Dick Podcasts
-
Yngre generationer kan uppfatta en punkt som hård och aggressiv, medan tre punkter efter varandra breder ut sig. Författaren Tone Schunnesson reflekterar över sitt förhållande till slutet.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 26/11 2018.I alla hjärtans dag-present året jag fyllde nitton fick jag något som kom att hänga över mig i många år. Peter Weiss bildungsroman Motståndets estetik, en stabbig ilsket röd pocketutgåva av den trilogi som behandlar olika sorters motstånd mot fascismen. Det här är mitt första riktigt starka minne av punkten, eller snarare avsaknaden. Jag tyckte att jag läste och läste men meningarna tog aldrig slut. Jag tappade kraft och lät tanken vandra, tvingades börja om, ibland flera sidor tillbaka. Jag försökte skapa ställen i texten där jag kunde vila mig men lyckades inte, fullständigt underkastad Weiss och det försvunna skiljetecknet. Som jag längtade efter den punkten, och när den väl kom var det som att jag simmat allt för länge under vatten. Jag nådde ytan desperat, andades in så häftigt att luften brände i mina lungor. Jag hade klarat mig, men utan någon uppskattning för vad jag nyss hade tagit mig igenom. För visst är det så med punkten, den blir synlig först när den inte är där. Eller när den sitter på fel ställe. Som när en vän, som på grund av dyslexi, placerade den mitt i meningar. När han bad mig förklara hur jag gjorde hade jag inget bra svar att erbjuda. Mycket mer än konkreta regler handlar grammatik ofta om en privilegierad intuition och jag hänvisade korkat nog till den intuition som han ju saknade. Här kom nu Weiss och utmanade min trygghet och för första gången drabbades jag av skiljetecknets fulla kraft.Den driver meningen framåt och påminner oss redan från början om vårt slut men lägger sig i vägen för ett fall ner i mörkret.Weiss är bara en av oändligt många författare som förstått hur betydelsebärande punkten är, och hur den belyser språkets kroppsliga dimension. Punkten synliggör rörelsen bakom texten, skriver Laurence Pett och Pascale Tollance i förordet till boken Point Dot Period... The Dynamics of punctuation in Text and Image och syftar på författaren som håller i pennan, och bestämmer sig för att runda av. Dessutom relaterar språket både till rum och tid, och ska därför förstås som något som händer snarare än något som beskriver, och på det här sättet blir punkten spår av en händelse. Kanske var det så Peter Weiss ville minimera författarens närvaro i sin gestaltning av historiska händelserna så fruktansvärda att de är bortom språket.Roland Barthes, som alltid verkar lite hjärtekrossad, hänvisar oss tillbaka till ordets latinska ursprung: punctum, som också kan betyda litet hål eller sår. Litteraturprofessorn Pierre Szendy vänder sig istället mot grekiskan där vi finner spår av punkten i det som betyder prägel eller märke, till och med märke efter ett slag.Punkten händelse är betydelsefull också inom konsten och Wassily Kandinskij hävdar att punkten är den ultimata, mest enastående föreningen av tystnad och tal.Alla skiljetecken är bild i text, men inget skiljetecken är lika levande för mig som punkten. Den driver meningen framåt och påminner oss redan från början om vårt slut men lägger sig i vägen för ett fall ner i mörkret. Den sliter oss ur något när vi vill vara kvar, säger åt oss att stunden är över samtidigt som den syftar tillbaka till platsen vi kom ifrån. Punkten kan vara slut eller början på en evig loop. Någon som använder punkten särskilt begåvat komplext och lustfyllt är den kanadensiska poeten Anne Carson. Hennes interpunktion har en förmåga att skjuta som en pil genom bröstet och i "The Life of Towns" en diktserie om städer gör punkten dikterna till en värld som hela tiden avbryter sig själv, genom att avbryta meningarna innan läsaren förväntar sig ett avslut. Så här låter det i Sylvia Town:The burners and the starvers. Came green April. Drank their hearts came. Burning and starving her. Eyes pulled up by roots. Lay on the desk.Författaren Jennifer K. Dick läser samman Carsons interpunktion med Kadinskijs geometriska teorier, som syftar på både punkten och cirkeln, där cirkeln blir lika viktigt för dikten som punkten. Cirkeln syftar i text till O, det O! som formar läpparna i en cirkel och därmed inleder så många verser i litteraturhistorien. Tänk John Keats: O Solitude! if I must with thee dwell, detta drabbande O! som lockar läsare in i en mun som härbärgerar världen och börjar tala. Punkten är också en cirkel, men ifylld. En cirkel som inte manar till tal utan tvärtom tystnad. Dick skriver att medan cirkeln i sin form, formen av en jordglob, försöker rymma hela världen vill punkten, som sluter sig runt sig själv, utesluta den. Punkten som överraskar oss blir ett hål in i ett språk som vi ofta producerar utan tillförsikt, ett språk vi övermodigt presenterar som en perfekt maskin när det i själva verket är lika sårigt och osäkert som vi.I slutarbetet med min roman Tripprapporter mailade jag fram och tillbaka med min redaktör om textens allra sista punkt, som jag hade utelämnat. Jag hade låtit bli att sätta dit den, både för att undvika den skräck det innebär att att vara klar men också för att jag tänkte att min romanfigur helt enkelt var blöt om fötterna efter ett dopp i poolen och skulle snubbla över balkongens räcke ut i luften och allt detta skulle sägas i avsaknaden av ett skiljetecken. Till sist bestämde vi oss för att sätta punkt ändå, jag ville att hon skulle överleva. Dessutom fanns risken att det skulle uppfattas som ett korrfel. Att utelämna punkten kräver nämligen ett visst förtroende från läsaren. Att man tydligt talar om var man befinner sig och vad man kan förvänta sig, som i en kubistisk dikt av Getrude Stein, eller om man vill vara mer cynisk, ett förtroende som framförallt inte handlar om form utan om ålder eller kön, eller att ditt namn läses som ett namn sprunget ur språket du skriver på.Ska vi äta lunch ...Jag ångrar inte att jag till sist bestämde mig för att sätta punkt, för i en vardag där jag använder den allt mer sällan innehar den en väldig pondus. När jag sms:ar med mina kompisar och de skriver punkt i slutet av sina meddelande, eller ännu värre efter mitt namn, tror jag de är arga på mig och själv sätter jag bara punkt i de första artiga sms:en till en redaktör eller kollega. Punkten är bortrationaliserad när vi inte längre betalar per sms, där meddelandets skicka är att sätta punkt. Skrivandets hastighet, möjliggjort av tekniken, gör att vissa av språkets allra känsligaste element går förlorade och kvar finns det grovhuggna, yttersta lagret av språk men istället tillkommer en underhållande rapphet.Kanske är längtan efter den punkt jag övergett anledningen till att jag slumpmässigt börjat avsluta mina meningar med tre såsiga punkter, något som jag tidigare förknippat med illa skriven dialog och kiosklitteratur. De tre punkterna gör mig oproportionerligt glad genom hur de skapar osäkerhet i något som inte bör vara osäkert alls: Ska vi äta lunch punkt punkt punkt. Eller så ligger min glädje i den mekaniska och opersonliga rörelsen bakom, hur de tre punkterna på rad liksom urvattnar den pondus punkten plötsligt fick när vi försökte göra den oviktig.Tone Schunnesson, författareLitteraturPoint, Dot, Period The Dynamics of Punctuation in Text and Image. Redaktörer: Laurence Petit, Pascale Tollance, Cambridge Scholars Publishing, 2016. -
Vi går igenom konferensen Agila Sverige 2022! Dick var på konferensen och går igenom tiotal blixttal och dess poänger. Det blir allt från slumpmässig rekrytering, utvärdering av SAFe, rekryteringsdata, Tesla produktions problems, prototyper med mera! Det blir även 3 generella spaningar om Agiliteten i Sverige.
Tack till www.crisp.se för ni gör podden möjlig!
-
Efter en stökig start med strandade bågar, ogiltig frånvaro och barnvaktsstrul fick vi till slut se Sverige slå pajsarna. Under matchen pratade vi Bam Margeras förfall, vidriga lapplisor i Västerås (inte alla lapplisor!), Dicks matvanor, vad Finland egentligen är bra på och det orimliga i att Clark har dunderbetyg på IMDB. Vi fick finbesök av […]
Inlägget 51. Långa steg dök först upp på Tutto Balutto.
-
SHL-slutspelet skulle avgöras och dagen till ära hade Calle bjudit in farsan som bjöd på stor underhållning. Vi ringde upp en lite ledsen Dick från Tammerfors och en solig Strumpan från Öland, men framför allt, kanske, ringde vi upp vackra och karismatiska Charlotte Perelli och snackade upp Eurovision. EurovisionTutto är härmed fött och vad det […]
Inlägget 50. Roast på K26 dök först upp på Tutto Balutto.
-
I veckans avsnitt gästar Jonathan Rollins podden för att prata om alkohol och sex.
Hur fungerar kroppen vid sex om alkohol är inblandat? Vissa tycker det känns mindre, andra mer. Vilka är nackdelarna och finns det några fördelar?
Jonathan introducerar oss för begreppet "Whiskey Dick" och hur skillnaderna mellan svensk och amerikansk alkoholkultur ser ut! -
I det 156:e avsnittet av Dagens människa möter vi historikern och författaren Dick Harrison. Vi pratar om att vara kristen och samtidigt se på Jesus som historiker, om varför man kan veta att Jesus funnits och mysteriet bakom uppståndelsen. Dick berättar också om barndomen när han lärde sig läsa i 1917 års översättning av Bibeln.
-
Ingen brydde sig skitmycket om Oscarsgalan. Sen kom den där Will Smith och plötsligt kastade sig halva världens befolkning in i ringhalvan och jabbade åsikter för kung, genus, Jada och fosterland. Men vad handlar hela den här skandalen EGENTLIGEN om? 🧐 Var Chris Rocks risiga GI Jane-skämt en blinkning till Will Smiths florerande gayrykten (filmens kändaste replik är Suck My Dick) och handlar inte så mycket om Jadas snagg eller Wills kamouflerade toffelkaraktär?
Var det så att den Good Will Hunting gick rakt i fällan och Chris var förberedd på represalier? Hela världen analyserar och Lillelördag hakar på. Vem kallar Oscarsmodet för ”fitta på fitta”? Har farmor Inga lånat ut sin morgonrock och vem sliter vi av kavajen? Ann förbryllar som modeexpert och, handen på kulorna: Är det inte så att vi alla önskar att våra snubbar vore lite mer som ni vet vem...? Egentligen. Lets do this!
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Claude Girouxs Stanley Cup-chans! Hockeyns strukturella problem! Det sockerfria 80-talet! Parmesandepån på Florens Maraton! IIHF-bossens nya KHL-gig! Dicks försoning med Leif Boork! Play in! Play out! Fimpens hat mot hockeysommaren 2022!
Inlägget 40. Vitt bröd, cola, kexchoklad dök först upp på Tutto Balutto.
-
Dicks hatt! Fimpens ölstrul på Hovet! Kimpens superhelg! Dubbla streckstriderna! SHL:s jourdomare! Blåsvädret kring Alex Ovechkin! Västerås hjärnsläpp!
Inlägget 37. Tre poäng men fyra dök först upp på Tutto Balutto.
-
Det har åkts på dick trips till andra städer och hur kommer det sig att den enda boken du kan finna i en killes lägenhet är Zlatans självbiografi? En grundlig beskrivning av en ungkarlslya görs, avsnittet blev lika mixat som våra identiteter. Vi frågade er om vad era "pet peeves" är, dvs, vad ni får fullskalig panik av som folk runtomkring er gör, och det blev minst sagt intressant. 2022 är även året då vi båda ska ta tag i vår psykiska hälsa och våra trauman och det pratas om vikten av att lägga pengar på terapi. FEELS GOOD TO BE BACK! Instagram: @[email protected]@aliciabocio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Efter några veckors uppehåll är Hockeystudion tillbaka. Under den här tiden har Sportbladets Dick Axelsson bestämt sig för en comeback med Djurgården, men Hockeystudion ringer upp Dick för att kolla läget.
Mattias ”Kolan” Karlsson nobbar däremot en comeback på elitnivå och finns med i podden i stället och det saknas sannerligen inte ämnen att diskutera.
Covid-smittan har återigen slagit ett järngrepp runt landet och ishockeyn. Är det återigen dags att stänga ligorna för upp- och nedflyttning?
Var ligger bakom Luleå och Färjestads förvandlingar från kölag till hetast i ligan?
Och i Färjestad blev Per Åslund i helgen den som spelat flest matcher för klubben.
Några matcher den närmsta tiden blir det däremot inte för Luleås Juhanni Tyrväinen, som stängdes två matcher efter sin ”sucker punch” på Joel Lundqvist. Var det ett rimligt straff?
Lite silly-snack blir det också där bland annat en SHL-tränare har bestämt sig för att lämna sin klubb.
-
Dagen kom till slut. Dick Axelsson lägger HockeyTutto på is resten av säsongen för att spela för Djurgården. Bitterljuvt! Tudelat! Men så är det! Grattis Djurgården och välkommen tillbaka, Dicken!
Inlägget 21. The Dick Sessions dök först upp på Tutto Balutto.
-
I dagens avsnitt så får vi träffa Robert Henriksson och hans kompis (se min) Tommy Alfredsson.
Det blev ett härligt samtal om mycket olika saker där fastigheter tar upp en stor del.
Mycket nöje.
-
SHL går in i sitt intensivaste skede hittills med tre omgångar den kommande veckan, men först ska den gångna veckan analyseras av Dick Axelsson Tomas Ros och Hans Abrahamsson.
Dick åkte till ett svinkallt Luleå och fick dessutom kalla handen av ståplats. I Hockeystudion berättar han mer om sin Luleåresa. Malmö åkte också till Luleå och åkte på ytterligare n förlust och det svajar allt mer runt Skånelaget.
Det gör det också om Djurgården som åter kan se tillbaka på en tung vecka.
Bättre går det för Oskarshamns skyttekung Patrik Karlkvist, som bara har Leksands fenomen Max Veronneua framför sig i skytteligan.
Gör Frölunda rätt som väljer Lasse Johansson före Matt Tomkins till nästa säsong och hur viktigt är det egentligen med en etablerad (och dyr) förstemålvakt i SHL?
I allsvenskan fortsätter Kristianstad att stapla tunga skalper, helgens dubbelseger mot HV71 är ännu ett bevis för att skåningarna är på allvar. Kan Kristanstad göra ”en Oskarshamn” och gå hela vägen till SHL?
-
I dagens avsnitt träffar vi återigen Tommy Alfredsson. Det blir ett långt och riktigt intressant avsnitt där vi talar om de mycket bra resultaten Tommy skapat genom ledarskapsutbildningar för ungdomar som har en del utmaningar. I vårt samtal så talar vi även om ledare, föräldraskap, rörelse kontra träning, Pity Dicks och mycket mer.
Se det här avsnittet som en ljudbok:)
- もっと表示する
