エピソード
-
Välkommen in till den svenska kriminallitteraturens hjärttrakter! Vi åker hem till författaren Lars Keplers arbetsrum, och möter författarparet Alexandra och Alexander Ahndoril.
I det här arbetsrummet skapas en fiktiv värld fylld av blod och våld, och av människor som försöker hantera sina liv i skuggan av våldets konsekvenser. Här formas också polisen Joona Linnas öde, huvudpersonen i Keplers universum. Åtta framgångsrika böcker har det blivit hittills i serien, böckerna har sålt i mer än 15 miljoner exemplar i mer än 60 länder. Senare i höst kommer den nionde boken "Spindeln". Men hur går det egentligen till när två gifta författare skriver ihop? Vilken betydelse har ergonomin för det färdiga bokresultatet? Och vad händer i rummet när författarna är oense om vilken väg berättelsen ska ta?Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström -
När författaren Agneta Pleijel som femtonåring läste Anne Franks dagbok greps hon omedelbart av det tragiska ödet, men också av hur den unga Anne skriver om relationen mellan henne och modern: "Det är en mognadsprocess beskriven med hela det stilistiska registret det är en författare som skriver!"
Detta är en repris av Kulturlivet med Gunnar Bolin som sändes första gången 29 november 2021.ANNE FRANKS DAGBOK MEST LÄSTA SKILDRINGEN AV NAZISMENS BROTTAnne Frank (1929 - 1944) föddes i Frankfurt, Tyskland. När Hitler kom till makten 1933 flyttade familjen till Amsterdam i Holland.Redan som liten var hon mycket intresserad av att läsa och hitta på sagor och berättelser. På sin 13-årsdag fick hon en dagbok i present. En knapp månad senare, 5 juli 1942, gick familjen under jorden. De gömde sig i drygt två år och Anne Frank skrev hela tiden i dagboken, men också andra berättelser.4 augusti 1944 upptäcktes de av SS och fördes till läger, först i Holland och senare Auschwitz. Anne och systern hamnade slutligen i lägret Bergen-Belsen, där de dog av tyfus och svält i februari 1945.Endast fadern Otto Frank överlevde och tog hand om dagböckerna när han återvände till Amsterdam efter kriget. Den gavs ut första gången 1947 och på svenska 1953. Då var känsliga stycken strukna, till exempel de om Annes sexuella uppvaknande eller hennes såriga relation till modern. 1997 gavs den oavkortade originalutgåvan ut på engelska, 2005 på svenska i översättning av Per Holmer.AGNETA PLEIJEL EN AV SVERIGES FRÄMSTA FÖRFATTAREAgneta Pleijel är en av Sveriges främsta, kritikerhyllade och lästa författare med romaner som romandebuten Vindspejaren, Lord Nevermore, Fungi, En vinter i Stockholm, Spådomen en flickas memoarer och Doften av en man.Hon har också skrivit poesi, dramatik bland annat Kollontaj och arbetat som kulturjournalist och kulturchef. Agneta Pleijels verk har översatts till många språk och belönats med en mängd priser. Hon är professor emerita och åren 19882015 var hon ledamot av Samfundet De nio.GUNNAR BOLIN KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: Hovjuvelerarens barn och Bibliotekarien i Magdeburg.Producent: Maria Götselius -
エピソードを見逃しましたか？
-
I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda.
Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit. -
Hur går det till när en helt vanlig konsert plötsligt blir - unik? Vad är det som händer mellan scen och folkhav, mellan publik och artist? Möt artisterna Sabina Ddumba och Tallest Man On Earth.
Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström -
Norska författaren Ingvild Rishøi gästar Marie Lundström. Hennes böcker "Vinternoveller" och "Stargate" tycks ha en särskilt förmåga att ingjuta både tårar och hopp.
I Ingvild Rishøis böcker heter personerna ibland precis som de gör i Astrid Lindgrens värld. I romanen "Stargate" får vi till exempel möta 10-åriga Ronja och den snälle Alfred. Ronjas 16-åriga syster har tagit över som försäljare av granar efter att deras periodande pappa misslyckats med att behålla även det här jobbet.För att kunna skriva romanen har Ingvild Rishøi själv arbetat som julgransförsäljare. I Lundströms Bokradio berättar hon om svårigheterna med att skriva och kraven på sig själv, men också om hur det går till att övervinna motståndet. Vare sig Rishøi skriver om interner på fängelset, barn som är rädda för socialen eller mammor utan pengar, söker hon det som är djupast gemensamt hos oss människor. Och där har Astrid Lindgrens skicklighet länge varit en inspirationskälla."Jag kände igen mig i alla hennes barnboksfigurer.", säger Ingvild Rishøi i Lundströms Bokradio. "Men de är ju inte för de är som jag - utan för att hon är så bra!"Programledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent) -
I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda.
Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit. -
Om du sjunger i kör har du förmodligen sjungit Förklädd gud Sveriges mest älskade verk, med musik av Lars-Erik Larsson och text av Hjalmar Gullberg. Det skrevs för radiopubliken och sändes första gången 1940.
Förklädd gud kom till under brinnande världskrig, i en tid då radions uppdateringar från Europa fyllde hemmen och behovet av tröst var stort. Över 80 år senare fortsätter verket att påverka människor. Men vad är det som gör det så speciellt?Följ med på en resa i Förklädd guds värld, från första tonen och ordet till de sista. Finns originalnoterna och uruppförandet kvar i radioarkiven? Och hur är det att sätta upp Förklädd gud under pandemin?I programmet medverkar kulturjournalisten Camilla Lundberg, Mark Levengood, sopranen Charlotta Huldt Ramberg, barytonen Marcus Jupither, körledaren för Con Brio-kören Liselotte Öhman och Jockum Ripma, samt Sveriges Radios medarbetare Fredrik Rådström och Claes Hollander.En P2 dokumentär från 2022 av Antonio de la Cruz. -
Vilken är den viktigaste frågan inom arkitektur och stadsplanering just nu? Bråket om fina och fula hus eller vikten av att bygga klimatsmart inför framtiden? Eller kanske båda?
P1 Kultur har stämt träff i ett av de omdebatterade höghusen "Norra tornen" vid Torsplan i Stockholm med två av arkitekturens starka röster: Annica Kvint, arkitekturskribent och redaktör för tidskriften Arkitektur och Eric Norin, arkitekt och aktiv inom rörelsen Arkitekturupproret.Den nya stadsdelen Hagastaden förenar Stockholm med Solna och den högt exploaterade ytan och kvartersbebyggelsen där väcker frågor om hur många människor som får plats på ett ganska begränsat utrymme. Hur många träd och hur många kvadratmeter lekyta behövs i en modern stad egentligen? Och vem bestämmer vad som är vackert?Programledare: Mårten Arndtzén Producent: Nina Asarnoj -
En favorit i repris från Kulturlivet med Gunnar Bolin. Här med författaren Sigrid Combüchen som håller tangodansaren Osvaldo Zotto som en av de främsta. Hon har älskat tango sedan barnsben: "Tangon förkroppsligar i sin oerhörda mångsidighet väldigt mycket av vad jag känner och tänker och känt och tänkt, alltid"
OSVALDO ZOTTO EN LEGENDARISK TANGODANSAREOsvaldo Zotto (1963-2010) föddes i Argentina och växte upp i ett område i Buenos Aires som präglades av tangodans. Zotto utvecklade sin egen stil och blev ett av dom största namnen inom tango känd för sin minimalistiska, eleganta och känslosamma stil. Han och mångåriga danspartnern Lorena Ermocida var också omtyckta tangolärare. Under många år var dom även ett par privat. Osvaldo Zotto dog av en hjärtattack i sitt hem i Buenos Aires 2010.FÖRFATTAREN SIGRID COMBÜCHEN BEUNDRAR ZOTTOS PERFEKTION Sigrid Combüchen är författare och kulturjournalist. Hon var 18 år när hon debuterade som författare 1960 med romanen "Ett rumsrent sällskap" och har sedan dess gett ut ett stor antal böcker, exempelvis "Korta och långa kapitel", "Byron, en roman", "En simtur i sundet", "Den umbärliga en bok om Ida Bäckmann" och "Sidonie och Nathalie". Sigrid Combüchen har fått många litterära utmärkelser och 2010 belönades hennes "Spill. En damroman" med Augustpriset.I avsnittet medverkar också litteraturvetaren, kulturskribenten och tangoexperten Fredrik Agell.GUNNAR BOLIN KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: Hovjuvelerarens barn och Bibliotekarien i Magdeburg.Producent: Maria Götselius -
I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda.
Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit. -
Evert Taube följde sin egen väg och var lika ofta ur tiden som i den. Drömmen om att bli erkänd författare och skriva den stora romanen fanns alltid där under tiden skrev han flera av våra mest älskade sommarvisor. En P2 Dokumentär.
Detta är del 3 i vår serie Visgiganten Evert Taube. De tidigare delarna finns nedan.Det är som att var än Evert befann sig så måste han skriva och berätta om det. En impressionist som i ord och ton målat allt från Fritiof Anderssons robusta äventyr till Rönnerdahls skimrande skärgårdsidyll.Pampas, Shanghai, Bohuslän och Stockholms skärgård, allt kunde blandas i samma visa.Genom radioapparaterna och turnéerna tog han för länge sedan världen in i folkhemmet. I vår tid kan visorna och berättelserna fortfarande väcka drömmar för den som vill ut, men också hjälpa den som kommit hit att förstå Sverige.I programmet hörs både Everts och andras röster ur arkiven. Medverkar gör också musikvetaren Johanna Broman Åkesson, kompositören och musikproducenten Peter Nordahl och musikerna Sofia Karlsson och Päyam Tabatabayi.Research, ljudläggning och produktion: Eva Schöier Presentation: Staffan SchöierEn P2 dokumentär från 2021. -
P1 Kultur på plats sänder från gotländska Närsholmen och vänder blicken mot nordost och Tove Janssons övärld i Finska viken. Där skrev hon bland annat Sommarboken som fyller 50 år i år. Sommargotlänningarna Anneli Dufva och Håkan Östlundh medverkar.
Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Estrid Holm -
Möt de båda översättarna Jasim Mohamed och Kholod Saghir i ett samtal med Fredrik Wadström om översättandets magi och flerspråkighetens snårskog.
Jasim Mohamed är poet och översättare med fyra egna diktsamlingar och en lång rad översättningar av poesi både från arabiska till svenska och åt andra hållet. Bland annat har han översatt Bruno K Öijer till arabiska. Hans senaste diktsamling heter "Uppror mot ingen".Kholod Saghir arbetar ofta ihop med svenska poeter och översättare när hon tolkar litteratur från både arabiska och franska. Hon är också en av grundarna av gruppen Shaerat där kvinnliga poeter och översättare från Sverige och Mellanöstern arbetat tillsammans i mer än tio års tid.Ett reportage av Fredrik Wadström. -
I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda.
Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit. -
Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken. En P2 dokumentär.
Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat.Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.En P2 dokumentär från 2021 av Irma Norrman. -
Snart händer det: Beyoncé släpper sitt första album på sex år. Men måste man som artist släppa album i dag? Vad spelar albumet för roll? Vi reder ut med rapparen Jaqe och musikjournalisten Jesper Robild.
Programledare: Felicia Frithiof Reporter: Amanda Lindström Producenter: Saman Bakhtiari och Felicia Frithiof -
Följ med Katarina Wikars på en vandring i Klarabohemen Nils Ferlins spår och lyssna på Jenny Wilsons musikaliska nytolkning av en av Ferlins mest omtyckta dikter.
Nils Ferlin hör till våra mest tidlösa och älskade poeter. Han föddes 1898 och dog en höstdag1961. Han förknippas med Klarakvarteren i Stockholm, vurmade för slarviga ord och hade inte alltid någonstans att bo.I Katarina Wikars program kommer vi att få en musikalisk nytolkning av dikten "Stjärnorna kvittar det lika" av musikern Jenny Wilson. Och vi kommer att få höra mer om de dikter som efter hans död hittades i spånkoffertar och resväskor. Vi möter släktingar, författare och andra som har någon slags relation till Ferlin. Vilka strofer kan de citera utantill?Medverkande:Hans Rutberg, syskonbarnbarn och författareMikaela Valtersson, barnbarn till Nils Ferlins flickvän Beth LagerlundFörfattaren och journalisten Jesper Högström Stadsguide Peter FriskProducenter: Anna-Karin Ivarsson och Fredrik WadströmUr arkivet:Nils Ferlins hustru Henny FerlinKlipp ur SVT:s På Spåret (2012) med Olle Ljungström, Kristian Luuk och Fredrik Lindström.Författaren Lars Forssell.Jenny Wilson med Nils Ferlins Stjärnorna kvitta det likaI programmet hörs också för första gången Jenny Wilsons nytolkning av Nils Ferlins Stjärnorna kvitta det lika som hon gjort speciellt för Lundströms Bokradio.Cornelis Vreeswijk hörs också med en bit ut hans "Balladen om Nils Johan Einar Ferlin".Uppläsningar av: Nils Ferlin (arkiv) och Abbe Åström.Programmet sändes första gången i november 2021. -
I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda.
Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:23 juli: AproPovel del 4: Plattvax och inspiratörer30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit. -
Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. En P2 Dokumentär.
I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En P2 dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier. -
I september är det 10 år sedan Tinder lanserades. Har dejtingappen förändrat inte bara dejtingkulturen utan även relationsromanen? Författarna Maria Maunsbach och Amanda Romare diskuterar över en kall dryck på Möllevångstorget i Malmö.
Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof - もっと表示する
