Peter Bratt Podcasts
-
Underrättelseorganisationen IB var okänd för allmänheten innan den avslöjades i vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront år 1973. Då öppnades en värld av åsiktsregistrering av svenska medborgare i samarbete med LO och avancerade utbyten med utländska underrättelseorganisationer.
IB samlade in information utomlands med hjälp av egna agenter, flyktingar och resenärer. Dessutom bytte man underrättelser med andra västerländska underrättelseorganisationer. I Sverige registrerade IB kommunister på arbetsplatser med hjälp av LO trots att åsiktsregistrering var olagligt.
IB:s chef Birger Elmér var socialdemokrat som spelade tennis med statsminister Olof Palme och IB kom att uppfattas som det socialdemokratiska partiets egen underrättelsetjänst.
Ursprunget till avslöjandet var den avskedade IB-agenten Håkan Isacsson som fått sparken efter att det framkommit att han förskingrat organisationens pengar genom påhittade källor. Håkan Isacsson var också vän med journalisten Peter Bratt sedan militärtjänstgöringen.
Journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt samt källan Håkan Isacsson som låg bakom avslöjandena dömdes till fängelse för spioneri trots att det normala är att det bara är ansvarig utgivare som kan bära ansvar för vad som trycks i en tidning.
IB drabbades hårt av avslöjande men levde kvar i nya former. Också IB-chefen Birger Elmér lyckades fortsätta styra i det fördolda trots att han officiellt sagts upp.
I reprisen av avsnitt 52 av podcasten Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell som är historiker med inriktning på freds- och konfliktvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Sprickorna i järnridån – svensk underrättelsetjänst 1944-1992.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Han ligger bakom ett av de största journalistiska avslöjandena i Sveriges historia. År 1973 avslöjade han och kollegan Peter Bratt, i den så kallade IB-affären, att det inom Försvarsmakten fanns en hemlig underrättelseorganisation som sysslade med olaglig åsiktsregistrering. Gäst i dagens avsnitt är författaren och journalisten Jan Guillou och temat är grävande journalistik. Vi samtalar bland annat om vad som kännetecknar bra grävande journalistik, hur IB-affären blev så omtalad, varför Guillou underkänner flera av samtidens grävande reportage, och hur hans vänsterpolitiska sympatier kan ha påverkat hans journalistiska arbete negativt.
Facebook: Bildningskomplexet
Instagram: Bildningskomplexet
Twitter: @BenjaminElfors
E-post: [email protected]
Musikproduktion: Ivar Edding
Omslag: Emma Westin/Matthew Sundin
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur gick det egentligen till när Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade en hemlig militär underrättelseorganisation med nära kopplingar till socialdemokratin?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I november 1977 publicerade Dagens Nyheter en artikel om att dåvarande justitieministern, Lennart Geijer, besökt prostituerade och därför kunde ses som en säkerhetsrisk. Nyheten slog ner som en bomb och artikelförfattaren Peter Bratt satte hela sin journalistiska karriär på spel.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Bakom artikeln låg uppgifter som pekade på att rikspolischefen Carl Persson överlämnat en promemoria till dåvarande statsministern Olof Palme där Carl Persson utryckt oro över att högt uppsatta politiker, poliser och militära befattningshavare ska ha haft samröre med den organiserade prostitutionen. Men Olof Palme dementerar alltihop.
Det blir starten på den mest långdragna politiska skandalen i modern svensk historia. Den är än idag, över 30 år senare, högst aktuell igen. Nu kräver några av de då minderåriga flickorna som utnyttjades sexuellt skadestånd från staten. P3 Dokumentär berättar om Geijeraffären, Fälldinaffären och om bordellmamman Doris Hopp.