エピソード
-
Hotellstäderskans osynliga arbete granskas i studie.
En del gäster tittar bort när de möter hotellstäderskan i korridoren. ”Det känns som man är osynlig när man är städerska”, säger Susanna Heldt Cassel.
Susanna forskar om turism och social hållbarhet och jobbar nu tillsammans med hotellstäderskor för att få veta mer om deras jobb. Många som arbetar med städning är utlandsfödda kvinnor och kvinnor på sitt första jobb.
Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira Björnfot -
Under decennier har forskare försökt följa ålens mytomspunna resa till Sargassohavet. Men försöken har aldrig lyckats helt förrän nu.
Ålforskaren Håkan Westerberg har löst ett hundraårigt mysterium. Han har följt den mystiska sista dödsresan som ålen gör, från sitt hem i europeiska sjöar, till Sargassohavet på andra sidan Atlanten. Hör om expeditionerna från ett flytande labb och den hängivna forskning som kan innebära räddningen för den hotade ålen.
Reporter: Emelie Bredmar.
-
エピソードを見逃しましたか？
-
Nils Carlsson kämpar mot mördarsniglar, glupska jätteabborrar och träd som förstör hus och vägar med sina rötter. En oreda som också kostar väldigt mycket pengar, visar en färsk rapport.
I Sverige är Skåne genom sitt läge allra mest utsatt för invasioner söderifrån. I Vetenskapsradion Forskarliv möter vi Nils Carlsson som jobbar där som expert på dom här frågorna.
Vi hör om hur en vanlig dag på jobbet kan se ut i kampen för att försvara våra egna arter mot hoten utifrån, och om den stora katastrofen i och kring Victoriasjön som orsakades av att en enda fiskart planterades in.
Programledare: Björn Gunér
[email protected]
Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Reimar hoppade helt över pensionen. Jag känner mig som 94-åring fullkomligt i klass med alla jag möter, säger han. Var tredje pensionär i Sverige fortsätter gå till jobbet.
Att jobbet känns meningsfullt, både för en själv och andra, är den viktigaste drivkraften till att arbeta efter pensionen. Forskaren Isabell Hansson vid Göteborgs universitet har under flera år följt 6 000 personer i pensionsåldern.
I programmet möter vi också företagsledaren Reimar Westerlind. Han fyller snart 94 och jobbar på som vanligt. Han är omgiven av unga direktörer men vill inte trappa ned. ”Jag har ju lagrat på mig grejer som är viktigt för andra människor och då går man ju inte hem och sätter sig och tittar på TV”, säger han.
Barnmorskorna Marianne Kördel och Ulrika Sabzwari håller ställningarna på Akademiska sjukhusets kvinnoklinik. Marianne är arbetsledare på förlossningen och Ulrika jobbar på gynakuten. Larm, stress och spring tog inte slut vid 65. Med sin erfarenhet bidrar de till lugn bland yngre medarbetare. När det blir akut vill man ha det äldre gardet vid sin sida.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot -
Historikern Cecilia Riving undersöker hur människor som varit intagna på Hospital själva berättar om sina upplevelser. Tullkontrollören Olof skrev 13 sidor om sin obehagliga resa till Köpenhamn i juni 1887.
Olof tog båten Kristiania från Göteborg till Köpenhamn för att få hjälp med sina halsbesvär. På hotellet träffar han en grosshandlare som han börjar umgås med. Men i den ljusa försommarnatten börjar han känna att det är något som inte stämmer.
Psykiatrihistoria handlar ofta om vård och behandling. Men det saknas forskning kring hur patienterna själva upplevde sin situation. Historikern Cecilia Rivning går igenom journaler från Lunds hospital och Konradsbergs hospital i Stockholm.
"Vi vet i princip ingenting om hur psykiatriska patienter har upplevt sina egna livsförhållanden, men deras upplevelser och verklighet är lika viktiga som andra människors upplevelser vid den här tiden", säger Cecilia Riving.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar Cecilia Riving om Tullkontrollörens resa. Vi får också höra om psykiatrisk vård i första klass och läkarens roll innan det fanns medicinsk behandling.
Medverkande: Cecilia Riving
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot -
Tänk dig ett sommarjobb där du får åka runt och besöka stränder och havsområden längs kusterna i hela Europa. I Vetenskapsradion forskarliv går vi ombord på Stockholms universitets forskningsfartyg R/V Electra af Askö.
Expeditionen samlar in prover och mäter på land och i vatten, vilka mikroorganismer, djur och växter, vilka föroreningar och kemiska egenskaper som finns.
Målet är att kunna jämföra miljötillståndet mellan länder och naturtyper bättre än tidigare, tack vare att prover samlas in på exakt samma sätt överallt.
Det blir många, långa månader med intensivt arbete som kräver stor anpassningsförmåga.
Men det är också en resa med många upplevelser som svenska kanelbullar, unika djurmöten och massvis av plastskräp.
Reporter Sara Sällström
Ljudmix Elvira Björnfot -
Mikael Landén råder sina patienter att leva som Skalman - rutiner viktigt vid Bipolär sjukdom.
Många av oss har varit uppvarvade och babblat lite för mycket emellanåt. Men för en del kan det i perioder bli megamax, man har otroligt mycket energi och är helt omöjlig att stoppa. Kanske är det något som inte stämmer.
Mikael Landén är en av världens främsta forskare på bipolär sjukdom. Under många år har han i studier följt personer med bipolär sjukdom för att se hur sjukdomen förändras över tid. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om bipolär sjukdom och vad det finns för hjälp att få. Vi möter också Fanny Follin som svängt kraftigt mellan depressioner och en känsla av att vara bäst på allt.
Reportrar: Tora Tomasdottir och Cecilia Ohlén.
-
Brian Cox är professor i fysik vid universitetet i Manchester. När han som partikelfysiker förklarar Higgs-partikeln i intervjuer upptäcker BBC en förmåga som gör honom till en ny David Attenborough.
Nu reser Brian Cox världen runt och gör TV-program och scenshower om allt från rymdforskning till mänsklighetens ursprung. För honom är det viktigt inte bara att få ut den kunskap programmen handlar om, utan också att förmedla hur kunskap tas fram med vetenskapliga metoder.
Men den första erfarenheten av att stå på scen inför en stor publik kommer från när han spelade i ett band som var förband till Europe på en Europaturné. Programmet sändes första gången i mars 2023.
Medverkande: Brian Cox
Programledare: Camilla Widebeck -
Samtidigt som medierna fylls av bilder och tips på extrem träning, så rör vi på oss allt mindre totalt sett. Men kanske krävs det inte så mycket för att vända det här så att vi kan må bättre, hålla längre, och ha roligare, menar idrotts- och hälsoforskaren Elin Ekblom Bak.
I vårt moderna samhälle har vi byggt bort behovet att röra oss i vardagen och de som ännu har fysiskt krävande yrken blir snarare utslitna än vältränade, säger Elin Ekblom Bak. Hon forskar på hälsoeffekten av olika former av fysisk aktivitet, och konstaterar att lugnare idrotter som golf och gåfotboll kan göra stor nytta, särskilt för äldre. Det viktigaste är att fundera på vad man faktiskt tycker om att göra, säger hon, och för många hjälper det att göra saker tillsammans med andra.
Ett annat sätt att studera fysisk aktivitet och hälsa som hon ägnar sig åt är att följa utvecklingen över tid i stora datamaterial, till exempel de hälsoundersökningar som allt fler anställda gör på bekostnad av sin arbetsgivare. Det här är en enorm resurs säger Elin Ekblom Bak, även om resultaten kan vara nedslående. Men samtidigt finns det mycket som kan göras på arbetsplatserna, för att få in mer fysisk aktivitet i jobbvardagen.
Medverkande: Elin Ekblom Bak, Docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, Stockholm. Programmet sändes första gången i september 2022.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Skilsmässor ökar bland svenskar över 60 år.
Ellen hade varit gift i 40 år när hon på nyårsdagens morgon packade två blå Ikeakassar och lämnade maken för alltid.
– När man gör sådana saker tänker man är det här verkligt. Hjärtat bankar hårt och man tar ett steg som man tänkt på så oerhört länge, säger Ellen, som egentligen heter något annat.
Skilsmässor bland de som är 60+ har fördubblats i Sverige sedan millennieskiftet. Torbjörn Bildtgård på Stockholms universitet forskar om äldres relationer. I sin senaste studie intervjuar han 37 personer som skilt sig efter 60.
– Är man i dag 60 år så kan man se fram emot 15 år i hyggligt god hälsa, plus några år till, och det är en lång tid att leva med någon man inte trivs med, säger Torbjörn Bildtgård.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om grå skilsmässor och vi får också höra Ellens historia.
Medverkande: Torbjörn Bildtgård, docent i sociologi, Stockholms universitet. Ellen som skilde sig när hon var 68 år.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot -
Det är skillnad på att känna sig ensam, och att leva ett liv utan sociala kontakter, säger psykologiforskaren George Pavlidis som forskar om äldre och deras sociala relation. Och hur det påverkar hälsan.
När man frågar gamla i södra Europa, till exempel i Grekland, är det en större andel som säger att de känner sig ensamma, än i Sverige, trots att de ofta har fler sociala kontakter. I Sverige är det däremot få som säger att de känner sig ensamma, trots att de har väldigt få kontakter. Samtidigt kan de säga att de har väldigt få meningsfulla kontakter och att de är väldigt missnöjda med det. Och i Sverige är det relativt många äldre med depression, som sannolikt är kopplat till det. Men hur kommer det sig då att svenska äldre sällan säger att de känner sig ensamma?
Sådant forskar George Pavlidis om, vid Linköpings universitet.I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om hur han lämnade livet i proffsbasketen, och vad det var i det som gjorde att han blev just psykologiforskare. Programmet sändes första gången i januari 2023.
Lena Nordlund
[email protected] -
Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven.
Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.
Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar hon om barnens brev till Selma. Programmet sändes första gången i april 2023.
Reporter: Björn Gunér.
-
Margit och Yngve från Nyköping berättar sin kärlekssaga. De bor i varsin lägenhet men umgås varje dag.
Genusforskaren Linn Sandberg är redaktör för den nya boken Äldres Sexualitet - hälsa, rättigheter och njutning. "Det finns en föreställning om att lusten alltid måste minska med åren, men ofta har det med andra omständigheter att göra", säger Linn Sandberg.
I Vetenskapsradion Forskarliv berättar också Margit Årstrand och Yngve Lundholm om sin kärlek. De träffades i åttioårsåldern och Margit kallar Yngve för sin dagbo. Programmet sändes första gången i februari 2023.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot -
Varje år drabbas runt 50 simmare i Vansbrosimmet av något som kallas simningsorsakat lungödem, SIPE. De får vätska i lungorna, men inte utifrån utan inifrån sin egen kropp. Maria Hårdstedt, läkare i Falun, forskar på Vansbrosimmarna.
Problemet har ökat i takt med att alltfler deltar i simlopp på öppet vatten, och i början förstod ingen vad lungproblemen berodde på.
Maria Hårdstedt har Vansbrosimmet som forskningslabb
Läkaren Maria Hårdstedt forskar sedan några år tillbaka om detta, med simmarna i Vansbrosimmet som sitt "forskningslabb". Med mobil utrustning finns de på plats i målområdet och undersöker alla dem som varit tvungna att bryta på grund av lungproblem.
Vansbrosimmet är perfekt för att studera det här - det är Sveriges största simlopp på öppet vatten, med runt 13 000 deltagare i alla lopp - i alla åldrar. En annan fördel är att det ungefär lika många män, som kvinnor som deltar och att det är en blandning av elitsimmare och amatörer, med olika mycket simvana och erfarenhet av simning i öppet vatten. Så när de ska studera problemet får de automatiskt stora grupper att jämföra med varandra.
Lena Nordlund
[email protected] -
För 200 miljoner år sedan var Östersjön en stor dal där dinosaurier vandrade fritt mellan Polen och Sverige.
När Grzegorz Niedźwiedzkis stora kärlek Kaisa flyttar till Sverige följer han efter. Han börjar leta dinosaurieben i Skåne trots att många före honom gett upp. Ingen har någonsin hittat stora ben från enorma köttätande dinosaurier i Sverige.
200 miljoner år gamla dinosaurieben hittas i SverigeMen efter många långa timmar i skogarna hittar Grzegorz ben som får hela forskarvärlden att dra efter andan. Och det visar sig att den polska paleontologen vänder upp och ner på föreställningen om när de stora dinosaurierna levde på vår jord.
Reporter Monika Titor
Slutmix Girilal Baars
Mikael Borgert är Grzegorz Niedźwiedzkis röst i svensk översättning. -
Kevan Shokat hittade en lönndörr i det muterade cancerproteinet. Det har lett till en vändpunkt för behandling av de vanligaste cancrarna - lugncancer, tjocktarmscancer och bukspottkörtelcancer.
Han lyckades knäcka nöten - eller det som snarare var ett litet och runt protein. Där hittade han en lönndörr som öppnade nya möjligheter. Det handlar om muterade K-rasproteinet ( G12C).
Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i USA, skapade en molekyl som fäster vid proteinet och låser fast det i ett inaktivt läge, så att celldelning upphör.
Vetenskapsradion Forskarliv hör du om hur allt började i ett tryckeri där han tryckte affischer för Boby Dylan, Greatful Deads, Talking Heads och The English Beat.
Medverkar gör Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Francisco, USA, samt Karin Westman i Uppsala med icke-småcellig lungcancer med spridda tumörer och som får behandling med hans upptäckt.
Reporter: Annika Östman
Producent Cecilia Ohlén -
Personer som arbetar och ändå lever i fattigdom har länge varit ensamma mammor. Men nu har de ensamma mammorna fått det bättre. Istället är det män med otrygga jobb som lever fattigast i Sverige.
Den typiskt manliga arbetsmarknaden har förändrats, många industriarbeten har försvunnit och fler män arbetar nu i mer osäkra servicejobb. Lovisa Broström är doktor i ekonomisk historia och lektor i socialt arbete på Göteborgs universitet. Hennes studier visar att fler som är arbetande fattiga fastnar i låga inkomster. I den här gruppen är det nu flest män. En förklaring kan vara att det är vanligare att män inte går ut gymnasieskolan med godkända betyg.
Medverkande:
Hamza, som arbetar som matbud
Forskaren Lovisa BroströmReporter Cecilia Ohlén
-
Vid en bilkrock löper kvinnor en större risk att skadas allvarligt. En av förklaringarna kan ligga i att dagens bilar bara krocktestas på manliga krockdockor. Med det kan det bli ändring på nu.
Möt Astrid Linder, den kvinnliga krockdockans "mamma", som under sin doktorandtid chockerades av de mörka siffrorna i olycksstatistiken. Kvinnor löper en betydligt högre risk att skadas i en olyckssituation och krocktesterna för dagens bilar utgår från en manlig norm. Nu är världens första kvinnliga krockdocka klar och redo att förändra olycksstatistiken.
Medverkande:
Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och adjungerad professor på Chalmers.
Tommy Pettersson, forskningsingenjör på VTI.
Fredrik Gustavsson, tekniker på VTI.Cecilia Ohlén och Emelie Bredmar
[email protected] -
Flera hälsofördelar med potensmedel - men ska skrivas ut av läkare
Potensproblem är vanligt och ökar med åren. Nu visar en liten studie i Göteborg att potensmedel kan förbättra hälsan för patienter med typ 2 diabetes. 18 personer har i ett försök fått ta potensmedlet Tadalafil som tillägg till sin vanliga diabetesbehandling. Efter bara några veckor sänktes deras långtidsblodsocker. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar professorn Per-Anders Jansson hur det här hänger ihop och vi får också höra om Viagras historia.
Reporter Cecilia Ohlén
[email protected] -
Hur mycket tål den här dörren och hur tjock ska betongen vara? Kärnvapenforskaren Martin Goliath får allt konkretare frågor i en orolig tid.
Martin Goliath forskar om atombomber och deras verkan på Totalförsvarets forskningsinstitut. Han tror inte att vi på allvar behöver vara rädda för en kärnvapenattack. Samtidigt behöver vi veta mer om vad en atombomb mot Sverige skulle kunna innebära. Nyligen kom hans rapport om ett tänkt angrepp mot Nynäshamn.
Reporter Björn Gunér.
- もっと表示する
