Episoder

  • Ett bekvämt hem har blivit allt viktigare för oss under coronapandemin, och hemmens stora bekvämlighetsrevolution slog igenom på 1700-talet visar en aktuell bok. Dessutom om 1700-talets Sverigebild!

    På 1700-talet slog det bekväma hemmet igenom hos förmögna svenskar. Lättflyttade möbler med sinnrika tekniska lösningar revolutionerade sällskapslivet i 1700-talets salonger. Inte minst borden blev en symbol för vad inte minst kvinnor förväntades syssla med hemma: skriva brev, dricka kaffe, sy kläder och spela spel. Vetenskapsradion Historia gör hembesök hos konstvetaren Carolina Brown som skildrar bekvämlighetsrevolutionen i aktuella boken Den bekväma vardagen.Och så undersöker vi hur bilden av Sverige såg ut för 300 år sedan. Idag har ju Sverigebilden fått sig en törn, men i den osmanska reseskildringen till Stockholm från år 1733 framstår bilden ett svenskt lyckorike som många svenskar idag säkert skulle vara stolta över.Programledare är Tobias Svanelid.

  • En unik barockträdgård från 1600-talet gömmer sig på Södermalm i Stockholm och nu gräver arkeologerna ut parken och kvarteret där Bellman lekte som barn.

    Nu grävs Carl Michael Bellmans kvarter fram på Södermalm i Stockholm. Under dagens jordyta döljer sig en rik barockträdgård, men också tunga industrier från en tid då Söder var stockholmarnas sommarnöje.Dessutom om hur arkeologer ska kunna bli bättre att hitta de fattigas kulturarv. För vid sidan av slott, borgar och hallar finns torpen och backstugorna som utgör ett fortfarande okänt kulturarv som angår oss alla.Programledare Tobias Svanelid.

  • Mangler du episoder?

    Klikk her for å oppdatere manuelt.

  • Från heliga källor till andliga viloplatser. Spabadens historia handlar om vårt ständiga behov av vård och omsorg - och att mysa! Nu fyller Loka brunn 300 år och Tobias Svanelid besöker platsen.

    Följ med Tobias Svanelid till 300-åriga Loka brunn, där såväl societet som uslingar samsades vid den undergörande gyttjan och drack vattnet som bland annat botade kung Adolf Fredriks migrän!Vi testar modernt spabad tillsammans med Lokas Mia Spendrup och pratar med idéhistorikern Elisabeth Mansén som kan förklara hur kurorterna förvandlats genom seklen.Dessutom svarar Dick Harrison på våra lyssnares grubblerier om Östergötland som Sveriges vagga!

  • Följ med på en promenad i granskogen, som länge haft en särskild och närmast religiös betydelse för svenskarna. Det menar i alla fall den religionshistoriker som nu söker naturdyrkandets rötter.

    För många svenskar är naturen och skogen helig och en del av oss får närmast en religiös upplevelse under en skogspromenad. Men hur kom det sig att världens mest sekulariserade folk skulle söka andlighet i skogen? Religionshistorikern David Thurfjell, aktuell med boken Granskogsfolk, söker rötterna bland Tacitus germanska naturkult, bland tomtar och troll, 1800-talets naturromantik och moderniseringens dubbla sidor och vi möter honom under en skogspromenad förstås!Dessutom om vem som egentligen var den förste att kalla sig kung av Sverige. För Olof Skötkonung, som traditionellt betraktas som Sveriges förste kung, fanns ju inget Sverige, så Dick Harrison får reda ut vem det egentligen kan vara som var Karl XVI Gustavs första kollega.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Följ med Tobias Svanelid till vendeltidens Ströja längst in i Bråviken, en tidigare okänd handelsplats och mäktig stormannahall från en tid som gav Tolkien inspirationen till sitt Rohan!

    Längst inne i Bråviken har en rik handelsplats och en mäktig stormannahall dolt sig för arkeologerna. Fram tills nu när porten till Östergötland, vendeltidens Ströja, grävs ut. Tobias Svanelid besöker platsen för att höra om guldgubbar och märkliga mynt, om det legendariska slaget vid Bråvalla och om hur Tolkien hittade inspiration till sitt Rohan i en svensk vendeltid.Dessutom om en av historiens doldisar, ingenjören, som nu för första gången får sin historia berättad i Gunnar Wetterbergs aktuella Ingenjörerna. Från kanalbyggen och kanontillverkning har ingenjörerna i hundratals omvandlat Sverige. Idag ligger de bakom några av landets mest framgångsrika företag, men hur kom det sig att just Sverige skulle fostra en så skicklig yrkeskår?

  • 300 spartaner stod mot hundratusentals perser i en konflikt som blivit västerlandets mest ikoniska. Men vad hände egentligen vid Thermopyle och Salamis och hur ser vi på slagen idag?

    För 2 500 år sedan drabbade det persiska imperiet samman med de grekiska stadsstaterna. Slagen vid Thermopyle och Salamis har gått till historien som striderna då västliga idéer om demokrati och frihet stod emot östlig despoti. Men vad hände egentligen under slagen? Hur kunde de numerärt underlägsna grekiska styrkorna segra och hur väl stämmer bilden av en kamp mellan frihet och förtryck. Tobias Svanelid diskuterar frågorna med antikvetaren Johannes Siapkas.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur ofta det egentligen hänt att svenska kungar slagit ihjäl folk för sitt eget höga nöjes skull.

  • Extrem fattigdom och avsaknad av politiskt inflytande lade grunden till den unika svenska jämlikheten, snarare än sockenstämmor och odalbönder, menar forskare som debatterar frågan i dagens program.

    Självägande bönder, sockenstämmor och tingstraditioner lade grunden till det demokratiska och jämlika Sverige har det hetat, men nu utmanar ekonomhistorikern Erik Bengtsson den bilden i nya boken "Världens jämlikaste land". Han fokuserar istället på hur ojämlikt Sverige var, såväl ekonomiskt som politiskt, under 1800-talet. Något som lade grunden för starka folkrörelsetraditioner och 1900-talets Folkhem. Historieprofessor Lars Trägårdh debatterar de nya rönen med författaren.Dessutom testar vi 1500-talets simhjälpmedel sävbunten, som skulle rädda liv och lära småbarnen att simma, flera sekel innan simpuffar och badringar tog över funktionen.Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur äldre tider tänkte kring yngre regenter togs verkligen unga kungar och drottningar på allvar av sin samtid?Programledare är Tobias Svanelid.

  • För 8000 år sedan var jägarna och samlarna i södra Sverige bofasta halva året. Vid Sölvesborg har man hittat unika lämningar som avslöjar en helt ny bild av vår äldsta forntid.

    Vid Sölvesborg har arkeologerna hittat resterna efter en extremt välbevarad stenåldersby som ger en helt ny bild av hur jägarstenålderns samhälle kan ha fungerat. Tobias Svanelid besöker platsen för att diskutera stenåldershus och den mystiska översvämning som bevarat platsen för eftervärlden.Dessutom om Anna Whitlock, verklighetens Fröken Friman, som nu föräras en egen biografi.

  • Spåren efter 1700-talets rökare är vanliga, men en hel kritpipsfabrik är ovanligt att stöta på. Tobias Svanelid besöker utgrävningen av kritpipsfabriken i Karlskrona, och testar att puffa på en kopia!

    De ibland halvmeterlånga kritpiporna i skör, vit lera var 1700-talets beroendeframkallande och påstått hälsofrämjande favoritlast. I Karlskrona tillverkades tiotusentals kritpipor närmast på löpande band för att mätta inte minst den svenska flottans behov av rökvaror, och nu grävs för första gången resterna av en kritpipsfabrik fram. Tobias Svanelid besöker platsen för att höra om den komplicerade tillverkningsprocessen och om tobaken som förenade människor från världens alla hörn. Dessutom smakar han på en nytillverkad kritpipa, för än är inte hantverkskunnandet helt utdött!Och så berättar Dick Harrison vilka kulturella spår vikingarna lämnade efter sig under sina resor österled.

  • Följ med Tobias Svanelid till Guldgubbarnas (och gummornas!) rike i Västra Vång i Blekinge. Här har en mäktig släkt levt och verkat i hundratals år och lämnat ett mäktigt arv efter sig.

    I Västra Vång strax norr om Ronneby har arkeologerna hittat spåren efter ett spännande maktcentrum. Tobias Svanelid reser till platsen för vad som kan ha varit ett hednatempel prytt med guldgubbar, små guldbleck som avslöjar nära kontakter mellan Blekinge, Öland och Bornholm.Hör också om hur Blekinge nu, efter upptäckten av Västra Vång och andra unika arkeologiska fynd, planerar ett nytt arkeologiskt museum.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det märkliga faktum att det finns så många fler runstenar i Sverige än i något annat land.

  • Det gotländska alltinget i Roma undersöks nu av arkeologer för att ge kunskap om hur vikingatidens tvistlösande lade grunden för en nordisk demokratisk tradition.

    Vid Roma på Gotland har arkeologerna hittat spåren efter det stora gotländska alltinget. Gutnaltinget som det kom att kallas samlade alla gotläningar en gång om året till viktiga beslut, men också till lekar, spel och giftermålsplaner och här tycks också ha funnits en vikingatida standardiseringsmyndighet. Tobias Svanelid besöker platsen som varit en av grundstenarna för en nordisk demokratisk tradition och träffar arkeologerna som för första gången försöker förstå en av svensk historias mest ikoniska platser.

  • Kristina har en crush på Felix Mendelssohn, precis som Jenny Lind hade. Om det och mycket mer när Vetenskapsradion Historia läser och spelar sig igenom coronasommaren!

    Lägg dig i hängmattan med eller utan munskydd och njut av en god historiebok i väntan på att världen öppnas upp igen. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid pratar sommarens bästa historieböcker med Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius och testar två historiska brädspel som kan förgylla regniga sommardagar.Böckerna och spelen vi tipsar om är:Hon kallades Daisy av Prinsessan Christina Fru MagnussonVi människor av Frank WestermanFrödjelekar av Annika SandénKomikerns historia av Peter K AnderssonKungar av Erik PeterssonNäktergalen av Ingela TägilJag stannade kvar i Auschwitz av Eddy de WindMänniskor i rörelse av Henrik HöijerGuide till det medeltida Rom av Anna Blennow200 svenska sevärdheter från andra världskriget av Lars GyllenhaalFrån det inre av Västergötland av Egil och Anders JosefsonDen bråkiga staden av Andrés Brink Pinto och Martin EricssonHundra år i Göteborg (del 9 och 10) av redaktör Gudrun NybergNybyggarnas liv av Rolf KjellströmOvan valven av Robin GullbrandssonDet ockulta sekelskiftet av Per FaxneldHistoriens ansikten av Kent AnderssonCrusader Kings av Fria LiganSails of Glory av Ares Games

  • Hör om Sveriges sämste kung, om förlagorna bakom Zorro och kapten Haddock, om Ragnar Lodbroks historiska sanningshalt och Isabellas smutsiga trosor i Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon.

    Dags igen för Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon lyssnarnas egen storfavorit som i två år toppat antalet nedladdningar. Återigen bänkar sig historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet med energidryck och svettband för att svara på så många lyssnarfrågor han mäktar med på 45 minuter.Hör om historiska b-kändisar och fantasifoster, om Ragnar Lodbrok och Kung Salomo, om Isabella med de smutsiga underkläderna och verklighetens Kapten Haddock.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Följ med Vetenskapsradion Historia till Södra Råda där den nedbrunna medeltidskyrkan nu återuppstår med hjälp av 700-åriga hantverkstraditioner.

    Hösten 2001 brann den världsberömda medeltidsträkyrkan i Södra Råda ner men efter många års arbete står nu en rekonstruktion snart klar. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius åker till platsen för det speciella kyrkobygget, där medeltida metoder används i såväl stort som smått.- Det handlar om att lära sig av medeltidens byggmästare, berättar timmermannen Kalle Melin som guidar runt bland 700-åriga yxor och sotade måttband.Dessutom om hur jakten på själva timret till medeltidskyrkan också blivit en utmaning i Sveriges modernt brukade skogar.- Att hitta stammar som kan tjäna som 11 meter långa plankor är svårt i skogar som inte fått växa fritt, menar timmermannen Bengt Bygdén.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Musslor står mot mänskligt kulturarv vid Järle i Nora. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på striden där naturen står mot kulturen.

    Järle kvarndamm i Nora kan komma att rivas. Naturvårdsverket vill se bättre livsförutsättningar för musslor och fiskar, men många motsätter sig rivningen. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius tar pulsen på striden om Järle Kvarn, där naturvärden står mot kulturvärden och där ingen lätt lösning tycks kunna skönjas.Enligt Birgitta Johansen vid Örebro Läns Museum är Järle kvarn ett unikt kulturarv som kan berätta om ett nära tusenårigt bergsbruk, men också om tiden då Järle höll på att bli en viktig svensk stad. Hembygdsrörelsens Eva Järliden befarar att den levande landsbygden som Järle hjälpt till att skapa i trakten nu hotas, och får medhåll av keramikern Moa Rudebert som har sin verksamhet och ett café vid Järle.- Jag tror att det kommer att komma färre besökare om dammen rivs och den här miljön förändras, säger hon.Naturvårdsverkets Maria Tiricke menar att myndigheten är tvungen att agera för att förbättra situationen för Järleåns hotade djurarter. I veckan går fristen ut för att komma med synpunkter i ärendet som nu hamnat hos Mark- och miljödomstolen.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Snuskiga stenyxor och pornografiska hällristningar har lett arkeologen Jonathan Lindström på en resa genom sexualitetens långa historia. Dessutom om aztekernas undergång för 500 år sedan.

    SR-spanaren och arkeologen Jonathan Lindström är aktuell med en ljudbok om sexets historia, från Aylas erfarenheter i Grottbjörnens folk, via snuskiga stenyxor och hällristningar till närtidens kamp för preventivmedel. Men kan vi egentligen lära oss av historien i det här fallet?Och så handlar det om hur Andra världskriget bara fortsatte, även i Europa, även efter att freden formellt undertecknats. De sista tyska soldaterna lade inte ner vapnen förrän i september 1945 på Svalbard!Och så reder Dick Harrison ut hur spanjorerna kunde besegra det mäktiga aztekerväldet för 500 år sedan.Programledare Tobias Svanelid.

  • Jeanne d'Arc är Frankrikes "Grande Dame", 100 år efter att hon blev helgon och nära 600 år sedan hon brändes på bål. Möt henne, och hör om 1700-talets dyraste fest, Marie-Antoinettes bröllop.

    Två franska kvinnliga historiska fixstjärnor står i fokus denna vecka. Det har gått 100 år sedan Jeanne dArc förärades helgonstatus, och hennes resa från visionär, krigare, crossdresser och kätterska till helgon är en makalös resa som än idag präglar fransmännen. Tobias Svanelid granskar helgonets status inför hundraårsdagen tillsammans med Dick Harrison.Dessutom uppmärksammas 1700-talets dyraste party Marie Antoinettes bröllop med den franske kronprinsen Louis Auguste. Fyrverkerier, festbanketter och ett sprillans nytt operahus i Versailles markerade starten på ett komplicerat äktenskap och början till slutet för den franska monarkin berättar historikern Jonas Nordin.

  • Hur upplevdes freden i Europa för 75 år sedan? Tobias Svanelid söker sig bortom festyran på Kungsgatan i maj 1945 för att närma sig känslor av skam, svek och den förfärande insikten om krigets fasor.

    Karnevalsstämning på Kungsgatan och jubelrubriker i dagstidningarna. Det har gått 75 år sedan andra världskriget tog slut i Europa, men hur upplevdes egentligen freden och den sista nervkittlande krigsmånaden? Tobias Svanelid samtalar med historikerna Yvonne Hirdman och Klas Åmark för att närma sig känslorna av hopp och lycka, men också skam, ångest och insikten om att Sverige hade kunnat göra mer.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken som är världens äldsta byggnad som fortfarande är i bruk.

  • Fina anor och ett gudomligt mandat präglade historiens kungligheter, förutom det faktum att det var ett av historiens farligaste jobb. Tobias Svanelid bekantar sig med kungarnas världshistoria!

    Historien handlar bara om kungar och krig menar somliga, men även om det inte stämmer intar kungarna en särställning i historien. Det menar Erik Petersson som nu skriver kungarnas världshistoria. Tobias Svanelid träffar honom för att förstå varför vi över huvud taget har kungar, hur de legitimerat sin makt och vad de betyder för oss idag.Karin Tegenborg Falkdalen är senare i vår aktuell med sin bok om drottningarnas historia. De svenska drottningarna, från 1500-talet och framåt, förväntades vara moderliga, omhändertagande och plikttrogna och än idag styrs drottningrollen delvis av femhundraåriga ideal.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kungafientligheten i Sverige hur nära det egentligen var att Sverige fick en revolution liknande den i Frankrike och vad Ankarström egentligen ville med sitt kungamord.

  • Följ med till vraket som nu ger en ny pusselbit av Sveriges viktigaste exportvara - järnet. Och så uppmärksammar vi freden i Lapplandskriget 1945, då Finland drog en lättnadens suck.

    På trettio meters djup i Stockholms skärgård ligger en skatt av järn. Marinarkeologerna jublar över fyndet som bland annat kan berätta om den ovanliga båttypen holk och Gustav Vasas ambitioner, men högre jublar bergshistorikerna som i skeppslasten fått helt nya ledtrådar till Sveriges viktigaste exportvara. Tobias Svanelid träffar marinarkeologen Jim Hansson och bergshistorikern Catarina Karlsson för att få reda på mer om nyupptäckta Osmundvraket.Dessutom uppmärksammas slutet på Lapplandskriget Finlands tredje krig under andra världskriget, som avslutades med ett ikoniskt fotografi som än idag slår an en sträng hos många finländare.Och så reder Dick Harrison ut frågan om vad det egentligen var för krig Sverige utkämpade mot Storbritannien på 1810-talet, som räknas som världshistoriens oblodigaste.