Silicon Podcasts

  • ALLT OM TWITTER FILES med Jonathan Lundberg - journalist och författare av böckerna 'Sverigevänner' och 'Från Världskrig till Nätkrig' som behandlar internetkulturens historia.

    Twitter Files är benämningen på en rad interna dokument och e-mail från Twitter som gjordes publika av journalister som Matt Taibbi, Bari Weiss, Lee Fang, Michael Shellenberger med start under december 2022. Dokument som visar, enligt journalisterna och Elon Musk, att den amerikanska säkerhetstjänsten och politiker från Demokraterna har lyckats påverka Twitters beslutfattare att censurera och moderera innehållet till nackdel. I flera fall indikerar Twitter Files också på att många makthavare, såsom journalister, politiker och forskare, har fått sina konton raderade av Twitter på godtyckliga grunder. "Twitter Files" möjliggjordes när Elon Musk, som köpte Twitter Inc. för 44 miljarder dollar den 27e oktober 2022, släppte råmaterialet till en rad utvalda journalister.

    Jonathan är en av få journalister i Sverige som överhuvudtaget har skrivit om Twitter Files och den unika inblicken vi användare har fått av hur en av världens största sociala medier modererar sitt innehåll. Jonathan gästar mig för att prata om hela historien bakom Elon Musks köp av Twitter Files. Vaför vill ingen i Sverige skriva om ämnet? Vad kan vi dra för slutsatser? Har Silicon Valley-jättarna ett vänsterbias? Har amerikanska myndigheter som FBI och CIA haft en problematisk påverkan på yttrandefriheten? Hur kommer detta påverka Sverige? Behöver vi reglera techjättarna? Och isåfall hur?

    Allt detta och mycket mer om skärningspunkten mellan internet och yttrandefrihet med en av mina favoritjournalister Jonathan Lundberg!

    Alla Twitter Files-trådar samlade HÄR

    Gillar du LoungePodden?

    Stötta gärna på Patreon:

    https://www.patreon.com/taimaz

    Swish: 0761 401 401

    ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️

    Mer info på https://www.loungepodden.se

    Följ Taimaz

    Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/

    Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21

    Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

  • Spanienparet Sara & Tommy har försovit sig och Peter gör en uppgradering.
    Micke och Nilla är mitt mellan 2 husbilar. Hur går det för dom?
     
    I denna veckans avsnitt pratar vi om förbättringar vi gjort i våra husbilar för att få dom lite mer som vi verkligen vill ha dom. Vissa saker vill man bara ha för att det ska kännas riktigt bra. Det är väl så att ju mer vi använder dessa rullande fritidsbostäder desto mer kommer vi på vad som skulle underlätta och förbättra.
     
    Du som går i tankarna att köpa din första husbil får säkert tips från omgivningen om vad du ska köpa. Men är deras tips verkligen rätt för dig?
    Husbilsförsäljaren Tommy ger sina bästa råd inför ditt absolut första husbilsköp.
     
    Vintern är på antågande. Vilka vinterdäck bör man köpa - dubbat eller odubbat?
     
    Dagens restips går till Helsingborg, nära en dagstripp till Danmark.
     
    #Kommaframölen är idag kall, god och tysk:
    https://www.systembolaget.se/produkt/ol/zoller-hof-export-1141901/
     
    Följ gärna Stora Husbilspodden på Facebook, där hittar du också länkarna till bland annat restipsen.
     
    Våra Husbilsresor och Our Backyard Europe kan du också följa på Youtube, Facebook och Instagram.
     
    Har du en fråga, fundering eller vill tipsa oss om något, maila: [email protected]

  • ”Först säger de att du är galen, sedan slåss de mot dig och sedan förändrar du plötsligt världen". Så lyder Elizabeth Holmes mest kända citat. Det anspelar på Steve Jobs – och alla andra visionärer i Silicon Valley – som trotsat sina belackare och visat att de går att att tänka nytt och annorlunda.

    Devisen är i många fall avgörande, men kan även vara försåtlig. Storyn om Theranos visar ju faran med den tystnadskultur som ofta råder inom techbolag som bränner högoktanigt riskkapital i jakten på en vision som ska nås till varje pris. Granskningar av fiaskon som Wework, men även framgångar som Uber och Facebook FB -0,59% , rymmer liknande, varnande exempel om riskerna med detta sätt att bygga bolag.

    Elizabeth Holmes egen vision kretsade som bekant kring ett ”mikrolab” som skulle ge mängder med träffsäkra diagnoser med bara några droppar av patientens blod. I en värld där flera provrör blod behövs för motsvarande resultat lät det till en början för bra för att vara sant. Men storyn var för bra för att synas på vetenskapliga grunder. Holmes var ju en ung, ambitiös och idealistisk entreprenör som hade hoppat av Stanford University i Kalifornien för att följa sin dröm.

    ”Storyn visar hur viktigt det är med källskydd – och farligt det kan bli när visionen plötsligt trumfar verkligheten.”

    Med tiden lyckades hon locka investerare som Rupert Murdoch, Betsy DeVos och Carlos Slim att satsa över en miljard dollar på Theranos. Värderingen pumpades upp till hela 9 miljarder dollar och två av USA:s tidigare utrikesministrar, George Shultz och Henry Kissinger, satte sig i bolagets styrelse.

    Idag är Elizabeth Holmes skapelse värd noll kronor och hennes dröm ses återigen som en fysisk omöjlighet. Under måndagen dömdes hon för bedrägeri och riskerar nu 20 års fängelse.

    Den utdragna, hårt bevakade rättegången är en seger för Silicon Valleys investerare eftersom den förtydligar gränsen mellan förhoppningar och lögner. Detta bör underlätta när affärsänglar och riskkapitalbolag kräver transparens – och ha en avskräckande effekt för bolag som letar genvägar i jakten på sitt mål.

    Men rättegången är även en seger för journalistiken. Alla som läst John Carreyrous bok Bad Blood (Ont Blod på svenska) vet vilket enormt arbete som krävts för att kartlägga denna svindlande bluff. Hans arbete började redan 2015 med en serie grävande artiklar i The Wall Street Journal, och vilar till stor del på vittnesmål från anonyma källor från insidan. Dessa har i många fall skrivit på sekretessavtal och tvingats ta stora risker för att berätta sanningen med Theranos advokater hack i häl.

    Ett exempel är visselblåsaren Tyler Shultz, barnbarn till styrelseledamoten George Shultz, som under sin korta tid på Theranos upptäckte förfalskad forskning och bristande kvalitetskontroller. När han uppmärksammade ledningen på detta i ett mejl röt de tillbaka, vilket fick honom att säga upp sig. Sedan följde ett Kafkamässigt händelseförlopp som visar hur långt Elizabeth Holmes och hennes partner Sunny Balwani var redo att gå för att tysta kritiken som kom inifrån bolaget.

    Ett annat exempel är Erika Cheung, en före detta Theranos-medarbetare som varnade ledningen att företagets egenutvecklade teknologi inte var tillförlitlig nog att använda på patienter. Hon var ett nyckelvittne i rättegången.

    Alla journalister som granskat stora techbolag vet hur frustrerande det kan vara att försöka hitta källor som kan berätta om livet på insidan. Sekretessavtal är vanliga. Medarbetare är i regel mycket lojala, även efter de lämnat bolaget. Många har dessutom blivit miljonärer på sina aktieoptioner. Bakom dem står grundare som motverkar snokande murvlar – och istället jobbar för att sätta agendan själva i välregisserade intervjuer och egna kanaler i sociala medier.

    Att framgångsrika techgrundare är övertygade om sin egen förträfflighet är kanske inget man kan hålla emot dem. De måste ju våga riskera allt – och orka driva igenom visioner som ingen annan lyckats genomföra. Men som granskningen av bolag som Theranos och Wework visar är det sällan bra att vara oemotsagd. Det gäller för övrigt även framgångssagor som Facebook och Uber. (Tips: läs Mike Isaacs bok Super Pumped om Uber. Det är en av de roligaste, mest träffsäkra skildringar av Silicon Valley-kulturen jag läst!)

    Techbolagen är ju vår tids industrikoncerner. De präglar vårt arbetsliv, vår sjukvård, vad våra barn gör på fritiden och hur vi tar till oss information, falsk som äkta. De måste gå att gräva runt och ifrågasätta. Vi har journalister att tacka för att Theranos-bluffen avslöjades i tid, innan riktigt många patienter far illa. Storyn visar hur viktigt det är med källskydd – och farligt det kan bli när visionen plötsligt trumfar verkligheten."

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • ”Först säger de att du är galen, sedan slåss de mot dig och sedan förändrar du plötsligt världen". Så lyder Elizabeth Holmes mest kända citat. Det anspelar på Steve Jobs – och alla andra visionärer i Silicon Valley – som trotsat sina belackare och visat att de går att att tänka nytt och annorlunda. Devisen är i många fall avgörande, men kan även vara försåtlig. Storyn om Theranos visar ju faran med den tystnadskultur som ofta råder inom techbolag som bränner högoktanigt riskkapital i jakten på en vision som ska nås till varje pris. Granskningar av fiaskon som Wework, men även framgångar som Uber och Facebook FB -0,59% , rymmer liknande, varnande exempel om riskerna med detta sätt att bygga bolag. Elizabeth Holmes egen vision kretsade som bekant kring ett ”mikrolab” som skulle ge mängder med träffsäkra diagnoser med bara några droppar av patientens blod. I en värld där flera provrör blod behövs för motsvarande resultat lät det till en början för bra för att vara sant. Men storyn var för bra för att synas på vetenskapliga grunder. Holmes var ju en ung, ambitiös och idealistisk entreprenör som hade hoppat av Stanford University i Kalifornien för att följa sin dröm. ”Storyn visar hur viktigt det är med källskydd – och farligt det kan bli när visionen plötsligt trumfar verkligheten.” Med tiden lyckades hon locka investerare som Rupert Murdoch, Betsy DeVos och Carlos Slim att satsa över en miljard dollar på Theranos. Värderingen pumpades upp till hela 9 miljarder dollar och två av USA:s tidigare utrikesministrar, George Shultz och Henry Kissinger, satte sig i bolagets styrelse. Idag är Elizabeth Holmes skapelse värd noll kronor och hennes dröm ses återigen som en fysisk omöjlighet. Under måndagen dömdes hon för bedrägeri och riskerar nu 20 års fängelse. Den utdragna, hårt bevakade rättegången är en seger för Silicon Valleys investerare eftersom den förtydligar gränsen mellan förhoppningar och lögner. Detta bör underlätta när affärsänglar och riskkapitalbolag kräver transparens – och ha en avskräckande effekt för bolag som letar genvägar i jakten på sitt mål. Men rättegången är även en seger för journalistiken. Alla som läst John Carreyrous bok Bad Blood (Ont Blod på svenska) vet vilket enormt arbete som krävts för att kartlägga denna svindlande bluff. Hans arbete började redan 2015 med en serie grävande artiklar i The Wall Street Journal, och vilar till stor del på vittnesmål från anonyma källor från insidan. Dessa har i många fall skrivit på sekretessavtal och tvingats ta stora risker för att berätta sanningen med Theranos advokater hack i häl. Ett exempel är visselblåsaren Tyler Shultz, barnbarn till styrelseledamoten George Shultz, som under sin korta tid på Theranos upptäckte förfalskad forskning och bristande kvalitetskontroller. När han uppmärksammade ledningen på detta i ett mejl röt de tillbaka, vilket fick honom att säga upp sig. Sedan följde ett Kafkamässigt händelseförlopp som visar hur långt Elizabeth Holmes och hennes partner Sunny Balwani var redo att gå för att tysta kritiken som kom inifrån bolaget. Ett annat exempel är Erika Cheung, en före detta Theranos-medarbetare som varnade ledningen att företagets egenutvecklade teknologi inte var tillförlitlig nog att använda på patienter. Hon var ett nyckelvittne i rättegången. Alla journalister som granskat stora techbolag vet hur frustrerande det kan vara att försöka hitta källor som kan berätta om livet på insidan. Sekretessavtal är vanliga. Medarbetare är i regel mycket lojala, även efter de lämnat bolaget. Många har dessutom blivit miljonärer på sina aktieoptioner. Bakom dem står grundare som motverkar snokande murvlar – och istället jobbar för att sätta agendan själva i välregisserade intervjuer och egna kanaler i sociala medier. Att framgångsrika techgrundare är övertygade om sin egen förträfflighet är kanske inget man kan hålla emot dem. De måste ju våga riskera allt – och orka driva igenom visioner som ingen annan lyckats genomföra. Men som granskningen av bolag som Theranos och Wework visar är det sällan bra att vara oemotsagd. Det gäller för övrigt även framgångssagor som Facebook och Uber. (Tips: läs Mike Isaacs bok Super Pumped om Uber. Det är en av de roligaste, mest träffsäkra skildringar av Silicon Valley-kulturen jag läst!) Techbolagen är ju vår tids industrikoncerner. De präglar vårt arbetsliv, vår sjukvård, vad våra barn gör på fritiden och hur vi tar till oss information, falsk som äkta. De måste gå att gräva runt och ifrågasätta. Vi har journalister att tacka för att Theranos-bluffen avslöjades i tid, innan riktigt många patienter far illa. Storyn visar hur viktigt det är med källskydd – och farligt det kan bli när visionen plötsligt trumfar verkligheten." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Anders Hansen om varför vi har ångest

     

     

    -Det konstiga är inte att det finns människor som har ångest, utan att det finns människor som inte har det!

    Det förklarar läkaren och psykiatrikern Anders Hansen i nya avsnittet av podden “Alexandra - nära ditt hjärta”.

     

     

    Anders Hansen är läkaren och psykiatrikern som blev fick ett stort genombrott med boken “Hjärnstark”. Där fastslog han att fysisk aktivitet är en av de bästa medicinerna mot bland annat depressioner. När han nu gästar han Alexandra Charles fortsätter diskussionen kring vår fascinerande hjärna, och varför vi idag mår så dåligt när vi borde ha det så bra.

    Som vanligt är det evolutionen vi kan skylla på. Eftersom vi i tusentals år levt i en livsfarlig värld, där hälften av oss dog innan tonåren, överlevde de förfäder som såg katastrofer överallt. Kort sagt - de som målade fan på väggen och hade ångest!

    -Ja, känslor finns inte för att vi ska må bra, känslor finns för att putta oss till ett beteende som hjälper oss att överleva, säger Anders Hansen.

    Ångest är alltså inget tecken på en trasig hjärna, utan på en stark hjärna. En stark hjärna som gör allt för att klara livhanken.

    -Det är en tröst för många av mina patienter som inser att “jag är alltså inte skadat gods eller trasig på nåt vis”, säger han.

    I vår hjärna finns också amygdala som är konstruerad för att skanna av faror.

    -Och den är som en brandvarnare, den älskar att signalera fara. Så att den spökar ibland är helt normalt. Att förstå det dämpar också ångesten.

    Vi är alltså inte skapade för att vara ständigt lyckliga, helt enkelt?

    -Nej, evolutionen vill föra generna vidare, och det var inte de lyckligaste förfäderna som gjorde de, utan de som överlevde, säger Anders och fortsätter:

    -Att uppleva kontinuerlig lycka är alltså orealistiskt. Då slutar vi att utvecklas och går under. Att vara nöjd hela tiden är att lägga ribban på en ouppnåelig nivå.

    Att allt fler unga mår dåligt idag, skylls ibland på sociala medier. Där finns ännu inga bevisade orsakssamband, förutom att man vet att tonårstjejer som lägger mycket tid på sociala medier riskerar att må sämre.

    -Det farliga är vad sociala medier tar tid ifrån, säger Anders Hansen. Det tar timmar från vår sömn, från fysisk aktivitet, från sociala kontakter. Vi berövas våra skyddsfaktorer.

    Han tror att om 20 år så kommer vi att se tillbaka och inse att vi var oerhört naiva som implementerade sociala medier så okritiskt.

    -Det är ett enormt hyckleri av eliten i Silicon valley, när de sätter sina egna barn i skolor som har få digitala verktyg. Forskningen vet idag att barnen lär sig läsa sämre på en skärm än med hjälp av fysisk bok. Att slänga ut böckerna och bara läsa på skärmen funkar alltså inte.

    Gränser är därför bra. Under två år inga skärmar och upp till fem år max en timme om dagen, uppmanar WHO, Världshälsoorganisationen. Bra, menar Anders Hansen.

    -Vi kan inte riskera att chansa med en hel generation.

    Det viktigaste är att vi lär oss att använda tekniken på ett smartare sätt. Vi måste kontrollera den och inte tvärtom.

    -Vi måste komma ihåg att några tjänar mycket pengar ta vår uppmärksamhet ifrån oss, säger Anders Hansen.

    Support till showen http://supporter.acast.com/alexandras.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Världen må vara oberäknelig men vi tuffar på med ett ljuvligt avsnitt. Jessica har avnjutit dansk samtidslitt, kaliforniska daddys, Ingmar Bergmanskt skvaller och Norénsk poesi.

    Anna har låtit sig nedsänkas i en stämning signerad Esther Singer Kreitman, fått mersmak efter tips från mami och undersökt inspirerande litteratur enligt Silicon valley.

    Temat? Jo vi river av de sista Q&A-frågorna från er och pratar därmed roliga böcker, ångerböcker, dammiga böcker och gymnasieböcker. HÖRDE JAG BÖCKER?

  • Den gröna matbranschen är hetare än någonsin. Alla större matvarukedjor vittnar om en efterfrågan från sina kunder samtidigt som att Silicon Valley-företag som Impossible Foods och Beyond Meat driver utvecklingen av köttsubstitut.

    Hur ser framtiden ut för växtbaserat protein? Och hur kommer det sig att till och med Scan håller på att utveckla ett vegetariskt alternativ?

    I veckans Fokuspodden medverkar ekonomiredaktör Emanuel Sidea och matkännaren Gustaf Nilsson.