Sverige Podcasts
-
Ett trauma sätter inte spår bara hos den som upplevt det, utan kan prägla flera generationer. Nazanin Raissi reflekterar över fenomenet som kallas postmemory, eller postminne på svenska.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2023-01-19.
Fotoalbumets pärmar vilar mot bordet. Jag lösgör det svartvita familjefotografiet bakom det skyddande höljet och vänder på det. Baksidan täcks av text som strukits över med täta cirklar och streck av blå kulspetspenna. Jag lutar ögat mot Agfa-luppen som förflyttar mig närmare. Långsamt drar jag luppen över det blå klottret, som likt tusenåriga svårtydda inskriptioner på pergament, får mig att skymta det förflutna genom nuet. Jag visar fotografiet för min far. Berättar att jag vänder på varje fotografi. Minnen är alltid i kris, säger han. Texten förblir omöjlig att dechiffrera. Jag placerar tillbaka fotografiet i albumet. Människorna här är borta men deras spår kvarstår.
Postmemory, eller postminne, beskriver en senare generations förhållande till det personliga, kollektiva eller kulturella trauma som en tidigare generation upplevt. Vi talar här om upplevelser som denna senare generation “minns” endast genom berättelser, bilder och handlingar. Upplevelser som överförts så djupt och monumentalt att de tycks utgöra minnen i sig själva enligt Marianne Hirsch, professor i litteratur vid Columbia University som formulerat begreppet. Förledet “post” ska inte tolkas som att vi i den senare generationen lever bortom minnet och att vi upplever det som historia. Nej, tvärtom reflekterar “post” här att minnet fritt förflyttar sig mellan generationer och människors medvetanden och på så vis blir ett slags gemensamt upplevd biografi.
Hirsch utgår från Förintelsen i sin analys men menar att postminne kan uppstå i många olika sammanhang där traumatisk överföring sker. Ofta förs minnena vidare inom en familj, men familjeband är inte nödvändigt för att postminne ska uppstå. Vad som är av betydelse är att kunna identifiera sig med den som erfarit traumat. Identifikationen gör det möjligt för traumat att fortplanta sig, att bli ett minne i en yngre generation, också bortom släktskap. Förutsättningen är att där finns en länk till ett kulturellt eller nationellt trauma som skapar känslan av att “det kunde ha varit jag”.
Till skillnad från minnen relaterade till posttraumatisk stress rör det sig således inte om lagrade och faktiska minnen, utan om ett slags “icke-minnen” överförda genom “kroppens språk”. Alltså minnen som saknar en konkret relation till det förflutna och som skapats av tystnad snarare än tal och av det osynliga snarare än det synliga. Postminne är att ärva ett stumt och okänt förflutet. Det kan liknas vid Sigmund Freuds beskrivning av traumat – som att ha en “främmande kropp” i psyket som begär att få bli förstådd.
Att växa upp med överväldigande postminnen gör att de egna erfarenheterna riskerar att trängas undan och därmed kan en person indirekt formas av traumatiska händelser tidigare generationer upplevt. Med Hirschs ord “händelserna inträffade i det förflutna men deras effekter fortsätter in i nuet”. Eller som poeten Solmaz Sharif skriver: “Enligt de flesta / definitioner har jag aldrig / varit i krig. // Enligt mina / har merparten av mitt liv / tillbringats där.” Postminne är att “minnas” sina föräldrars minnen som vore de ens egna erfarenheter. Att minnas deras sår.
Förefaller det dunkelt? Det är för att det är det. Det mänskliga minnet är ett landskap som till stora delar fortfarande är dolt och fyllt av hemligheter.
Muntliga och skriftliga berättelser lämnar spår men fotografier gör något mer. Fotografiet är en miniatyr av verkligheten säger författaren Susan Sontag. Filosofen och kritikern Roland Barthes menar att fotografiet ständigt bär med sig sitt motiv. Det är ett närvarobevis och ger därmed ett löfte om tillträde till det avbildade ögonblicket. Barthes skriver: “En sorts navelsträng, som förbinder det fotograferade tingets kropp med min blick: även om jag inte kan ta på det blir ljuset här ett köttsligt element, en hud som jag delar med den som har fotograferats.”
För Hirsch är fotografiet postminnets främsta medium. Fotografier som överlever trauman, som överlever personerna på bilden, besitter en sällsam förmåga att verka som spöken som hemsöker nuet menar Hirsch. De visar oss att gränsen mellan de döda och de levande i själva verket är mycket tunn. Vi tittar på personerna och de tittar tillbaka. Vi förmår inte lämna varandra i fred.
Varje fotografi behöver tid för att existera. Varje fotografi representerar ett bestämt ögonblick. Fotografiet säger det var. Det var en gång ett krig. Det var en gång en familj. Det var en gång en far som i en hastig flykt valde att ta med ett fotoalbum.
Fotografier gör mer än att visa scener och erfarenheter från det förflutna, de frigör sig från sin, till synes, tvådimensionella, stumma, fyrkantiga form och blir till fysiska berättelser menar konsthistorikern Jill Bennett. Vittnesmål som går under huden, berör och skakar om betraktaren. Antonio Damasio, professor i neurologi, beskriver våra synupplevelser som något fysiskt – det vi känner i våra kroppar när vi ser någonting. När vi tittar på fotografier söker vi mer än information. Vi tittar för att bli “träffade”, “sårade” och “chockade”. Vi tittar för att vi knyter an till döda objekt som aldrig svarar och vi genomsyrar dem med liv.
Fotografiet får även en symbolisk roll. Det refererar till betydelser bortom det som faktiskt avbildas. Till familj, hem, tillhörighet, trygghet och till den kontinuitet som brutits och som blöder från en generation till en annan.
Därför finns en länk mellan fotografi och kropp som möjligen förklarar fotografiets kraft att överbrygga gapet mellan dem som kom före och dem som kom efter.
Konst som har sin utgångspunkt i den tidigare generationens trauma utgör fundamentet för Marianne Hirschs teori. När postminnen ges ny form och placeras i nya sammanhang kan de “arbetas igenom” för att åter tala med Freud. Inget kan såsom konsten uttrycka sammanblandningen av närvaro och frånvaro, nu och då, liv och död, ambivalens och begär. Allt det stoff som postminnen består av. Kanske kan, genom konsten, postminnen bearbetas.
Jag trär på mig de vita tunna handskarna, tar fram fotografiet och lägger det varsamt med baksidan mot skannerns glas. I bildredigeringsprogrammet ökar jag bildens kontrast. Jag förändrar brännvidden och kommer sakta närmare. Bakom kulspetspennans cirklar och streck anar jag bokstäver och ett årtal men informationen förblir kodad. Jag kommer nära men jag kommer inte fram. Från originalfotografiet skapar jag en ny papperskopia. Med en kulspetspenna ritar jag egna cirklar av blått bläck över de redan existerande. Med en sax rispar jag bort de sista synliga spåren av ord. Minnen är alltid i kris.
Nazanin Raissi, psykolog och konstnär
Litteratur:
Barthes, Roland. (1986). Det ljusa rummet. Översättning: Mats Löfgren. Alfabeta. Stockholm, Sverige.
Bennet, Jill. (2005). Empathic vision: Affect, trauma, and contemporary art. Stanford University Press. Stanford, California.
Cozolino, Louis. (2006). The neuroscience of human relationships. W.W. Norton & Company. New York City, New York.
Damasio, Antonio R. (2003) Descartes Misstag. Översättning: Per Rundgren. Natur och Kultur. Stockholm, Sverige.
Hirsch, Marianne. (1997). Family frames: Photography narrative and postmemory. Harvard University Press. London, England.
Hirsch, Marianne. (2012). The generation of postmemory: Writing and visual culture after the holocaust. Columbia University Press. New York City, New York.
Sharif, Solmaz. (2017). Look. Översättning: Ida Börjel och Jennifer Hayashida. Rámus Förlag. Malmö, Sverige.
Sontag, Susan. (1977). On photography. Penguin Books. London, England.
-
När sångerskan Titiyo hittade en platta med Aretha Franklin i skivsamlingen hemma, upptäckte hon också sin egen röst: Jag lyssnade i smyg, wailade loss och tyckte att det lät ganska bra.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
TITIYO OM ARETHA FRANKLIN!I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har sångerskan, artisten och låtskrivaren Titiyo Jah valt souldrottningen Aretha Franklin, en sångerska som får Titiyo att jubla i studion! Allt började hemma i tonårsrummet när hon spelade in sig själv på kassettbandspelaren med plattan "Aretha arrives" i bakgrunden. "Mamma grät när hon hörde inspelningen..." Hör om kärleken till låten "Rock steady" och om vad Titiyo tycker om att bli kallad "Sveriges Aretha Franklin".
Titiyo Jah är en av Sveriges främsta soul- och popartister. Hon började som bakgrundssångerska, men det stora genombrottet kom 1989 med "Talking to the man in the moon" – en låt som Eldorados Kjell Alinge blev så förtjust i, att han spelade enbart den låten ett helt program! Hon albumdebuterade 1990 med "Titiyo" och gav ut flera album åren därefter. "Come along" från 2001 nådde förstaplatsen på albumlistan. Hon är fyrfaldigt Grammis-belönad, har samarbetat med svenska artisteliten och medverkat i TV4:as "Så mycket bättre" två gånger.
Aretha Franklin (1942-2018) kallas för "the queen of soul" och har haft en oerhörd betydelse för soulmusiken. Hon spelade in en gospelskiva som 14-åring, men fick ett nytt skivbolagskontrakt fyra år senare. Det stora genombrottet kom mot slutet av 60-talet, då hon fick sin första miljonsäljare med "I Never Loved a Man (the Way I Love You)" och efter det blev det många fler, till exempel "Think", "I Say a Little Prayer" och "Respect", som rankats av tidningen Rolling stone som den bästa låten genom tiderna,
KULTURLIVETS GUNNAR BOLINProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
Filmen från 1971 var ingen succé när den kom. Trots det har den kommit att påverka en hel genre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den franska kontakten syftar på en knarkkleverans från Marseille.
Filmen blev stilbildande för polisgenren decennier framåt med sina broar, viadukter, gator och en urban metropolisskildring filmad på plats.
William Friedkin har regisserat, Gene Hackman spelar huvudrollen och Don Ellis har komponerat musiken.
Men ”The french connection” blev ingen publiksuccé vid premiären i Sverige och gick på ödsliga bakgator.
Maria Edström har sett om en film från 1971 i en klassiker från programmets barndom 2008.
-
Svenskarna sorterar sitt plastavfall i tron att det blir till nya plastförpackningar. Men sanningen är en helt annan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Daniel Öhman, granskande reporter på Ekot, berättar historien om varför plaståtervinningen aldrig fungerat som det var tänkt i Sverige: sju av åtta av hushållens förpackningar eldas upp. Hör röster från den kinesiska landsbygden som blev västvärldens plastsoptipp, och om de kliv som tas i Sverige för att få till en förändring.
Nyhetspodden Dagens Eko ger dig en berättelse varje vardagsmorgon med programledarna Robin Olin och Lena Nordlund och med Sveriges Radios skarpaste journalister.Programledare: Robin Olin
Gäst: Daniel Öhman, granskande reporter på Ekot
Producent: Karl Kadhammar och Elin Roumeliotou
Med ljudklipp från: AP Archive, Al Jazeera English, CBS News, Svensk Plaståterförening samt Youtube-kanalerna Pantamera och Polynova Nissen.
Kontakt: [email protected]
-
Julia Starck tävlar den 23 maj klockan 15.00 svensk tid på Bänkpress-VM i Sydafrika. Julias uppladdning ser dock lite annorlunda ut till skillnad mot de övrigas. Medan de andra är hemma i Sverige på välutrustade gym med rinnande vatten och sin vardag är Julia i Afrika.
Julia pluggar till läkare och är nu i Etiopien på ett sjukhus som inte ens har just rinnande vatten. Vi kollar lite läget med Julia och hur det går med träningen inför VM.
00:00:57 – Julia in 00:37:55 – Julia utTyngre Bänkpress är en podcast om lyftet bänkpress och allt runt det. Podcasten leds av Josef Eriksson som är en välmeriterad bänkpressare nationellt som internationellt.
Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.
-
I säsongsavslutningen av Fruktansvärda Monster övernattar jag ensam i Sveriges mest hemsökta hus – Borgvattnets Prästgård – och spelar in på plats. Vad som än vistas där vistas där i ensamhet. Dessutom intervjuar jag journalisten och författaren Jack Werner om Sveriges främsta skräckpodd – Creepypodden.
-
Avsnitt 74 med fokus på Riksseriens sista sammadrag som genomförts i Kalmar med deltagande från Dartpodden
Vi utser även helgens bästa spelare som deltar i podden..
Förutom en djupdykning i Riksserien så blir vi glada över att darten sprids i både TV och via musiken.. till sist avslöjar Dartpodden Sveriges lag till World Matchplay…
Kasta lugnt !!
#spriddarten -
I Mariestad har planerna på att bygga en batterifabrik för elfordon lett till en ovanlig massevakuering av fridlysta groddjur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Batterifabriken ska hjälpa oss att nå klimatmålet att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt krockar byggplanerna med ett annat miljömål, det som handlar om art hindra att arter minskar och dör ut. Tusentals skyddsvärda salamandrar har nämligen hittats i området, och för att batterifabriken ska kunna byggas måste djuren flyttas till ett annat ställe. Men går naturen att ersätta på det här sättet?
Biologen Petter Bohman och miljökonsulten Sofia Pallander är två av de som jobbar med salamanderflytten. De berättar att det viktigaste med projektet är att ge djuren nya dammar att bo i, i stället för de som ligger mitt i det planerade fabriksområdet.Medverkande: Petter Bohman, biolog på Naturcentrum; Sofia Pallander, miljökonsult på Geosyntec; Bo Siggelin, medarbetare på Farmartjänst i Mariestad; Björn Brovik, miljöchef på Volvo Group.
Reporter: Sara Sällström
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
LJUDDRAMA: Atlas mailserver hittas. Innehåller den komprometterande uppgifter som kan fälla de åtalade huvudägarna i pensionssvindeln? Får spararna sina pengar tillbaka? Nu kommer domen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Åklagare Josefin Bengtsson blir intervjuad i en podd. Hon berättar där om sitt första fall som blev avgörande för hundratusentals svenskars ekonomi.
Det börjar med att Babak Amani, polis på Ekobrottsmyndigheten, får flera samtal från oroliga pensionssparare som vittnar om hur deras besparingar har försvunnit sedan de har flyttat sitt sparande till fondbolaget Atlas. Josefin känner sig manad att åta sig fallet, trots att hon är nyutexaminerad och hennes chef är tveksam.
Efter en del efterforskningar upptäcker de att bolagets fonder går uselt. Men trots det är Atlas det största pensionsbolaget på Pensionsmyndighetens fondtorg – de hyllas i näringslivspressen och förbereder sig för en börsnotering.
På sociala medier visar Atlas huvudägare Duman Celik och Marcus Rosengren ogenerat upp ett liv i lyx med gods i England, överdådiga våningar på Östermalm och bilar värda miljontals kronor.
Pensionssvindeln 2020 – en del av ljuddramasatsningen Före-EfterFöre-Efter är Sveriges Radio Dramas ljuddramasatsning om historiska brytpunkter i Sverige, där samhället har gått från ett före till ett efter.
I rättegångsdramat Pensionssvindeln 2020, är både fallet och karaktärerna fiktiva, men inspirerade av de skandaler som omgärdat pensionsbolag som Allra och Falcon Funds. Hundratusentals pensionssparare drabbades. En följd av de förändringar som skedde i det svenska premiepensionssystemet då det gjordes om 1999.
I rollerna: Åklagare Josefin Bengtsson – Félice Jankell, Polisen Babak Amani – Simon Mezher, Marcus Rosengren – Måns Nathanaelson, Duman Celik – Alexander Salzberger, Intervjuaren – Shang Imam, Fernanda Vega – Nadja Halid, Lukas Sköld – Oliver Mårback, Domaren – Chatarina Larsson, Styrelseordförande Tobias Husbäck – Johan Hedenberg, Karin Menting – Anna Azcaráte, Olle Jansson – Per Schröder, Sara – Rut Roos, Charlotte Sparre – Siri Hjorton Wagner, Nyhetsuppläsare – Stina Näslund, Reporter – Daniel Säfström, Reporter – Roger Dackegård, Vakter – Karin Londré och Simon Sarnecki
Manus: Lotta Erikson och Håkan Östlundh
Dramaturg: Magnus Lindman
Ljuddesign: Krister Orreteg och Daniel Säfström
Producent, biträdande regi: Daniel Säfström
Exekutiv producent: Marie WennerstenRegi: Mattias J Skoglund
Konstnärligt utvecklingsansvarig: Moa Gammel Ginsburg
Vinjettmusik: Före-Efter komponerad av Jacob Mühlrad, i arrangemang av Petter Ekman och under ledning av konsertmästare Malin Broman i Sveriges Radios Symfoniorkester. Musiker: Malin Broman, Kristina Ebbersten, Emma Nyman, Fred Lindberg och Simon Crawford-Phillips. Musiktekniker: Erland von Heijne. Producent för vinjetten: Magnus Berg.
En produktion av filt för Sveriges Radio Drama
-
LJUDDRAMA: Rättegången har inletts, det går trögt för åklagarsidan. Någon verkar ha hackat Josefins telefon. Utanför rätten demonstrerar en grupp drabbade pensionssparare och medieintresset är stort.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Åklagare Josefin Bengtsson blir intervjuad i en podd. Hon berättar där om sitt första fall som blev avgörande för hundratusentals svenskars ekonomi.
Det börjar med att Babak Amani, polis på Ekobrottsmyndigheten, får flera samtal från oroliga pensionssparare som vittnar om hur deras besparingar har försvunnit sedan de har flyttat sitt sparande till fondbolaget Atlas. Josefin känner sig manad att åta sig fallet, trots att hon är nyutexaminerad och hennes chef är tveksam.
Efter en del efterforskningar upptäcker de att bolagets fonder går uselt. Men trots det är Atlas det största pensionsbolaget på Pensionsmyndighetens fondtorg – de hyllas i näringslivspressen och förbereder sig för en börsnotering.
På sociala medier visar Atlas huvudägare Duman Celik och Marcus Rosengren ogenerat upp ett liv i lyx med gods i England, överdådiga våningar på Östermalm och bilar värda miljontals kronor.
Pensionssvindeln 2020 – en del av ljuddramasatsningen Före-EfterFöre-Efter är Sveriges Radio Dramas ljuddramasatsning om historiska brytpunkter i Sverige, där samhället har gått från ett före till ett efter.
I rättegångsdramat Pensionssvindeln 2020, är både fallet och karaktärerna fiktiva, men inspirerade av de skandaler som omgärdat pensionsbolag som Allra och Falcon Funds. Hundratusentals pensionssparare drabbades. En följd av de förändringar som skedde i det svenska premiepensionssystemet då det gjordes om 1999.
I rollerna: Åklagare Josefin Bengtsson – Félice Jankell, Polisen Babak Amani – Simon Mezher, Marcus Rosengren – Måns Nathanaelson, Duman Celik – Alexander Salzberger, Intervjuaren – Shang Imam, Fernanda Vega – Nadja Halid, Lukas Sköld – Oliver Mårback, Domaren – Chatarina Larsson, , Charlotte Sparre – Siri Hjorton Wagner, Karin Menting – Anna Azcaráte, Jonas – Michel Van Berkum, f.d Atlasförvaltaren Erik Forsman – Johan Ehn, Birgitta Johansson – Sylvia Skoglund, Carl-Johan Leijon – Magnus Lindman, Greger Lysell – Gustaf Wikander, Reporter – Jonatan Loxdal, Notarien – Viola Nilsson, Nyhetsuppläsare – Stina Näslund, Ekonomireporter – Alice Lööf, Vakterna – Karin Londré och Simon Sarnecki
Manus: Lotta Erikson och Håkan Östlundh
Dramaturg: Magnus Lindman
Ljuddesign: Krister Orreteg och Daniel Säfström
Producent, biträdande regi: Daniel Säfström
Exekutiv producent: Marie WennerstenRegi: Mattias J Skoglund
Konstnärligt utvecklingsansvarig: Moa Gammel Ginsburg
Vinjettmusik: Före-Efter komponerad av Jacob Mühlrad, i arrangemang av Petter Ekman och under ledning av konsertmästare Malin Broman i Sveriges Radios Symfoniorkester. Musiker: Malin Broman, Kristina Ebbersten, Emma Nyman, Fred Lindberg och Simon Crawford-Phillips. Musiktekniker: Erland von Heijne. Producent för vinjetten: Magnus Berg.
En produktion av filt för Sveriges Radio Drama
-
LJUDDRAMA: Duman Celik grips igen, denna gång av gränspolisen i Litauen. Åklagare Josefin Bengtsson säger till pressen att de börjar närma sig ett åtal, men inombords är hon inte lika säker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Åklagare Josefin Bengtsson blir intervjuad i en podd. Hon berättar där om sitt första fall som blev avgörande för hundratusentals svenskars ekonomi.
Det börjar med att Babak Amani, polis på Ekobrottsmyndigheten, får flera samtal från oroliga pensionssparare som vittnar om hur deras besparingar har försvunnit sedan de har flyttat sitt sparande till fondbolaget Atlas. Josefin känner sig manad att åta sig fallet, trots att hon är nyutexaminerad och hennes chef är tveksam.
Efter en del efterforskningar upptäcker de att bolagets fonder går uselt. Men trots det är Atlas det största pensionsbolaget på Pensionsmyndighetens fondtorg – de hyllas i näringslivspressen och förbereder sig för en börsnotering.
På sociala medier visar Atlas huvudägare Duman Celik och Marcus Rosengren ogenerat upp ett liv i lyx med gods i England, överdådiga våningar på Östermalm och bilar värda miljontals kronor.
Pensionssvindeln 2020 – en del av ljuddramasatsningen Före-EfterFöre-Efter är Sveriges Radio Dramas ljuddramasatsning om historiska brytpunkter i Sverige, där samhället har gått från ett före till ett efter.
I rättegångsdramat Pensionssvindeln 2020, är både fallet och karaktärerna fiktiva, men inspirerade av de skandaler som omgärdat pensionsbolag som Allra och Falcon Funds. Hundratusentals pensionssparare drabbades. En följd av de förändringar som skedde i det svenska premiepensionssystemet då det gjordes om 1999.
I rollerna: Åklagare Josefin Bengtsson – Félice Jankell, Polisen Babak Amani – Simon Mezher, Duman Celik – Alexander Salzberger, Fernanda Vega – Nadja Halid, Intervjuaren – Shang Imam, Karin Menting – Anna Azcaráte, Gustav Stenberg – Tom Ljungman, f.d Atlasförvaltaren Erik Forsman – Johan Ehn, Domaren – Chatarina Larsson, Jonas – Michel Van Berkum, Marcus Rosengren – Måns Nathanaelson, Nyhetsuppläsare – Stina Näslund, Säljare – Jenny Nordlander, Nyhetsuppläsare – Roger Dackegård, Ekonomireporter – Alice Lööf, Notarien – Viola Nilsson, Programledare – Siri von Malmborg, Axel Klarén – Anders Elfström
Manus: Lotta Erikson och Håkan Östlundh
Dramaturg: Magnus Lindman
Ljuddesign: Krister Orreteg och Daniel Säfström
Producent, biträdande regi: Daniel Säfström
Exekutiv producent: Marie WennerstenRegi: Mattias J Skoglund
Konstnärligt utvecklingsansvarig: Moa Gammel Ginsburg
Vinjettmusik: Före-Efter komponerad av Jacob Mühlrad, i arrangemang av Petter Ekman och under ledning av konsertmästare Malin Broman i Sveriges Radios Symfoniorkester. Musiker: Malin Broman, Kristina Ebbersten, Emma Nyman, Fred Lindberg och Simon Crawford-Phillips. Musiktekniker: Erland von Heijne. Producent för vinjetten: Magnus Berg.
En produktion av filt för Sveriges Radio Drama
-
LJUDDRAMA: Pensionsmyndigheten stoppar all handel med Atlas. De båda huvudägarna, Marcus Rosengren och Duman Celik grips misstänkta för att ha lagt beslag på flera hundra miljoner av spararnas pengar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Åklagare Josefin Bengtsson blir intervjuad i en podd. Hon berättar där om sitt första fall som blev avgörande för hundratusentals svenskars ekonomi.
Det börjar med att Babak Amani, polis på Ekobrottsmyndigheten, får flera samtal från oroliga pensionssparare som vittnar om hur deras besparingar har försvunnit sedan de har flyttat sitt sparande till fondbolaget Atlas. Josefin känner sig manad att åta sig fallet, trots att hon är nyutexaminerad och hennes chef är tveksam.
Efter en del efterforskningar upptäcker de att bolagets fonder går uselt. Men trots det är Atlas det största pensionsbolaget på Pensionsmyndighetens fondtorg – de hyllas i näringslivspressen och förbereder sig för en börsnotering.
På sociala medier visar Atlas huvudägare Duman Celik och Marcus Rosengren ogenerat upp ett liv i lyx med gods i England, överdådiga våningar på Östermalm och bilar värda miljontals kronor.
Pensionssvindeln 2020 – en del av ljuddramasatsningen Före-EfterFöre-Efter är Sveriges Radio Dramas ljuddramasatsning om historiska brytpunkter i Sverige, där samhället har gått från ett före till ett efter.
I rättegångsdramat Pensionssvindeln 2020, är både fallet och karaktärerna fiktiva, men inspirerade av de skandaler som omgärdat pensionsbolag som Allra och Falcon Funds. Hundratusentals pensionssparare drabbades. En följd av de förändringar som skedde i det svenska premiepensionssystemet då det gjordes om 1999.
I rollerna: Åklagare Josefin Bengtsson – Félice Jankell, Polisen Babak Amani – Simon Mezher, Marcus Rosengren – Måns Nathanaelson, Duman Celik – Alexander Salzberger, Intervjuaren – Shang Imam, Karin Menting – Anna Azcaráte, Lukas Sköld – Oliver Mårback, Nahid Hiran – Mariam Namów, Gustav Stenberg – Tom Ljungman, Litauisk polis – Mischa Fedorchenko, Olle Jansson – Per Schröder, Birgitta Johansson – Sylvia Skoglund, Nyhetsuppläsare/ekonomireporter – Roger Dackegård, Vakten – Karin Londré, Telefonförsäljare – Linnea Vennström
Manus: Lotta Erikson och Håkan Östlundh
Dramaturg: Magnus Lindman
Ljuddesign: Krister Orreteg och Daniel Säfström
Producent, biträdande regi: Daniel Säfström
Exekutiv producent: Marie WennerstenRegi: Mattias J Skoglund
Konstnärligt utvecklingsansvarig: Moa Gammel Ginsburg
Vinjettmusik: Före-Efter komponerad av Jacob Mühlrad, i arrangemang av Petter Ekman och under ledning av konsertmästare Malin Broman i Sveriges Radios Symfoniorkester. Musiker: Malin Broman, Kristina Ebbersten, Emma Nyman, Fred Lindberg och Simon Crawford-Phillips. Musiktekniker: Erland von Heijne. Producent för vinjetten: Magnus Berg.
En produktion av filt för Sveriges Radio Drama
-
LJUDDRAMA: Fondbolaget Atlas firar triumfer, men runt om i Sverige börjar pensionssparare märka att deras besparingar försvinner. En fängslande berättelse om jakten på framgång, pengar och rättvisa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Åklagare Josefin Bengtsson blir intervjuad i en podd. Hon berättar där om sitt första fall som blev avgörande för hundratusentals svenskars ekonomi.
Det börjar med att Babak Amani, polis på Ekobrottsmyndigheten, får flera samtal från oroliga pensionssparare som vittnar om hur deras besparingar har försvunnit sedan de har flyttat sitt sparande till fondbolaget Atlas. Josefin känner sig manad att åta sig fallet, trots att hon är nyutexaminerad och hennes chef är tveksam.
Efter en del efterforskningar upptäcker de att bolagets fonder går uselt. Men trots det är Atlas det största pensionsbolaget på Pensionsmyndighetens fondtorg – de hyllas i näringslivspressen och förbereder sig för en börsnotering.
På sociala medier visar Atlas huvudägare Duman Celik och Marcus Rosengren ogenerat upp ett liv i lyx med gods i England, överdådiga våningar på Östermalm och bilar värda miljontals kronor.
Pensionssvindeln 2020 – en del av ljuddramasatsningen Före-EfterFöre-Efter är Sveriges Radio Dramas ljuddramasatsning om historiska brytpunkter i Sverige, där samhället har gått från ett före till ett efter.
I rättegångsdramat Pensionssvindeln 2020, är både fallet och karaktärerna fiktiva, men inspirerade av de skandaler som omgärdat pensionsbolag som Allra och Falcon Funds. Hundratusentals pensionssparare drabbades. En följd av de förändringar som skedde i det svenska premiepensionssystemet då det gjordes om 1999.
I rollerna: Åklagare Josefin Bengtsson – Félice Jankell, Polisen Babak Amani – Simon Mezher, Marcus Rosengren – Måns Nathanaelson, Duman Celik – Alexander Salzberger, Intervjuaren – Shang Imam, Styrelseordförande Tobias Husbäck – Johan Hedenberg, Karin Menting – Anna Azcaráte, Gustav Stenberg – Tom Ljungman, Charlotte Sparre – Siri Hjorton Wagner, Sara – Rut Roos, Olle Jansson – Per Schröder, Nyhetsuppläsare – Joanna Gorecka, Brittisk polis – Mark Salter, Telefonförsäljare: Linnea Vennström, Gustav Asplund, Mattias Wallenius och Mårten Pettersson
Manus: Lotta Erikson och Håkan Östlundh
Dramaturg: Magnus Lindman
Ljuddesign: Krister Orreteg och Daniel Säfström
Producent, biträdande regi: Daniel Säfström
Exekutiv producent: Marie WennerstenRegi: Mattias J Skoglund
Konstnärligt utvecklingsansvarig: Moa Gammel Ginsburg
Vinjettmusik: Före-Efter komponerad av Jacob Mühlrad, i arrangemang av Petter Ekman och under ledning av konsertmästare Malin Broman i Sveriges Radios Symfoniorkester. Musiker: Malin Broman, Kristina Ebbersten, Emma Nyman, Fred Lindberg och Simon Crawford-Phillips. Musiktekniker: Erland von Heijne. Producent för vinjetten: Magnus Berg.
En produktion av filt för Sveriges Radio Drama
-
Välkommen till Sveriges bjussigaste podd där vi, Malin Falk Gramer och Jessica Lasses, plöjer igenom vardagskaos, mammaliv, karriär och roliga anekdoter. Vi svarar även på en lyssnarfråga varje avsnitt! Hör av er till oss på Instagram så löser vi era livsproblem: @malingramer & @jessicalasses
Mitt i Livet klipps av Victor Ganguly
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Jens Lapidus Thrillerskola! I samarbete med Moviezine och Tellusstory.
Hej och välkommen till Sveriges mesta filmskaparpodcast!
I dag har vi en mycket spännande gäst med oss, nämligen författaren Jens Lapidus. Hans böcker och idéer har lett till film och TV projekt som "Snabba Cash, Advokaten och Top Dog som är aktuell med en ny säsong.
Vi pratar adaptationer, ADHD, bolagsbyggande och helt ärligt så får jag en liten skola i hur man skriver thrillers… och vilka regler Jens medvetet brutit mot när han skapat sina historier.
Vi avslutar med tips till författare!
Här kommer Jens Lapidus.
Fotocred Jenny Frejing
Top Dog säsong 2 är fritt baserad på karaktärerna och världen från romantrilogin av Jens Lapidus. Handlingen utspelar sig två år efter förra säsongen. Teddy (Alexej Manvelov) är tillbaka i kriminalitet och har stigit i graderna. Samtidigt har Emily (Josefin Asplund) fått en jättechans med ett nytt uppdrag som affärsjurist. Men båda hamnar snart i ett moraliskt dilemma som sätter hela deras värld i gungning.
- もっと表示する
