Östeuropa Podcasts
-
Putin är pressad under västs sanktioner. Nu framträder en spricka i den vanligtvis så putsade fasaden när Putin tappade tålamodet i ett möte om industriproduktionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den ryske ministern för handel och industri, Denis Manturov, lade fram en rapport om att allt gick utmärkt inom rysk flygplans- och helikoptertillverkning. Då avbröt den ryske presidenten och sa att han hade helt andra uppgifter.
Hör dessutom överstelöjtnant Joakim Paasikivi och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren kommentera helikopterkraschen, där bland andra Ukrainas inrikesminister omkom.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Jakob Lalér -
Djurens högdjur Skansen-Jonas besöker Ekstedt Pod och snackar just, djur. Jonas bjuder på handfasta och konkreta tips vid björnmöten. Ska man vara så vänlig att mata björnen med bär? Det diskuteras djurparker och i synnhet parker som kan lokaliseras i östeuropa vilka tenderar att ha en förkärlek till betong. Jesper får lite smisk på fingrarna i sin kunskap om livsfarliga björnar. Finns det några giftiga dödsfåglar? Allt du velat veta om det relativt breda begreppet djur helt enkelt. För att få Ekstedt Pod att rulla så är vi beroende av lite ekonomisk skjuts från våra lyssnare. Därför är detta avsnitt en klippt version. För att komma in i den Ekstedsta värmen och ta del av fulla avsnitt från både sporten och vetenskapens värld är du varmt välkommen att besöka www.patreon.com/ekstedtpod för att donera en peng. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi håller höjden på källor, refererar rubriker, njuter av natur, ser positiv utveckling i Östeuropa och svårigheter likaså.
-
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har omfattande sanktionspaket införts mot Ryssland. Med vad är sanktioner egentligen, finns det olika typer och hur effektiva är de?
I det nya avsnittet av UD-podden reder Kristoffer Triumf ut dessa frågor tillsammans med UD:s sanktionssamordnare Josefin Simonsson Brodén, vid enheten för europeisk säkerhetspolitik och Linn Andersson, vid enheten för Östeuropa och Centralasien.
-
Varför träffar så många svenskar en kärlekspartner från andra länder? Varför vill svenska män gärna gifta sig med kvinnor från Sydostasien och Östeuropa? Är det den svenska feminismens fel? Handlar det om praktiska uppgörelser där båda parter har något att vinna? Är det ett moraliskt problem att unga kvinnor gifter sig med svenska män för att slippa undan fattigdom?
-
”Ukraina vinner kriget” /A. Åslund
Per Anders Åslund född 17 februari 1952, är en svensk ekonom och tidigare Senior Fellow vid Atlantiska rådet. Han är också ordförande i International Advisory Council vid Centre for Social and Economic Research (CASE).
Hans arbete har fokuserat på ekonomisk övergång från centralt planerade till marknadsekonomier. Åslund fungerade som ekonomisk rådgivare till regeringarna i Kirgizistan, Ryssland och Ukraina och var från 2003 chef för det ryska och eurasiska programmet vid Carnegie Endowment for International Peace.
Åslund var tidigt en förespråkare, för omfattande och radikala ekonomiska reformer i Ryssland och Östeuropa efter Sovjetunionens fall. Han arbetade på Peterson Institute for International Economics från 2006 till 2015. 2013 skrev David Frum att "Anders Åslund vid Peterson Institute är en av världens ledande experter på kollapsen av den planerade sovjetiska ekonomin. Från 2010 till 2013 och igen 2022 bidrog han till The Moscow Times, en "oberoende" engelskspråkig tidning; han är också en långvarig bidragsgivare till Kyiv Post.
Från 1989 till 1994 arbetade Åslund som professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm; och 1989 blev han grundare av Stockholm Institute of East European Economics.
Den 22 april 1990 publicerade Åslund en kontroversiell artikel i Dagens Nyheter, som drog paralleller mellan de kollapsande kommunistregimerna i Östeuropa och den socialdemokratiska politiken i Sverige. Han menade att Sverige hade en för stor offentlig sektor; stödde kommunistiska diktaturer, som Kuba, i tredje världen; och hade överdrivet statligt ingripande på livets alla områden. Det styrande svenska socialdemokratiska partiet motsatte sig Åslunds åsikter i dussintals artiklar. I juni 1990 uttryckte den socialdemokratiske statsministern Ingvar Carlsson allmän oenighet med Åslund i riksdagen. Oppositionsledaren Carl Bildt försvarade dock Åslund.
Från november 1991 till januari 1994 arbetade Åslund med Jeffrey Sachs och David Lipton som senior rådgivare till den ryska reformregeringen under president Boris Jeltsin och tillförordnad premiärminister Yegor Gaidar. Han arbetade också med vice premiärministrarna Anatolij Tjubais och Boris Fedorov. Åslund sammanfattade sina åsikter i sin bok "How Russia Became a Market Economy."
Efter sina erfarenheter i Ryssland arbetade Åslund som ekonomisk rådgivare åt Ukrainas president Leonid Kutjma från 1994 till 1997 och från 1998 till 2004 för Kirgizistans president Askar Akayev. Åslund har också arbetat mycket med ekonomisk politik i de baltiska länderna, först som medlem av International Baltic Economic Commission från 1991 till 1993, och senare som informell rådgivare till Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis från 2009. -Dombrovskis var premiärminister fram till 2014.
2016 utsågs Åslund till förvaltningsrådet för Ukrainas 23:e största bank, Kredyt Dnipro, som ägs av den ukrainske miljardären Viktor Pinchuk.Hans arbete i Ukraina gjorde honom till en högljudd kritiker av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy. Åslund satt i styrelsen för de ukrainska järnvägarna från juni 2018 till september 2020, då han "avskedades" av president Zelensky.
Zelenskyy kommenterade Åslunds avgång. Han hävdade att Åslund avgick eftersom den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyy och ledamöter av det ukrainska parlamentet "inte tror på god bolagsstyrning." Åslund hävdade att de utländska ledamöterna i tillsynsnämnderna för 13 stora statliga företag "enbart får förolämpningar och hinder från presidenten."
Anders Aslund bor permanent i Washington, DC, med sin fru Anna och deras två barn.
Optiskt så det förslår...
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.seFACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
”Ukraina vinner kriget” /A. Åslund Per Anders Åslund född 17 februari 1952, är en svensk ekonom och tidigare Senior Fellow vid Atlantiska rådet. Han är också ordförande i International Advisory Council vid Centre for Social and Economic Research (CASE). Hans arbete har fokuserat på ekonomisk övergång från centralt planerade till marknadsekonomier. Åslund fungerade som ekonomisk rådgivare till regeringarna i Kirgizistan, Ryssland och Ukraina och var från 2003 chef för det ryska och eurasiska programmet vid Carnegie Endowment for International Peace. Åslund var tidigt en förespråkare, för omfattande och radikala ekonomiska reformer i Ryssland och Östeuropa efter Sovjetunionens fall. Han arbetade på Peterson Institute for International Economics från 2006 till 2015. 2013 skrev David Frum att "Anders Åslund vid Peterson Institute är en av världens ledande experter på kollapsen av den planerade sovjetiska ekonomin. Från 2010 till 2013 och igen 2022 bidrog han till The Moscow Times, en "oberoende" engelskspråkig tidning; han är också en långvarig bidragsgivare till Kyiv Post. Från 1989 till 1994 arbetade Åslund som professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm; och 1989 blev han grundare av Stockholm Institute of East European Economics. Den 22 april 1990 publicerade Åslund en kontroversiell artikel i Dagens Nyheter, som drog paralleller mellan de kollapsande kommunistregimerna i Östeuropa och den socialdemokratiska politiken i Sverige. Han menade att Sverige hade en för stor offentlig sektor; stödde kommunistiska diktaturer, som Kuba, i tredje världen; och hade överdrivet statligt ingripande på livets alla områden. Det styrande svenska socialdemokratiska partiet motsatte sig Åslunds åsikter i dussintals artiklar. I juni 1990 uttryckte den socialdemokratiske statsministern Ingvar Carlsson allmän oenighet med Åslund i riksdagen. Oppositionsledaren Carl Bildt försvarade dock Åslund. Från november 1991 till januari 1994 arbetade Åslund med Jeffrey Sachs och David Lipton som senior rådgivare till den ryska reformregeringen under president Boris Jeltsin och tillförordnad premiärminister Yegor Gaidar. Han arbetade också med vice premiärministrarna Anatolij Tjubais och Boris Fedorov. Åslund sammanfattade sina åsikter i sin bok "How Russia Became a Market Economy." Efter sina erfarenheter i Ryssland arbetade Åslund som ekonomisk rådgivare åt Ukrainas president Leonid Kutjma från 1994 till 1997 och från 1998 till 2004 för Kirgizistans president Askar Akayev. Åslund har också arbetat mycket med ekonomisk politik i de baltiska länderna, först som medlem av International Baltic Economic Commission från 1991 till 1993, och senare som informell rådgivare till Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis från 2009. -Dombrovskis var premiärminister fram till 2014. 2016 utsågs Åslund till förvaltningsrådet för Ukrainas 23:e största bank, Kredyt Dnipro, som ägs av den ukrainske miljardären Viktor Pinchuk. Hans arbete i Ukraina gjorde honom till en högljudd kritiker av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy. Åslund satt i styrelsen för de ukrainska järnvägarna från juni 2018 till september 2020, då han "avskedades" av president Zelensky. Zelenskyy kommenterade Åslunds avgång. Han hävdade att Åslund avgick eftersom den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyy och ledamöter av det ukrainska parlamentet "inte tror på god bolagsstyrning." Åslund hävdade att de utländska ledamöterna i tillsynsnämnderna för 13 stora statliga företag "enbart får förolämpningar och hinder från presidenten." Anders Aslund bor permanent i Washington, DC, med sin fru Anna och deras två barn. Optiskt så det förslår... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Korrespondenterna Ivan Garcia (Bogotá), Sara Heyman (Global hälsa), Björn Djurberg (Peking) och Milan Djelevic (Östeuropa) berättar hur världen har repat sig efter covid-19.
Den här podden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.
Programledare: Helene Benno
-
Efter Tredje rikets kapitulation den 7 maj slutade samhället att fungera i det sönderbombande Tyskland. Mer än hälften av Tysklands 75 miljoner invånare befanns sig på fel plats. Utbombade, fördrivna, frigivna koncentrationslägerfångar, tvångsarbetare och krigsfångar drev omkring. Tyskarna stal, plundrade och svartabörshandlade för att överhuvudtaget överleva.
Svårigheterna gjorde att tyskarna knappast reflekterade över sin skuld, utan började se sig själva som offer. Samtidigt vittnar samtida källor om en förhöjd livskänsla inför de enorma svårigheterna och glädjen över att ha överlevt.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om boken Vargatider – Livet i Tyskland efter Tredje rikets fall 1945-1955 av Harald Jähner.
Kulturarbetare hamnade i den ovana situationen att slakta oxar, kvinnor i finklänningar röjde ruiner för att få tillgång till ransoneringskort och författaren och morfinisten Hans Fallada blev under en kort tid borgmästare.
Nedkämpandet av Tredje riket följdes av en enorm våldtäktsvåg framförallt av sovjetiska trupper. Ockupationsmakterna fick också stora problem med djupt traumatiserade tvångsarbetare som stal, mördade och ställde till oro.
Mer än hälften av människorna var på fel plats i det som återstod av Tyskland efter kriget. Det handlade om fördrivna tyskar från annekterade områden och tysktalande från områden utanför det gamla tyska riket; miljontals frigivna koncentrationslägerfångar och tvångsarbetare från hela Europa samt med tiden återvändande tyska soldater. Även judar flydde pogromer i Östeuropa till ett Tyskland som kontrollerades av ockupationsmakterna.
Under kriget och efter kriget var det kvinnorna som fick ta ansvar för att överleva tillsammans med sina barn - man stal och samarbetade för att inte svälta ihjäl och att få någonstans att bo. Besvikelsen var sedan ofta stor när deras män återvände från krigsfångenskap, bittra och aggressiva.
Lyssna också på vår serie om Tredje riket.
Musik: The Crucible (Act Three) av bzur, Storyblock Audio.
Bild: Ett utbombat Dresden den 17 september 1945.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Många judar trodde att upplysningen, frigörelsen och ett alltmer demokratiskt Europa skulle sätta stopp på den mångtusenåriga förföljelsen av dem. Deras förhoppningar krossades av pseudovetenskapliga rasteorier, nedärvt judehat som kyrkan vägrat släppa taget om och statligt understödda angrepp på judar i Östeuropa.
Nu väcktes drömmen om en judisk stat även bland sekulära judar. Till skillnad från de religiösa judar som väntade på att Messias skulle upprätta landet tog de bokstavligt talat spaden i handen. Den moderna sionismen hade fötts. Mannen som mer än någon annan kallas dess far var Theodor Herzl. Året är 1897, scenen är Basel och aktörerna var hundratals judar från hela Europa.
-
Många judar trodde att upplysningen, frigörelsen och ett alltmer demokratiskt Europa skulle sätta stopp på den mångtusenåriga förföljelsen av dem. Deras förhoppningar krossades av pseudovetenskapliga rasteorier, nedärvt judehat som kyrkan vägrat släppa taget om och statligt understödda angrepp på judar i Östeuropa.
Nu väcktes drömmen om en judisk stat även bland sekulära judar. Till skillnad från de religiösa judar som väntade på att Messias skulle upprätta landet tog de bokstavligt talat spaden i handen. Den moderna sionismen hade fötts. Mannen som mer än någon annan kallas dess far var Theodor Herzl. Året är 1897, scenen är Basel och aktörerna var hundratals judar från hela Europa.
-
Finlandisering blev under det kalla kriget en nedsättande beteckning på mindre staters följsamhet mot större grannländer. Men Finland lyckades trots allt upprätthålla ett nationellt oberoende till skillnad mot Baltikum och Östeuropa som hamnade under Stalins stövel.
Efter fortsättningskriget 1940-44 tvingades Finland till stora eftergifter och betala ett högt krigsskadestånd till Sovjetunionen. Det var osäkert om Finland ens skulle överleva som självständig stat. Spelreglerna för relationerna till Sovjetunionen kom att kodifierades i Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades i april 1948.
I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och författare till böckerna Finlands historia samt Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin.
Efter rikssprängningen 1809 blev Sveriges östra rikshalva storfurstendömet Finland inom det ryska imperiet. Men Finland fick behålla Gustav III:s lagstiftning och från 1863 tillät tsaren Alexander att den finska lantdagen kunde sammanträda regelbundet. Finland kom att utvecklas till en autonom del inom kejsardömet ända fram till att Finland utropade sin självständighet den 6 december 1917 i kaoset efter den Oktoberrevolutionen i Ryssland.
Under vinterkriget 1939-40 och fortsättningskriget 1940-44 slogs Finland tappert mot Röda armén för sitt oberoende. Efter stilleståndet ställdes Finland under de allierades kontrollkommission som helt kontrollerades av Sovjet. När fredsfördraget undertecknades 1947i Paris tvingades Finland tillbaka till 1940 års gränser, förlorade Petsamo i norr och tvingades betala ett krigsskadestånd på 300 miljoner dollar.
Finland tvingades upplösa 400 föreningar och lagföra de som Sovjetunionen uppfattade som skyldiga till kriget. I detta läge stod Finland risken att sovjetiseras som Baltikum och Östeuropa. Stalin yrkade att Finland skulle sluta ett avtal med Sovjetunionen om ”samarbete och vänskap” för att förhindra att Finland blev en del av Nato. Finland tvingades också tacka nej till Marshallhjälpen.
I Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades 1948 förband sig finska staten att avvärja varje angrepp som riktades mot Finland eller Sovjetunionen via finskt territorium. Resultatet blev en stor följsamhet från Finlands sida mot Sovjetunionens intressen under perioden 1948 till 1991 när Sovjetunionen kollapsade. Till den följd att parlamentarismens principer kom att frångås då Moskva gärna såg att president Urho Kekkonen, som hade kontakter med Sovjetisk underrättelsetjänst sedan 1944, skulle sitta kvar.
Efter att krigsskadeståndet var betalt kom också Finland att tjäna ekonomiskt på handelsutbytet med Sovjet. Samtidigt som man kunde ha ekonomiska relationer till Västeuropa.
Bild: Undertecknande av VSB-pakten mellan Finland och Sovjetunionen i Moskva den 6 april 1948. Undertecknad av den sovjetiske utrikesministern Vyacheslav Molotov, följt av den sovjetiske statschefen Josef Stalin. Till vänster om Stalin står Finlands statsminister Mauno Pekkala, till höger om Stalin utrikesministrarna Carl Enckell och Reinhold Svento, inrikesminister Yrjö Leino och riksdagsledamöterna Urho Kekkonen, Onni Peltonen och JO Söderhjelm. Wikipedia. Public Domain.
Musik: Pisces av Humans Win (formerly Lance Conrad), Soundblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Världen jagar de ryska oligarkernas tillgångar, men blundar för storföretagens skatteupplägg och kapitalflykten från Afrika som är dubbelt så stor som det samlade biståndet. Varför tillåter vi denna dubbelmoral? Hur kan kapitalflykten med de smutsiga pengarna stoppas?
Medverkande:
Penny Davies, policyrådgivare som arbetar med frågor kring skatter och kapitalflykt på Diakonia Ola Westerberg, frilansjournalist som arbetat med flera globala granskning av skatteparadis och företags skatteupplägg Inga Näslund, programansvarig för Östeuropa på Palmecentret.Programledare: David Isaksson.
-
Starka sanktioner från väst ska få Putin på knä. Men biter det ekonomiska vapnet verkligen på Ryssland? Kan sanktioner stoppa krig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans konflikt börjar i Moskva där korrespondent Maria Persson Löfgren träffar det unga paret Julija och Alexander. Deras favoritrestaurang, McDonalds, är visserligen stängd, men annars känner de än så länge inte av de hårda sanktionerna mot Ryssland. Alexander som jobbar åt svenska H&M är hemma, men får fortfarande lön. Var skulden för kriget ligger är de osäkra på, men tycker det är fel att rysktalande i väst drabbas.
EU, USA och flera andra västliga länder har lagt omfattande sanktioner mot Ryssland och Majeed Olerud Khoso gruppchef på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien förklarar att man sedan den första sanktionsrundan 2014 byggt upp gedigen erfarenhet kring vilka sanktioner som fungerar och han anser att sanktionerna har en stor påverkan på Rysslands ekonomi och visar samtidigt visar att EU står enat.
Men den totalkollaps som det först såg ut att bli har inte kommit. För, efter att rubeln störtdykt och inflationen skjutit i höjden så verkar Putins ekonomi nu ha stabiliserats igen. Robin Olin pratar med Sergei Guriev en före detta kollega till den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina. Kvinnan som anses ha spelat en viktig roll i att rädda Putins krigsekonomi.
En grupp som väst velat komma åt med sanktionerna är den ryska eliten i Putins Närmaste Krets. Men den Ryske statsvetaren Tatiana Stanovaja berättar för reporter Maria Gregorieva hur oligarker och andra ur den ryska eliten blivit skickliga på att klara sig trots sanktionerna. Att de nu skulle vända sig mot Putin är rent önsketänkande menar hon.
En annan grupp som drabbas av sanktionerna är alla de ryssar som från utlandet opponerat sig mot Kriget. Som Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik .Efter att Stockholms universitet avslutat alla samarbeten med Ryssland, där Darias utbytesprogram och stipendium ingick får hon nu försöka få ihop pengar genom att gå ut med hundar.
Så har då sanktioner någonsin fungerat? David Rasmusson intervjuar docent Benjamin Coates från Wake Forest University i North Carolina. Han har specialiserat sig på sanktionernas historia och får svara på frågan om sanktioner kan var ett effektivt alternativ till krig?
Medverkande: Josefin Simonsson Brodén, sanktionssamordnare på UD, Majeed Olerud Khoso, gruppchef för UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien, Sergei Guriev f.d. rektor New Economic School i Moskva, Tatiana Stanovaja, statsvetare vid analysfirman R. Politik, Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik, Benjamin Coates docent i historia vid Wake Forest University.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Maria Persson Löfgren, Maria Georgieva
Tekniker: Brady JuvierProducent: David Rasmusson
[email protected] -
Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delningen av Europa efter andra världskrigets slut. Muren var 43,7 kilometer men med dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland sträckte sig gränsbefästningen 156 kilometer.
Efter kriget kom amerikanerna att acceptera delningen av Europa och i hemliga samtal mellan USA:s president John F Kennedy och generalsekreterare Nikita Chrustjov gjorde Kennedy klart att de accepterade Sovjetunionens överhöghet över Östeuropa och Östtyskland.
Östtyskarna fick aldrig fria val, men de röstade med fötterna istället. Under åren 1949 till 1961 lämnade 2,7 miljoner människor det fattiga och ofria Östtyskland för Västtyskland. När antalet flyktingar ökade till 30 415 i juli månad 1961 blev det för mycket för den kommunistiska regimen. Efter att inhämtat godkännande från Moskva påbörjades byggandet av Berlinmuren den 13 augusti 1961.
I reprisen av det nymixade avsnitt 58 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Lewenhagen som var Dagens Nyheters korrespondent i Berlin 2006–2016. Han har bland annat skrivit boken Kanslern som kom in från kylan där han skildrar Angela Merkels politiska karriär.
På tre dagar uppfördes Berlinmuren som blev 43 kilometer lång och med tiden kom den att förstärkas med ytterligare en mur, bevakningstorn, minfält och taggtråd. Officiellt var Västvärlden rasande, men i hemlighet var de västliga ledarna lättade över att det spända läget hade fått någon slags lösning – en mur var bättre än ett krig.
Men trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Den förste var den 24-årige Günter Litfin som försökte simma över till väst och den siste den 21-årige Chris Gueffroy, som sköts med tio skott i februari 1989. Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.
Efter den sovjetiska ledaren Michail Garbatjovs perestrojka och glasnost hamnade den östtyska ledningen i stalinistisk opposition och när andra öststater frigjorde sig öppnades järnridån upp. Tiotusentals östtyskar kunde i september 1989 passera gränsen Ungern-Österrike. Östtyska medborgare började nu ställa sig vid muren för att få resa ut. En presskonferens i Östberlin rörande massflykten avslutades med politbyråmedlemmen Günter Schabowskis historiska besked: DDR-gränsen skulle öppnas. Genast.
28 år efter att Berlinmuren uppfördes öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin den 9 november 1989, klockan sex på kvällen. Mindre än ett år senare återförenades Öst- och Västtyskland den 3 oktober 1990.
Bild: Berlinmuren 1961. Från tyska federala arkivet. Creative Commons.
Musiken i avsnittet: TECHNO CITY OF BERLIN by Marco Cappelletti is licensed under a Creative Commons License.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- もっと表示する