Zemmour Podcasts

  • Utrikeskrönika 12 januari 2023.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Paris torsdag.

    Den franska inrikespolitiska hösten har präglats av skandaler och maktskiften. Det började med en chock inom det franska vänsterpartiet i slutet av sommaren.

    Vänsterledaren Jean-Luc Melenchons kronprins Adrien Quattenens anmäldes för misshandel av sin fru. Quattenens nekade till anklagelserna och påstod att det hela var en komplott orkestrerad från inrikesministeriet, men inrikesminister Gerald Darmanin fnös, och svarade med att anmäla Quattenens för förtal.

    Qattenens dömdes sen till fyra månader villkorligt för misshandeln, och den som efterträdde Melenchon som ledare för vänsterpartiet blev istället nummer två i tronföljden Manuel Bompard.

    Vänsterpartiets systerparti De gröna som också har kvinnofrågan högt på dagordningen drabbades i samma veva av en liknande kioskvältare. Deras ledare Julien Bayou anklagades i en internutredning för att ha utövat psykiskt våld mot flera kvinnor, inte minst sin senaste partner, och fick även han lämna sina ledaruppdrag.

    Bayou protesterade också mot anklagelserna som han menade Kafkaartade och ansåg sig utsatt för en politisk kampanj av partiets starka kvinna Sandrine Rousseau, och menade att hon använder kvinnokampen för att uppnå egna politiska mål.

    Men Rousseau menar att i en värld där det är mycket svårt att få någon dömd för trakasserier och våld mot kvinnor måste man prata om det. Samtidigt kom kritik mot dessa båda partier från flera håll för att ha agerat privatdomstolar mot sina kollegor innan myndigheterna sagt sitt.

    Justitieminister Eric Dupond-Moretti sa att partier inte kan komma på en egen rättsordning. I Frankrike finns ett rättsväsende och en brottsbalk. För president Macrons nybildade minoritetsregering har det varit en höst med massiv beskjutning från alla håll.

    Premiärminister Borne har för att slippa allt för många eftergifter till den frikostigare oppositionen målmedvetet drivit igenom sin budget utan majoritetsstöd i parlamentet.

    Detta med hjälp av den impopulära och enligt kritiker odemokratiska möjligheten – paragraf 49:3. Kanske är det även så som den nya bespottade pensionsreformen Macrons bebis då pensionsåldern ska höjas från 62 till 64 år för den stora majoriteten fransmän kommer att ta sig in i lagboken.

    Då är i så fall risken att vi kommer att behöva förhålla oss till en del strejker och demonstrationer här i vår. På högerfronten har det som till vänster varit maktskiften, dock ej skandalorsakade.

    Marine Le Pen har lämnat över partiledarskapet för Nationell Samling till kronprinsen Jordan Bardella. Linjen Le Pen är därmed bruten även om Bardella faktiskt är ihop med ett av grundaren Jean-Marie Le Pens barnbarn. Marine Le Pen ska nu fokusera på att bli Frankrikes första kvinnliga president.

    Det krympta Högerpartiet republikanerna kämpar på för sin överlevnad med hopp om att nya väljare finns på den yttre högerkanten. I höst valdes Eric Ciotti till ny ledare, en kraftig Macronkritiker som meddelat att han i ett presidentval mellan extremhögerns Eric Zemmour och mittenhögerns Emmanuel Macron skulle välja Zemmour.

    Ja, där har ni den nya kartan. Gott nytt franskt politiskt år på er!

    Marie Nilsson Boij, Paris
    [email protected]

  • Kommer man att kunna leva sitt liv på ett smidigt sätt utan en smart telefon med mobilt bank-id? Och vem är Éric Zemmour, uppstickaren på högerkanten i Frankrike, som kan komma att utmana Marine Le Pen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Klarar vi oss utan bank-id i framtiden?

    I morgon inleds "Digitalize in Stockholm", en årlig konferens om hur digitaliseringen påverkar vårt sätt att leva. Kommer personer utan mobilt bank-id att kunna fortsätta delta fullt ut i samhället och kan man påverka hur fort digitalisering går, om man inte hänger med? Louise och Daniel reder ut detta med Uno Fors, arrangör konferensen Digitalize In Stockholm och Anna Eriksson, generaldirektör Digg, Myndigheten för digital förvaltning.

    Vem är Éric Zemmour?

    Med ett halvår kvar till det franska presidentvalet stiger temperaturen. Länge var det mer eller mindre självklart att högernationalisten Marine le Pen skulle bli den främsta utmanaren till den sittande presidenten Emmanuel Macron, men på sistone har det här scenariot blivit mindre troligt. Till höger om Marine Le Pen har det nämligen dykt upp en kandidat, som om han ställer upp, väntas ta röster från hennes parti. Han heter Eric Zemmour och har en bakgrund som debattör, författare och tv-personlighet. Författaren Tomas Lindbom reder ut vem Éric Zemmour är. Tomas tror även att Zemmour kommer att bestämma sig för att utmana Marine Le Pen och ställa upp i presidentvalet.

    Dessutom om hur Kristina Lugn ska hedras med minnesplakett i Upplands Väsby, ännu mer slipsar och om hur Liberalerna efterlyser fritidspolitiker.

    Programledare: Louise Epstein
    Bisittare: Daniel Alling
    Producent: Ulrika Lindqvist