienden i form av ett virus dyker upp, påpekar Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea.
När forskare inte har överblick över virusets utveckling kan förändringar, mutationer, ske utan att man känner till det. Men den undergrupp av omikronvarianten som just nu dominerar i västvärlden tycks inte ge allvarligare sjukdom.
Svårt att veta var viruset finnsMånga låg- och medelinkomstländer har inte fått tillgång till vaccin, och heller inte sett nödvändigheten i att vaccinera sin befolkning. Under 2022 var det omkring 70 procent av invånarna i dessa länder ovaccinerade mot covid19, enligt vissa beräkningar.
I Kenya trodde man att det var 0.02 promille av befolkningen som var smittad av covid19-viruset, men när blodbanker undersöktes visade det sig att 78 procent bildat antikroppar och alltså redan varit smittade.
Små vaccinfabriker byggsNu byggs containrar i modulform för att ett land som Rwanda i Afrika ska kunna producera egna mRNAvaccin mot covid19, och andra framtida vaccin.
Politiker behövs för att klara av en pandemiDe stora läkemedelsbolagen som Pfizer och AstraZeneca är intresserade av att skapa ett bättre hälsosystem och läkemedelsindustri i fattiga länder, för att klara en framtida pandemi bättre. Men de efterlyser politiskt ledarskap, bland annat från Sverige som under första halvåret 2023 har ordförandeklubban i EU.
Medverkar gör Mikael Dolsten, ansvarig för forskning, medicin och utveckling på läkemedelsbolaget Pfizer, Leif Johansson, som är ordförande i läkemedelsbolaget AstraZeneca, Jerome Kim, chef för International Vaccination Institute i Sydkorea som jobbar med vaccin för låg- och medelinkomstländer samt Noella Bigirimana, chef på Rwandas biomedicinska centrum.
Programmet sändes första gången 9 december 2022.
Programledare och producent: Annika Östman
[email protected] -
Nya virusvarianter dyker upp som BQ1 i pandemin. Men räcker det med vaccin eller piller? Behövs det annat för att bekämpa en pandemi nu och framöver? Läkemedelsbolag som Pfizer och AstraZeneca vill vara med och tänka om.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många låg- och medelinkomstländer har inte fått tillgång till vaccin, och heller inte sett nödvändigheten i att vaccinera sin befolkning. Fortfarande är omkring 70 procent av invånarna i i dessa länder ovaccinerade mot covid19, enligt vissa beräkningar.
I Kenya missade man nästan smittanI Kenya trodde man att det var 0.02 promille av befolkningen som var smittad av covid19-viruset, men när blodbanker undersöktes visade det sig att 78 procent bildat antikroppar och alltså redan varit smittade. Om det inte sker diagnostik är det svår att veta vem, var och när fienden i form av ett virus dyker upp, påpekar Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea.
Och när forskare inte ha överblick över virusets utveckling kan förändringar, mutationer, ske utan att man känner till det.
Rwanda satsar på läkemedelsproduktionNu byggs containrar i modulform för att ett land som Rwanda i Afrika ska kunna producera egna mRNAvaccin mot covid19, och andra framtida vaccin.
De stora läkemedelsbolagen som Pfizer och AstraZeneca är intresserade av att skapa ett bättre hälsosystem och läkemedelsindustri i fattiga länder, för att klara en framtida pandemi bättre. Men de efterlyser politiskt ledarskap, bland annat från Sverige som från nyår får ordförande klubban i EU.
Medverkar gör Mikael Dolsten, ansvarig för forskning, medicin och utveckling på läkemedelsbolaget Pfizer, Leif Johansson, som är ordförande i läkemedelsbolaget AstraZeneca, Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea som jobbar med vaccin för låg- och medelinkomstländer samt Noella Bigirimana, chef på Rwandas biomedicinska centrum. De besökte alla en konferens på Karolinska institutet i slutet av november 2022.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
Majoriteten av dödsfallen av cancer i Afrika söder om Sahara drabbar kvinnor. Det visar Lancet kommissionens cancerrapport. Orsaken är att bröstcancer och livmoderhalscancer är vanligast. Men det går att vända trenden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att upptäcka cancrarna tidigt menar forskarna skulle kunna göra att nästan hälften av cancerdödsfallen i Afrika söder om Sahara skulle kunna undvikas.
Ättikssprit kan leda till upptäckt av livmoderhalscancerKommissionen menar bland annat att vinäger, ättikssprit, kan hjälpa till att vända trenden för livmoderhalscancer. Det handlar om en billig och enkel metod där celler från livmoderhalsen kan doppas i vinäger, ättikssprit, och vätskan ändrar då färg. Det är ett billig sätt att screena för livmoderhalscancer.
Flera länder har även infört HPV-vaccinering för flickor. Det land som har varit bättre än flera höginkomstländer är Rwanda.
Män kan hjälpa till mot bröstcancerMen även män kan vara med och lära sig hur knölar känns i brösten. Det är information som forskarna hoppas ska leda till snabbare upptäckt av bröstcancer.
Att bryta stigmat om att inte våga prata om förändringar i bröstet är också viktigt, menar kommissionären Beatrice Addai.
Unga kvinnor drabbas i högre grad av bröstcancer i Afrika. Det beror på genetiken, och där forskaren ännu inte vet varför personer med afrikansk ursprung får bröstcancer vid yngre ålder än annars. Ökad kunskap om hur man själv kan upptäcka knölar är en väg att minska dödligheten. Trippelnegativ bröstcancer och phyllodes tumör kan drabba yngre i Afrika.
Stor Lancet-kommission mot cancerMedverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör flera av de 54 kommissionärerna i Lancets kommission om cancer i Afrika söder om Sahara. Wil Ngwa, professor och röntgenläkare verksam i Storbritannien och vid Harvarduniversitet i USA samt ledare för Lancets 54-hövdade cancerkommission för Afrika söder om Sahara. Andra kommissionärer är Beatrice Wiafe Addai, cancerkirurg och chef för ett privatsjukhus i Ghana och bland annat ordförande i afrikanska cancerforsknings- och utbildningsorganisationen AORTIC och ordförande för Breast Care International, Lawrencia Dsane, gynekolog i Nederländerna och verksam i Ghana, epidemiolog Iacopo Baussano vid International Agency for Research on Cancer hos Världshälsoorganisationen.
Deltagare vid cancerkonferensen var bland annat studenten i globalhälsa Marie Christelle Igihozo och socionomen Christella Nsimire Karekezi.
Programledare och producent: Annika Östman
-
Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.
Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.
I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.
Avsnitt fyra tar oss inte helt ut ur Östafrika, som alltmer flätas samman med det Centralafrika som detta avsnitt ska avhandla. Allt här handlar om Kongo och de resurstillgångar som borde göra det utfattiga Centralafrika till motsatsen. Etniska motsättningar har präglat regionen sedan kolonialtiden, där slumrat, väckts och slagit utvecklingsarbetet i spillror. Men vad är det som ligger bakom krigen i det moderna Kongo, och hur reagerar förhåller sig regionala och internationella stormakter till den för modern teknik allt viktigare resurskällan som finns mitt i Afrika, och vad har bitcoin med saken att göra? -
Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Torbjörn Averås Skorup.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inflationen i Sverige är uppe på rekordnivåer men vad betyder det ens? Vi ger oss på att förklara det hela som för en femåring, och som bonus ger vi lite tips om vad man kan göra för att inte få kaos i plånkan.
Sen pratar vi om Storbritanniens kontroversiella plan – att skicka asylsökande med ett plan till Rwanda. I sista sekund stoppades gårdagens planerade flight, och nu hotar Boris Johnson med att hoppa av domstolen som stoppade flyget.
-
Snart flygs asylsökande iväg 650 mil till Rwanda där de uppmanas åter bygga upp sina liv. Detta till följd av ett kontroversiellt avtal som Storbritannien och Rwanda slöt i april i år. Syftet sägs vara att stoppa människosmuggling över Engelska kanalen, som den brittiske premiärministern Boris Johnson menar har förvandlats till en ”blöt kyrkogård”. Men avtalet har fått skarp kritik från många olika aktörer.
Vad kommer avtalet innebära i praktiken? Vilka är det som kommer skickas iväg? Får man överhuvudtaget skicka iväg asylsökande på det här sättet?
Det talar vi om i dagens Aftonbladet Daily.
Gäst: Petter Larsson, Londonreporter på Aftonbladet
Programledare: Ronja de Boer
Kontakt: [email protected]
-
Dagens avsnitt handlar om upploppen som skakade om Sverige under påskhelgen. Vi pratar koranbränning och yttrandefrihet vs. hets mot folkgrupp, varför polisen gett danska Rasmus Paludan tillstånd att genomföra sin ”manifestation”, huruvida man måste få kunna bränna religiösa skrifter i ett demokratiskt samhälle, känslan av att som minoritet i ett samhälle alltid vara en representant och aldrig få vara en individ, plus mycket mer.
Sen snackar vi om Storbritannien som nyligen bestämt sig för att skicka alla sina asylsökanden till Rwanda och Viola Davis skrattframkallande gestaltning av Michelle Obama i ”The First Lady”. Enjoy!
Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer!Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Rysslands pågående invasion av Ukraina lämnar ingen oberörd. Hans Corell, jurist och diplomat, är inget undantag. Som FN:s rättschef under 10 år tvingades han hantera omvälvande och oförutsedda händelser, såsom folkmordet i Rwanda 1994 då han såg förödelsen på plats. Han bevittnade krigets fasor som krigsförbrytarrapportör i Bosnien Hercegovina och Kroatien och förhandlade med Saddam Hussein i Bagdad. Hans Corell gav även FN:s dåvarande Generalsekreterare en egenkomponerad hymn på säckpipa när han lämnade FN - Secretary-General Kofi Annan´s Prayer for Peace. Som 22-åring närvarade han vid Dag Hammarskjölds begravning, och 50 år senare var han själv med i den juristkommission som granskade de mystiska omständigheterna kring hans död. Hör Hans Corells berättelse om ett dramatiskt yrkesliv där rättsstatens principer alltid kommit i första rummet.
-
Arsenal vann och tog tre tunga poäng borta mot Wolves, detta trots en utvisning på Martinelli. Fredagsklubben analyserar matchen, men går även igenom vad som hänt kring Arsenal och fotbollen den senaste veckan. Auba-gate fortsätter med nya uttalanden från Arteta, Ray Parlour och Pires har varit i Rwanda och en massa annat kul!
-
Episode 21 (in English) with music artist Teta Diana talking about the busy hub Nyabugogo in Kigali, Rwanda.
-
Aida Samani, jurist på Civil rights defenders, berättar om arbetet med att samla in bevisning så att ansvariga för krigsförbrytelser och andra folkrättsbrott ska kunna ställas inför rätta. Flera fall som tagits upp i svenska domstolar, från bland annat Rwanda och forna Jugoslavien, visar att förövare kan åtalas många år efter att brotten begicks. Hur kan offer och deras anhöriga få upprättelse? Hur kan Sverige och övriga världen bli bättre på att utkräva ansvar för folkrättsbrott?
-
Inbördeskriget i Etiopien har pågått i drygt ett år. Rebellerna TPLF rör sig närmare huvudstaden Addis Abeba och det finns en oro att landet ska bli ett nytt Rwanda. Just nu befinner sig USAs utrikesminister Anthony Blinken i området och många har höga förväntningar på hans besök och vad det kan göra för konflikten. Samtidigt drabbas den civila befolkningen när hjälporganisationer stoppas från att komma in i regionen.
Vad ligger bakom inbördeskriget och hur är situationen i Etiopien just nu? Vi reder ut i veckans avsnitt.
Programledare: Jenny Ågren. Utrikesexpert: Nivette Dawod.
Du når oss på [email protected].
-
Det absolut värsta som kan hända i ett land är sannolikt folkmord. Vilket skapar en fundamental otrygghet i ett samhälle. I det här avsnittet beger sig Trygghetspodden till Rwanda. Under april till juli 1994 mördades uppskattningsvis mellan 800 000 och en miljon människor där, många på de mest bestialiska sätt. Huvuddelen av de mördade var ur folkgruppen som kallas tutsier. Och de som mördade var ur folkgruppen som kallas hutuer. Samtidigt begicks mängder av andra brott. Bland utsattes 100 000-tals flickor och kvinnor för våldtäkter och andra sexövergrepp. Hör mannen som arbetade på Hôtel des Mille Collines under folkmordet. Det som sen blev känt från filmen Hotel Rwanda. Hör även mannen som under ett par månader tvingades hålla sig gömd i övergivna hus för att överleva.
Delar av materialet i avsnittet har tidigare publicerats i Sveriges Radio-programmet P3 Planet.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder:
https://trygghetspodden.se -
Tidigare landslagsspelaren i basket, Jonas Autio delar med sig av sin erfarenhet av att missbruka alkohol under sin pågående elitkarriär men också varför idrotten kom att bli så viktigt för honom.
Han delar dessutom med sig av sina erfarenheter av att idag jobba med personer med funktionsvariationer inom idrotten både i Sverige och i Rwanda, samt på vilket sätt det har utvecklat honom som ledare.
Behandla alla lika är något man ofta hör, men vill du veta varför Jonas tycker att man ska behandla alla människor olika, sätt på dig lurarna och lyssna på avsnittet! -
Han reser runt världen som musiker och traumatapper. Certifierad mental tränare, hypnoscoach, NLP practitioner, Havening trainer, forskare mm. Ulf arbetar brett inom sitt skrå och precis som jag älskar han att hjälpa människor. Främst har han fokuserat på att hjälpa hårt drabbade av PTSD i krigshärjade länder runt om i världen. Fått Humanitarian Award för sitt arbete som han bl a gjort i länder som Rwanda och Congo och har spridit de kraftfulla självhjälpsverktyg han arbetar med till 100 000 tals människor i över 20 länder. Han är grym på det han gör! - Och att han älskar det han gör ligger nog till stadig grund för det. Följ oss i ett spännande samtal om TTT (trauma tapping tecnique) Om havening, neurobiologi, operant betingning, energi psykologi och självklart mycket annat. Happy listening!
- Mostra di più
