エピソード
-
"Sinnets kollektiva arkiv". Så heter Gloria Mähringers färska doktorsavhandling i filosofi vid Lunds universitet. Filosofiska rummet ordnar en alternativ disputation.
Förnuftet är en social förmåga. Vi argumenterar för att övertyga andra om våra skäl för handling. Denna moderna kognitiva insikt är utgångspunkt för en ny avhandling i filosofi vid Lunds universitet.För att kunna leva tillsammans i samhällen krävs en tro på objektiva värden, trots att sådana troligen inte finns. Att argumentera och agera med traditionen gör det lättare att förstå sig själv och att vara självbestämmande. Så argumenterar avhandlingens författare Gloria Mähringer.Vad hon menar och vad det kan få för konsekvenser förklarar och diskuterar hon med filosofen Johan Brännmark och kulturskribenten och författaren Jenny Maria Nilsson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Vilken betydelse har representativitet för demokratin och ett jämlikt samhälle?
I USA har Biden format sin regering med visionen om att den ska se ut som USA. Här på SR har ett upprop utifrån tankar kring representativitet och hur den påverkar journalistiken satt igång en debatt. Vi ser även att näringslivet allt oftare anammar vikten med representativitet i bolagsstyrelser.Vad kan jag som människa representera? Ger en större representation per automatik fler perspektiv? Om vi fixerar oss på bakgrund, finns det en risk att vi splittrar samhället istället för att skapa gemenskap?Medverkande i programmet denna vecka är Elin Naurin, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Karim Jebari, filosof och forskare vid Insitutet för framtidsstudier, Torbjörn Elensky, författare.Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie LiljedahlTexter och böcker som nämndes i programmet:Hanna Pitkin "The Concept of Representation"Jane Mansbridge "Rethinking Representation"Jane Mansbridge "Political representation"Jämlikhetsdata; Kunskapshöjande åtgärder om afrofobi. En pilotstudie -
エピソードを見逃しましたか？
-
Amir Haj-Bolouri forskar i informatik, om meningsfullt lärande i VR. Filosofen Fredrik Svenaeus problematiserar digitaliseringen i sin bok Det naturliga. Här möts de båda i ett samtal.
Vad sker med identitets- och meningsskapande när vi lever allt större del av våra liv i sammanhang där platsen, doften och kroppen saknar betydelse? Vad är verkligheten i förhållande till den virtuella verkligheten? Amir Haj-Bolouri, universitetslektor i informatik vid högskolan Väst och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola samtalar med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. -
50 år efter att filosofen John Rawls bok En teori om rättvisa kom ut fortsätter den att stå i centrum för diskussionen om vad som är ett rättvist samhälle.
Filosofen John Rawls bok En teori om rättvisa blev ett viktigt bidrag för en förnyad diskussion om mänskliga rättigheter och rättvisa. Boken har blivit ett standardverk inom politisk filosofi och har haft ett stort inflytande på samtida teorier om rättvisa. Nu i februari är det också 100 år sedan John Rawls föddes och därför sänder Filosofiska rummet en repris där John Rawls och hans bok En teori om rättvisa är i fokus. Medverkande: Lena Halldenius, filosof och numera professor i mänskliga rättigheter, Lars Bergström, numera professor emeritus i praktisk filosofi och författaren och journalisten Anders Ehnmark.Programledare: Olle Hägg Producent: Joanna RoseProgrammet sändes första gången 5 november 1999. -
Med utgångspunkt i två nya böcker, Vit skörhet och Så blir du en antirasist, diskuterar sociologen Bo Isenberg och förläggaren Lawen Mohtadi strukturell rasism och identitetspolitik.
Vad är rasism? Är vi alla rasister? Är alla vita rasister, eller är det påståendet i sig rasistiskt? Om rasismen är ett samhällsproblem, hur kan vi komma tillrätta med det? Genom upplysning och självrannsakan? Genom identitetspolitik?Frågorna hopar sig i ett samtal utifrån två amerikanska böcker som väckt mycket debatt och som nyligen översatts till svenska: Robin DiAngelos Vit skörhet och Ibram X Kendis Så blir du en antirasist. (En fråga till: Går böckerna alls att översätta till svenska förhållanden?)Gäster är förläggaren Lawen Mohtadi och sociologen Bo Isenberg. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Vilka tankegods präglar vår samtid och hur vi ser på oss själva i förhållande till naturen?
Genom historien har tänkare uppehållit sig kring människans relation till naturen och hur människan kan förklara och försvara sin position. Vilken betydelse har det om människan ställer sig ovan naturen eller ser sig som ett med naturen? Klimatkrisen och pandemin hanteras av naturvetenskapen och politiken, men behöver vi också föra in filosofiska och etiska aspekter för på djupet förändra vårt förhållande till det vi kallar natur?Filosofiska rummet gästas av Tobias Alexius, doktorand i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och Ulrika Björksten, redaktionschef på vetenskapsredaktionen på Sveriges Radio.Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl -
Vad biter bäst på befolkningen för att få ned smitto- och dödstalen i Covid 19-pandemin? Frihet under ansvar i form av rekommendationer, eller paternalism i form av pandemilag och andra restriktioner?
Lockdown i London och hårda regler runt om i Europa. För att få bukt med den grasserande pandemin har många regeringar tagit i med hårda handskar medan svenska politiker och myndigheter haft mer tillit till individens förnuft och förmåga att själv ta ansvar. Individens frihet är central i demokratin, men med pandemin blir friheten ifrågasatt. Är det rätt att ytterligare begränsa individens frihet för att skydda kollektivet? Filosoferna Nora Hämäläinen och Per Bauhn svarar olika. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Vilka utmaningar ställs våra relationer inför i tider av pandemi?
Människan är en social varelse. Corona-pandemin, med en påföljande sociala distansering, har påverkat våra relationer på många plan. Isolering har skapat ensamhet och skapat längtan efter medmänniskan. De digitala mötena har blivit vardag. Vi möts via skärmar med våra kroppars frånvaro. På ett samhälleligt plan har relationen mellan medborgare stat och myndigheter påverkats/ifrågasatts och i pandemins kölvatten har också ett vi och ett dem som ställts mot varandra fått fotfäste. Vad gör det med oss som människor om den andre kan vara ett potentiellt hot? Hur påverkar pandemin våra relationer? Vem blir jag i den digitala världen? Vilka spår lämnar pandemin för våra kommande relationer och synen på vad en människa är?Det är huvudfrågorna i Filosofiska rummet som gästas av Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi, Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik och författaren Wera von Essen.Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl -
Begreppet rättvis omställning försöker lösa världsfattigdomen och klimatförändringarna i ett slag. Det verkar ju lovande. Men först gäller det kanske att reda ut vad som är rättvist?
Den internationella fackföreningsrörelsen och andra organisationer har börjat arbeta utifrån idén om en just transition, rättvis omställning, sociala insatser för att tillvarata arbetstagarnas rättigheter och försörjningsmöjligheter i omställningen av ekonomin till klimatmässigt hållbar produktion. Ett dubbelt arbete mot fattigdom och klimatförändringar.Att utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt är de flesta överens om, men hur och av vem? Vems är ansvaret när rättvisa tycks bero på egenintresse? Från kinesiskt perspektiv kan det vara rättvist att räkna allt ackumulerat utsläpp historiskt, medan västvärlden kanske menar att man bör räkna från här och nu - förr visste vi ju inte att det var skadligt!Samtal mellan Maja Aase, kommunikationsstrateg vid fackens biståndsorganisation Union to Union, nationalekonom Andreas Bergh vid Lunds universitet och filosof Magnus Jiborn, forskningsansvarig vid Global Challenges Foundation.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Vilka var de stora filosofiska frågorna 2020 och vilken roll har filosoferna kommit att spela i det offentliga samtalet?
Håller filosofin på att tränga ut självhjälpslitteraturen från bokhyllorna? Är det istället hos stoikerna, Marx, Sartre eller Martin Hägglund som vi hittar sätt att förhålla oss till livets utmaningar i tider av klimatkris och pandemier, där ändrade livsbetingelser och ovisshet blivit det nya normala? Vilka svar söker vi i filosofin och hos filosoferna i tider av kris? I årets sista Filosofiska rummet samtalar vi om filosofins och filosofernas roll i samhällsdebatten 2020. Medverkande: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Programledare är Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl. -
Bertrand Russell ses som en av 1900-talets främsta tänkare. Han föds 1872 i ett viktorianskt England och dör 1970, 97 år gammal.
Vid seklets början är han med och introducerar den analytiska filosofin vid universitetet i Cambridge och blir inflytelserik både inom den akademiska världen och i samhällsdebatten. Under sin levnad skriver han ett 70-tal böcker och flera tusen artiklar och för en omfattande korrespondens med både tongivande ledare i världen och med allmänheten. Han pacifistiska övertygelse gör att hamnar i fängelse vid flera tillfällen, men lägger också grund till FN:s krigsförbrytardomstol. För 70 år sedan tog han emot Nobelpriset i litteratur. Vilka spår har han lämnat efter sig idag? Gäster i dagens Filosofiska rummet är Svante Nordin, professor i ide och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Anna Sofia Maurin, professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet och Fredrik Stjernberg, professor i filosofi vid Linköpings universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl -
I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra?
Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt. Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt. Programledare: Tithi Hahn Producent Marie Liljedahl -
Vad är poängen med moralfilosofin om olika etiska teorier ger helt motstridiga svar, och vi dessutom är alltför irrationella, alternativt egoistiska, för att handla moraliskt?
Den ena etiska teorin säger att ändamålen helgar medlen, eller annorlunda uttryckt: Man ska handla så att konsekvensen blir maximerad lycka. Den andra säger att det är tanken som räknas, alltså att det är den goda avsikten som räknas, eller principen eller dygden som ska bestämma, oavsett utgång. Hur ska vi tröga, irrationella och dessutom ganska själviska människor kunna lyckas välja det goda och rätta - särskilt när det kanske inte finns något som är självklart gott och rätt i varje enskilt fall? Kort sagt: Är det ens lönt att försöka bedriva moralfilosofi?Lars Mogensen samtalar med Björn Petersson, Tulsa Jansson och Anders Hansson; en filosof, en filosofisk praktiker och en filosofisk författare. Producent är Thomas Lunderquist. -
Filosofiska rummet har bjudit in Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog och två som sökt sig till hans verksamhet för ett samtal om relationen mellan tro och vetande.
Det finns forskning som visar att kritiskt tänkande, problemlösning, ett demokratiskt förhållnings- och arbetssätt samt tolerans inför oliktänkande utvecklas genom filosofiska samtal. Runt om i landet pågår samtal där barn och ungdomar filosoferar tillsammans med en filosofisk praktiker eller en lärare. I dagens Filosofiska rummet får vi höra hur det kan låta. Vi ställer också frågan hur utbrett är det i Sverige, hur stor kunskap finns det kring barn och ungdomar och filosoferande och vad finns det för vinster med att låta barn från tidig ålder ägna sig åt filosofiska frågor? Filosofiska rummet gästas av studenterna Ines Linder och Betelihm Abraha, Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl -
Vad är ljus? En fysiker, en fotograf och en forskare och ljusdesigner försöker kasta ljus över frågan. Johannes Lindén, Lars Dareberg och Johanna Enger samtalar med programledare Lars Mogensen.
Kräver ljus ett öga, att någon ser det, för att finnas? Kan man säga att ljus finns över huvud taget? Lars Mogensen ställer frågor till tre ljushuvuden. Producent är Thomas Lunderquist. -
USA går till val nästa vecka. Den mest polariserade valrörelsen någonsin enligt bedömarna. Vad gör polariseringen med ett samhälle och vad är dess motgift?'
Polarisering har fått en allt bredare innebörd och bland annat lett till uppfattningen att den som inte är med dig är emot dig. Den som tycker annorlunda vill dig illa och med det följer misstro och rädsla. Lever vi i en särskilt polariserad tid med växande motsättningar? Vad är dess näring? Hur ska vi i så fall hantera det?Filosofiska rummet gästas av Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och Erika Bjerström klimatkorrespondent på SVT som under många år följt utvecklingen i USA både som korrespondent och utrikeskommentator. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl -
År 2009 formulerade en studiecirkel i Stockholm ett begrepp som fått en stor spridning på landets institutioner och lärosäten. Enligt Skolverket kan normkritisk pedagogik motverka strukturell rasism.
Enligt andra har normkritiken förbluffande okritiskt blivit till en norm höjd över all kritik, ja, snarast till en tvingande dogm.Lotta Björkman är doktorand i pedagogik och var med och myntade begreppet. Emelie Bardon är dansare och ger en kurs i normkritisk dans på Musikhögskolan i Malmö. Anna-Karin Wyndhamn är doktor i pedagogik och aktuell med boken Genusdoktrinen tillsammans med Ivar Arpi. Thomas Steinfeld är kulturvetare och före detta kulturchef för Süddeutsche Zeitung.I Filosofiska rummet möts de i ett förutsättningslöst samtal om, för och emot normkritik, under ledning av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. -
Martin Hägglunds bok Vårt enda liv sekulär tro och andlig frihet gör segertåg över världen och i USA har han fått en akademisk stjärnstatus. Frågan är om han blir profet i sitt eget land.
Hur kommer det sig att en bok om sekulär tro och socialism har blivit en sådan framgång? Vägen till Martin Hägglunds politiska vision om en demokratisk socialism bygger på insikten om människans dödlighet och vårt ansvar att ta vara på det enda liv vi har. Hägglund utgår från Marx när han målar upp en ny världsordning, där han gör upp med dagens marknadsekonomiska lösningar och religiösa övertygelser om ett evigt liv. Är Gud och kapitalismen ett hinder för en demokratisk och ekologisk hållbar framtid? Filosofiska rummet gästas av teologen Petra Carlsson, författaren och chefsredaktören Göran Greider och kritikern och författaren Hynek Pallas.Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl -
I den rådande globala andhämtningen borde kunna finnas utrymme för nya framtidsvisioner. Bengt Brülde, Torill Kornfeldt och Dan Jönsson diskuterar värdet - och den eventuella frånvaron - av sådana.
Framtidsvisioner kan te sig olika mycket realistiska eller utopiska, och olika mycket optimistiska eller dystopiska. Behöver vi skapa sådana berättelser om framtiden för att ingjuta oss hopp och en känsla av mening och riktning, och är det i själva verket berättelserna, eller kanske snarare den slumpvisa politiska och teknologiska utvecklingen, som skapar framtiden?Filosofen Bengt Brülde samtalar med vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt och kulturditon Dan Jönsson, inför publik på berättarresidenset Hedlandet i Torna Hällestad.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. -
Hur ska vi förstå och hantera lidandet i en tid av välstånd och pandemi och hur förhåller sig ideologi och kultur till lidandet?
Meningen med lidandet tillhör mänsklighetens eviga frågor och varje tid och varje kultur söker sina svar. Idag är psykisk ohälsa mer eller mindre en folksjukdom. När vi dessutom drabbats av en pandemi, som begränsat våra möjligheter till ett liv vi vant oss vid har lidandet fått en allt större aktualitet. Men har lidandet verkligen ökat eller har vi andra krav på vad som är ett gott liv idag? När blir det existentiella lidandet en sjukdom?Filosofiska rummet gästas av psykiatrikern Christian Rück, idéhistorikern Karolina Enquist Källgren och filosofen Fredrik Svenaeus.Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl - もっと表示する
