Episoder
-
Inom försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner.
Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet mönstring?Lumpen i betydelse värnplikt, var kommer det ifrån?Malaj användes inom det militära för handräckningsvärnpliktig, men varför sa man just malaj?Vad är utmärkande för det militära språket?Varför används många akronymer inom försvaret?Vad ska ett rum där vapen förvaras kallas, är det militära ordet kassun rätt?Har ordet polimasa någon militär koppling?Har det militära språket påverkat allmänspråket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst David Bergman, major och doktor i psykologi från Försvarshögskolan. Programledare Emmy Rasper. -
Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen.
Veckans språkfrågorVad är korrekturläsning?Vad betyder tryckfelsnisse och tidningsanka?Vad har hänt med yrket korrekturläsare?Ordet "utav" förekommer allt oftare i texter men ska det inte vara av?Vilka är de vanligaste korrekturfelen i texter?Hur kommer det sig att människor kan stava rätt i vissa sammanhang men inte i andra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Mangler du episoder?
-
Vet du vad kautschuk betyder men inte vad ordet simp står för, då är du nog en av Språkets äldre lyssnare. Språket bjuder in till språkliga möten över generationsgränserna.
Veckans språkfrågorVad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra? Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?Varför har en del börjat säga en fena på något, heter det inte fena på något utan en?Varifrån kommer fenomenet att säga nunu eller härhär istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
De kallas förstärkningsord eller förstärkande förled och kan ge extra kraft åt budskap men också skapa irritation. Ett jättejättebra avsnitt av Språket om orden som förstärker.
Veckans språkfrågorHåller ordet diametralt på att bli ett allmänt förstärkningsord för att markera stora skillnader?Varför kan man säga skvatt galen men inte skvatt glad, och vad betyder skvatt?Varifrån kommer ordet himla och hur länge har det använts?Varför är jätte ett så vanligt förstärkande förled?Har jätte tappat i värde, så att man nu måste säga jättejätte?Var används bål som förstärkande förled och var kommer ordet ifrån?Ordet ärke används i både ärkebiskop och ärkefiende vad betyder ärke?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Vilka ord finns med på nyordslistan? Vem ska ta ansvar för att fler lär sig svenska i Sverige? Borde ordet Norénjul finnas med i SAOL? Språkets nyårspanel ger svaren.
I nyårspanelenSusanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och ny återkommande språkexpert i Språket i P1. Sara Lövestam, författare, språkvetare och språkkrönikör i Svenska Dagbladet.Tomas Riad, ledamot i Svenska akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Språket önskar God jul med julhälsningar från världens olika hörn och julklappsrim från 30-talet till idag.
Veckans språkfrågorVarifrån kommer seden att skriva julklappsrim?Vad är poetisk licens?Man kan rimma julskinkan och rimma verser till julklapparna. Är det samma ord eller två ord med olika ursprung?Vad har hänt med hälsningsfrasen En fröjdefull jul? Språket får julkort med julhälsningar på olika språkFrån:Cecilia Uddén, MellanösternAndreas Liljeheden, BrysselFilip Kotsambouikidis, GreklandJohanna Melén, MoskvaJohan Mathias Sommarström, Istanbul. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Grammatiken är fornnordisk men ordförrådet modernt och utan lånord. Språket blickar åt nordväst och får bland annat reda på vad isländskan har gemensamt med arabiskan.
Veckans språkfrågorVarför är isländska intressant för att förstå svenskans historia?Vad har isländska för bokstäver i sitt alfabet som inte finns i det svenska?Det finns ett ll-ljud i isländska som också finns i walesiskan, hur kommer det sig att språken har ett likadant språkljud?Elefant heter fíll på isländska och fil på arabiska, har språken en koppling?Flytväst heter björgunarvesti på isländska, men vad betyder björgunar?Det isländska ordet för gravid är ólétt, har svenskan haft ett liknande ord som till exempel olätt?Varför har vissa språk som isländska, färöiska och tyska bevarat kasusböjning av substantiv och personböjning av verb medan till exempel svenska inte har gjort det?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Anna Hannesdóttir, professor emerita i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Det strösslas med franska influenser och lånord när Språket öppnar dörren till tårtorna, kakorna och desserternas värld.
Veckans språkfrågorHar ordet dessert som betyder efterrätt något att göra med de engelska desert för att överge och desert som betyder öken?Har ordet ganasch för hästkind någon etymologisk koppling till ganache som betyder chokladkräm och som kan används i tårtsammanhang?Hur ska efterrätten marängsviss uttalas?Hur kommer det sig att franska fromage betyder ost men på svenska används för en efterrätt?Kex kommer från engelska cake, men cake kan betyda tårta och har inte så mycket med kex att göra, hur hänger det hop?Vilket ursprung har det svenska ordet kräm, som kan används i fruktkräm och handkräm, och hur kommer det sig att ordet cream på engelska betyder grädde?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Det gnisslar, spjärnar emot och känns inte rätt. Vissa språkliga uttryck kan uppfattas som motsägelsefulla, ologiska eller helt enkelt fel. Språket tar upp lyssnarnas skavigaste språkfunderingar.
Veckans språkfrågor Varför skriver en del "kan inte underskattas" när de menar att något inte kan överskattas?Är det verkligen riktigt att säga du har fyra val? Borde det inte vara ett val, som har olika alternativ?Hur ska ordet alternativ användas korrekt? Man kan säga: Du har inget alternativ, du måste gå till skolan. Men också Nu när du mår lite dåligt så har du två alternativ. Antingen så går du till skolan eller så stannar du hemma. Betyder det att ett alternativ egentligen betyder inget alternativ?Hur kan man missförstå någon rätt?Varför säger man han dömdes mot sitt nekande? Skulle det vara bättre med trots sitt nekande?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper -
Hundens status har förändrats, från vakthund i hundkojan till en älskad familjemedlem inne i värmen. Men i språket lever de nedsättande hunduttrycken och orden kvar.
Veckans språkfrågorVarifrån kommer rasnamnen mops, pudel, corgi, dalmatiner och tax?Är hundpall ett ord? Kan tik användas både om vuxna hundar och valpar?Varifrån kommer uttrycken hundår och att "bära hundhuvudet"? Och varför är hunduttrycken negativa?Varifrån kommer de dialektala orden för hund som rakka, rakke, rattjin, sjäppa och ynda?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Katter har funnits med människor i flera tusen år och det märks i språket. Kattuttryck finns det i mängder och orden för katt i de svenska dialekterna är många. Mjau!
Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "det vete katten?"Hur kommunicerar katter med varandra och med oss människor?Vad kan man göra för att förstå sin katt bättre?Varifrån kommer det dialektala ordet fräss för hankatt och vad finns det för fler dialektala varianter för katt?Hur vanligt är det att kalla honkatter för kissa?Håller orden matte och husse på att försvinna och ersättas med mamma och pappa? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Susanne Schötz, docent vid fonetik vid Lunds universitet och kattkommunikationsexpert. Programledare Emmy Rasper. -
Olika uttal kan irritera. Men hur kommer det sig att människor kan uttala ord så olika? Språket öppnar munnen och reder ut hur ö-ljudet påverkas av r och varför en del säger interjuv.
Veckans språkfrågorVarför uttalar en del ö och u likadant så att glögg blir glugg och lögnare blir lugnare?Varför har ö så många olika uttal och hur påverkas ö av r-ljudet?Bördig eller bödig - vad är rätt stavning på det göteborgska ordet som betyder ungefär hygglig?Hur ska moppen (städredskapet mopp) och moppen (fordonet moppe) uttalas och varför skiljer det sig åt i olika dialekter?Varför säger en del interjuv?Ska bruksort uttalas med kort eller långt u-ljud?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Gross, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan väst. Programledare Emmy Rasper -
Språkets lyssnare bjuder på sina bästa nyord för familjemedlemmar som existerar men inte har etablerade benämningar. Vad sägs om brormor, moffling, dotterbror eller näskon?
Veckans språkfrågorVad ska jag kallas i relation till min sons halvsyskon? Och vad kan jag kalla min sons halvsyskon? Förslag: brormor och sonbror.Vad kan barn som inte är biologiska syskon men ändå ingår i samma familj kallas? Förslag: näskon eller sviskon.Vem är jag i relation till min frus barnbarn? Förslag: moffling.Hur ska orden anhörig och närstående definieras och användas?Kan vi hitta på ett svenskt ord som liknar engelskans grandparents eller norskans besteforeldre? Förslag: låna in bästaföräldrar.Hur väl fungerar de äldre orden frände och fränka för allmänna släktingar idag?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Historiskt har kristendomen haft stort inflytande över svenskan. Men nu kanske svenskan påverkar Gud? I veckans avsnitt diskuterar vi hur grammatik kan inverka på föreställningen om Gud.
Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet gud och har den nån koppling till god?Varför stavas Gud ibland med versalt G?Hur svårt är det att översätta texter från hebreiska till svenska?Hur kommer det sig att man i Tyskland fortfarande använder Luthers bibelöversättning och att man i Storbritannien läser King James Bible, men att vi i Sverige inte använder Gustav Vasas bibelöversättning från 1540-talet?Varför förekommer både "den helige Ande" och "den heliga Anden"? Varför säger de flesta "gode Gud" och inte "goda Gud"? Och spelar adjektivböjningar någon roll för uppfattningen om Gud?Kommer uttrycket sent ska syndaren vakna från ett kristet sammanhang?Varför översätts namnen i bibeln till olika språk och hur uttalades Jesus namn från början? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sören Dalevi, biskop i Karlstad stift och författare till Barnens bästa bibel. Programledare Emmy Rasper. -
Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk.
Veckans språkfrågorVarför finns det så många ord för att beskriva att någon rör sig till fots?Varifrån kommer orden lubba och kubba i betydelsen att springa?Varför finns inget bra ord för det engelska power walk? Kan vi lansera ett nytt?Varför kan man använda orden kvista, pinna, sticka och laga som rörelseverb?Varifrån kommer uttrycket knallar och går?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk.
Veckans språkfrågorVarifrån kommer orden örti och förton i betydelsen många?Är det verkligen korrekt att säga att 20 är en siffra, borde det inte kallas ett tal?Varför har olika språk olika talsystem?Hur fungerar de danska och franska talsystemen?Varför finns det en regel om att man ska skriva siffrorna ett till tolv med bokstäver?Vad är en femfemma?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag.
Saknade ord som tas upp i avsnittetHyff. Ett ord från det svenska teckenspråket som betyder ungefär för säkerhets skull. Kan användas i formuleringar som jag ska bara hyffkissa innan vi går.Ett svenskt ord för det engelska early adopter. Förslag: snabbanammare, tidig användare och tidiganammare.Motsatsen till favorit. Förslag: värstahat, ofavorit, sämsta.Femtona och sjuttona och så vidare. Ord för att beskriva personer födda till exempel 2015 och 2017.Ett exklusivt och ett inkluderande vi, som gör det tydligt vilka som berörs av ett vi. Förslag: vig för ett inkluderade vi.Ett svenskt ord för feedback. Förslag: återkoppling, respons eller reaktion.Ett svenskt ord för engelskan community. Förslag: det går inte att översätta rakt av, men i olika sammanhang kan samhälle, grupp, krets, sfär och församling fungera.Dugnad. Ett ord från norskan som betyder att man går samman och hjälps åt.Varmna. Ett ord som är motsats till att svalna eller kallna.Dessutom: Vad krävs för att ett ord ska gå från att vara ett hittepå-ord till att betraktas som ett riktigt ord?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare, språkvetare, domare i Lantzkampen med mera, som skrivit en krönika i Språktidningen om lexikala luckor. Programledare Emmy Rasper. -
Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"?
Veckans språkfrågorHur har "God dag" gått från att vara en artig hälsningsfras till att uppfattas som skämtsamt?Vad är det som avgör vilken hälsningsfras vi använder i olika situationer?Har svenskan extra många hälsningsfraser?Hänger det japanska moshi moshi ihop med morsning korsning?Behövs en ny hälsningsfras för äldre? Det tycker en lyssnare som helst inte vill svara på hur han mår.Varifrån kommer hälsningsordet tjenare?Dessutom: I avsnittet om hus och hem efterlyste vi fler ord för det som kan kallas kattvind (ett utrymme som finns i hus med snedtak). Vi fick in en massa förslag, som vi berättar om i det här avsnittet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr.
Veckan språkfrågorVarifrån kommer ordet frisyr?Hur många olika ord kan det finnas för en så kallad överkamning eller Robin Hood-frisyr?Hur har ordet tofs fått en ny betydelse, från frisyren till själva hårbandet?Var kommer ordet kalufs ifrån?Varför heter frisyren - som är som en valk i nacken - svinrygg?Varför har en del frisörsalonger skämtsamma namn? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden.
Veckans språkfrågorHar ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"?Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"?Har addera blivit vanligare? I recept kan det stå "addera socker" istället för "ha i socker" eller "lägg i".Var det vanligare med hårda k-ljud förr i tiden?Har ordet absolut blivit vanligare?Har det blivit vanligare att säga "jag tillhör en av dem"?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. - Se mer
