Lena Pettersson Podcasts
-
Biologer inventerar floran på fjället Gajsatje och skolbarn i Halland hoppas slippa invasiv fiskart på metkroken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vandring bland fjällviol, rosenrot och smörbollar på fjället Gajsatje. Fältreporter Jonatan Martinsson följer med biologerna Yasmine Kindlund och Isak Vahlström upp i Vindelfjällen väster om Ammarnäs. Varje sommar inventerar de floran på några utvalda fjälltoppar för att se om och hur den förändras över tid. Det är en del av ett miljöövervakningsprogram som länsstyrelsen i Västerbotten bedriver.
Skolbarnen metar och hoppas slippa svartmunnad smörbult.Längs stora delar av vår kust finns numer den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult. Än så länge är hallandskusten förskonad. Sportfiskarnas Hans Lindqwist lär ut skillnaden på de inhemska och de oönskade fiskarna. Reporter Jenny Berntson Djurvall.
En annan somrig aktivitet är att spana efter sjöstjärnor. Marinbiolog Christin Appelqvist guidar oss bland arterna på bryggan utanför Tjärnö marina laboratorium. Reporter Helena Söderlundh.
Har du sett att myror pyntar stacken med små bitar kåda? Lyssnaren Maggan Bylund undrar varför och vi frågar myrexperten Katja Bargum om syftet.
Vilka ganska stora fladdermöss jagar över åkrarna redan innan mörkret faller? Det undrar Lovisa Lesse utanför Söderköping. Fladdermusexpert Marie Nedinge tror sig ha svaret.
Det går att sjunka uppåt! Lena Pettersson har lagt sig på rygg i en kohage på Öland för att se stjärnfall – i veckans kråkvinkel.
Programledare: Mats Ottosson.
-
Utrikeskrönikan 19 juli 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pretoria, tisdag.
Det finns en sak som alla pratar om i Sydafrika, och då menar jag ALLA.
Nej, det är varken rugby eller cricket – utom strömavbrott. Load shedding som det kallas. Alltså planerade strömavbrott.
I juni, när jag kom hit, handlade om en eller ett par timmar varannan eller var tredje dag, vilket kändes ganska så hanterbart, nästan lite exotiskt att smyga ut i trädgården och starta bensingeneratorn, men när beskedet kom för ett par veckor sedan att load shedding skulle utökas till upp till sex timmar per dygn, då kändes det genast lite mindre trivsamt.
Och det är uppenbart att även sydafrikanerna är trötta på det här som pågått under mer än tio år. Ridiculous, det är ju löjligt fräser kvinnan i kön framför mig i butiken.
Och det kan man ju tycka – att Eskom, det statliga bolaget som har monopol på energi i Afrikas ledande ekonomi Sydafrika inte förmår leverera till sina kunder utan i stället tvingas stänga av strömmen enligt en schema som skickas ut – och ändras – dag för dag.
Trafikljusen slutar att fungera, det går inte att laga middag eller ladda mobilen. Så vida man inte har en egen generator förstås. Då klarar man det mesta utom trafikljusen – bäst är att låta bilen stå.
I ett land med enorma ekonomiska klyftor är det många som inte har råd med en egen lösning för att täcka upp för statliga Eskom.För många handlar det om att klara sig med stearinljus och kanske ett gasolkök.
Så vad ligger bakom den här bristen på energi?
Ja, det handlar inte om brist på kol – Sydafrika förlitar sig till 80 procent på kolkraft. Däremot har nödvändiga investeringar i bland annat gruvor släpat efter de rejält senaste tio åren.
Och någon förändring är inte att vänta i närtid: Eskom är skuldsatt upp över öronen.
Både bolaget och staten är präglade av år av ekonomisk korruption och vanskötsel.
Så vad finns det för plan framöver? Jag hittar ingen information om det hos Eskom. Istället levererar de goda råd för hur man ska klara sig under strömavbrotten: koka tevatten i förväg och häll på termos, se till att bilen är fulltankad, de flesta mackar kan inte pumpa upp bensin under load shedding skriver de.
Sydafrikanska regeringen däremot har sagt att de vill satsa på kärnkraft. Det har fått miljöorganisationer att sucka: landet är ju som gjort för sol- och vindkraft. Men så sent som i februari i år uttalade sig energiministern om att kolkraft kommer att fortsätta vara huvudsakliga energikällan under en överskådlig framtid. Så sydafrikanerna lär nog få fortsätta länge att planera sitt liv utifrån load shedding, och hålla tevattnet varmt i termosen.
Lena Pettersson, Pretoria
[email protected] -
Hur påverkas djur och växter när det inte blir nattmörker? Vi hör också reportage om hur vilda lokala växter i trädgården bidrar med värdväxter för fjärilar och andra insekter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fältreporter Ingrid Engstedt Edfast är i midnattssolens land i Abisko i Laponia och söker reda ut hur livet påverkas när solen inte går ner tillsammans med forskare från Abisko naturvetenskapliga station.
Utställningen Varannan vild vill inspirera till mer biologisk mångfald i trädgårdarna. Reporter Lena Pettersson har träffat Lena Ansebo, trädgårdshistoriker och trädgårdsutvecklare och Jakob Sandberg biolog på Fredriksdal museer och trädgårdar
Vi berättar om Artdatabankens rapport om dagfjärilar. Miljöanalytiker Mikael Svensson på Artdatabanken berättar varför dagfjärilsfaunan utarmas, och vad som skulle krävas för att hindra utdöenden.
Vi ringer upp veterinär Gustav Averhed på SVA och frågar varför de vill att vi ska skicka dem döda grodor som vi hittar, och hur skicka en död groda på posten?
Esmeralda har så störiga koltrastar runt husknuten, just nu blir vi galna av deras läten berättar hon. Vi tar hjälp av fågelexperten Annika Rastén för att reda ut vad som pågår.
Programledare är Karin Gyllenklev.
-
Både människa och natur ska få plats i Blekinge skärgård. Utanför Sundsvall letar vi efter en chokladbakelse till svamp - bombmurklan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Blekinge skärgård möts natur och kultur på betade strandängar och i blomstrande hagmarker. Här finns världsarv och hällristning, och lövskogar och ekhagsmarker hittar hela vägen ner till havet.
Under namnet Blekinge arkipelag är skärgården numera ett biosfärområde. Det innebär att här testas nya metoder för att både bruka och bevara naturen.
Morgonens fältreporter Lena Pettersson träffar Urban Emanuelsson, professor emeritus vid SLU och boende i skärgården, och Maria Strand, naturförvaltare vid Länsstyrelsen i Blekinge. Tillsammans med Mattias Holmquist, koordinator för biosfärområdet, besöker vi också en musselodling som ger lokala arbetstillfällen och minskar både klimatutsläpp och övergödning.
Och så ska vi ut i en skog väster om Sundsvall för att söka efter det som beskrivits som en bakelse, kokosnöt eller häxkittel - den mytomspunna bombmurklan. Angelica Hägglund från Härnösand längtar efter att äntligen få se svampen i verkligheten.
Vårsolen lockar fram de värmeälskande ormarna. På Öland möter vi vår minst sedda och minst kända orm - hasselsnoken.
Och så reder vi i några mysterier: Hur kommer det sig att en skrattmås ruvat och kläckt fram tre skärfläckeägg? Och vad var det för märklig varelse, med långt spröt i pannan, som Elin mötte vid stranden i Bohuslän?
I veckans kråkvinkel låter Helena Söderlundh de kortaste orden få den största platsen.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
De flesta djurägare pratar med sina djur. Men vilket är bästa sättet att göra det på? Och hur mycket förstår djuren?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskning har gett nya svara på frågorna om hur vi kan umgås med våra djur: Djur inte bara känner ungefär samma känslor som vi, de har också förmåga att fånga upp våra känslor och reagera på dem.
Allt fler letar nu efter nya sätt att kommunicera med och umgås med sina djur. Vi träffar Anette Eilert som har fått hjälp att hitta en bra relation till hästen Kalle och Åsa Ahlbom som utbildar hundägare i det hon kallar känslospråket. Vi får också veta vad forskningen säger med hjälp av etolog Per Jensen.
Och hur skulle världen se ut om vi levde mer som jämlika med djuren? Michelle Westerlaken är forskaren som har låtit den frågan genomsyra sitt arbete.
Ett program av Lena Pettersson
-
Vi hör om hur det som ibland kallas vildmark - Norrbotten - har påverkats industriellt av oss under lång tid. Och så hittar vi tryffelsvamp, lockespindlar och en rubinnäktergal.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Från en timrad stuga i ett snöklätt Norrbotten tar fältreporter Thomas Öberg oss med på en resa genom fyra sekler. För även om de nordliga delarna av vårt land ibland kallas vildmark har de under lång tid påverkats av allt från gruvor och skogsbruk, till järnvägar och vindkraft. Morgonens ciceroner från Storforsen vid Piteälven är historikerna Dag Avango och Curt Persson.
I våra skogar och marker finns det små, bruna klumpar med stark doft som gömmer sig i jorden. Men har man rätt hundar går det att leta upp dem. Naturmorgons Mats Ottosson följer med forskare från Göteborgs universitet på tryffeljakt. Det finns närmare hundra arter i landet men kunskapsluckorna är stora. Nu ska de dolda svamparna kartläggas.
I stora delar av landet kan man se många lockespindlar i farten. Eller nja... de är inte så rörliga av sig utan verkar mest vilja stå still på en och samma plats. Vad gör de egentligen? Vi ringer upp spindel- och spindeldjursexperten Lars Jonsson för att kolla vad som händer i lockevärlden just nu.
I den västgötska orten Vargön bor det till vardags runt 5 000 personer. Men de senaste veckorna har befolkningen utökats markant - av entusiastiska fågelskådare. Orsaken är den rubinnäktergal som dök upp i villakvarteren. Vi pratar med Vargön-bon Leif Eriksson som såg den först av alla. Och i veckans kråkvinkel berättar Lena Pettersson om den smått surrealistiska skådarupplevelsen hon fick i Vargön förra helgen.
Årets julkalender i Sveriges Radio heter Spero och har småkryp som huvudpersoner. Hur kommer det sig? Och hur mycket av den verkliga insektsvärlden får ta plats i kalendern? Vi pratar med duon Åsa och Gertrud som skrivit manuset.
Programledare är Karin Gyllenklev.
-
Naturmorgon på lördag undersöker livet i och runt ett halländskt vattendrag. Vi ska också skåda fåglar - med öronen. Också berättar vi om den simmande havsörnen. Programledare är Mats Ottosson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Livet i och runt en liten halländsk å är ämnet för Naturmorgons direktsändande fältreporter Lena Pettersson och hennes gäst Per Ingvarsson denna lördagsmorgon.
Fylleån heter vattendraget som rinner alldeles i utkanten av Halmstad och här hittas både lax och öring. Men vi nöjer oss inte med fiskarna utan vänder också ögonen mot trollsländornas värld. Och hoppas på att kunna få se kungsfiskaren.Vi ska också få bekanta oss med ett nytt och annorlunda sätt att "skåda" fåglar. Under vårens och höstens flyttning väljer väldigt många fågelarter att flyga på natten, och de är därför osynliga för ögat. Men man kan höra deras lockläten från natthimlen. Fågelskådaren Teet Sirotkin har satt i system att spela in dessa läten, hela nätter i sträck, från sin balkong på tionde våningen i Stockholmsförorten Solberga. Naturmorgons Karin Gyllenklev är med när han i efterhand analyserar och artbestämmer den senaste nattens inspelning.
I veckans kråkvinkel gör Helena Söderlundh en genant upptäckt: hon lägger ofta mest märke till hanarna i naturen och missar honorna.
Och så ska vi ringa lyssnaren som blev vittne till när en havsörn simmade örnsim med sitt byte hela långa vägen in till stranden.
Programledare är Mats Ottosson.
