エピソード
-
När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal.
Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen också en viktig frihet?Även i det offentliga livet är den en trofast följeslagare. Uppfattningen att politiker bara ljuger är nog lika gammal som demokratin, men vad spelar lögnen för roll i det offentliga samtalet idag? Är den rentav någonting vi börjat utgå ifrån när vi möter en meningsmotståndare? Och är sanningen lögnarens bästa redskap?Lögn och förbannad dikt är ämnet för veckans samtal, med Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Vilar svaret på framtidens frågor i vårt förflutna? Filosofiska rummet minns den konservative tänkaren Roger Scruton.
I mitten av januari avled den brittiske filosofen Roger Scruton vid 75 års ålder efter en kort tids sjukdom. Han skrev över 50 böcker om allt ifrån konst, musik och estetik till sexualitet och rävjakt; grundade den konservativa tidskriften The Salisbury Review, adlades och fick medalj av Vaclav Havel för sitt stöd till oppositionen bakom järnridån.Men han var också omstridd, bland annat för sin kritik av det han kallade oikofobi: en avsky mot den egna kulturen som han fann inom det intellektuella livet i väst.Vad menade Scruton och är han värd att läsas, även nu när den stridbare debattören lämnat oss? Representerar han konservatismens sista suck, eller tvärtom dess återkomst som filosofiskt och politiskt alternativ? Filosofiska rummet gästas av scrutonkännarna Guy Dammann, musikkritiker och lektor i estetik vid Uppsala universitet; Erik Jersenius, kulturredaktör på VLT och Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
エピソードを見逃しましたか？
-
I Sverige har barnets bästa nu blivit lag. Men vem avgör det bästa, och vad är egentligen ett barn?
Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Många frågar sig nu vad detta betyder i praktiken. Sverige ratificerade barnkonventionen redan för 30 år sedan vad förändras nu? I Filosofiska rummet undrar vi också: vad säger konventionen om hur vi ser på barn och barndom? Vad grundar sig våra uppfattningar kring detta på, och hur har de utvecklats historiskt?Vad är ett barn: oskriven tavla, lerklump att formas eller späd planta i behov av vatten och ljus?Att barnets bästa alltid ska beaktas är en av Barnkonventionens grundprinciper. Men vem avgör vad som är bäst för barnen? Behöver de till exempel tillgång till sina föräldrars trosföreställningar eller ska de skyddas från religiös indoktrinering?Filosofiska rummet diskuterar barnets rätt med Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan, förläggaren Christer Sturmark, tidigare ordförande i Humanisterna, och Boel Westin, professor emeritus i litteraturvetenskap och ordförande i ALMA Award.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft.
År 1902 redovisade Kropotkin sina forskningsresultat från resor i östra Sibirien och norra Manchuriet i boken Ömsesidig hjälp. Han hade erfarit hur olika djurarter under bistra klimatförhållanden kunde överleva och fortplanta sig genom samarbete snarare än genom kamp. I sin bok drar han växlar på dessa observationer för att argumentera för att mänskliga samhällen också borde grunda sig mera på en förment naturlig hjälpsamhet.Kan dessa växlar fortfarande dras? Borde djurarten människa utforma sina samhällen med mer hänsyn till dess samarbetsvilja, eller är det redan satt i bruk och en grundläggande mekanism i dess organiserade gemenskaper?Roland Paulsen, sociolog, samtalar med Mathias Osvath, kognitiv zoolog och Lars Mogensen, programledare.Producent: Thomas Lunderquist. -
Hur ska vi värdera och vårda det gemensamma? Borde vi utvidga det gemensammas domäner på bekostnad av äganderätten, för att känna ett gemensamt ansvar för miljön och klimatet?
Det är lätt att föreställa sig att naturen, luften, haven inte kan - eller inte borde kunna - ägas av enskilda personer eller stater. Att de tillhör mänskligheten, och att det är först genom att känna ett gemensamt ansvar över vår gemensamma jord som vi kan komma åt problemen med miljöförstöringen och klimatförändringarna. Den inställningen omfattas av förbundet Allt åt alla, och ungefär så resonerar också den italienske juridikprofessorn Ugo Mattei i sin bok Gemensam nytta.Kan en utvidgad sfär av gemensamt - på bekostnad av privat och offentligt - vara en väg ur klimatkrisen, eller får det snarare effekten att allas ansvar är ingens ansvar, lite som en samägd sommarstuga? Det diskuterar juristen Jenny Nygren från Allt åt alla med filosoferna Magnus Jiborn och Eric Brandstedt, under ledning av programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist. -
Facebook-kontot kvar efter döden som en digital minneslund, eller upprätthålla gränsen mellan liv och död? Samtal mellan en filosof, en etnolog och en teolog och begravningsentreprenör.
När någon dör städar de efterlevande ur den avlidnas hem och gör sig av med eller fördelar såväl hem som tillhörigheter mellan sig. Det kan betraktas som en del av sorgearbetet; ett sätt att inse att den älskade släktingen eller vännen inte finns kvar bland de levande längre. Men nu står allt fler avlidnas hem i sociala medier kvar, eller förvandlas till något slags digital minneslund.Vackert så, eller ligger det möjligen något integritetskränkande i det? Vad blir effekterna av att förverkliga den tidigare transcendentala idén om evigt liv i ett sekulärt men högteknologiskt tidevarv? Om detta samtalar filosofen Cathrine Felix med etnologen Lynn Åkesson och teologen och begravningsentreprenören David Heith Stade.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Könskorrigeringar har varit på tapeten under 2019. Men vad är det egentligen som ska korrigeras? Filosofiska rummet avslutar året med ett samtal om kön.
Vad är kön? Har man ett eller blir man ett? Kan man ha fler än ett? Vem bestämmer?Under 2010-talet har synen på kön förändrats snabbt. 2015 hamnade det könsneutrala pronomenet hen i Svenska Akademiens ordlista och nu vill regeringen inrätta ett tredje, juridiskt kön för de som inte känner sig hemma i någon av de två traditionella. Transsexualitet betraktas inte längre som en marginell företeelse och diagnosen könsdysfori har den senaste tiden blivit föremål för en bitvis hätsk debatt. Men är trans så nytt som det verkar?I Filosofiska rummet utforskar könets mysterier tillsammans med litteraturhistorikern Sam Holmqvist, genus- och teatervetaren Tiina Rosenberg och teologen Philip de Croy.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Kanske blir det en filosofibok under granen i år? Filosofiska rummet läser av den litterära terrängen och bjuder på filosofiska boktips.
Filosofi är i hög grad en bokburen verksamhet. Men hur ser utgivningen av filosofisk litteratur på svenska ut idag? Har vi tillgång till de tankar vi behöver eller saknas viktiga titlar? Vilken efterfrågan finns och vad gör förlagen för att nå läsare bortom de akademiska seminarierna? Och vilka är förläggarnas egna lästips inför helgerna?Filosofiska rummet pratar böcker tillsammans med David Stansvik, förläggare på Nya Doxa, Martina Stenström, operativ förlagschef på Fri tanke och Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och redaktör för Thales.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten ArndtzénNågra titlar som nämns i programmet:Maskiner som jag av Ian McEwan (roman)Serotonin av Michel Houellebecq (roman)Om friheten av John Stuart Mill (filosofi)Upplysning Nu! av Steven Pinker (filosofi)History of Philosophy without any gaps (podcast)Edge.org (sajt) -
Vad måste man ha koll på för att räknas som bildad idag? Aristoteles algoritmer? Har vi blivit mindre bildade än förr? Och är bildning politisk?
Begreppet bildning har ett nostalgiskt skimmer över sig. Någon tänker kanske på 1800-talets bildade borgerskap, någon annan på folkrörelsernas arbete med att sprida bildningens ljus även till andra samhällsklasser. Men vad betyder det att vara bildad i slutet av 2010-talet? Och varför är det eftersträvansvärt att vara det?I sin nya bok Till bildningens försvar försöker idéhistorikern Sverker Sörlin lägga grunden till ett nytt bildningsbegrepp som rymmer både kunskap och värderingar, och på vilket man kan bygga en samhällsgemenskap kanske rentav rädda klimatet. Men är det klokt att blanda fakta och värderingar?Filosofiska rummet bjuder denna vecka på ett bildat samtal mellan Sverker Sörlin och filosofen Åsa Wikforss, tillträdande ledamot i Svenska Akademien.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Jag gick till skogs för att leva medvetet. Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet. För att utdriva allt som ej är liv, och inte vid min död upptäcka att jag aldrig levat.
Henry David Thoreau är lika mycket en citatmaskin som någonsin Churchill, Mark Twain eller Colette. Hans dagboksanteckningar och böcker, inte minst Walden, är fulla av slagkraftiga aforismer om människans predikament. Kanske vore hans civilisationskritik värd ännu en läsning idag, 157 år efter hans död, när såväl vår uppstressade och uppkopplade vardag som jordens uppvärmning pockar på ett närmare förhållande till naturen.Författaren Peter Handberg har översatt hans magnum opus igen, och han samtalar i Filosofiska rummet med journalisten och författaren Therese Uddenfeldt och litteraturvetaren Ann-Sofi Ljung Svensson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Att leva är att lida, resonerade 1800-talstänkaren Arthur Schopenhauer. Lars Mogensen samtalar med idéhistorikern Svante Nordin om Schopenhauers pessimism eller om man så vill klarsyn.
Alla vet vi nog innerst inne att vi blir inte särskilt mycket lyckligare av de ting och upplevelser vi trängtar efter: soffan, cykeln, semestern, slutbetyget eller den nya partnern. Livet kommer i kapp och på andra sidan stängslet är gräset lite grönare.I sin centrala bok Världen som vilja och föreställning (Die Welt als Wille und Vorstellung, 1818) formulerar Arthur Schopenhauer (1788 1860) sina idéer om viljan till liv motsvarigheten till Kants tinget i sig. Inspirerad av buddhism och österländsk filosofi utvecklar han sina idéer och metafysik där mycket handlar om livet som lidande, men där musiken och konsten kan fungera som befrielse.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Hur fick människan sina språk? Var, när och varför började vi tala? Och är det bara vi som gör det? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser i veckans samtal.
1866 bannlyste lingvistiska sällskapet i Paris frågan om språkets uppkomst; den ansågs allt för öppen för spekulation för att lämpa sig för ett seriöst, vetenskapligt studium.Denna gren av lingvistiken är därför ung först i början av 1990-talet började forskare på allvar intressera sig för frågan.På senare år har stora framsteg gjorts även i forskningen på icke-mänskliga varelsers kommunikation, som ofta visar sig vara mer komplex än vi tidigare trott. Men är det språk?Hur skulle djurens status förändras om vi tillerkände dem språklighet? Och hur ser relationen mellan språk och tanke ut? Är språket, som Wittgenstein menade, världens gräns?Filosofiska rummet undersöker språkets gränser tillsammans med lingvisterna Sverker Johansson och Gisela Håkansson, samt kognitionsforskaren Mathias Osvath.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Få saker väcker sådant engagemang som frågor om identitet idag. Men vad är det egentligen vi pratar om?
Etnicitet, genus, hudfärg, sexualitet, religion, kultur... Begreppet identitet har blivit politiskt. Vem som säger något kan ibland verka viktigare än vad som sägs.Men vad är en identitet? En fast grund att stå på eller något undflyende och föränderligt? En källa till kraft och gemenskap eller något som begränsar och stänger ute? Eller både och - för är det inte också vårt behov av att kategorisera saker som just det ena eller andra som skapar och upprätthåller identitet? Och tycks inte vårt behov av att göra just detta öka i en tid präglad av tilltagande mångfald och frihet att själv välja vem och vad man vill vara?Filosofiska rummet dissekerar en av samtidens hetaste frågor tillsammans med författarna Helena Granström och Torbjörn Elensky samt filosofen Jonna Bornemark.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Vi har bara ett liv. Religionerna har fel, och därför måste vi försöka ta oss ur kapitalismens bojor. Thomas Lunderquist intervjuar en svensk tidstänkare som väcker uppmärksamhet i USA.
Från insikten om livets ändlighet spinner en ung svensk filosof och professor i litteraturvetenskap vid Ivy League-universitetet Yale i Connecticut, USA ett långt resonemang i sin tjocka och uppmärksammade nya bok This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom. Han argumenterar för att det är just vår ändlighet, livets skörhet, som ger livet värde. Vi måste organisera samhället annorlunda, tänker han vidare, så att inte vår socialt tillgängliga fria tid fortsätter att omvandlas till profit i ett kapitalistiskt system.Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist intervjuar Martin Hägglund. Programledare är Lars Mogensen.Böcker av Martin Hägglund:Kronofobi, Essäer om tid och ändlighet (2002)Radical Atheism. Derrida and the Time of Life (2008)Dying for Time. Proust, Woolf, Nabokov (2012)This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom (2019) -
1989 var året då allting hände. Men hur såg tidsandan ut, och hur förändrades den av allt det som inträffade det året?
I utställningen 1989 på Nationalmuseum möter vi ett av förra seklets mest dramatiska år i helfigur. Vi påminns även om sådant som kanske hamnat i skuggan av de avgörande händelserna. Som att formgivningen växlade spår, från 1980-talets fräsiga postmodernism till en ny, mer avskalad stil med nostalgiska inslag. Och att många bildkonstnärer betraktade de dramatiska skeendena på distans, obenägna att engagera sig direkt i politiken.Vad är en tidsanda? Hur kommer den till uttryck i konst och populärkultur? Hur påverkade händelserna 1989 sin tids anda? Och kan vi få syn på vår egen tidsanda vid en jämförelse?Filosofiska rummet gästar Nationalmuseum tillsammans med konsthallschefen Mårten Castenfors, designprofessorn Sara Kristoffersson och idéhistorikern Sverker Sörlin. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Människans tankar, kognition och medvetande sitter i kroppen, men sträcker sig också utanför dess gränser. En insikt som får konsekvenser i vår alltmer högteknologiska omgivning.
Redskap och verktyg är äldre än människan själv, och har hjälpt oss utvecklas till dem vi är idag. Utan kulramen hade vi inte kunnat tänka vissa tankar. Vilka vi är och vad vi kan göra beror på vår omgivning och på de redskap, maskiner, artificiell intelligens och autonoma system som vi uppfinner.Om förhållandet mellan människa och maskin i vår allt sinnrikare högteknologiska tid samtalar Kristina Höök, professor i interaktionsdesign vid KTH med Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Innan vi sätter slutgiltigt betyg på den svenska skolan bör vi kanske fråga oss i vilket ämne. Eller annorlunda uttryckt: Vad är det som skolan ska vara bra på?
Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskap och värden. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och - bla bla blaMånga stora och fina ord blir det. I veckans program försöker vi definiera dem. Vad är kunskap? Vilka kunskaper och värden är viktiga för skolan, och hur förmedlas de på bästa sätt? (Den underliggande frågan är såklart: Hur tar vi oss ur den svenska skolans förmenta kris?!)Samtal mellan Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur och specialiserad på skolfrågor, Johan Wickström, lärarutbildare vid Uppsala universitet och Jenny Maria Nilsson, kulturjournalist och skoldebattör.Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Självförverkligande eller gemenskap, bekvämlighet eller kamp: vad är ett gott liv idag?
För Aristoteles var ett liv i filosofisk kontemplation det bästa sättet att leva. Men det var förstås inte alla som kunde leva så i det gamla Grekland. Dagens människa kan, särskilt i vår del av världen, räkna med en levnadsstandard som historiskt sett varit få förunnade. Fler än någonsin kan leva längre och rikare liv än någonsin förr.Men är det ett gott liv om det sker på bekostnad av mänsklighetens långsiktiga överlevnad, eller bygger på andras underordning? Eller är det snarare ett liv i försakelse, där vi följer samvetets röst, som leder till lyckan?Filosofiska rummet dryftar det goda livet tillsammans med psykologen Katarina Blom, filosofen Niklas Möller och teologen Ola Sigurdson.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Förnuft eller känsla: vad får oss att ta etiska hänsyn? Filosofiska rummet söker grunden till värdegrunden i veckans samtal.
Vad grundar sig moralen på? Sedan Nietzsche proklamerade Guds död har det varit en öppen fråga varför vi ska bete oss anständigt mot varandra. Högtidliga deklarationer, som FN:s om de mänskliga rättigheterna, erbjuder en plattform. En annan är begreppet värdegrund som sedan 1990-talet stått på stark tillväxt här i Sverige. Från att ha varit en punkt i läroplanen är det numera något varenda organisation med självaktning håller sig med. Riskerar vi att göra rätt, men ändå förlora etikens innebörd ur sikte om vi följer värdegrunderna till punkt och pricka?I sin nya bok Tänka ont finner den tyska filosofen Bettina Stangneth moralens grund i vårt förnuft. Är det den klara källa vi kan återvända till när värdegrundspratet blir för fluffigt? Filosofiska rummet diskuterar moralens grund tillsammans med företagsekonomen Mats Alvesson, aktuell med den värdegrundskritiska boken Extra allt!, samt filosoferna Olle Risberg och Sara Packalén.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén -
Kanske bör vi tänka mer på vad vi sätter på oss. Filosoferande samtal om klädernas roll mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin.
Modet är en så outhärdlig form av det fula att vi måste ändra det en gång i halvåret, hävdade Oscar Wilde. Kanske är det därför som så många av oss inte bryr sig särskilt mycket om att följa modet slaviskt. För vissa verkar det rentav vara en hederssak att inte vara för fåfäng och bry sig om sitt utseende. Många väljer att mest bara klä sig i något för att hålla sig lagom varm och inte väcka anstöt i mötet med andra människor.Men också det är ett klädval, och faktum är att det är svårt att bortse från hur en människa tar sig ut när man möter henne för första gången. Att döma hunden efter håret verkar vara en djupt rotad mänsklig mekanism. Samtal, under ledning av Lars Mogensen, mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin.Producent: Thomas Lunderquist. - もっと表示する
