Episoder

  • Dialekternas död Ă€r ett Ă„terkommande Ă€mne i sprĂ„kdiskussioner. SprĂ„ket gör en hĂ€lsokontroll pĂ„ de svenska dialekterna och konstaterar att dialektutjĂ€mning till trots Ă€r oron för utplĂ„ning överdriven.

    Det finns fler dialektala variationer Ă€n de flesta tror, sĂ€ger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska sprĂ„k.Bristande forskningsintresse, en sprĂ„klag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus pĂ„ dialekternas utjĂ€mning sĂ€ger han Ă€r anledningar till att mĂ„nga tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar. Man har bara fokuserat pĂ„ dialekternas utjĂ€mning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att Ă„ka ut i fĂ€ltet och undersöka saken, sĂ€ger Henrik Rosenkvist.Veckans sprĂ„kfrĂ„gorVilka svenska dialekter har blivit mest utjĂ€mnade och vilka har bevarats bĂ€st?Kunde mĂ€nniskor frĂ„n olika delar av Sverige förstĂ„ varandra förr nĂ€r dialekterna var mer utprĂ€glade?Vid vilken Ă„lder fĂ€sts ens dialekt?Är det vanligt att överdriva sin dialekt nĂ€r man skĂ€mtar?Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?Lyssna och lĂ€s mer om dialektutjĂ€mning och dialektPoddserien NĂ€r gotlĂ€ndskan tystnarArtikeln TillfĂ€lligt varietetsskifte som social resurs (frĂ„n sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att lĂ€sa.Inslag i Studio Ett "HĂ„ller Youtube pĂ„ att förĂ€ndra den svenska dialekten?" SprĂ„kvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska sprĂ„k vid Göteborgs universitet. GĂ€st Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien NĂ€r gotlĂ€ndskan tystnar. Programledare Emmy Rasper.

  • Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men Ă€r sprĂ„kliga dubbleringar alltid fel? SprĂ„ket i P1 guidar bland ord och uttryck som orsaken till varför, backa bak, CD-skiva och AT-tjĂ€nstgöring.

    Veckans sprĂ„kfrĂ„gorVad Ă€r skillnaden pĂ„ tautologi och pleonasm?Varför har det blivit vanligare att skriva Ă€ven fast och Ă€r det fel?Formuleringar som orsaken till varför och orsaken beror pĂ„ förekommer pĂ„ flera hĂ„ll i offentliga texter, vad Ă€r orsaken till det?Varför anvĂ€nds uttrycket "backa bak", Ă€r det en tautologi och Ă€r det ett onödigt uttryck?Är uppmaningar som sluta skjut och passa pĂ„ att njut sprĂ„kligt korrekta?Är enkĂ€tundersökning ett onödigt ord?LĂ€s mer om tautologiKapitlet "TĂ„rta pĂ„ tĂ„rta i sprĂ„kriktighetsfrĂ„gor" i boken SprĂ„krĂ„det rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvĂ€gningar i sprĂ„kriktighetsfrĂ„gor.SprĂ„kvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska sprĂ„k vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

  • Mangler du episoder?

    Klikk her for å oppdatere manuelt.

  • Ordet analfabetism har blivit kĂ€nsligt, mĂ„nga pedagoger och forskare undviker det helt. Men problemet finns kvar. Att inte kunna lĂ€sa och skriva i ett informationssamhĂ€lle Ă€r ett funktionshinder.

    Det hÀr specialavsnittet av SprÄket i P1 handlar om det alltmer kÀnsliga ordet analfabetism. Hur Àr det att vara barn till förÀldrar som inte kan lÀsa och skriva? Vem Àr egentligen analfabet och vad Àr det bÀsta sÀttet att knÀcka bokstavskoden för en som Àr vuxen?I programmet hörs:Gulistan Kavak, socionom och skolkurator som skrivit böckerna "Analfabetism : det osynliga funktionshindret" och "Min mamma kan inte lÀsa och skriva"Noor Mohamed Noor, med flera elever pÄ SFI i Kviberg i Göteborg.Ivana Eklund, förelÀsare och utbildningskonsult inom bland annat svenska som andrasprÄk. "SprÄket special: Mina förÀldrar Àr analfabeter" Àr gjord av Emma Engström i januari 2023.

  • SprĂ„ket frossar i sprĂ„kligt Ă€gande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen Obehöriga Ă€ga ej tilltrĂ€de. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande anvĂ€nder -a för att markera genitiv.

    Veckans sprĂ„kfrĂ„gorHur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga Ă€ga ej tilltrĂ€de" har lyckats överleva sĂ„ lĂ„ngt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvĂ€llspromenad (med -s). Finns det rĂ€tt och fel nĂ€r det gĂ€ller foge-s?Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa sĂ€ger busshĂ„llsplats i stĂ€llet för busshĂ„llplats?Hur anvĂ€nds genitivformerna dens respektive dess?Vilka regler gĂ€ller för namn som innehĂ„ller genitiv, t ex Borgholms kyrka?I vilka sammanhang anvĂ€nds a- för att markera genitiv?Är bevarade genitivformer frĂ„n fornnordiskans dagar nĂ„got specifikt för en del av Sydsverige?I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel frĂ„n 2009 uppgavs att a-genitiv dĂ„ var pĂ„ vĂ€g bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?Finns det nĂ„got som skulle kunna vĂ€nda trenden och rĂ€dda kvar a-genitiven?SprĂ„kvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.Programledare Jens Möller.

  • Hahaha...!!! Skratt kan kĂ€nnas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I SprĂ„ket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. JodĂ„, det blir Ă€ven en del skratt!

    Veckans sprĂ„kfrĂ„gorÄr pappaskĂ€mt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kĂ€nda pappaskĂ€mtet?PĂ„ vilka sĂ€tt kan man försöka utöva makt genom humor?Finns det tecken pĂ„ att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag Ă€n för 10-15 Ă„r sedan?NĂ€r det gĂ€ller humor Ă€r det lĂ€tt att associera till offentlig komik t ex pĂ„ scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?Vad hĂ€nder nĂ€r nĂ„gon försöker vara rolig, pĂ„ en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?Vad betyder ordet vits?Vad Ă€r "sprĂ„kvetarförklaringen" till varför det kan uppstĂ„ humor i en ordvits?Är det sant att göteborgare hĂ„ller ordvitsandet vid liv?Det finns mĂ„nga olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" Ă€n annan?Finns det sprĂ„kligt baserad humor som Ă€r universell, eller Ă€r verbal humor begrĂ€nsad till t ex vissa regioner och sprĂ„komrĂ„den?SprĂ„kvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid UmeĂ„ universitet.Programledare Jens Möller.

  • PĂ„ smĂ€llen och valpa, avlida och dö. SprĂ„ket kopplat till livets början och slut Ă€r ibland förvirrande och tabubelagt. Och födelsens mirakel tycks ha gett förvĂ„nansvĂ€rt fĂ„ avtryck i svenska sprĂ„ket.

    Veckans sprÄkfrÄgorAtt barn föds Àr bokstavligt talat det mest ursprungliga i mÀnskligt liv, hur har det fÀrgat sprÄket?Vem Àr det som blir "förlöst" vid en förlossning; Àr det barnet, modern eller kanske bÄda tvÄ?Att pilta sÀgs vara en snabb förlossning dÀr barnmorskan inte hinner fÄ pÄ sig handskar och dÀrför tar emot barnet med sina bara hÀnder. Vad Àr bakgrunden till begreppet pilta?Vad Àr den ursprungliga betydelsen av jordemor, alltsÄ ett Àldre ord för barnmorska?Vilka ord finns för barnmorska pÄ olika sprÄk?En kvinna kan amma sitt barn. Men hur korrekt Àr det att sÀga att barnet ammar?En kvarleva Àr ju en rest av nÄgon död. Varför heter det dÄ kvarLEVA?Flera lyssnare har reagerat pÄ att medier ofta anvÀnder verbet dö i stÀllet för t ex avlida, gÄ bort, omkomma eller stupa. Varför anvÀnds dö pÄ det sÀttet?SprÄkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska sprÄk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

  • SporttvĂ€tt, epadunk och hungersten - dĂ€r har vi nĂ„gra av Ă„rets nyord. SprĂ„kets inbjudna panel diskuterar den pinfĂ€rska nyordslistan samt analyserar sprĂ„kĂ„ret 2022. Vi önskar GOTT NYTT SPRÅKÅR 2023!

    HÀr kan du lÀsa pressmeddelandet om 2022 Ärs nyordslista.I SprÄkets nyÄrspanel ingÄr:Sofia Tingsell, sprÄkvÄrdare m m pÄ SprÄkrÄdet.Patrik Hadenius, chef för Norstedts förlag och tidigare chefredaktör för SprÄktidningen.Susanna Karlsson, SprÄkets Äterkommande expert samt docent i nordiska sprÄk vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.Musiken som spelas i avsnittet Àr Ragga Epa med Dvnk1.

  • Inför jul bjuds pĂ„ en sprĂ„klig gott-och-blandat-pĂ„se. Hör frĂ„gor och svar om bl a anglicismer och frasen med det sagt. DĂ€rtill excellerar vĂ„r egen sprĂ„ktomte i parallellhomonymi vad kan det vara?

    Veckans sprÄkfrÄgorEn lyssnare har skrivit ner hundratals engelska uttryck frÄn senaste sÀsongen av tv-sÄpan Farmen. Varför vÀcker anglicismer och engelska ord i svenska sprÄket sÄ starka kÀnslor?Svenskans sÄg och engelskans saw har samma tvÄ betydelser pÄ bÄda sprÄken (verktyget man sÄgar med och preteritumformen av verbet se). Finns det fler liknande fall, och finns det nÄgon benÀmning för ord som har samma dubbla betydelser pÄ olika sprÄk?Hur kommer det sig att vi i svenskan anvÀnder negationer i positiva fraser, t ex "nej, vad kul!"? Eller "kan inte du rÀcka mig saltet?" Varför Àr vi negativa helt i onödan?Finns det nÄgon regel för vad man kallar ortsbor i en stad, till exempel göteborgare eller TrollhÀttebo?Flera lyssnare upplever frasen "med det sagt" som en trend bland t ex politiker och journalister. Vad har uttrycket för innebörd?SprÄkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.

  • StĂ€lltid, historiskt presens och middag som tidsangivelse. SprĂ„ket handlar om hur vi talar om tiden, som vissa tycker gĂ„r alltför fort. Fast gĂ€sten Bodil Jönsson hĂ€vdar bestĂ€mt att vi har gott om tid!

    Veckans sprĂ„kfrĂ„gorHur bra Ă€r vĂ„rt sprĂ„k Ă€r pĂ„ att fĂ„nga och beskriva tid?Kan man verkligen anvĂ€nda ordet "historisk" nĂ€r nĂ„got hĂ€nder för första gĂ„ngen, t ex att det för första gĂ„ngen vĂ€ljs en kvinnlig ledare i nĂ„got land?Är anvĂ€ndandet av historiskt presens, till exempel inom polisen, ett försök att underlĂ€tta förstĂ„elsen för mĂ€nniskor som kan ha svĂ„rare att förstĂ„ komplexa meningar med olika tidsformer?Om man anvĂ€nder middag som tidsangivelse, betyder det dĂ„ ungefĂ€r mitt pĂ„ dagen eller den senare tid dĂ„ flesta Ă€ter middag?Vad Ă€r stĂ€lltid?Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid kom 1999 och sĂ„lde snabbt i hundratusentals exemplar. Vilket behov fyllde den boken just dĂ„?En lyssnare uppfattar det som att hans barn och deras kompisar pratar fortare Ă€n vad hans egen generation gör. Samtidigt upplevde lyssnaren det som att hans mor-och farförĂ€ldrar pratade lĂ„ngsammare Ă€n vad hans generation gör. Pratar generationerna snabbare och snabbare?SprĂ„kvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Bodil Jönsson, fysiker och författare till flera böcker om tid.Programledare Jens Möller.

  • MĂ„nga vokalljud och outtalade konsonanter - det Ă€r ett par av trösklarna för svensktalande som vill förstĂ„ danska. Fast Åsa Nilsson, som studerar danska, har blivit helt förĂ€lskad i vĂ„rt grannsprĂ„k!

    Veckans sprĂ„kfrĂ„gorHur lĂ„ngt tillbaka i tiden mĂ„ste vi gĂ„ för att hitta ett gemensamt nordiskt sprĂ„k?Skulle norska, svenska och danska ansetts som dialekter om Norge, Sverige och Danmark vore ett land?Det finns mĂ„nga "falska vĂ€nner" mellan svenska och danska. T ex betyder danskans vĂŠrelse inte varelse, utan rum. Är de "falska vĂ€nnerna" ofta samma gamla ord som har kommit att fĂ„ olika betydelser pĂ„ svenska och danska, eller Ă€r det vanligare att det Ă€r ord med helt olika bakgrund som bara rĂ„kar lĂ„ta ungefĂ€r likadant?Vilka Ă€r utmaningarna för en svensktalande som vill lĂ€ra sig danska?Hur mĂ„nga vokalljud finns pĂ„ danska?Hur Ă€r det danska talsystemet uppbyggt?Vad sĂ€ger forskningen om sprĂ„kförstĂ„elsen mellan svenskar och danskar?För ungefĂ€r tio Ă„r sedan blev det stor uppmĂ€rksamhet kring professor Dorthe Bleses studie om att danska sprĂ„kets mĂ„nga vokaler och fĂ„ konsonanter bidrar till att det tar nĂ„got lĂ€ngre tid för danska barn att utveckla sina sprĂ„kkunskaper jĂ€mfört med mĂ„nga andra barn. Vad finns för tankar kring den studien idag?Slutledet i namnet Sverige Ă€r danskans ord för rike - rige. BĂ€r vĂ„rt land namnet Sverige och inte Svea rike tack vare vĂ„ra grannar i söder, och Ă€r det lĂ€ge att byta benĂ€mningen pĂ„ vĂ„rt land till svenska och kalla nationen Sverike?SprĂ„kexpert Henrik Rosenkvist, professor i nordiska sprĂ„k vid Göteborgs universitet.Medverkar gör Ă€ven danskstudenten Åsa Nilsson och dansklĂ€raren Allan Hansen, bĂ„da knutna till Stockholms universitet.Programledare Jens Möller.

  • Prefix och suffix Ă€r smĂ„ orddelar med makt att helt Ă€ndra ords betydelse. I SprĂ„ket möter vi forskaren som har undersökt suffixet -ande, och programledare Jens missförstĂ„r ordet kontraaltskrockande.

    Veckans sprĂ„kfrĂ„gorVad Ă€r definitionen pĂ„ prefix?Varför heter det ovĂ€der, det borde ju betyda att det inte Ă€r vĂ€der?Prefixet o- anvĂ€nds ofta för att ge ett ord motsatt betydelse, som i intressant/ointressant. Fast det gĂ€ller inte rolig/orolig. NĂ€r slutade rolig att betyda lugn pĂ„ svenska?Finns det exempel Ă€n orolig dĂ€r o-prefixet kan förvirra?Vad Ă€r bakgrunden till begreppen plastpappa och plastmamma, och vad lĂ€gger en för vĂ€rdering i att lĂ€gga till plast- som prefix?Louise Holmer har skrivit en doktorsavhandling om det mĂ„ngsidiga suffixet -ande. Hur anvĂ€nds det?År 1900 valde redaktionen för SAOL att stryka de flesta ord som slutar pĂ„ -ande ur ordlistan. Varför?Hur vanligt Ă€r det att dagens skribenter anvĂ€nder -ande kreativt för att skapa nya ord?SprĂ„kvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska sprĂ„k vid Göteborgs universitet. Medverkar gör Ă€ven Louise Holmer, som har skrivit doktorsavhandlingen Neutrala substantiv pĂ„ -ande i text och ordbok. Programledare Jens Möller.

  • Jaktlagen Ă€r vĂ„r "kanske mest konservativa sprĂ„kmiljö", enligt SprĂ„kets expert, med bl a mĂ„nga bevarade dialektformer. Hör jaktuttryck som har fĂ€rgat allmĂ€nsprĂ„ket samt om olika syn pĂ„ dagens jaktsprĂ„k.

    Veckans sprĂ„kfrĂ„gorVilken Ă€r bakgrunden till ordet skĂ„re, alltsĂ„ ett skydd eller kamouflage vid strĂ€nder nĂ€r man jagar sjöfĂ„gel?Att skamma ett vildsvin innebĂ€r att skadeskjuta det. VarifrĂ„n kommer ordet?Varför kallas samma jaktaktivitet pass i södra Sverige, men post i norra delen av landet?Vilka jaktuttryck har sökt sig in i allmĂ€nsprĂ„ket?Vilka typiska exempel finns pĂ„ hur icke-jĂ€gare missförstĂ„r ord eller uttryck kring jakt?Vad betyder vildnaden?Hör en diskussion om olika syn pĂ„ jaktbegrepp som viltvĂ„rd och populationsbegrĂ€nsning.I södra Östergötland finns Ă€ldre jĂ€gare som anvĂ€nder ordet fredja. Vilket Ă€r ordets ursprung och hur och var det anvĂ€nts?PĂ„ engelska betyder ordet endling den sista individen av en art som Ă€r pĂ„ vĂ€g att försvinna. Vilket ord kan anvĂ€nda för detta pĂ„ svenska?SprĂ„kvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska sprĂ„k vid Göteborgs universitet. Magnus Rydholm, kommunikationschef pĂ„ Svenska JĂ€gareförbundet. Camilla Bergvall, ordförande för Djurens RĂ€tt. Programledare Jens Möller.

  • RĂ€ttstolkar, vĂ„rdtolkar, teckensprĂ„kstolkar, EU-tolkar... Att snabbt översĂ€tta mellan olika sprĂ„k Ă€r ett ansvarsfullt uppdrag som krĂ€ver stresstĂ„lighet och nyfikenhet - och stor sprĂ„kkompetens, förstĂ„s!

    Veckans sprÄkfrÄgorI vilka olika sammanhang i Sverige hÀnder det att man anvÀnder tolk?Vad sÀger forskningen om de största svÄrigheterna nÀr det gÀller att tolka mellan olika sprÄk?Om man behöver anvÀnda tolk t ex under ett sjukvÄrdsbesök - hur sÀker kan man vara pÄ att tolken verkligen översÀtter det som sÀgs och inte tar bort eller lÀgger till viktig information? **Hur vanligt Àr det i Sverige idag att barn mÄste tolka Ät sina förÀldrar?EU:s tolkar i Bryssel mÄste lyssna pÄ och förstÄ avancerade resonemang, samtidigt som de sÀger vad personen sa för nÄgra sekunder sedan. Hur klarar hjÀrnan av det "dubbelarbetet"?EU satsar motsvarande 11-12 miljarder kronor per Är för att tolka och översÀtta mellan unionens 24 officiella sprÄk. De pengarna skulle kunna anvÀndas till annat om EU hade ett gemensamt officiellt sprÄk. Varför Àr flersprÄkigheten vÀrd sÄ mycket?Vad behöver man kunna, och hur behöver man vara som person, för att fixa att jobba som tolk?Hur lÀtt eller svÄrt Àr det att hitta svenska tolkar till Bryssel?Vilka utbildningsvÀgar finns för den som vill börja jobba i Sverige som t ex rÀttstolk eller vÄrdtolk?Hur kan en tolk göra för att översÀtta ord som Àr typiska för ett land, till exempel svenskans vabba eller norskans russebuss?SprÄkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska sprÄk vid Göteborgs universitet. Medverkar gör Àven Stefanie Selmer och Daniel Pashley, som bÄda Àr tolkar vid EU-kommissionen i Bryssel. Programledare Jens Möller.** Muntlig tolkning bör ske enligt god tolksed, som Àr definierad av Kammarkollegiet. Susanna Karlsson talar i avsnittet om god translatorssed, vilket gÀller skrivna översÀttningar. De relevanta skrivningarna i tolk- och translatorsseden Àr dock snarlika.

  • I ortnamn kan vi finna flertusenĂ„riga sprĂ„kliga spĂ„r. Hör om bakgrunden till det jĂ€mtlĂ€ndska namnet Namn - jo, byn heter Namn. Och filmhjĂ€lten Rambo sĂ€gs ha tydlig koppling till ett svenskt ortnamn.

    Veckans sprĂ„kfrĂ„gorEnligt en undersökning frĂ„n SprĂ„ktidningen tycker svenska folket att MorgongĂ„va Ă€r landets vackraste ortnamn. Hur har samhĂ€llet vĂ€ster om Uppsala fĂ„tt sitt namn?SprĂ„kvetenskapligt, varför Ă€r det intressant att ta reda pĂ„ vad vi har kallat olika platser och varför?I VĂ€stsverige finns orter som Lerum, Naum, Vedum, Tanum och KvĂ€num. Vad betyder -um?Varför heter det Östersjön nĂ€r det ju Ă€r en del av vĂ€rldshavet?Varför har prickarna fallit bort pĂ„ ostkusten men inte pĂ„ vĂ€stkusten?Vad har filmhjĂ€lten Rambo för koppling till Ramberget i Göteborg?Hur kan en jĂ€mtlĂ€ndsk by ha namnet Namn?En plats som heter Dödre, har den med döden att göra?Forskaren Josefin Devine har, som en del av sin doktorsavhandling, undersökt runt 150 namn pĂ„ fĂ€bodar i socknarna HackĂ„s och Oviken i JĂ€mtland. Vilka Ă€r de vanligaste orden som ingĂ„r i fĂ€bodnamnen?JĂ€mtland var lĂ€nge norskt, först i mitten av 1600-talet blev landskapet en del av Sverige. Hur mycket av det norska arvet mĂ€rks i JĂ€mtlands ortnamn?SprĂ„kvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska sprĂ„k vid Göteborgs universitet. Josefin Devine, forskningsarkivarie pĂ„ Institutet för SprĂ„k och Folkminnen som har gjort en doktorsavhandling om ortnamn i tvĂ„ socknar i JĂ€mtland. Programledare Jens Möller.

  • Vi har fĂ„ svenska ord för att beskriva dofter, nĂ„got fler för smaker. Kanske Ă€r en utveckling pĂ„ gĂ„ng? SprĂ„ket handlar Ă€ven om en ny bok som samlar hundratals sprĂ„kliga uttryck kring mat och dryck.

    Veckans sprÄkfrÄgorSvenska sprÄket saknar ord för att berÀtta hur det luktar. Hur kan man fÄ veta mer om sprÄk och dofter samt vilka ord man i svenskan anvÀnder för att gestalta luktsinnet?Om man har svagt luktsinne kan man knappast sÀga att man luktar dÄligt utan att bli missförstÄdd. Varför finns det inget verb för förmÄgan att kÀnna dofter?I vilken mÄn pÄgÄr arbete för att utveckla den sprÄkliga terminologin kring smaker och dofter?Det finns olika Äsikter huruvida det Àr bra eller dÄligt om nÄgot "smakar fÄgel". Vad finns det för bakgrund till uttrycket och hur anvÀnds det idag?VarifrÄn kommer ordet kantarell, och vad kallades svampen i Sverige innan Linné gav den sitt vetenskapliga namn**?Vissa filmjölksprodukter sÀgs ha "spritsig smak". Kan man anvÀnda ordet spritsig pÄ det sÀttet?I förordet till nya boken Maten i vÄrt sprÄk stÄr att det Àr "lÀtt att skapa nya metaforiska uttryck utifrÄn mat som ÀmnesomrÄde". Om det stÀmmer, varför Àr det sÄ?PÄ vilket sÀtt Àr matuttryck intressanta, rent sprÄkligt?I uttrycket mums filibaba betyder ju mums att nÄgot smakar gott. Men vad betyder filibaba?SprÄkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska sprÄk vid Göteborgs universitet. Carl Ahlstrand, författare och sprÄkkonsult. Programledare Jens Möller.** OBS! I programmet nÀmns att Linné gav kantarellen ett vetenskapligt namn. Namnet idag Àr Cantharellus cibarius. Linné kallade dock den gula svampen Agaricus cantharellus. Det nuvarande namnet uppkom först pÄ 1800-talet. SprÄket beklagar den delvis felaktiga uppgiften.

  • Rövsmör och jetski, vad betyder det? SprĂ„ket handlar om mustig yrkesjargong och förortsslang. Hör om rörmokares ofta grova slanguttryck och varför s k affrikativt uttal kan vara viktigt i förorten.

    Veckans sprÄkfrÄgorVad rÀknas som slang?Frilla Àr ett gammalt ord för konkubin/Àlskarinna. Numera Àr det ofta slang för frisyr. Har orden samma ursprung?Vad Àr orsak till de namn pÄ fiskarter som nu anvÀnds som slangord bland ungdomar, som lax, röding och torsk?Hur kommer det sig att slanguttrycken bÀng och bÀnger tycks ha i princip motsatta betydelser - nÄgon som Àr knasig/dum respektive nÄgot som Àr riktigt bra?Vad spelar den s k förortsslangen för roll för gymnasieungdomar i invandrartÀta förorter?Vad kan det fÄ för effekt för unga i förorten om de anvÀnder "fel sprÄk i fel situation"?Vad Àr förortsslang?Vad betyder rövsmör?Rörmokarslang kan vara ganska grov. Finns det annan yrkesjargong i Sverige som lÄter pÄ liknande sÀtt?I vilken mÄn utvecklas idag ny yrkesjargong?SprÄkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Karin Senter, som har disputerat vid Uppsala universitet med avhandlingen Att göra förort: Om sprÄkliga resurser hos gymnasieungdomar med mÄngsprÄkig förortsbakgrundProgramledare Jens Möller.

  • Vad krĂ€vs för att en svensk i Frankrike ska uppfattas som infödd fransos? I veckans SprĂ„ket hör vi ett delvis överraskande svar. Dessutom om programledarens tveeggade kĂ€nslor inför franska sprĂ„ket.

    Veckans sprÄkfrÄgorHur ser franskans stÀllning ut i svenska skolan idag?Hur har franskans ord för trumma (tambour) kunnat bli tambur pÄ svenska?Ordet miljö kommer ju frÄn franska (millieu) dÀr det betyder ungefÀr mitten. PÄ franska talar man snarare om omgivningen, l'environnement, i de frÄgor som vi benÀmner som miljöfrÄgor. Kan ni reda ut varför?Flygskam Àr ett modernt svenskt ord som sÀgs ha letat sig in i franska sprÄket. Vilka Àldre ord har franskan lÄnat in frÄn svenska eller andra skandinaviska sprÄk?Stockholms universitet har studerat i vilken mÄn svenskar som har flyttat till Frankrike i vuxen Älder talar sÄ god franska att de kan uppfattas som infödda fransoser. Vilka Àr de huvudsakliga slutsatserna i studien?Vilka Àr de svÄraste sprÄkliga nötterna att knÀcka för svenskar som vill bli fullt bekvÀma med franska sprÄket?PÄ en skylt vid ingÄngen till en svensk stormarknad stod "entrÚ". Varför anvÀnder man hÀr grav accent i stÀllet för akut accent?SprÄkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet.Programledare Jens Möller.

  • SkĂ€rpt sprĂ„klag och högre status för minoritetssprĂ„k - det Ă€r exempel pĂ„ frĂ„gor som "sprĂ„klobbyister" driver. SprĂ„ket handlar om organisationer och privatpersoner som försöker pĂ„verka sprĂ„kpolitiken.

    Veckans sprĂ„kfrĂ„gorVad Ă€r en sprĂ„klobbyist?Vilka Ă€r de viktigaste sprĂ„kpolitiska aktörerna i Sverige?Hur stor roll har riksdag och regering som sprĂ„kpolitiska aktörer?Vad vill organisationen SprĂ„kförsvaret försvara, och mot vad?Hur försöker katalanska och samiska organisationer pĂ„verka EU sprĂ„kpolitiskt?Vilka exempel finns pĂ„ samiska ord som svenskan har lĂ„nat?Har de svenska dialektorden gatt och syta koppling till sydsamiskans galkedh och syjhtedh?Finns nĂ„gra tecken pĂ„ att allmĂ€nhetens passion för sprĂ„k Ă€r pĂ„ vĂ€g att falna?SprĂ„kvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska sprĂ„k vid Göteborgs universitetövriga medverkande: Per-Åke Lindblom, ordförande för SprĂ„kförsvaret Marga Payola, internationell koordinator för katalanska Internacional Plataforma per la Llengua Elle Merete Omma, ansvarig för EU-enheten pĂ„ SamerĂ„detProgramledare Jens Möller

  • Kasus och personböjning av verb Ă€r grammatiska egenheter som har nötts bort frĂ„n svenskan. Blir vĂ„rt sprĂ„k allt enklare, och i sĂ„ fall varför? SprĂ„ket grĂ€ver i olika aspekter av sprĂ„klig komplexitet.

    Veckans sprĂ„kfrĂ„gorFlera av SprĂ„kets lyssnare har fĂ„tt intrycket av att vĂ„rt sprĂ„ks grammatik var mer komplex eller avancerad förr. Är det korrekt?Hur kommer det sig att analfabeta medeltidssvenskar hade ett behov av fler kasus Ă€n vi har idag?NĂ€r "peakade" den svenska grammatiken och var som mest komplex?Finns det nĂ„gra teorier om hur snabbt sprĂ„kliga förĂ€ndringar kan gĂ„, till exempel hur snabbt ett oregelbundet verb kan Ă€ndras och fĂ„ regelbunden böjning?Om vi backar 700-800 Ă„r, hur sa man dĂ„ i Sverige "jag Ă€r" och "vi Ă€r"?Vilka mekanismer lĂ„g bakom att pluralformerna för verb alltmer försvann ur svenskan?Vilka exempel finns pĂ„ historiska sprĂ„kförĂ€ndringar som har lett till högre sprĂ„klig komplexitet?SprĂ„kvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska sprĂ„k vid Göteborgs universitet.Adam Horn af Åminne, som har disputerat med en avhandling om personböjning av verb i nordiska sprĂ„k.Programledare Jens Möller.

  • SprĂ„ket handlar om den historiska ordboken SAOB, vars framtid nyligen var hotad. VĂ„r sprĂ„kexpert förklarar hur en ordbok kan fĂ„ hjĂ€rtat att banka. Och hur Ă€r det med förkortningarna i ordlistan SAOL?

    Veckans sprÄkfrÄgorNÀr uppskattas SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) vara klar?Ordet inföding blev definierat av SAOB 1933 som i första hand en person av "fÀrgad eller ociviliserad eller halvciviliserad ras". Hur kÀnns den definitionen idag?För den sprÄkintresserade allmÀnheten, vilken blir den enskilt viktigaste förbÀttringen av SAOB nÀr den har uppdaterats?Jobbet med SAOB startade pÄ 1800-talet. Hur gick det dÄ till nÀr man skulle hitta alla ord och deras definitioner?Vad avgör vilken sorts förkortningar som tas upp i Svenska Akademiens Ordlista? Varför finns till exempel bh men inte hb?Hur gÄr det till nÀr ord till nya upplagor av ordböcker vÀljs ut? Vem nominerar ord och vem beslutar om de kommer med?NÀr kom historiens första ordbok ut?Flera av SprÄkets lyssnare klagar över att SAOB idag Àr svÄrlÀst med tÀttskrivna sidor och mÄnga förkortningar. Kommer SAOB bli mer lÀsbar framöver?Författaren Pip Williams menar att den engelska ordboken Oxford English Dictionary var jÀvig till förmÄn för mÀns upplevelser nÀr den skapades för över 100 Är sen. I vilken mÄn kan det stÀmma Àven för Ätminstone delar av SAOB?SprÄkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska sprÄk vid Göteborgs universitet övriga medverkande: Bodil Rosqvist, bitrÀdande huvudredaktör för Svenska Akademiens Ordbok Mats Malm, stÀndig sekreterare Svenska Akademien Pip Williams, författare till romanen De förlorade ordens bok Programledare Jens Möller