Umeå universitet Podcasts
-
Napoleon Bonaparte är en av de mest framgångsrika härförarna i historien. Men Napoleon blev sina tidiga framgångars fånge – hans fåfänga klarade inte av att förhandla fram fred ur ett underläge. Och i längden kunde hans Grand Armée inte stå emot trycket från Europas förenade stormakter.
Den franska revolutionen gjorde det möjligt för den lågadlige ynglingen från Korsika att bli general som 30-åring och två år senare chef för inrikesarmén.
I reprisen av det nymixade avsnitt 75 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i Historia vid Umeå universitet och författare till boken Omvälvningarnas tid – Norden och Europa under revolutions- och Napoleonkrigen.
Napoleon var på många sätt briljant med ett stort intresse för vetenskap och matematik. Han förändrade krigsföringen med sina värnpliktsarméer och snabba truppförflyttningar. Han kunde arbeta dygnet runt och förberedde sina fälttåg minutiöst.
Till sin hjälp hade han den första värnpliktsarmén som kunde skriva ut hundratusentals män som många var antända av den revolutionära gnistan. Samtidigt förstod Napoleon betydelsen av att höja moralen bland sina män genom tal, belöningar och straff. När Napoleon tog den politiska makten gjorde han med den armé i ryggen som han själv skapat.
Napoleons arméer kom att dominera den europeiska kontinenten under 1800-talets första decennium med Storbritannien som den främsta fienden. Under Napoleons regim, först som förste konsul och senare som kejsare, befanns sig Frankrike i ständigt krig mot växlade stormaktskoalitioner. I Revolutionskrigen från år 1792 till freden i Amiens 1802 och under Napoleonkrigen från 1803 till år 1815 stod i princip Frankrike ensamt mot resten av Europas stormakter.
Det katastrofala fälttåget i Ryssland år 1812 vände på krigslyckan. Dessutom lärde sig motståndarna av Napoleon. Det mänskliga priset för Napoleons omätliga maktambitioner har uppskattats till 1,7 miljoner sårade och döda bara i Napoleons arméer. Själv slutade han sina dagar förvisad till ön St Helene i Sydatlanten.
Bild: Bonaparte vid pont d’Arcole, av Antoine-Jean Gros (ca. 1801), Louvren, Paris.
Musik: La Marseillaise, hymne national français interprété par Fédor Chaliapine (1873-1938) entre 1911 et 1914, public domain.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
-
En arme marscherar på sin mage, är ett citat som brukar tillskrivas Napoleon. Om fältransoner, den älskade ärtsoppan och koktrossen som nu gör comeback.
I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang och vad vi valt att äta genom historien.I programmet hör du Peter Stensson och Ioanna Pavlidou som gör lumpen i Umeå, tillsammans plutonchefen Viktor Andersson. Vi möter även historieproffessorn Martin Hårdstedt vid Umeå Universitet. Dessutom följer vi med på ärtsoppslunch med veteranerna Bengt Björkman, Torbjörn Lundqvist, Bo Hjalmarsson, Per-Axel Staflund och Peter Fjällberg.Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Bo Andersin och producent Karin Grönberg. -
Jämte covid-19 och polio klassas numera även smittspridningen av apkoppsviruset som ett globalt nödläge. Det är det sjunde globala nödläget som världshälsoorganisationen WHO utlyst de senaste 13 åren. Alla dessa nödlägen har orsakats av virus. Över 16.000 fall av apkoppsviruset har rapporterats i totalt 75 olika länder. Bara hälften av länderna har säkrat tillgång till vaccin. Och även om sjukdomen ofta är lindriga har flera personer dött i det nuvarande utbrottet. Folkhälsomyndigheten hoppas på att påbörja vaccineringen mot viruset i veckan. Men räcker vaccinen? Vad krävs för att stoppa utvecklingen? Vad innebär WHO:s utlysning?
Gäst: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet Programledare: Ronja de Boer
Kontakt: [email protected]
-
Under OS 1912 i Stockholm blev deltagarna rekommenderade att undvika vatten. Istället drack man alkohol. Om kolhydratsladdning före långlopp och om hur mandelmassa ger energi åt en extremidrottare.
I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang, och hur våra matvanor förändrats över tid. I programmet hör du Gunde Svans skidtränare Pär-Åke Yttergård, multisportaren Björn Rydvall, idrottshistorikern Leif Yttergren, och kost-experten Ewacarin Sehlstedt på idrottshögskolan vid Umeå Universitet.Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Magnus Kjellsson och producent Karin Grönberg. -
Inom idrotten spås att det inom några år kommer att ske gendopning. Tekniken utvecklas för att rädda människoliv inom sjukvården. Men hur kan gendopning utanför sjukvården avslöjas?
Gendopning innebär att gener förändras hos en individ för att nå bättre resultat.Sverige i framkant i kamp mot gendopningSverige är först ut i världen med att föreslå att det ska bli förbjudet att förändra gener för att förbättra en människa utanför sjukvården. Ett förslag som tidigare i våras kom från Statens medicinetiska råd, SMER.Inom idrotten är det förbjudet enligt WADA, World Anti-Doping Agencys regler, men forskning visar att en procent av idrottare är beredda att ta farliga risker om det kan förbättra prestationen.Gendopning kan ske i Kina och USAUSA och Kina är de länder som pekas ut ha en möjlig kapacitet att ägna sig åt den komplicerade tekniken med genförändringar, bland annat med hjälp av den nobelprisbelönade genkniven CRISPR/Cas9.I Sverige pågår forskning för att kunna avslöja gendopning bland annat genom att kartlägga proteiner som väntas förändras efter en genförändring. Men det kräver nya prover som idrottsrörelsen är tveksam till.Medverkande: Jenny Schulze,Kontrollenheten på Anti-Doping Sverige; Åke André-Sandberg,idrottsläkare i Skåne; Christer Malm,professor i idrottsmedicin vid Umeå universitet; Nils-Eric Sahlin,professor i medicinetik vid Lunds universitet och sakkunnig i Statens medicinetiska råd SMER; Sven-Eric Söder, ordförande i SMER, Dag Larsson, riksdagsledamot (s) och ledamot i Statens medicinetiska råd, SMER.Programmet sändes första gången 13 maj 2022Programledare: Annika Östman Producent: Annika Östman [email protected] -
Mathållningen inom flottan har varit utmanande under sin 500 år långa historia. För lite och för dålig mat har gjort besättningarna sjuka. Och trots att man i praktiken känt till att citrusfrukter hjälper mot den allvarliga sjukdomen skörbjugg har de inte använts där de behövts.
Särskilt allvarligt blev det när Gustav den III tog bort ölet från flottans spisordning och därmed reducerade besättningarnas kaloriintag till svältgränsen. Att Gustav III kunde besegra den ryska flottan vid Svensksund 1790 är ingenting mindre än ett mirakel med tanke på kosthållningen.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulrica Söderlind, ekonomhistoriker vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, som länge forskat på kosthållningen inom den svenska flottan. Hon har bland annat medverkat i den nyutgivna antologin Klart skepp! Svenska flottan i krig och fred under 500 år.
Erik XIV var duktig på att proviantera sin flotta i slutet på 1500-talet, för att bli allt mer enahanda och knapp under 1600-talet och på gränsen till undernäring under 1700-talet. Resultatet blev epidemier och allvarliga bristsjukdomar som skörbjugg. Men också nytänk kring sjukvården inom svenska flottan.
Lyssna också på Slaget vid Svensksund 1790 och Rysshärjningarna.
Bild: Spisordning för örlogsflottan från 1782. Manskapet intog sina måltider i ”fatlag” på åtta man. Public Domain.
Musik: Sol’s Dream av Humans Win, Story Blocks Audio.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
-
Romarna byggde ett imperium som dominerade Medelhavsområdet och stora delar av det nuvarande Europa. Med utgångspunkt från området kring staden Rom expanderade riket genom successiva erövringar som var möjliga genom en krigföring som motståndarna inte kunde stå emot. Det handlade om stridsteknik på slagfältet men också om utveckling av kommunikationer och logistik.
I denna nymixade repris Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitet, hur den romerska krigföringen utvecklades och varför romarna kunde vara så framgångsrika.
Ett viktigt led i utvecklingen av romersk krigföring var att kunna hantera och slå den tunga grekiska falangen med sina täta led av lansbeväpnade soldater. Romarna skapade en rörlig taktik som ledde till framgångarna. Men det var inte bara nya formationer som gav segrarna. Även soldaternas utrustning och beväpning är intressant för att förstå hur romarna kunde vara så framgångsrika.
Romarriket utvecklade även nya kommunikationer och byggde härläger i hela sitt stora rike. Tankesättet förändrades från ett försvar nära gränsen till ett djupförsvar. Även rekryteringen av soldaterna genomgick stora förändringar. Legionerna bestod inledningsvis av medborgarsoldater – helt enkelt bönder som gjorde krigstjänst. Senare kom stora och viktiga reformer som skapade en legoarmé. Soldater blev mer knutna till sina befälhavare. Frågan är vad denna förändring fick för de inrikespolitiska förhållandena i Romarriket. Mån som Caesar kunde utnyttja sina legioners lojalitet.
I avsnittet diskuteras även hur romarna kunde vinna mot sin farligaste motståndare Hannibal av Karthago i de puniska krigen trots det katastrofala nederlaget vid Cannae 216 f Kr. Och hur var romarna till sjöss? Kunde romarna även skapa en flotta? Och varför kunde romarna på sikt inte stå emot trycket från de germanska stammarna vilket var en stor orsak till romarrikets fall?
Bild: Relief av marscherande romerska legionärer från Marcus Aurelius kolumn från andra århundradet efter kristus i Rom.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Läget är akut för den sydliga kärrsnäppan. Nu ska den räddas. Vi kollar också vilken pollinatör som hör till vilken blomma i midsommarbuketten.
På midsommardagens morgon gör vi en pollinatörssafari från skog till åker i Röbäck utanför Umeå. Vem är det egentligen som pollinerar blommorna vi lägger under kudden på midsommarnatten? Vilka är de vanligaste vilda pollinatörerna och vad kan vi göra för att hjälpa dem? Fältreporter Maria Viklands har med sig Natuschka Lee, forskare vid Umeå universitet, och Malin Karlsson, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län.Och så tar vi tubkikaren med till strandängarna i Beijershamn på Öland för att spana på den ovanliga vadaren sydlig kärrsnäppa. Den har haft det tufft länge och nu har läget blivit akut. Nu dras ett projekt igång för att rädda kvar den som häckfågel i Sverige.En grästuva? Nä, en myrstack! Och där är en till..och en till. Lyssnaren Anders Gunnarsson hittade en hel drös med myrstackar inom bara några kvadratmeter. Mestadels byggda av gräs av myror som påminner om röd skogsmyra, men som är på tok för små. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm reder ut vad det är för sorts myra och tipsar om hur man ska gå tillväga om man vill börja myrspana i sommar.I veckans kråkvinkel tipsar Joacim Lindwall om riktiga guldkorn i Semestersverige. Visste du att Nordeuropas största slemsvampsamling finns i Göteborg?Programledare är Karin Gyllenklev. -
Sveriges främsta skatteforskare, experter och beslutsfattare samlas för en tvådagarskonferens som avslutar SNS treåriga forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld. Samtalen kommer att belysa det svenska skattesystemet och hur Sverige påverkas av de förändringar som diskuteras inom EU och OECD.
Medverkande
Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Centrum för miljö- och naturresursekonomi, Handelshögskolan, Umeå universitet
Gustav Martinsson, docent och lektor i finansiell ekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan
Ann-Marie Bjerström, skattechef, Uniper
Camilla Brodin (KD), närings- och energipolitisk talesperson
Jakop Dalunde (MP), Europaparlamentariker (deltar digitalt) -
Det rinner utmed ryggen, kladdar ner mobilen och formar LP-skivor under armarna - den varma årstiden är också fylld av svett. Den kroppsliga funktionen som varit avgörande för människan överlevnad, men som i dagens samhälle kan innebära ett stort lidande.
Jag försökte alltid backa och säga att jag inte gillar att kramas. Och det tror ju många på, att jag inte gillar närhet. Så jag fick köra på det, säger Metha som lider av överdriven svettning, så kallad hyperhidros. Hon är ordförande för patientföreningen för hyperhidros och pratar gärna om skammen många känner för sin egen svett. Man ska inte skämmas. Jag har förstått att det psykiska måendet är katastrof hos väldigt många på grund av att de svettas så mycket. Också hört historier om att folk inte vill gå ut på somrarna, de tycker att värme överhuvudtaget är fruktansvärt. Det blir ju som ett handikapp, säger hon. Gäster i programmet: Alexander Shayesteh, överläkare och biträdande lektor inom dermatologi på Umeå universitet, Niklas Dahl, överläkare och professor i klinisk genetik vid Uppsala universitet och Johan Lundström, luktforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf & Ninos Chamoun. -
Det spanska inbördeskriget utkämpades mellan 1936-39, åren före andra världskrigets utbrott. Kriget var i alla avseenden hänsynslöst och blodigt. Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget.
Konflikten visade upp alla inbördeskrigets karakteristika: summariska avrättningar av fångar, brutala övergrepp på civil befolkningen, hat och urskiljningslöshet mot politiska motståndare. I kriget dog åtminstone 500 000 människor – militärer och stridande.
I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden diskuterar historieprofessor Martin Hårdstedt och doktoranden Peter Bennesved, bägge verksamma vid Umeå universitet, olika aspekter av spanska inbördeskriget.
Kriget väckte starka känslor över hela världen, men det blev högerdiktaturerna Tyskland och Italien som framförallt bidrog militärt till upprorssidan ledd av generalen Franco. Republiken fick hålla till godo med frivilliga och ett tvivelaktigt militärt stöd från Sovjetunionen. Västdemokratierna förhöll sig neutrala. På republikens sida deltog omkring 600 svenskar.
Ur militär synvinkel är det italienska och tyska deltagande med trupper och materiel särskilt intressant. Både Mussolini och Hitler sände sammanhållna förband och rådgivare till nationalistsidan under Franco. Dessutom en hel del modern materiel. Mest känd är den tyska Condorlegionen som understödde nationalisterna och gjorde stora insatser genom att ge Francos trupper ett övertag i luften med sina moderna stridsflygplan. Frågan är om Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget. I avsnittet diskuteras bland annat det verkliga värdet av de erfarenheter som de italienska och tyska insatserna verkligen gav.
Den tyska bombningen av Guernica i april 1937. Vad hände egentligen och hur ska vi förstå bombningen? Händelsen leder in på frågor om det förändrade kriget och civilbefolkningens situation i händelse av ett storkrig i Europa vid tiden för spanska inbördeskriget. Spanska inbördeskriget gav brutala föraningar om vad ett systematiskt bombkrig mot civila mål skulle kunna innebära. På plats var svenskar som upplevde nationalistsidans anfall mot i stort sätt försvarslösa städer.
Bild: Flygbombning av Barcelona den 17 mars 1938 av det italienska flygvapnet, public domain.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Mikrober finns nästan överallt. Och Natuschka Lee följer efter. Med fokus på bland annat pollinerares samverkan med mikrober och växter. Och på hur mikrober klarar sig i rymden.
Natuschka Lee är forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för det lilla, i form av mikrober. Alltså organismer som är osynliga för blotta ögat. Inte minst har hon fokuserat på hur mikrober samverkar med pollinerare som bin, och i programmet pratar hon bland annat om den bigård som hon varit med att starta på universitetet.Reporter: Stefan Nordberg [email protected] Producent: Lena Nordlund [email protected] -
Techbranschens galnaste produktlansering fyller 10 år. Amaras lag dyker ner i Google Glass, och försöker ta reda på vad som egentligen hände. För 10 år sedan demonstrerade Google sina smarta glasögon på det mest spektakulära sättet du kan tänka dig. Hajpen var enorm – men Google Glass föll platt.
Länge listades glasögonen som en av teknikhistoriens största floppar, men är det verkligen sant? Kanske var Google bara alldeles för tidigt ute.
Ny Tekniks Simon Campanello försöker reda ut historien om de märkliga glasögonen, och övertyga skeptikerna Ania Obminska och Viktor Krylmark om att ar-glasögon är framtiden.
Dessutom hör vi Eva Mårell-Olsson, docent vid pedagogiska institutionen på Umeå Universitet, som var först i Sverige med att köpa Googles glasögon, och teknikjournalisten Miriam Olsson Jeffery som deltog vid den omtalade lanseringen.
Tack för att du lyssnar! Och glöm inte att prenumerera.
Vill du komma i kontakt med oss?
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Techbranschens galnaste produktlansering fyller 10 år. Amaras lag dyker ner i Google Glass, och försöker ta reda på vad som egentligen hände. För 10 år sedan demonstrerade Google sina smarta glasögon på det mest spektakulära sättet du kan tänka dig. Hajpen var enorm – men Google Glass föll platt.
Länge listades glasögonen som en av teknikhistoriens största floppar, men är det verkligen sant? Kanske var Google bara alldeles för tidigt ute.
Ny Tekniks Simon Campanello försöker reda ut historien om de märkliga glasögonen, och övertyga skeptikerna Ania Obminska och Viktor Krylmark om att ar-glasögon är framtiden.
Dessutom hör vi Eva Mårell-Olsson, docent vid pedagogiska institutionen på Umeå Universitet, som var först i Sverige med att köpa Googles glasögon, och teknikjournalisten Miriam Olsson Jeffery som deltog vid den omtalade lanseringen.
Tack för att du lyssnar! Och glöm inte att prenumerera.
Vill du komma i kontakt med oss?
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Techbranschens galnaste produktlansering fyller 10 år. Amaras lag dyker ner i Google Glass, och försöker ta reda på vad som egentligen hände. För 10 år sedan demonstrerade Google sina smarta glasögon på det mest spektakulära sättet du kan tänka dig. Hajpen var enorm – men Google Glass föll platt.
Länge listades glasögonen som en av teknikhistoriens största floppar, men är det verkligen sant? Kanske var Google bara alldeles för tidigt ute.
Ny Tekniks Simon Campanello försöker reda ut historien om de märkliga glasögonen, och övertyga skeptikerna Ania Obminska och Viktor Krylmark om att ar-glasögon är framtiden.
Dessutom hör vi Eva Mårell-Olsson, docent vid pedagogiska institutionen på Umeå Universitet, som var först i Sverige med att köpa Googles glasögon, och teknikjournalisten Miriam Olsson Jeffery som deltog vid den omtalade lanseringen.
Tack för att du lyssnar! Och glöm inte att prenumerera.
Vill du komma i kontakt med oss?
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
- Mostra di più
