Episoder

  • Snuskiga stenyxor och pornografiska hällristningar har lett arkeologen Jonathan Lindström på en resa genom sexualitetens långa historia. Dessutom om aztekernas undergång för 500 år sedan.

    SR-spanaren och arkeologen Jonathan Lindström är aktuell med en ljudbok om sexets historia, från Aylas erfarenheter i Grottbjörnens folk, via snuskiga stenyxor och hällristningar till närtidens kamp för preventivmedel. Men kan vi egentligen lära oss av historien i det här fallet?Och så handlar det om hur Andra världskriget bara fortsatte, även i Europa, även efter att freden formellt undertecknats. De sista tyska soldaterna lade inte ner vapnen förrän i september 1945 på Svalbard!Och så reder Dick Harrison ut hur spanjorerna kunde besegra det mäktiga aztekerväldet för 500 år sedan.Programledare Tobias Svanelid.

  • Jeanne d'Arc är Frankrikes "Grande Dame", 100 år efter att hon blev helgon och nära 600 år sedan hon brändes på bål. Möt henne, och hör om 1700-talets dyraste fest, Marie-Antoinettes bröllop.

    Två franska kvinnliga historiska fixstjärnor står i fokus denna vecka. Det har gått 100 år sedan Jeanne dArc förärades helgonstatus, och hennes resa från visionär, krigare, crossdresser och kätterska till helgon är en makalös resa som än idag präglar fransmännen. Tobias Svanelid granskar helgonets status inför hundraårsdagen tillsammans med Dick Harrison.Dessutom uppmärksammas 1700-talets dyraste party Marie Antoinettes bröllop med den franske kronprinsen Louis Auguste. Fyrverkerier, festbanketter och ett sprillans nytt operahus i Versailles markerade starten på ett komplicerat äktenskap och början till slutet för den franska monarkin berättar historikern Jonas Nordin.

  • Mangler du episoder?

    Klikk her for å oppdatere manuelt.

  • Hur upplevdes freden i Europa för 75 år sedan? Tobias Svanelid söker sig bortom festyran på Kungsgatan i maj 1945 för att närma sig känslor av skam, svek och den förfärande insikten om krigets fasor.

    Karnevalsstämning på Kungsgatan och jubelrubriker i dagstidningarna. Det har gått 75 år sedan andra världskriget tog slut i Europa, men hur upplevdes egentligen freden och den sista nervkittlande krigsmånaden? Tobias Svanelid samtalar med historikerna Yvonne Hirdman och Klas Åmark för att närma sig känslorna av hopp och lycka, men också skam, ångest och insikten om att Sverige hade kunnat göra mer.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken som är världens äldsta byggnad som fortfarande är i bruk.

  • Fina anor och ett gudomligt mandat präglade historiens kungligheter, förutom det faktum att det var ett av historiens farligaste jobb. Tobias Svanelid bekantar sig med kungarnas världshistoria!

    Historien handlar bara om kungar och krig menar somliga, men även om det inte stämmer intar kungarna en särställning i historien. Det menar Erik Petersson som nu skriver kungarnas världshistoria. Tobias Svanelid träffar honom för att förstå varför vi över huvud taget har kungar, hur de legitimerat sin makt och vad de betyder för oss idag.Karin Tegenborg Falkdalen är senare i vår aktuell med sin bok om drottningarnas historia. De svenska drottningarna, från 1500-talet och framåt, förväntades vara moderliga, omhändertagande och plikttrogna och än idag styrs drottningrollen delvis av femhundraåriga ideal.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kungafientligheten i Sverige hur nära det egentligen var att Sverige fick en revolution liknande den i Frankrike och vad Ankarström egentligen ville med sitt kungamord.

  • Följ med till vraket som nu ger en ny pusselbit av Sveriges viktigaste exportvara - järnet. Och så uppmärksammar vi freden i Lapplandskriget 1945, då Finland drog en lättnadens suck.

    På trettio meters djup i Stockholms skärgård ligger en skatt av järn. Marinarkeologerna jublar över fyndet som bland annat kan berätta om den ovanliga båttypen holk och Gustav Vasas ambitioner, men högre jublar bergshistorikerna som i skeppslasten fått helt nya ledtrådar till Sveriges viktigaste exportvara. Tobias Svanelid träffar marinarkeologen Jim Hansson och bergshistorikern Catarina Karlsson för att få reda på mer om nyupptäckta Osmundvraket.Dessutom uppmärksammas slutet på Lapplandskriget Finlands tredje krig under andra världskriget, som avslutades med ett ikoniskt fotografi som än idag slår an en sträng hos många finländare.Och så reder Dick Harrison ut frågan om vad det egentligen var för krig Sverige utkämpade mot Storbritannien på 1810-talet, som räknas som världshistoriens oblodigaste.

  • Följ med till stormaktstidens Skokloster och försök tyda ordspråk och familjebiblar på tyska, latin och italienska! Dessutom om kommande dokumentären om stölderna vid Myntkabinettet.

    Latin, tyska, franska, italienska och svenska pryder väggarna i stormaktstida barockpärlan Skokloster. Tobias Svanelid besöker slottet för att försöka förstå vad alla dessa språk betydde för slottets invånare och hur väl man egentligen kunde läsa och tala dem. Språkforskaren Susanne Tienken menar att de målar upp ett språkligt landskap som gör att vi kan komma 1600-talsmänniskan närmre och bättre förstå hur Sverige försökte ta en plats i världen som nybliven stormakt.Dessutom om kommande dokumentärserien Guldfeber på SVT Play, berättelsen om stölderna på Kungliga Myntkabinettet Sveriges största kulturarvsbrott genom tiderna.Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de tyska områdena Pfalz och Zweibrücken som på ett mycket krångligt sätt tillhörde Sverige på 1600-talet.

  • I landets kyrkor finns bokskatter som utgör ett okänt men viktigt kulturarv som nu inventeras. Dessutom om Venus från Milo som kom att ta en hel värld med storm när hon återfanns för 200 år sedan.

    Dammiga pergament och malätna böcker utgör en bortglömd kulturskatt i våra kyrkor. Idag är riskerar de att slängas som skräp, men i ett aktuellt forskningsprojekt försöker historikern Martin Kjellgren inventera de svenska kyrkornas bortglömda kulturskatter i form av några av våra äldsta och mest värdefulla böcker. I tornrum, sakristior och pastorsexpeditioner hittar han 1400-talsvolymer och malätna offentliga kungörelser som utgör ovärderliga delar av vårt kulturarv.Dessutom om ikoniska statyn Venus de Milo som hittades för exakt 200 år sedan, och om varför just Karl XII och inte Gustav II Adolf kom att bli vår hjältekung nummer ett.

  • Galna tidningskostymer och eldfester med tusentals deltagare. 1700-talets maskerader var fantastiska fester som nu undersöks i aktuell forskning.

    Askungen, Gustav III och Casanova älskade dem och de har blivit symboler för 1700-talets uppsluppna festande. Följ med Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid på maskeradbal på Stockholms slott, i Gamla Stan och vid Kungsträdgården, bland utklädda grekiska gudar, galna tidningskostymer och eldfesten som var Sveriges största maskerad.Dessutom om 1700-talets kanske mest ikoniska politiska slagord frihet, jämlikhet och broderskap. Men vem myntade egentligen begreppet och vad betyder det för oss idag, undrar en lyssnare. Historieprofessor Dick Harrison vet svaret.

  • Museer värnar vårt kollektiva minne, men arbetar också med att glömma bort. Hur glömskan fungerar reds nu ut i en aktuell bok. Dessutom om vad som händer med museerna när de ser besökare som kunder.

    Vad väljer museer att visa och berätta och vad väljs bort? De senaste åren har sydstatsgeneraler, Richard Wagner och Zarah Leander blivit ifrågasatta. Många museer har valt att rensa i sina samlingar, att repatriera och utrangera föremål som anses problematiska. Hur denna process går till undersöks nu av författaren Stefan Bohman, aktuell med boken Skelett i garderoben.Dessutom om vad som händer när museet ägnar större kraft åt sina caféer och museibutiker snarare än själva utställningarna.Och så reder Dick Harrison ut om Gustav Vasa egentligen var en landsfader eller tyrann.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Avrättningslekar och snöbollskrig som ballar ut, men också galna hångelfester. 1600-talets svenskar hade roligt, menar Annika Sandén, en av deltagarna i Vetenskapsradion Historias första livepodd.

    I Vetenskapsradion Historias första livepodd på Historiska museet träffar lyssnarna och publiken historikern Annika Sandén som letar efter 1600-talets få ljuspunkter. I skuggan av farsoter och krig försökte nämligen 1600-talssvensken roa sig så gott det gick, och i sin aktuella bok Fröjdelekar hittar hon mängder av exempel på lekar, hyss och högtider som gjorde tillvaron mera dräglig. Ibland kunde dock lekarna gå för långt, som när snöbollskastningen i Jämtland 1666 slutade i blodbad.Dessutom berättar arkeologen Jonas M Nordin om hur stormaktstidens Sverige såg på och behandlade sina samiska medborgare, en historia om både fredlig samexistens och maktmissbruk.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Historiens dom över komikerna har varit hård, men i alla tider har de ändå arbetat för att få oss att skratta. Vilka de egentligen var reds nu ut i en ny bok om komikernas historia.

    Narrar, hovdvärgar och clowner. Alla har de försökt roa oss och få oss att skratta, samtidigt som historiens dom över dem ofta varit hård. Först nu belyses komikernas historia i en aktuell bok av historikern Peter K Andersson. Tobias Svanelid pratar med honom för att lära känna några av historiens dolda lustigkurrar, som inte sällan burit ett stort mörker inombords.Dessutom reder Dick Harrison ut när historiens kungar och drottningar slutade leda sina trupper i fält.

  • Ett flöjtur var 1700-talets jukebox och nu klingar återigen denna märkliga apparat på Årsta Slott. Samtidigt ser projektet om Stockholms dolda musikhistoria 1600-1900 dagens ljus.

    På Årsta Slott spelar återigen Fredrika Bremers pappas flöjtur, precis som det gjorde för drygt 200 år sedan. En snillrik och komplicerad mekanisk musikmaskin, 1700-talets jukebox, där förmögna svenskar kunde byta låtar precis som vi idag gör spellistor på våra musikappar. Vetenskapsradion Historia dyker ner i flöjturets klingande värld.Dessutom uppmärksammas initiativet att föra ut den glömda svenska musikhistorien i ljuset. Bernt Malmros är musikern som ägnat en stor del av sitt liv i arkiv för att leta fram en bortglömd svensk musikhistoria från 1600-talet fram till 1800-talet och tycker att det är viktigt att vi idag får ta del av musiken som en gång var svenskarnas greatest hits.Du kan lära dig mer om det musikhistoriska projektet Musik Tre Sekler här.Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om hur mycket vi egentligen hatat danskarna efter de ständiga krigen mellan Sverige och Danmark.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Knackningar och hemliga lappar bröt de isolerade fångarnas monotona tillvaro i svenska fängelser vid förra sekelskiftet. Dessutom om Svenska Amerikalinje-festen som får Tobias Svanelid att dansa jazz.

    För hundra år sedan var det isolering som gällde för många av landets fångar. Det så kallade Philadelphiasystemet stipulerade att internerna skulle sitta tre år i total avskildhet från andra fångar, men verkligheten såg annorlunda ut. I en aktuell avhandling visar historikern Viktor Englund hur knackningar i väggarna och hemliga lappar skapade ett fångsamhälle som inte skulle finnas.Dessutom svidar Tobias Svanelid på sig 20-talskostymen för att gå på Svenska Amerikalinje-baluns på Sjöhistoriska museet. Inspirerade av ett av Sveriges mest ikoniska företag lockades hundratals historiefestare till museet för att dansa och låtsas leva i marin lyx.Och så svarar Dick Harrison på frågan varför man hurrar tre och inte fyra gånger i Lund.

  • Mysteriet med tsardottern som mirakulöst överlevde arkebuseringen har fascinerat oss i hundra år. Tobias Svanelid går till botten med historien om den främsta av alla Anastasiakopior - Anna Andersson.

    I februari 1920 fiskades en ung kvinna upp ur en kanal i Berlin. På sinnessjukhuset hon hamnade påstod hon att hon var Anastasia, den enda överlevande av den arkebuserade siste ryske tsarens barn. Tobias Svanelid pratar med historieprofessorn Klas-Göran Karlsson för att ta reda på vad som egentligen hände med tsarfamiljen och hur Anna Andersson, den mest kända av alla Anastasiakopior, förde sin kamp för erkännande.Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om Asterix hur trovärdiga är egentligen Asterixalbumen enligt en historiker?Vill du höra hela sändningen från Radiohuset där bland annat Vetenskapsradion Historia firade sitt 20-årsjubileum. Klicka här!

  • Kulturstaden Dresden jämnades med marken i februari 1945 och i lågorna omkom minst 25 000 människor. Tobias Svanelid undersöker om bombningen var strategiskt befogad och hur man minns händelsen idag.

    Den 13 februari 1945 drog flyglarmet igång i tyska staden Dresden. Ett dygn senare skulle minst 25 000 människor ha omkommit i brandbombernas lågor och av kulturstaden vid Elbe återstod bara rykande ruiner. Tobias Svanelid diskuterar bombningen av Dresden, ett av världskrigets stora tvisteämnen, med historikern Lars Ericson Wolke.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om en annan välkänd brandkatastrof, den på Stockholms Slott 1697, och vad den branden innebar för vår kunskap om svensk historia.

  • Storpolitik på hög nivå när Roosevelt, Churchill och Stalin träffades 1945 - Tobias Svanelid reder ut hur världen omformades i Jalta. Och så lanseras en ny teori om mystiska Dyatlovolyckan 1959.

    I februari 1945 träffades USA:s, Storbritanniens och Sovjetunionens ledare i Jalta för att bestämma om världens öde efter kriget. Men det var tre stormakter som drog åt helt olika håll, och Tobias Svanelid träffar historieprofessorerna Kent Zetterberg och Kristian Gerner för att ta reda på hur och om man över huvud taget kunde enas vid Jalta. Dessutom diskuterar man frågan om hur vi än idag lever i svallvågorna av besluten vid Jalta för 75 år sedan.Vi får också en rapport från arkeologen Richard Holmgren som var den förste som häromåret skidade till mytomspunna Dyatlovpasset i Uralbergen. Den oförklarliga Dyatlovolyckan 1959 har nu återigen börjat utredas av ryska myndigheter, men Richard Holmgren har en egen teori som han bättre tycker förklarar ett av 1900-talets största mysterium, när nio skidåkare omkom i det vintriga passet.

  • Världshistoriens värsta fartygskatastrof inträffade i Östersjön för 75 år sedan. Hör om Wilhelm Gustloffs undergång och de andra fartygsförlisningarna som 1945 förvandlade Östersjön till Dödens hav.

    För 75 år sedan sänktes det tyska fartyget Wilhelm Gustloff av en sovjetisk ubåt i vad som räknas som den värsta fartygskatastrofen i världshistorien. Mer än 9000 människor, många av dem barn, gick under i det iskalla vattnet och tiotusentals fler skulle följa med i djupet under de sista krigsmånaderna 1945, då Östersjön förvandlades till Dödens hav. Tobias Svanelid träffar fartygshistorikern Claes-Göran Wetterholm som berättar om de gripande fartygstragedierna vårvintern 1945.Dessutom granskar vi bioaktuella storfilmen 1917, och så förklarar Dick Harrison hur nazisterna kunde motivera att lägga stora resurser på judeutrotningen mitt under brinnande världskrig i veckans lyssnarfråga.

  • Hör om drömtydaren Artemidoros av Daldis, antikens Freud, om hur häxprocesserna påverkade vår syn på hur drömmar kunde påverka människokroppen och om den fruktansvärda Maran som smög in om natten.

    Vi sover en tredjedel av våra liv, men trots det har våra drömmar sällan stått i fokus för historisk forskning, trots att de inte sällan påverkat våra liv. Först nu börjar olika forskarlag undersöka drömmarnas historia och hur olika vi förstått och tolkat drömmar under de senaste tvåtusen åren. Tobias Svanelid träffar forskarna som undersöker allt ifrån antikens Freud Artemidoros av Daldis till häxprocessernas mystiska drömresor och den fruktansvärda Maran som red gårdsfolket om natten.

  • Hör om familjen Rockefeller och deras Standard Oil som en gång skapade världens största förmögenhet men som idag används för att finansiera klimatforskning. Och så pratar vi med den Arga historikern.

    För 150 år sedan grundades Standard Oil, företaget som skulle bli ett av världens största och vars grundare John D Rockefeller skulle bli världens rikaste. Vetenskapsradion Historia träffar teknikhistorikern Jacob Nordangård som berättar företagets och familjens historia och hur familjeförmögenheten växlades till kulturellt och politiskt kapital och hur oljepengar idag används inom miljörörelsen.Dessutom uppmärksammas projektet Den arga historikern som vill göra historikerna mer synliga i samhällsdebatten. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om huruvida rika personer hade lättare att klara sig undan pesten än fattiga.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Hör Magnus Viktorins intervju med Tobias Svanelid med anledning av Vetenskapsradion Historias 20-årsjubileum, där programmets och programledarens historia står i fokus.

    13 januari år 2000 sändes det allra första avsnittet av Vetenskapsradion Historia. 20 år och närmare 900 program senare träffar Magnus Viktorin programledaren Tobias Svanelid för att diskutera programmets historia och höjdpunkter.