Columbia University Podcasts
-
Ett trauma sätter inte spår bara hos den som upplevt det, utan kan prägla flera generationer. Nazanin Raissi reflekterar över fenomenet som kallas postmemory, eller postminne på svenska.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Fotoalbumets pärmar vilar mot bordet. Jag lösgör det svartvita familjefotografiet bakom det skyddande höljet och vänder på det. Baksidan täcks av text som strukits över med täta cirklar och streck av blå kulspetspenna. Jag lutar ögat mot Agfa-luppen som förflyttar mig närmare. Långsamt drar jag luppen över det blå klottret, som likt tusenåriga svårtydda inskriptioner på pergament, får mig att skymta det förflutna genom nuet. Jag visar fotografiet för min far. Berättar att jag vänder på varje fotografi. Minnen är alltid i kris, säger han. Texten förblir omöjlig att dechiffrera. Jag placerar tillbaka fotografiet i albumet. Människorna här är borta men deras spår kvarstår.
Postmemory, eller postminne, beskriver en senare generations förhållande till det personliga, kollektiva eller kulturella trauma som en tidigare generation upplevt. Vi talar här om upplevelser som denna senare generation “minns” endast genom berättelser, bilder och handlingar. Upplevelser som överförts så djupt och monumentalt att de tycks utgöra minnen i sig själva enligt Marianne Hirsch, professor i litteratur vid Columbia University som formulerat begreppet. Förledet “post” ska inte tolkas som att vi i den senare generationen lever bortom minnet och att vi upplever det som historia. Nej, tvärtom reflekterar “post” här att minnet fritt förflyttar sig mellan generationer och människors medvetanden och på så vis blir ett slags gemensamt upplevd biografi.
Hirsch utgår från Förintelsen i sin analys men menar att postminne kan uppstå i många olika sammanhang där traumatisk överföring sker. Ofta förs minnena vidare inom en familj, men familjeband är inte nödvändigt för att postminne ska uppstå. Vad som är av betydelse är att kunna identifiera sig med den som erfarit traumat. Identifikationen gör det möjligt för traumat att fortplanta sig, att bli ett minne i en yngre generation, också bortom släktskap. Förutsättningen är att där finns en länk till ett kulturellt eller nationellt trauma som skapar känslan av att “det kunde ha varit jag”.
Till skillnad från minnen relaterade till posttraumatisk stress rör det sig således inte om lagrade och faktiska minnen, utan om ett slags “icke-minnen” överförda genom “kroppens språk”. Alltså minnen som saknar en konkret relation till det förflutna och som skapats av tystnad snarare än tal och av det osynliga snarare än det synliga. Postminne är att ärva ett stumt och okänt förflutet. Det kan liknas vid Sigmund Freuds beskrivning av traumat – som att ha en “främmande kropp” i psyket som begär att få bli förstådd.
Att växa upp med överväldigande postminnen gör att de egna erfarenheterna riskerar att trängas undan och därmed kan en person indirekt formas av traumatiska händelser tidigare generationer upplevt. Med Hirschs ord “händelserna inträffade i det förflutna men deras effekter fortsätter in i nuet”. Eller som poeten Solmaz Sharif skriver: “Enligt de flesta / definitioner har jag aldrig / varit i krig. // Enligt mina / har merparten av mitt liv / tillbringats där.” Postminne är att “minnas” sina föräldrars minnen som vore de ens egna erfarenheter. Att minnas deras sår.
Förefaller det dunkelt? Det är för att det är det. Det mänskliga minnet är ett landskap som till stora delar fortfarande är dolt och fyllt av hemligheter.
Muntliga och skriftliga berättelser lämnar spår men fotografier gör något mer. Fotografiet är en miniatyr av verkligheten säger författaren Susan Sontag. Filosofen och kritikern Roland Barthes menar att fotografiet ständigt bär med sig sitt motiv. Det är ett närvarobevis och ger därmed ett löfte om tillträde till det avbildade ögonblicket. Barthes skriver: “En sorts navelsträng, som förbinder det fotograferade tingets kropp med min blick: även om jag inte kan ta på det blir ljuset här ett köttsligt element, en hud som jag delar med den som har fotograferats.”
För Hirsch är fotografiet postminnets främsta medium. Fotografier som överlever trauman, som överlever personerna på bilden, besitter en sällsam förmåga att verka som spöken som hemsöker nuet menar Hirsch. De visar oss att gränsen mellan de döda och de levande i själva verket är mycket tunn. Vi tittar på personerna och de tittar tillbaka. Vi förmår inte lämna varandra i fred.
Varje fotografi behöver tid för att existera. Varje fotografi representerar ett bestämt ögonblick. Fotografiet säger det var. Det var en gång ett krig. Det var en gång en familj. Det var en gång en far som i en hastig flykt valde att ta med ett fotoalbum.
Fotografier gör mer än att visa scener och erfarenheter från det förflutna, de frigör sig från sin, till synes, tvådimensionella, stumma, fyrkantiga form och blir till fysiska berättelser menar konsthistorikern Jill Bennett. Vittnesmål som går under huden, berör och skakar om betraktaren. Antonio Damasio, professor i neurologi, beskriver våra synupplevelser som något fysiskt – det vi känner i våra kroppar när vi ser någonting. När vi tittar på fotografier söker vi mer än information. Vi tittar för att bli “träffade”, “sårade” och “chockade”. Vi tittar för att vi knyter an till döda objekt som aldrig svarar och vi genomsyrar dem med liv.
Fotografiet får även en symbolisk roll. Det refererar till betydelser bortom det som faktiskt avbildas. Till familj, hem, tillhörighet, trygghet och till den kontinuitet som brutits och som blöder från en generation till en annan.
Därför finns en länk mellan fotografi och kropp som möjligen förklarar fotografiets kraft att överbrygga gapet mellan dem som kom före och dem som kom efter.
Konst som har sin utgångspunkt i den tidigare generationens trauma utgör fundamentet för Marianne Hirschs teori. När postminnen ges ny form och placeras i nya sammanhang kan de “arbetas igenom” för att åter tala med Freud. Inget kan såsom konsten uttrycka sammanblandningen av närvaro och frånvaro, nu och då, liv och död, ambivalens och begär. Allt det stoff som postminnen består av. Kanske kan, genom konsten, postminnen bearbetas.
Jag trär på mig de vita tunna handskarna, tar fram fotografiet och lägger det varsamt med baksidan mot skannerns glas. I bildredigeringsprogrammet ökar jag bildens kontrast. Jag förändrar brännvidden och kommer sakta närmare. Bakom kulspetspennans cirklar och streck anar jag bokstäver och ett årtal men informationen förblir kodad. Jag kommer nära men jag kommer inte fram. Från originalfotografiet skapar jag en ny papperskopia. Med en kulspetspenna ritar jag egna cirklar av blått bläck över de redan existerande. Med en sax rispar jag bort de sista synliga spåren av ord. Minnen är alltid i kris.
Nazanin Raissi, psykolog och konstnär
Litteratur:
Barthes, Roland. (1986). Det ljusa rummet. Översättning: Mats Löfgren. Alfabeta. Stockholm, Sverige.
Bennet, Jill. (2005). Empathic vision: Affect, trauma, and contemporary art. Stanford University Press. Stanford, California.
Cozolino, Louis. (2006). The neuroscience of human relationships. W.W. Norton & Company. New York City, New York.
Damasio, Antonio R. (2003) Descartes Misstag. Översättning: Per Rundgren. Natur och Kultur. Stockholm, Sverige.
Hirsch, Marianne. (1997). Family frames: Photography narrative and postmemory. Harvard University Press. London, England.
Hirsch, Marianne. (2012). The generation of postmemory: Writing and visual culture after the holocaust. Columbia University Press. New York City, New York.
Sharif, Solmaz. (2017). Look. Översättning: Ida Börjel och Jennifer Hayashida. Rámus Förlag. Malmö, Sverige.
Sontag, Susan. (1977). On photography. Penguin Books. London, England.
-
Ja även detta opinionsbildningspris sjunger ju på sista vers...
Donald Trump:
"Du måste förstå, David - och jag förklarar detta för henne också, jag förklarar för vem som helst, jag var under belägring av den falska Rysslands-, Rysslands-, Rysslandsutredningen och Mueller-bluffen och alla dessa saker. Jag var under belägring och jag måste slå tillbaka. Så vissa människor skulle säga, wow, varför bråkar han alltid? Jo, du måste kämpa annars skulle du göra det – jag sparkade Comey, jag blev av med McCabe och alla dessa människor som var så hemska att jag menar bara hemskt för vårt land och många av dem och många andra, och slog Deep State.
Jag kämpar mot Deep State och vinner. Du kan inte bara vara en riktig, jag tycker att jag är en väldigt trevlig person men om vi ska vinna måste vi vara tuffa och vi måste slå tillbaka. Och återigen var jag under belägring och jag förklarade att för folk så fort jag förklarade det så håller de alltid med. Och illegal belägring. Det kom precis ut i Twitter-filer att situationen i Ryssland var en total bluff. Vi visste det ändå, men det var en total bluff och nu erkänner de det alla och de borde ärligt talat ge tillbaka sina Pulitzer Awards.
De fick Pulitzer-priset för att rapportera om Ryssland och rapporteringen var exakt de falska nyhetsmedierna och Washington Post och New York Times och rapporteringen om Ryssland var faktiskt helt fel. Det var precis tvärtom. Och de borde lämna tillbaka dem och vi är faktiskt i en rättstvist med Pulitzer Foundation om det eftersom vi tycker att det är löjligt att de ger Pulitzerpriset till människor, de har fel, och nu är det allt de har fel. Så låt oss se vad som händer. För att de tappade mycket trovärdighet, Pulitzer.
Så det är, jag menar, i grund och botten måste du slå tillbaka och när du slår tillbaka, vill jag slåss för att vinna, jag vill vinna för landet, jag vill vinna för folket och jag kunde se att Kellyanne sa att han var t väldigt trevligt men jag vill inte vara snäll. Det här är människor som är ligister. De är väldigt sjuka och väldigt dåliga människor och om jag slår tillbaka så låter du inte så trevlig som du borde men vi vinner alla tillsammans. Make America Great Again"
- Pulitzerpriset är den mest prestigefyllda nationella utmärkelsen i USA för prestationer inom tryckt journalistik, onlinejournalistik, litteratur, dramatik och musikalisk komposition. Det instiftades 1917 till minne av journalisten och tidningsmannen Joseph Pulitzer, som hade gjort sig förmögen som tidningsutgivare. Priset administreras av Columbia University.
Priset delas ut årligen i 21 olika kategorier, bland andra undersökande journalistik, kritik, historia och fotografi.
101 Nobelpristagare har varit knutna till universitetet som studenter, lärare eller personal. Columbia är en av de fjorton grundmedlemmarna i Association of American Universities och var den första skolan i USA att bevilja titeln M.D. (Med. dr). Noterbara alumner och tidigare studenter vid universitetet och vid dess föregångare, King's College, inkluderar fem amerikanska grundlagsfäder, nio domare i USA:s högsta domstol, 20 nu levande miljardärer, 28 Oscarsvinnare och 29 statschefer, däribland tre amerikanska presidenter - Franklin Delano Roosevelt, Theodore Roosevelt, Barack Obama.
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Ja även detta opinionsbildningspris sjunger ju på sista vers... Donald Trump: "Du måste förstå, David - och jag förklarar detta för henne också, jag förklarar för vem som helst, jag var under belägring av den falska Rysslands-, Rysslands-, Rysslandsutredningen och Mueller-bluffen och alla dessa saker. Jag var under belägring och jag måste slå tillbaka. Så vissa människor skulle säga, wow, varför bråkar han alltid? Jo, du måste kämpa annars skulle du göra det – jag sparkade Comey, jag blev av med McCabe och alla dessa människor som var så hemska att jag menar bara hemskt för vårt land och många av dem och många andra, och slog Deep State. Jag kämpar mot Deep State och vinner. Du kan inte bara vara en riktig, jag tycker att jag är en väldigt trevlig person men om vi ska vinna måste vi vara tuffa och vi måste slå tillbaka. Och återigen var jag under belägring och jag förklarade att för folk så fort jag förklarade det så håller de alltid med. Och illegal belägring. Det kom precis ut i Twitter-filer att situationen i Ryssland var en total bluff. Vi visste det ändå, men det var en total bluff och nu erkänner de det alla och de borde ärligt talat ge tillbaka sina Pulitzer Awards. De fick Pulitzer-priset för att rapportera om Ryssland och rapporteringen var exakt de falska nyhetsmedierna och Washington Post och New York Times och rapporteringen om Ryssland var faktiskt helt fel. Det var precis tvärtom. Och de borde lämna tillbaka dem och vi är faktiskt i en rättstvist med Pulitzer Foundation om det eftersom vi tycker att det är löjligt att de ger Pulitzerpriset till människor, de har fel, och nu är det allt de har fel. Så låt oss se vad som händer. För att de tappade mycket trovärdighet, Pulitzer. Så det är, jag menar, i grund och botten måste du slå tillbaka och när du slår tillbaka, vill jag slåss för att vinna, jag vill vinna för landet, jag vill vinna för folket och jag kunde se att Kellyanne sa att han var t väldigt trevligt men jag vill inte vara snäll. Det här är människor som är ligister. De är väldigt sjuka och väldigt dåliga människor och om jag slår tillbaka så låter du inte så trevlig som du borde men vi vinner alla tillsammans. Make America Great Again" - Pulitzerpriset är den mest prestigefyllda nationella utmärkelsen i USA för prestationer inom tryckt journalistik, onlinejournalistik, litteratur, dramatik och musikalisk komposition. Det instiftades 1917 till minne av journalisten och tidningsmannen Joseph Pulitzer, som hade gjort sig förmögen som tidningsutgivare. Priset administreras av Columbia University. Priset delas ut årligen i 21 olika kategorier, bland andra undersökande journalistik, kritik, historia och fotografi. 101 Nobelpristagare har varit knutna till universitetet som studenter, lärare eller personal. Columbia är en av de fjorton grundmedlemmarna i Association of American Universities och var den första skolan i USA att bevilja titeln M.D. (Med. dr). Noterbara alumner och tidigare studenter vid universitetet och vid dess föregångare, King's College, inkluderar fem amerikanska grundlagsfäder, nio domare i USA:s högsta domstol, 20 nu levande miljardärer, 28 Oscarsvinnare och 29 statschefer, däribland tre amerikanska presidenter - Franklin Delano Roosevelt, Theodore Roosevelt, Barack Obama. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Lars Trägårdh gästar gänget. Lars är kulturhistoriker och doktorerade i historia på UC Berkeley med inriktning nationalism, folkhemmet, välfärdsstaten, individualism och religion. Lars har forskat och undervisat vid både Barnard College, Columbia University och Linköpings universitet. Idag är han Professor knuten till Marie Cederschiöld högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola) samt flitig skribent och debattör hos Dagens Nyheter, Axess, SvD och Sydsvenskan.
OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.
Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Lars Trägårdh gästar gänget. Lars är kulturhistoriker och doktorerade i historia på UC Berkeley med inriktning nationalism, folkhemmet, välfärdsstaten, individualism och religion. Lars har forskat och undervisat vid både Barnard College, Columbia University och Linköpings universitet. Idag är han Professor knuten till Marie Cederschiöld högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola) samt flitig skribent och debattör hos Dagens Nyheter, Axess, SvD och Sydsvenskan.
OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.
Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se
Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Lars Trägårdh gästar gänget. Lars är kulturhistoriker och doktor i historia med inriktning nationalism, folkhemmet, välfärdsstaten, individualism och religion. Lars har innehaft professur vid både Columbia University och Linköpings universitet. Idag är han knuten till Ersta Sköndal Bräcke högskola samt flitig skribent och debattör hos Dagens Nyheter, Axess, SvD och Sydsvenskan.
Tack för att du är vår Patreon! ❤️
Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se
Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Natos utvidgning efter 1989 när Berlinmuren föll innebar att försvarsalliansen nästan fördubblade antalet medlemmar. Vad innebar det då och vad skulle beslut om medlemskap för Sverige kunna innebära nu?
"En perfekt storm" efter kalla krigets slut där alla förutsättningar samverkade gav USA och NATO möjligheten att expandera in i centrala och östra Europa, menar Joshua Shifrinson, en av tre amerikanska statsvetare som vi hör om NATO:s utveckling, och som delvis ger ett annat perspektiv på vad Sverige har att vinna och förlora på ett medlemskap än vad som nu hörs starkast i den svenska politiska debatten.
Shifrinson och kollegan Richards Betts menar att Sverige inte skulle ha så mycket att vinna på ett svenska NATO-medlemskap utifrån hur de uppfattar hotbilden. Sverige skulle kunna räkna med stöd NATO:s stöd även utan ett medlemskap, säger de, och påminner om vilka skyldigheter ett medlemskap medför.
Vi hör också den svenske historikern Aryo Makko, vid Stockholms universitet, som forskat kring neutrala länders relation till Sovjetunionen. Han kommenterar bland annat de "brutna löften" om att inte utvidga NATO, som Ryssland numera ofta lyfter fram.
Medverkande: Richard Betts, professor of War and Peace Studies at Columbia University och Senior Fellow at the Council on Foreign Relations; Joshua Shifrinson, Associate Professor of International Relations Pardee School of Global Studies, Boston University; James Goldgeier, Visiting Scholar at the Center for International Security and Cooperation, Visiting Fellow at the Brookings Institution, och professor vid School of International Service at American University, Washington DC; Aryo Makko,professor i historia vid Stockholms universitet
Programledare: Annika Östman
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
My guest this week is Adam Tooze, an historian at Columbia University in New York, and one of today’s leading thinkers on economic history. He has written books on the economy of Nazi Germany, the financial crisis, and his latest work Shutdown deals with the economic chaos unleashed by the pandemic.
We talk about differences in handling the crisis, if neoliberalism can finally be proncounced dead and if that is something to celebrate or not, his climate militancy debates with Andreas Malm, and even some trotskyism and… wine tasting.
"Norrskenet" is a podcast about ideas by Flamman, a Swedish leftist weekly magazine founded in 1906. Please give us a nice rating if you like the show. The host is editor-in-chief Leonidas Aretakis. -
Det är folkfest på börsen. Men kan David vinna mot Goliat på en finansmarknad många upplever som orättvis? Hör röster från London, Biskopsgården, Stureplan och New York om aktieaktivism och krav på ekonomisk revolution.
Medverkande: Cassius Cuvée, hiphopartist i Oakland, Khadija Mustafa, student och aktieägare i Uppsala, Elisabeth Bergqvist, spelutvecklare i Stockholm, Mikael, student och aktieägare i Göteborg, Inge Heydorn, förvaltare av hedgefonden Thyra Hedge, Antoine Argouges, grundare till nätbörsmäklaren Tulipshare i London, Irene Finel-Honigman, professor på Columbia University i New York.
Reporter: Anja Sahlberg
Programledare: Robin Olin
Producent: Lotten Collin
-
Omvärldens panikartade sorti från Afghanistan symboliseras av afghaner som klänger sig fast vid ett amerikanskt militärflygplan. Men vilka misstag ledde fram till de senaste dagarnas kaos? Konflikt ser tillbaka på 20 års försök att kriga fram demokrati.
Medverkande: Najwa Alimi, journalist i Kabul och 2019 års Per Anger-pristagare, Osama Bin Javaid, reporter på Al Jazeera i Doha, Magnus Degerlund, styrkechef i Afghanistan under 2020 under FS39, Helene Lackenbauer, Afghanistananalytiker på Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Björn von Sydow, tidigare försvarsminister, Tone Tingsgård, socialdemokratisk riksdagspolitiker och Afghanistanutredare, Caroline Holmqvist, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan och Stephen Biddle vid Columbia University, tidigare Afghanistanrådgivare till Pentagon.
Reportar: Massood Qiam, Ivar Ekman, Anja Sahlberg
Programledare: Robin Olin
[email protected]Producent: Lotten Collin
[email protected]Tekniker: Ben Mc Hugh
-
Brian Greene is a professor of physics and mathematics at Columbia University, and the author of several books. His latest, "Until the End of Time", is now available in paperback.
-
Brian Greene is a theoretical physicist, mathematician, and string theorist. He has been a professor at Columbia University since 1996 and chairman of the World Science Festival since co-founding it in 2008. His new book "Until the End of Time" is now available: https://amzn.to/2ug680o
-
PROFESSOR I TEORETISK FILOSOFI, 56 år. Född i Göteborg, bosatt i Stockholm Debuterar som Sommarvärd
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Forskaren Åsa Wikforss pratar om kunskap, lögn och sanning. Men också om andra filosofiska frågor som berör oss alla – om tänkandet och känslorna, om längtan, om det moraliska modet och om lyckan och livets mening.
”Striden om verkligheten är i full gång.” Så inleder professorn i teoretisk filosofi Åsa Wikforss sitt Sommarprat. Förra året kom hennes bok Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender och i hennes program går hon igenom vad kunskap är, varför vi människor är så mottagliga för falska nyheter, och vad det är som gör att vi slår ifrån oss tillgänglig kunskap.
Hon berättar om syftet med falska nyheter (att tjäna pengar, driva en viss politisk agenda eller att skapa splittring i samhället) och att falska nyheter sprids sex gånger snabbare än sanna. Hon förklarar också varför vi är så benägna att tro på fejkade nyheter och sprida dem vidare. Skälen är flera, men det är när ”nyheter” når oss på en känslomässig nivå som vårt kritiska tänkande blockeras. ”Forskning visar också att även när vi accepterat att en nyhet är falsk så händer det att vi ändå håller fast vid dess ’budskap: Det kunde ju ha varit sant! Eller, som det har sagts, 'jag skiter i om det är falskt, det är för djävligt ändå!'.”
Åsa pratar också i sitt program om sin väg in i filosofin, hur det är att vara filosof och om när i livet vi är som lyckligast.
Om Åsa WikforssForskare som förra året kom ut med boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender som bland annat tar upp kunskapsresistens och falska nyheter.
Flitigt anlitad som föreläsare. Disputerade vid Columbia University i New York och blev 2008 en av Sveriges två första kvinnliga professorer i teoretisk filosofi. Har forskat om språk- och medvetandefilosofi och mänsklig kommunikation. Publicerat mängder av artiklar i vetenskapliga tidskrifter.
Medverkat i Filosofiska rummet och Kropp & själ i P1 samt Vetenskapens värld och Idévärlden i SVT.
Menar att bästa sättet att finna lycka är att engagera sig i andra människor och omvärlden.
Producent: Elin Claeson
-
Barbro Ehnboms Sommarprogram handlar om dagar på Wall Street och nätter på Studio 54 med jet-set folket. Om att stå ut i en mansvärld och leva under devisen Work hard, play hard.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Man ger aldrig upp – man kör så länge det går. Det lärde sig Barbro Ehnbom av sin mamma, en tidig karriärkvinna med 5 barn. Barbro Ehnbom tar sig in på Handelshögskolan där hon och de andra 10 % tjejerna tävlar mot de duktiga killarna på alla sätt. Drömmen om Amerika (och om att kanske en dag få träffa Elvis) gör att hon 23 år gammal åker över Atlanten för att förverkliga sina drömmar. Hon har inte tänkt stanna men får jobb som produktchef på ett läkemedelsföretag, och ” blir med detta en av dom första kvinnliga executives i denna industri i Amerika”. Hennes insiderkunskaper gör henne intressant för investerare och Barbro Ehnbom blir en pionjär även på Wall Street, där hon sticker ut med sitt röda hår och svenska accent. Under en period återgår hon till läkemedelsindustrin och blir tillfrågad om att pryda omslaget till en finanstidning om hon poserar i bikini – något som sårar Barbro Ehnbom djupt.
Hon beskriver livet under 70- och 80 talet då alla ”som är någon” kommer till New York. Barbro Ehnbom jobbar 12 timmar om dagen och på kvällarna går hon på legendariska Studio 54 och Club 21 eller har fester hemma, med gäster som Andy Warhol. Ibland går hon direkt från fest till jobb.
Hon berättar att hon varit på varit på blindträff med Donald Trump och även dejtat Sean Connery, som hon smet ifrån på ett hotell. Om blixtkärleken till svenska affärsmannen Wictor Forss som hon får sonen Marcus med.
Om Barbro EhnbomLång och framgångsrik internationell karriär inom läkemedelsindustrin och som stjärnanalytiker på Wall Street. Grundare av nätverket BBB, Barbros Best and Brightest, och Female Economist of the Year. Utsedd 2015 till Årets Förebild av nätverket Klara K och Årets Läkemedelsprofil i Sverige av Läkemedelsmarknaden. Grundare och ordförande för investerarmötet Swedish American Life Science Summit och mentor åt prinsessan Sofia.
Utbildad på Columbia University i USA samt Handelshögskolan i Stockholm där hon inför första föreläsningen fick höra: ”Lilla gumman, sekreterarkursen är först i kväll”.
Producent: Katherine Zimmerman
-
Carl Hart, Ph.D., is an associate professor of psychology and psychiatry at Columbia University. He is known for his research in drug abuse and drug addiction. Hart was the first tenured African American professor of sciences at Columbia University.
- もっと表示する
