Lort-Sverige Podcasts
-
Med utgångspunkt i 1930-talets Lort-Sverige får Anna Charlotta och panelen syn på hemmets förändring i modern tid. Vilka prylar har haft hög status under olika epoker och varför kodar vi vissa rum och sysselsättningar i hushållet som kvinnliga eller manliga? Via arbetarlitteratur och glammiga hemma hos-reportage, seriefiguren Blondie och föråldrade skildringar av hembiträden, landar samtalet i dagens carpe diem-skyltar. Och varför finns det numera så kallade "man caves"? MTV Cribs, Mor gifter sig, Borta med vinden och In Treatment är filmer, serier och böcker som diskuteras i avsnittet.
-
När författaren och journalisten Ludvig ”Lubbe" Nordström gav sig ut på vägarna 1938 för att undersöka bostäder på landsbygden väckte hans rapporter i radio enorm uppmärksamhet. Den efterföljande boken Lort-Sverige visar bilden av en landsbygd med snusk, smuts och förfall, där människor i vissa fall har det sämre än djuren i ladugårdarna. Men hur objektiv var Nordströms rapportering? Och hur typisk är Nordströms bok för det svenska 30-talets tänkande i stort?
Paulina Helgeson samtalar med Peter Forsgren, professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet och specialiserad på svensk 1900-talsprosa.
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson
Inspelningsteknik: Pär Nordlund
Producent: Magnus Bremmer
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
När författaren och journalisten Ludvig ”Lubbe" Nordström gav sig ut på vägarna 1938 för att undersöka bostäder på landsbygden väckte hans rapporter i radio enorm uppmärksamhet. Den efterföljande boken Lort-Sverige visar bilden av en landsbygd med snusk, smuts och förfall, där människor i vissa fall har det sämre än djuren i ladugårdarna. Men hur objektiv var Nordströms rapportering? Och hur typisk är Nordströms bok för det svenska 30-talets tänkande i stort? Paulina Helgeson samtalar med Peter Forsgren, professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet och specialiserad på svensk 1900-talsprosa. Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Pär Nordlund Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893
Det är någonting som inte stämmer med svensk bostadsmarknad.
Den föresatsen har repeterats i upprepade propåer från EU-kommissionen, OECD, det välrennomerade institutet Oxford Economics, den svenska opinionen och även landets styrande politiker. För trots att pandemin spåddes sätta punkt för prisrusningarna och kanske till sist leda till nödvändiga reformer, en medicin mot den marknad som gjort svenskarna till världens näst mest skuldsatta folk, så sattes i stället en turbo in i bostadsjakten.
Hösten 2022 var trösklarna högre än någonsin för att ta sig in på marknaden och det började talas om en regelrätt utslagning i form av en generationskris vi aldrig skådat tidigare, där unga och andra av olika skäl oförmögna till lägenhets- och husköp förvisades till en tillvaro på den lika ohållbara andrahandsmarknaden.
Den socialdemokratiska regeringens agerande kom till slut, efter att densamma nästan vält i spåren av ett reformförslag året innan, och nu rörde förslaget så kallade startlån för förstagångsköpare.
Men förslaget kallades direkt för fjäsk inför höstens riksdagsval, och kritikerna ropade vargen kommer och drog paralleller till de ökända amerikanska subprime-lånen som föranledde en av våra värsta finanskrascher i världshistorien.
Hur blev det så här, och hur ska vågorna på det stormiga penninghav som är modern svensk bostadsmarknad tämjas så att inte hela den svenska ekonomin plötsligt kantrar - kan den hastigt uppseglade inflationsstormen tvinga politikerna att likt tidigare i historien till sist kasta ankare i stora strukturfrågor som hyresreglering och planmonopol?
Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, idag i en vindlande färd genom Lort-Sverige och en ny potentiell krisen i, eller åtminstone för, befolkningsfrågan. -
1938 ger sig journalisten och författaren Ludvig "Lubbe" Nordström ut på en historisk resa genom Sverige. Han har fått i uppdrag av Radiotjänst att skildra bostadssituationen i landet. Reportagen ges också ut som bok, med titeln Lort-Sverige. Lubbe ser ett elände som han inte trodde existerade. Han pekar ut tjänstemän som ansvariga, men lägger också skulden på de drabbade själva, vilket väcker ilska. Speciellt arga är skåningarna, som enligt Lubbe är snuskigast i Sverige. Och samerna har definitivt inte någon plats i Lubbes framtida drömsamhälle.
-
Kalle Lind och historikern Jenny Björkman diskuterar boken Lort-Sverige och radioserien På husesyn med Ludvig Nordström från 1938. Slemmiga skägg! Radiotekniker som varit i Amerika! Den vita piskan! Tant Strul nämns.
-
Varför heter Rosenbad just Rosenbad? Vart tog Lort-Sverige vägen? Varför luktade Voltaire så illa? Johannes Ekman har i programmet Litterära stanker och aromer - en kulturresa genom näsborrarna dykt ner i lukternas kultur- och litteraturhistoria. Genom snusk och odörer, aromer och väldoft.
