エピソード
-
Jag gick till skogs för att leva medvetet. Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet. För att utdriva allt som ej är liv, och inte vid min död upptäcka att jag aldrig levat.
Henry David Thoreau är lika mycket en citatmaskin som någonsin Churchill, Mark Twain eller Colette. Hans dagboksanteckningar och böcker, inte minst Walden, är fulla av slagkraftiga aforismer om människans predikament. Kanske vore hans civilisationskritik värd ännu en läsning idag, 157 år efter hans död, när såväl vår uppstressade och uppkopplade vardag som jordens uppvärmning pockar på ett närmare förhållande till naturen.Författaren Peter Handberg har översatt hans magnum opus igen, och han samtalar i Filosofiska rummet med journalisten och författaren Therese Uddenfeldt och litteraturvetaren Ann-Sofi Ljung Svensson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Att leva är att lida, resonerade 1800-talstänkaren Arthur Schopenhauer. Lars Mogensen samtalar med idéhistorikern Svante Nordin om Schopenhauers pessimism eller om man så vill klarsyn.
Alla vet vi nog innerst inne att vi blir inte särskilt mycket lyckligare av de ting och upplevelser vi trängtar efter: soffan, cykeln, semestern, slutbetyget eller den nya partnern. Livet kommer i kapp och på andra sidan stängslet är gräset lite grönare.I sin centrala bok Världen som vilja och föreställning (Die Welt als Wille und Vorstellung, 1818) formulerar Arthur Schopenhauer (1788 1860) sina idéer om viljan till liv motsvarigheten till Kants tinget i sig. Inspirerad av buddhism och österländsk filosofi utvecklar han sina idéer och metafysik där mycket handlar om livet som lidande, men där musiken och konsten kan fungera som befrielse.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
エピソードを見逃しましたか？
-
Hur fick människan sina språk? Var, när och varför började vi tala? Och är det bara vi som gör det? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser i veckans samtal.
1866 bannlyste lingvistiska sällskapet i Paris frågan om språkets uppkomst; den ansågs allt för öppen för spekulation för att lämpa sig för ett seriöst, vetenskapligt studium.Denna gren av lingvistiken är därför ung först i början av 1990-talet började forskare på allvar intressera sig för frågan.På senare år har stora framsteg gjorts även i forskningen på icke-mänskliga varelsers kommunikation, som ofta visar sig vara mer komplex än vi tidigare trott. Men är det språk?Hur skulle djurens status förändras om vi tillerkände dem språklighet? Och hur ser relationen mellan språk och tanke ut? Är språket, som Wittgenstein menade, världens gräns?Filosofiska rummet undersöker språkets gränser tillsammans med lingvisterna Sverker Johansson och Gisela Håkansson, samt kognitionsforskaren Mathias Osvath.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Få saker väcker sådant engagemang som frågor om identitet idag. Men vad är det egentligen vi pratar om?
Etnicitet, genus, hudfärg, sexualitet, religion, kultur... Begreppet identitet har blivit politiskt. Vem som säger något kan ibland verka viktigare än vad som sägs.Men vad är en identitet? En fast grund att stå på eller något undflyende och föränderligt? En källa till kraft och gemenskap eller något som begränsar och stänger ute? Eller både och - för är det inte också vårt behov av att kategorisera saker som just det ena eller andra som skapar och upprätthåller identitet? Och tycks inte vårt behov av att göra just detta öka i en tid präglad av tilltagande mångfald och frihet att själv välja vem och vad man vill vara?Filosofiska rummet dissekerar en av samtidens hetaste frågor tillsammans med författarna Helena Granström och Torbjörn Elensky samt filosofen Jonna Bornemark.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Vi har bara ett liv. Religionerna har fel, och därför måste vi försöka ta oss ur kapitalismens bojor. Thomas Lunderquist intervjuar en svensk tidstänkare som väcker uppmärksamhet i USA.
Från insikten om livets ändlighet spinner en ung svensk filosof och professor i litteraturvetenskap vid Ivy League-universitetet Yale i Connecticut, USA ett långt resonemang i sin tjocka och uppmärksammade nya bok This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom. Han argumenterar för att det är just vår ändlighet, livets skörhet, som ger livet värde. Vi måste organisera samhället annorlunda, tänker han vidare, så att inte vår socialt tillgängliga fria tid fortsätter att omvandlas till profit i ett kapitalistiskt system.Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist intervjuar Martin Hägglund. Programledare är Lars Mogensen.Böcker av Martin Hägglund:Kronofobi, Essäer om tid och ändlighet (2002)Radical Atheism. Derrida and the Time of Life (2008)Dying for Time. Proust, Woolf, Nabokov (2012)This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom (2019) -
1989 var året då allting hände. Men hur såg tidsandan ut, och hur förändrades den av allt det som inträffade det året?
I utställningen 1989 på Nationalmuseum möter vi ett av förra seklets mest dramatiska år i helfigur. Vi påminns även om sådant som kanske hamnat i skuggan av de avgörande händelserna. Som att formgivningen växlade spår, från 1980-talets fräsiga postmodernism till en ny, mer avskalad stil med nostalgiska inslag. Och att många bildkonstnärer betraktade de dramatiska skeendena på distans, obenägna att engagera sig direkt i politiken.Vad är en tidsanda? Hur kommer den till uttryck i konst och populärkultur? Hur påverkade händelserna 1989 sin tids anda? Och kan vi få syn på vår egen tidsanda vid en jämförelse?Filosofiska rummet gästar Nationalmuseum tillsammans med konsthallschefen Mårten Castenfors, designprofessorn Sara Kristoffersson och idéhistorikern Sverker Sörlin. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Människans tankar, kognition och medvetande sitter i kroppen, men sträcker sig också utanför dess gränser. En insikt som får konsekvenser i vår alltmer högteknologiska omgivning.
Redskap och verktyg är äldre än människan själv, och har hjälpt oss utvecklas till dem vi är idag. Utan kulramen hade vi inte kunnat tänka vissa tankar. Vilka vi är och vad vi kan göra beror på vår omgivning och på de redskap, maskiner, artificiell intelligens och autonoma system som vi uppfinner.Om förhållandet mellan människa och maskin i vår allt sinnrikare högteknologiska tid samtalar Kristina Höök, professor i interaktionsdesign vid KTH med Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Innan vi sätter slutgiltigt betyg på den svenska skolan bör vi kanske fråga oss i vilket ämne. Eller annorlunda uttryckt: Vad är det som skolan ska vara bra på?
Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskap och värden. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och - bla bla blaMånga stora och fina ord blir det. I veckans program försöker vi definiera dem. Vad är kunskap? Vilka kunskaper och värden är viktiga för skolan, och hur förmedlas de på bästa sätt? (Den underliggande frågan är såklart: Hur tar vi oss ur den svenska skolans förmenta kris?!)Samtal mellan Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur och specialiserad på skolfrågor, Johan Wickström, lärarutbildare vid Uppsala universitet och Jenny Maria Nilsson, kulturjournalist och skoldebattör.Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Självförverkligande eller gemenskap, bekvämlighet eller kamp: vad är ett gott liv idag?
För Aristoteles var ett liv i filosofisk kontemplation det bästa sättet att leva. Men det var förstås inte alla som kunde leva så i det gamla Grekland. Dagens människa kan, särskilt i vår del av världen, räkna med en levnadsstandard som historiskt sett varit få förunnade. Fler än någonsin kan leva längre och rikare liv än någonsin förr.Men är det ett gott liv om det sker på bekostnad av mänsklighetens långsiktiga överlevnad, eller bygger på andras underordning? Eller är det snarare ett liv i försakelse, där vi följer samvetets röst, som leder till lyckan?Filosofiska rummet dryftar det goda livet tillsammans med psykologen Katarina Blom, filosofen Niklas Möller och teologen Ola Sigurdson.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Förnuft eller känsla: vad får oss att ta etiska hänsyn? Filosofiska rummet söker grunden till värdegrunden i veckans samtal.
Vad grundar sig moralen på? Sedan Nietzsche proklamerade Guds död har det varit en öppen fråga varför vi ska bete oss anständigt mot varandra. Högtidliga deklarationer, som FN:s om de mänskliga rättigheterna, erbjuder en plattform. En annan är begreppet värdegrund som sedan 1990-talet stått på stark tillväxt här i Sverige. Från att ha varit en punkt i läroplanen är det numera något varenda organisation med självaktning håller sig med. Riskerar vi att göra rätt, men ändå förlora etikens innebörd ur sikte om vi följer värdegrunderna till punkt och pricka?I sin nya bok Tänka ont finner den tyska filosofen Bettina Stangneth moralens grund i vårt förnuft. Är det den klara källa vi kan återvända till när värdegrundspratet blir för fluffigt? Filosofiska rummet diskuterar moralens grund tillsammans med företagsekonomen Mats Alvesson, aktuell med den värdegrundskritiska boken Extra allt!, samt filosoferna Olle Risberg och Sara Packalén.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Kanske bör vi tänka mer på vad vi sätter på oss. Filosoferande samtal om klädernas roll mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin.
Modet är en så outhärdlig form av det fula att vi måste ändra det en gång i halvåret, hävdade Oscar Wilde. Kanske är det därför som så många av oss inte bryr sig särskilt mycket om att följa modet slaviskt. För vissa verkar det rentav vara en hederssak att inte vara för fåfäng och bry sig om sitt utseende. Många väljer att mest bara klä sig i något för att hålla sig lagom varm och inte väcka anstöt i mötet med andra människor.Men också det är ett klädval, och faktum är att det är svårt att bortse från hur en människa tar sig ut när man möter henne för första gången. Att döma hunden efter håret verkar vara en djupt rotad mänsklig mekanism. Samtal, under ledning av Lars Mogensen, mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin.Producent: Thomas Lunderquist. -
Är det viktigt vad som är naturligt och inte? Filosofiska rummet diskuterar det naturligaste i veckans samtal.
Vad betyder det att någonting är naturligt? Motsatsen det onaturliga - har inte sällan använts för att stigmatisera tankar och beteenden som ogillas. Betyder det att vi gör bäst i att avstå från att prata om naturlighet? Eller finns det en fara i det? Behöver vi rentav en idé om det naturliga för att förstå vad som är bra för oss? Å andra sidan: hur tillförlitlig kan den kompassen vara? Vi mår inte nödvändigtvis bra av godis bara för att kroppen har en naturlig böjelse för socker.Veckans gäster i Filosofiska rummet är Christian Rück, lektor i psykiatri på Karolinska Institutet, Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola och filosofen Fredrik Svenaeus - som nyligen utkommit med boken Det naturliga: en kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet.Programledare: Tithi Hahn. Producent: Mårten Arndtzén. -
Vissa självklarheter ifrågasätts aldrig. Nästan aldrig. Samtal mellan Jessica Abbott, Sara Eldén, Erik Angner och Alexandra Gómez.
Det brukar börja som ett skämt. Tänk om..? Kanske skaffar man först ett husdjur. För när ett par varit tillsammans ett tag uppstår ofta behovet av att få in någon mer i gemenskapen. Och med förväntningarna från föräldrar och övrig omgivning blir det kanske ett barn utan några djupare överväganden. Också icke heterosexuella, fruktsamma par kan numera välja att skaffa barn. Liksom ensamstående, för den delen. Men sedan p-pillret och andra preventivmedel är det också mycket lättare att välja bort.Så med tanke på dagens valfrihet borde kanske frågan ställas oftare och mer öppet och förutsättningslöst: Ska vi skaffa barn - och i så fall varför?Samtal mellan evolutionsbiolog Jessica Abbott, sociolog Sara Eldén, filosof Erik Angner och socionom Alexandra Gómez.Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Violet Tengberg inspirerades i sin målarkonst av mystika upplevelser. Men vad äger sådana upplevelser för sanningshalt? Samtal mellan Anita Goldman, Antoon Geels och David Dunér.
Det är onekligen något mystiskt med mystik - det hör man på namnet. För det första: Vad är det? Vad kännetecknar mystika upplevelser? Om de ger en känsla av alltings enhet, till exempel: betyder det då att universum verkligen är ett, och att allting och alla faktiskt hänger ihop på ett fundamentalt sätt, eller är upplevelsen mest bara ren inbillning och självsuggestion?Mitt i vernissagen på en utställning av Violet Tengbergs målningar på Höörs konsthall under Höörs kulturnatt den 6 september, samtalar religionspsykologen Antoon Geels, författaren Anita Goldman och idéhistorikern David Dunér om dessa frågor med programledaren Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist. -
Vad är en graviditet? Filosofiska rummet tar sig an den laddade frågan om surrogatmödraskap i veckans samtal.
Att bära och föda barn åt andra så kallade surrogatarrangemang är otillåtna i svensk sjukvård. Efter en utredning slog regeringen ifjol fast att förbudet ska gälla. Men i sommar har en debatt om surrogatmödraskap rasat på kultur- och ledarsidorna, och Moderaterna driver på för ändrad lagstiftning under devisen Min mage, mitt val, ert barn. Antalet svenska barn som föds genom surrogatarrangemang utomlands växer.Frågan är laddad och verkar inte vara på väg att försvinna.Så vad är en graviditet, egentligen? Är den något heligt som måste skyddas från tekniska landvinningar och mänskliga begär? Eller bara något djupt privat, som endast den gravida själv ska besluta om? Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola, gästar Filosofiska rummet för att bena ut vilka värden som står på spel i frågan om surrogatmödraskap.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Det sociala livet är fullt av maktförhållanden och vissa grupper tycks lättare bli offer för orättvisor än andra. Den brittiska filosofen Miranda Fricker pekar ut och namnger ett par olika sorter.
Fricker talar om epistemisk, eller kunskapsmässig orättvisa, som hon menar drabbar främst grupper som också annars är missgynnade, som kvinnor och etniska minoriteter. "Vittnesorättvisa" till exempel, är när ett vittne inte blir trott på grund av fördomar mot hennes kön, eller sociala eller etniska grupp.Filosofiska rummet har mött Miranda Fricker för en intervju, och hennes idéer diskuteras av filosoferna Lena Halldenius och Staffan Carlshamre.Programledare är Lars Mogensen, reporter och producent Thomas Lunderquist. -
Klimatets idéhistoriska betydelse, Ryssland som idé och varför vi ska bry oss om främmande generationer: Ämnen för tre av boktipsen från Marta Johansson, Farshid Jalalvand och Svante Nordin.
Sommarledigheten erbjuder för den som vill möjlighet till läsning och förkovran. Men vad läsa? Det finns ju så många böcker! Filosofiska rummet låter tre kloka och vana läsare, Marta Johansson, filosof, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och Svante Nordin, idéhistoriker tipsa om och diskutera några som de tycker läsvärda tankeböcker:Roms öde: Klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång, av Kyle Harper.Vi och dom. Ryssland som idé, av Bengt Jangfeldt.Aednan, av Linnea Axelsson.Why worry about future generations, av Samuel Scheffler.Brave Genius: A Scientist, a Philosopher, and Their Daring Adventures from the French Resistance to the Nobel Prize, av Sean CarrollEtikprofessorn, av Torbjörn Tännsjö.Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist. -
Ingen undkommer tiden sägs det, men finns den på riktigt? Filosofiska rummet tar sig an tidens gåta i veckans samtal.
Både kvantmekaniken och Einsteins allmänna relativitetsteori säger saker om tiden som inte utan vidare går att förena med våra vardagliga upplevelser. Och forskningen har knappast gjort det lättare för oss under det dryga sekel som förflutit sedan dessa upptäckter.Är det förflutna så avgjort och framtiden så öppen som vi tror? Var finns nuet? Och går det att förstå vår subjektiva upplevelse av tid utifrån naturvetenskapens objektiva kalkyler?Filosofiska rummet tar sig an tiden tillsammans med Ingemar Bengtsson, professor vid Fysikum i Stockholm, författaren Helena Granström samt Rögnvaldur Ingthorsson, filosof knuten till universiteten i Lund och Linköping.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Yoga betyder ok, praktik eller förening. Men vad är det egentligen, en sorts stretching, gymnastik, meditation, religion eller filosofi? Indologen Martin Gansten diskuterar med yogaläraren Åsa Hermansson.
Yoga är omåttligt populärt idag. Olika sorters yoga-studior poppar upp som svampar ur jorden runtom i landet. Men vad är yoga egentligen, och finns det någon enhetlig filosofi bakom företeelsen?Enligt Yoga-Sutra, en av de viktigaste antika texterna om yoga, som nyligen översatts till svenska av Måns Broo, är det hejdandet av sinnets rörelser.En annan viktig urkund är Bhagavad-Gita, översatt till svenska av indologen, sanskritläraren och religionshistorikern Martin Gansten. Här samtalar han om yogans väsen med yogaläraren och -eleven Åsa Hermansson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Har växter själ? Nya idéer om naturens egenvärde utmanar våra uppfattningar om människans särställning. Filosofiska rummet öppnar dörren mot naturen i veckans samtal.
Sedan urminnes tider har människan betraktat sig som överordnad naturen. Kritiken mot detta synsätt är inte heller ny - att det varit funktionellt i förhållande till den rovdrift på planetens resurser som utmynnat i vår tids globala uppvärmning är ingen orimlig tanke.Ändå finns andra idéer om vår plats i naturen redan hos Platon och Aristoteles. Och idag prövar filosofer och forskare nya tankar om naturens egenvärde, inom ramen för etiketter som posthumanism och eko-feminism. Är det en väg framåt eller ett slags eskapism, i klimatkrisens skugga?Filosofiska rummet diskuterar människans plats i skapelsen tillsammans med filosofen Jonna Bornemark, litteraturvetaren Erik van Ooijen samt genus- och miljövetaren Cecilia Åsberg.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén - もっと表示する
