Episoder

  • Innebar valet av Gustav Vasa till svensk kung och det moderna Sveriges födelse? Vetenskapsradion Historia reder ut argumenten kring jubiléet som inte tycks firas så mycket som många hoppats.

    6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung av Sverige. I år menar vissa att händelsen borde uppmärksammas som Sveriges femhundraårsdag, medan kritiker anser att kungavalet inte markerade något principiellt nytt för Sverige.

    Tobias Svanelid går till botten med femhundraårsdagen och pratar med personerna som vill uppmärksamma kungavalet och försöker förstå varför det stora firandet ändå tycks utebli. Vad säger historikerna i frågan och hur kan en folklorist förklara varför 1523 inte blivit lika viktigt för oss svenskar som 1789 blivit för fransmännen och 1814 för Norge?

  • Historia är viktigt för Sverigedemokraterna, och vilka historiska personer och händelser som passar in partiets världsbild analyseras nu av historikern Julia Håkansson.

    Vikingen, Engelbrekt och Karl XII är Sverigedemokraternas älsklingspersoner i den svenska historien, men på senare år har folkhemmet kommit att ta över rollen som historisk idealbild. Historikern Julia Håkansson är aktuell med en avhandling om Sverigedemokraternas historiesyn och varför historia verkar vara så viktigt för partiet.

    Dessutom om Tryckfrihetsförordningen 1766 som just utnämnts till ett nytt svenskt världsminne av Unesco. Bok- och bibliotekshistorikern Jonas Nordin beskriver den unika reformen på 1700-talet då Sverige blev först att tillåta yttrandefrihet i en skala som världen aldrig tidigare erfarit.

    Och så reder Dick Harrison ut varför det bara är brittiska men inga andra monarker som låter kröna sig numera.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Mangler du episoder?

    Klikk her for å oppdatere manuelt.

  • Kringresande akrobater, skäggiga damer och kanariefågelspektakel roade 17- och 1800-talets svenskar. Vi tar pulsen på en svunnen nöjeskultur. Och kartlägger handskriftens plågsamma historia.

    Dresserade kanariefåglar, trollkarlar och akrobater turnerade Sverige runt på 17- och 1800-talet. Dåtidens underhållare var tidens superstjärnor och slipade entreprenörer som nu undersöks av idéhistorikern Leif Runefelt. Vetenskapsradion Historia promenerar tillsammans med honom på Djurgården i Stockholm för att söka efter spåren av dåtidens kringresande underhållningskultur.

    Dessutom uppmärksammar vi handskriftens plågsamma historia. Såväl medeltidens manuskriptskrivande munkar som 1800-talets skrivkrampande stålpenneskrivare fick lida för konsten att skriva för hand. Litteraturvetaren Thomas Götselius undersöker vad handskriftens historia kan berätta om historiska texter och vår egen tids förhållande till tangentbord, skärmar och hur artificiell intelligens nu författar våra böcker.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Skrattspeglar och kortväxta personer skapade succén Liseberg. 100 år efter invigningen besöker vi nöjesfältet som skulle göra Göteborg roligare. Och så uppmärksammar vi okända spionbasen Kari.

    Krockbilar, bergbanor, dansbanor och ett eget Lilleputtland skulle göra Göteborg roligare och dra folk till staden. Tobias Svanelid besöker 100-årsjubilerande Liseberg som trots invigningsårets regnsommar blev en stor succé och som allt sedan dess roat göteborgare och andra med åkattraktioner, musik och dans.

    Dessutom uppmärksammar vi de arkeologiska undersökningarna av den första allierade spionbasen på svensk mark under andra världskriget. Mitt under brinnande krig tillät det förment alliansfria Sverige de allierade att anlägga en radiomast och en sabotagebas för norska och allierade spioner i trakterna av Torne träsk. Nu avslöjas vardagslivet på basen, och dess okända historia.

  • Vilka var Sveriges bästa och sämsta kungar och vem hade fulast frisyr? Panelen återsamlas för att debattera kungar genom historien. Och så granskar vi bioaktuella filmen om de tre musketörerna!

    Historiepanelen träffas för att diskutera kungens 50 år på tronen och listar Sveriges bästa och värsta kungar. Hör om Gustav III som turistguide, om Magnus Erikssons misslyckanden och rikskanslern som var bättre än Gustav II Adolf, men också om Karl IX:s hopplösa frisyr och bibliskt inspirerade lagstiftning.

    Dessutom går vi på bio för att granska aktuella De tre musketörerna – d’Artagnans historievetenskapliga förtjänster och tillkortakommanden. Historikerna Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson gillar filmens ambitioner, men är tveksamma till 1600-talsmusköternas träffsäkerhet.

    Och så reder Dick Harrison ut om det är vår långa alliansfrihet eller bara ren och skär tur som gjort att Sverige klarat sig undan krig under drygt 200 år.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • En norsk korstågskung steg i land i det påstått hedniska Småland år 1123. Tobias Svanelid undersöker historien kring Kalmare ledung och hur lilla fiskeläget Simrishamn då steg fram i historiens ljus.

    År 1123 seglade hundratals norska skepp in i Kalmarsund i syfte att kristna de hedniska smålänningarna. Händelsen som gått till historien som Kalmare ledung var mer av en storpolitisk revirmarkering än ett heligt krig, menar historikern Dick Harrison, och fick också konsekvensen att lilla fiskeläget Simrishamn stapplade in i historiens ljus.

    Tobias Svanelid reser till Simrishamn för att med museichefen Lena Alebo prata om stadens historia, som alltså började för 900 år sedan, och som man firar stort i år. Och så reder vi ut vad som egentligen hände under Kalmare ledung, och hur hedniska smålänningarna egentligen var år 1123.

  • Sverige hade sin egen Biggles! Hör om Gustaf Lönnbergs fantastiska historia i brittiska RAF och hur de svenska piloterna i allierad tjänst stred mot Hitler med glömdes bort av hemlandet.

    Flera svenskar stred i det brittiska flygvapnet RAF mot Hitlertyskland. I den aktuella boken Svenska flygare mot Hitler, frivilliga i Royal Air Force 1939-45 kartlägger militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg deras öden och äventyr. Flera av dem blev rikt dekorerade av den brittiska staten, men hemma i Sverige sågs de med misstänksamhet, och deras historia har glömts bort. För lika mycket som svenskarna älskade den fiktive Biggles, lika mycket hade man svårt att förstå sina landsmäns erfarenheter från kriget, berättar Lars Gyllenhaal.

    Dessutom diskuterar vi surrogatens och livsmedelssubstitutens historia i Sverige. Idag har kaffeprisets uppgång skapat krigsrubriker, men redan på 1700-talet försökte man komma runt de höga kaffepriserna med hjälp av fantasifulla surrogat, berättar historikern Hanna Hodacs som kartlägger surrogathistorien i ett nytt forskningsprojekt.

    Och så reder Dick Harrison ut historien om våra svenska socknar och hur de egentligen uppstod.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Blodet från avrättade kunde bota epileptiker och magiska drycker gav bödlar mord i sinnet. I en aktuell bok skildras Sveriges sista bödlar, och vi besöker deras arbetsplats - galgbacken i Stockholm.

    Ännu en bit in på 1900-talet verkställde bödlar många av de straff som svenskar dömts för. Mitt i det industrialiserade och moderniserade Sverige arbetade denna rest från medeltiden, och präglade sin samtid. Historikern Isak Lidström har undersökt de sista bödlarnas liv i Sverige, och den kultur och många myter som uppstod kring dem, om såväl magiska drycker som heligt blod.

    Och så rapporterar vi från Vasamuseets nya upptäckt, att en av Vasas besättningsmän inte var båtman, utan – kvinna! Anna Maria Forssberg vid Vasamuseet berättar om kvinnorna på Vasa och vilken roll de spelade i den svenska flottan.

    Dick Harrison reder dessutom ut vad Hälsingland var för 2500 år sedan.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • I slutet av 1700-talet gick de politiska och känslomässiga svallvågorna höga. Men hur klarade dåtidens politiker av att anpassa sig till revolutionernas tidevarv? Ny forskning ger svar.

    I en känslostormande tid måste också politiken tala till hjärtat snarare än till hjärnan. Så tycks det sena 1700-talets brittiska politiker ha resonerat när de stred om landets framtid i revolutionernas tidevarv. Historikern Alvar Blomgren har undersökt hur känslostormarna under Franska revolutionen omsattes till politisk verklighet och vilka nya krav på känslomässighet och utlevande gester som ställdes på den tidens politiker. Och vad som lever kvar av tankarna idag.

    Dessutom reder Dick Harrison ut vad som lever kvar av det romerska imperiet i dagens katolska kyrka.

    Programledare är Tobias Svanelid. 

  • Varför har relationen mellan Sverige och Ryssland stadigt blivit sämre det senaste årtusendet? Dick Harrison gästar Tobias Svanelid, liksom krigsvetaren Oscar Jonsson, aktuell med Hotet från Ryssland.

    Det började med striderna om Finland och Baltikum på 1200-talet och urartade totalt med Johan III:s ”skällebrev” till Ivan den Förskräcklige. 1700-talets våldsamma ryska påverkanskampanjer mot Sverige och den svenska russofobin under 1800-talet cementerade osämjan. Sveriges relation till Ryssland har präglats av fiendskap och främlingskap och i den nya boken Fienden analyserar Dick Harrison orsakerna till den dåliga stämningen länderna emellan.

    Hur hotet från Ryssland ska förstås undersöks också av Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och expert på rysk krigföring i aktuella Hotet från Ryssland. Att bevara regimens maktställning är en av nyckelpunkterna i Putins strategi som vi behöver förstå för att greppa invasionen av Ukraina säger han.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Privata mattanter, fängelsehålor och tiggeri präglade de första svenska gymnasieelevernas vardag. Tobias Svanelid besöker 400-årsjublierande gymnasiet i Västerås, stormaktstidens bildningsprojekt.

    1623 välkomnades de första eleverna till Västerås gymnasium, den svenska stormaktstidens nya flaggskepp för bildning som skulle utbilda nyttiga medborgare till statsförvaltningen. Vetenskapsradion Historia reser dit med historikern Pontus Folkesson för att leva sig in i de första gymnasieelevernas vardag, med privatanställda mattanter, stränga straff i fängelsehålan ”Proban” och dåtidens studiestödssystem – djäknegången, som ofta ledde till bråk och sen ankomst.

    Dessutom hör vi om hur 400-årsjubiléet ska firas och hur skolans traditioner än idag upprätthålls av Arosbröderna, Sveriges äldsta skolförening.

    Och så berättar ukrainska bibliotekarien Tetiana Chorna som nyligen varit på Sverigebesök om situationen för Ukrainas hotade bibliotek. Omkring 400 bibliotek har redan skadats eller förstörts i kriget och nu satsar man på digitaliseringsprojekt för att rädda landets bokskatter.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Vilka var stenålderns gropkeramiker som levde längs Skandinaviens kuster? Vi uppmärksammar forskningen om säljägarna i Ajvide på Gotland där jägar- och fiskekulturen frodades för 5000 år sedan.

    De vägrade bli bönder och valde istället att fiska och jaga säl längs Skandinaviens kuster. I gotländska Ajvide finns de bäst bevarade resterna av den gropkeramiska kulturen, som för 5000 år sedan dominerade våra kuster och som inte ville beblanda sig särskilt mycket med jordbrukarna i inlandet. Tobias Svanelid uppmärksammar den aktuella forskning som nu försöker förstå sig på gropkeramikerna bättre och som bland det enorma skelettmaterialet ifrån Ajvide hittar tecken på enorma grisfester, igelkottsdyrkan och en envishet att hålla kvar vid sin egen livsstil i konkurrens med bönderna.

    Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kunde gå så snabbt när islam spreds över Europa och Asien under medeltiden.

  • Hur skapades Sveriges största propagandamålning från Stormaktstiden? Nytt forskningsprojekt kartlägger Riddarhusets blaffiga takmålning. Och så reder Dick Harrison ut svenska kolonialäventyr i Afrika.

    Riddarhusets tak pryds av konstverket Dygdernas rådslag, där 1600-talets Moder Svea sitter uppflugen på ett moln för att sprida budskapet om den nya supermakten Sverige. Konstnären David Kläcker Ehrenstrahls målning har kommit att bli sinnebilden för stormaktstidens svenska propaganda, men hur bilden kom till och hur den har förändrats undersökt nu i ett nytt forskningsprojekt. Med hjälp av infrarött och ultraviolett ljus försöker konstvetare nu penetrera konstverkets historia.

    Dessutom återser vi den arga historikern, bloggkollektivet som ville få in historiska perspektiv i samtidsdebatten, men som nu lägger ner. Varför?

    Och så reder Dick Harrison ut den smått nedtystade historien om Sveriges koloniala äventyr på afrikanska Guldkusten.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • De historiska trådarna mellan Sverige och Ukraina är många och starka, inte minst under vikingatid och under Karl XII:s fälttåg i öst. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar vår gemensamma historia.

    Under vikingatid kryllade Kiev av svenskättade vikingar och på 1700-talet stred Karl XII för Ukrainas sak. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar forskningsprojekten som nu vill rikta ljuset på Sverige och Ukrainas långa gemensamma historia som döljer sig i arkivens och museernas källare.

    Elin Fornander vid Historiska museet berättar om det nya initiativ som syftar till att lyfta fram de föremål i både svenska och ukrainska museer som kan berätta om kontakterna mellan länderna. Det handlar, menar hon, om ett nytt sätt att berätta historia och att låta var och en dra sina egna slutsatser av de många källor som finns.

    Arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson berättar om det skandinavisk-slaviska samhälle som växte fram runt Kiev under vikingatiden och vad nya DNA-analyser kan berätta om den multietniska befolkning som gärna ville framstå som tuffa vikingar, oavsett vilket ursprung man hade.

    Och så berättar historikern Jan Mispelaere vid Riksarkivet om alla de dokument som avslöjar Karl XII:s och Stormakts-Sveriges djupa engagemang för ett fritt Ukraina. Förutom den första ukrainska konstitutionen finns i svenska arkiv unika dokument som berättar om den ukrainska nationens första stapplande steg.

    Programledare är Tobias Svanelid och programmet spelades in för publik på Historiska museet på årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina.

  • Hur länge kan en gäst stanna hos dig innan du tröttnar? Nu har historiker undersökt gästfrihetens historia och avslöjar våra attityder gentemot främlingar, flyktingar och krigsfångar.

    Hur har vi tänkt kring gäster, flyktingar och andra som kommit på kortare eller längre besök i Sverige? I en aktuell bok undersöker historiker gästfrihetens historia, där svenskarna, redan sedan medeltiden verkat ha intagit en särställning.

    - Adam av Bremen skrev redan på 1000-talet att av alla folk kring Östersjön var svenskarna de mest gästfria, berättar historikern Wojtek Jezierski.

    Historikerna Olof Blomqvist och Sari Nauman studerar situationen med krigsflyktingar och krigsfångar som kom till Sverige under Stora nordiska kriget på 1700-talet, och som snabbt kom att bli undersåtarnas, snarare än kungens ansvar. Hur flyktingarna skulle hjälpas och vem som var i störst behov av hjälp var frågor som svenskarna då ställde sig för första gången.

    Dessutom svarar Dick Harrison om vilket som varit det senaste kriget som Storbritannien förlorat.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Hur får man ner Sveriges 15 000 år långa historia på 10 timmar? Vi träffar producenterna bakom kommande SVT-satsningen Historien om Sverige. Och så analyserar vi Sveriges största fiasko på slagfältet.

    Det är televisionens genom tidernas största satsning på en historisk dokumentärserie. I höst får SVT:s Historien om Sverige premiär men redan nu tar Vetenskapsradion Historia pulsen på mastodontprojektet som försöker sammanfatta 15 000 år på 10 timmar. Vi följer med när Axel von Fersen klubbas ihjäl av en ilsken folkhop och pratar med producenter, regissör och maskörer om utmaningarna att återskapa historien.

    Dessutom reder Dick Harrison ut hur Sveriges blodigaste fiasko på slagfältet, slaget vid Kirkholm 1605, kunde hända, och varför vi så ogärna vill tala om katastrofen fyrahundra år senare.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Hur gick det till när de gamla asagudarna byttes mot Jesus? Ny forskning visar att processen kunde gå våldsamt till och att många hedniska tankar levde kvar långt in i vår egen tid.

    Med mutor, hot och våld tvingade kyrkan och missionärerna Nordens hedningar att lämna sina gamla gudar. Tor, Oden och Freja byttes mot Jesus Kristus under en process som ibland var allt annat än fredlig. Religionshistorikern Olof Sundqvist har undersökt hur den här revolutionerande förändringen i Norden gick till och vad som levt kvar av hedniska tankar och trosföreställningar också efter att kyrkorna började byggas.

    Dessutom om mossliken som nu inventerats och undersökts i en ny studie. Arkeologen Sophie Bergerbrant berättar om den mångtusenåriga traditionen att sänka ner människokroppar i dimmiga mossar och kärr och hur den här seden levt kvar långt in i modern tid.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Flickor förväntades ta mest ansvar för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar också under den sexuella revolutionen. Trots nya tankar levde gamla normer kvar visar ny forskning.

    Den sexuella revolutionen på 70-talet innebar en ny syn på sex och samliv, men gamla tankar levde kvar. Historikern Anna-Karin Larsson har studerat debatterna i dåtidens medicinska tidskrifter och visar hur flickor fortfarande förväntades ta ansvar inte bara för sin egen sexualitet men också för pojkarnas.

    Vi undersöker också hur minnet av Mahatma Gandhi lever kvar i Indien, 75 år efter mordet på landsfadern. Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem menar att Gandhi inte hade känt igen sig i dagens Indien.

    Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när den långa gränsen mellan Sverige och Norge skulle dras på 1700-talet.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Inte som lamm till slakt. Kenneth Hermeles nya bok om judiskt motstånd under Förintelsen ger en helt ny bild av hur judar i Europa gjorde kraftigt motstånd mot sina nazistiska bödlar.

    Judarna gjorde inte nämnvärt motstånd mot sina nazistiska bödlar under Förintelsen, utan leddes ”som lamm till slakt” har det hetat. Nu visar författaren Kenneth Hermele i en aktuell bok att så var långt ifrån fallet och tillsammans med Tobias Svanelid diskuterar han såväl våldsamma partisanaktioner, dödliga danserskor i förintelselägren och kulsprutor i synagogan, som judisk smuggling, teateruppsättningar och arkivarbete som tillsammans ger bilden av ett kraftfullt judiskt motstånd.

    Dessutom reder Dick Harrison ut hur rädda folk var inför millennieskiftet år 1000.

  • Vetenskapsradion Historia fortsätter resan i etruskernas fotspår, i jakt på det mytomspunna folkets liv för 2 500 år sedan, bland mäktiga tempelruiner och praktfulla gravkammare.

    Följ med Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren i etruskernas fotspår – när de fortsätter att söka efter spåren efter såväl de levande som de döda etruskerna. I San Giovenales 2 500-åriga ruiner testar man dryckesspel och i Tarquinias tempelruiner diskuteras augurernas och andra etruskiska siares förmågor att förutsäga framtiden. Dessutom besöker man de magnifika gravfälten i Monterozzi – Italiens Konungarnas dal, testar att måla svartfigurig keramik på etruskiskt vis, och reser till Banditaccianekropolen, den antika medelhavsvärldens största gravplats med praktfulla gravar som skildrar livet på 500-talet före Kristus.