Mia-Marie Hammarlin Podcasts
-
Vad kan medier och universitet lära av varandra? Med den frågan som rubrik bjöd Centrum för kunskapshistoria och Sydsvenskan-HD in till en samtalskväll på LUX i Lund den 11 november 2021. I två panelsamtal möttes forskare och journalister och utbytte erfarenheter.
Kvällens första del bestod av ett samtal om forskningens och mediernas roll under covid-19-pandemin. Hur har man klarat av uppgiften att förmedla rätt information i en tid då kunskapsläget hela tiden förändrades? Vad kan vi lära oss av krisen?
Medverkande: Johan Anderberg, Mia-Marie Hammarlin, Farshid Jalalvand och Rebecca Selberg. Moderator: Andreas Ekström.
Centrum för kunskapshistoria: https://www.luck.lu.se/
HT-samtal: https://www.ht.lu.se/forskning/ht-samtal-podcasts-med-vara-forskare/ -
Vi intervjuar Mia-Marie Hammarlin, etnolog och universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon driver ett forskningsprojekt kring vaccinationskritik och fördjupar sig bland annat i hur vaccinskeptiker resonera. Hon har djupintervjuat vaccinskeptiker om hur de tänker kring infektioner, varför de misstror vaccin, var de inhämtar information, vilka källor de litar på och mycket annat. Vi pratar om varför det är viktigt att förstå hur vaccinsskeptiker resonerar och vad hon hoppas att hennes forskning kan bidra med.
-
Under den senaste tiden har vi sett flera uppmärksammade förtalsfall cirkulera i media. Det har handlat om husaffärer, kontroversiella tweets och vittnesmål i kölvattnet efter metoo. Har det offentliga samtalsklimatet blivit mer gränslöst – eller är vi bara mer lättkränkta idag? Och vilket ansvar har egentligen de etablerade medierna i rykteskarusellen? Det sägs ibland att medierna riskerar bli megafoner för rykten. Men att rätt kunna ta tempen på samtidens ryktesspridning har också varit en viktig uppgift inom journalistiken ända sedan 1700-talet. Studio Anekdot diskuterar förtalets natur och ryktets mediehistoria med Mia-Marie Hammarlin.
Mia-Marie Hammarlin är docent i etnologi och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon har forskat om mediedrev och ryktesspridningens roll i journalistiken, och bedriver just nu ett forskningsprojekt om vaccinationskritik.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör och projektledare: Anna Frykholm
Producent: Magnus Bremmer
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Alla gör det, men få skulle erkänna det. Att skvallra om andra kan stärka gemenskapen, skapa intimitet och lära oss om gruppens informella regler. Men skvaller kan också såra när det används för att nedvärdera, frysa ut eller förminska.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I vardagligt tal används ofta ordet skvaller som något negativt, men inom forskningen definieras det som ”informationsutbyte om personer som inte är närvarande”. Det behöver alltså inte vara något negativt som sägs, utan kan även vara både positivt och neutralt.
– Enligt studier så är det skvaller vi ägnar oss mest åt är neutralt, en del är positivt och en mindre del är negativt. Men det är det negativa vi tänker på när vi hör ordet ”skvaller”, för det är det vi är rädda att bli utsatta för, säger Måns Svensson, rättssociolog som intresserar sig för skvaller.
Mia-Marie Hammarlin, som bland annat forskat om mediedrev, instämmer i vad Måns Svensson säger.
– Vi uppmärksammar det negativa skvallret för att vi är problematiserande som art, de lätt pessimistiska individerna har gynnats evolutionärt, alltså vi som är lagom missnöjda, säger hon.
Det hon reagerade på när hon forskade om just mediedrev, och kända personer som varit med om skandaler, var att personerna led av skandalerna längre än man kan tro.
– Som nyhetskonsument ser man drev som något som drar förbi, vi intresserar oss för det en stund och sedan glömmer vi det. Men jag förvånades över hur långt lidandet varit för de som varit utsatta, ibland hade det pågått i flera år och i mångt och mycket varit livsomvälvande. De som utsatts hade känslor av ensamhet, utfrysning och beskrev det som att ”telefonen tystnar”.
Gäster i programmet: Mia-Marie Hammarlin, universitetslektor och forskare inom kommunikation och journalistik vid Lunds universitet, Måns Svensson, rättssociolog vid Högskolan i Halmstad, Jenny Jägerfeld, psykolog och Kimmo Eriksson, professor i matematik, som lett en internationell studie om reaktioner vid normbrytande beteende vid Stockholms universitet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Alice Lööf
Programmet sänds direkt.
-
Vad innebär egentligen en medieskandal? Dels för de drabbade och dels för massmedia och samhället i stort. Finns det några inbyggda mekanismer i ett drev och vad säger journalisterna om sin egen roll i dramat?
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
