Europa Podcasts
-
Djurgårdens storsopning i Europa, dokusåpan i Manchester, fotbollsspelares mest obskyra tatueringar och återstående svenskmatcher i Europa.
-
Den pågående energikrisen i Europa får långtgående konsekvenser för de finländska hushållen och nu funderar staten också på vad man kan göra för att underlätta energianvändningen under de kommande kalla månaderna. Staten lanserar inom kort en energisparkampanj och dagens avsnitt handlar bland annat om den och vad man själv kan göra för att att spara energi. Vasabladets samhällsreporter Sofia Westerholm medverkar. Redaktör: Patrick Sjöholm.
-
Den ikoniska blåbocken är utdöd och finns bara i några få exemplar på museum. Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade falska exemplar runt om på Europas muséer, med hjälp av DNA-teknik.
Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. I ett slag blev de ännu mer sällsynta. Av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant.Programmet är en repris från 5 februari 2021.Medverkande Tobias Svanelid, SR Vetenskapsradion Historia Björn Gunér, producentPoddledare Lena Nordlund -
Superskiktade Allsvenskan! Djurgårdens uppryckning! Hammarbys australiensiskor! Sämsta debuten av någon någonsin! Upprustningen ute i Europa!
Inlägget 40. Skulder och problem dök först upp på Tutto Balutto.
-
Elon Musks tweet om Manchester United, olikheten i vad supporterskap betyder och hur borde Europa behandla tv-rättigheter?
-
Korrespondenterna Andreas Liljeheden (Bryssel),Caroline Salzinger (Berlin), Stephanie Zakrisson (London), Marie Nilsson Boij (Paris) och EU-kommentatorn Susanne Palm om läget i Europa.
Det här avsnittet av Europapodden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget Förstå världen möt Radiokorrespondenterna.Programledare: Claes Aronsson. -
Den damallsvenska omstarten analyseras av Kristoffer Bergström och Pär Lagerström. Vi snackar även om sillysommaren, kampen om CL-platserna och hur de svenska lagen står sig i Europa. Peter Gerhardsson får lite tips inför nästa veckas trupputtagning och så besöker podden Kanalplan för en längre pratstund med Hammarbys nyförvärv Jonna Andersson. Programledare: Anna Rydén. Producent: Vilma Ljunggren
-
I veckans avsnitt av Allsvenska podden summerar Daniel ”Disco” Kristoffersson och Makoto Asahara det galna allsvenska transferfönstret som stängde i förra veckan. Vilket lag har gjort det bästa fönstret? Vilken är den mest oväntade värvningen och vilka lag kan fortfarande bli av med spelare? Dessutom blickar duon fram emot veckans kvalmatcher till Europa. Plus mycket annat!
-
“Om du ser mig, gråt”. Så står det inristat på en av stenarna i floden Elbe. Inskriptionen tros vara från 1600-talet och är en varning till omvärlden. Om vattnet är så lågt att texten syns, ja då väntar hunger, dåliga skördar, matbrist och höga priser. Stenarna har fått namnet “hungerstenarna” och vittnar om problemen med de låga vattennivåerna som nu drabbar Europas floder och sjöar. Följderna, spås bli stora och allvarliga. Vad vi om den olycksbådande skriften på hungerstenarna? Varför sjunker vattennivåerna så mycket just nu? Hur allvarlig är varningen från de innan oss? I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om hungerstenarna i Elbe och de låga vattennivåerna i Europa.
Gäst: Staffan Lindberg, klimatreporter Aftonbladet
Programledare: Vilma Ljunggren
-
Italien har bytt regering oftare än alla andra länder i europa de senaste 30 åren. Varför är italienska regeringar så instabila? En av orsakerna är att inom italiensk politik är det vanligare och viktigare att man gör en poäng än investerar i ett ideal eller en ideologi. Media spelar också en stor roll och den som kan kontrollera media har också en stor fördel, som till exempel den före detta premiärministern Silvio Berlusconi.
Per Grankvist, chefredaktör Vad Vi Vet
Fördjupning
Läs mer på https://www.vadvivet.se/italiens-regering/
Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.
-
Italien har bytt regering oftare än alla andra länder i europa de senaste 30 åren. Varför är italienska regeringar så instabila? En av orsakerna är att inom italiensk politik är det vanligare och viktigare att man gör en poäng än investerar i ett ideal eller en ideologi. Media spelar också en stor roll och den som kan kontrollera media har också en stor fördel, som till exempel den före detta premiärministern Silvio Berlusconi.Per Grankvist, chefredaktör Vad Vi VetFördjupningLäs mer på https://www.vadvivet.se/italiens-regering/ Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.
-
I veckans avsnitt pratar vi om energikrisen i Europa och hur man kan kapitalisera på den som investerare. Magnus lyfter även ett case kopplat till energikrisen som han har i sin privata portfölj. Vidare pratar vi om Sydamerikansk e-handel och den lokala giganten MercadoLibre som Peter har i sin privata portfölj.
--
Tidstämplar:
0:40 – Energikrisen i Europa och Serica
22:40 – Sydamerikansk e-handel och MercadoLibre
45:45 – Summering
--
Twitter: @AktiesnackPodd
Magnus och Peter finns såklart också på Twitter: @analytikern1234 (Magnus) & @Matematikern3 (Peter).
Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.
-
15 augusti. Det ryska angreppskriget mot Ukraina har gått in i en ny fas. Nu är det uthållighet och långsiktiga resurser som avgör. Då testas också Europas stöd och sammanhållning. Ilmari Käihkö, docent vid Försvarshögskolan och Mertil Melin, generallöjtnant, diskuterar läget med Andreas Ericson.
-
I de fantastiska grottorna i Atapuerca i Spanien har hittats unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden.
Programmet är en repris från 14 juni 2022."När de drog en tunnel genom berget så började det rasa ut ben", säger paleogenetikern Cristina Valdiosera. Den planerade järnvägen blev en lycklig slump för alla som är intresserade av mänsklighetens historia i Europa, för snart visade det sig att det inte bara var ben efter exotiska djur som lejon och elefanter, utan också flera olika typer av förmänniskor, det mesta inom ett stenkasts avstånd.Det äldsta fyndet är en bit underkäke som bedöms vara ca 1,3 miljoner år gammal och som hittades 2007. Lite längre bort i tunneln hittade forskarna dessförinnan mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism.Och en kort promenad därifrån finns en grotta som är öppen än idag, och där inne visade sig ett djupt hål innehålla skeletten av ett trettiotal individer av Homo Heidelbergiensis, en föregångare till neandertalarna. Att så många kompletta skelett hittats i samma håla får forskare att tro att det är det tidigaste exemplet på en begravningskultur bland människor som vi känner till.Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos.Reporter: Björn Gunér [email protected]: Peter Normark [email protected] -
Med en stor armada om 130 skepp och 20 000 soldater skulle Filip II av Spanien erövra, England och återinföra katolicismen. Från Flandern skulle ytterligare soldater föras över till det brittiska öarna. Världens mäktigaste flotta skulle krossa allt engelskt motstånd i Engelska kanalen och bana väg för invasionen. Men det blev inte så.
Engelsmännen ledda av sin drottning Elisabet och med befälhavare som Sir Francis Drake och Sir Thomas Howard förhindrade landstigningen. I stället för ett intåg i triumf i London slutade allt med en spansk katastrof. Mer än 50 fartyg förliste och kom aldrig hem. Hälften av soldaterna och sjömannen på de spanska fartygen omkom.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de klassiska marinoperationerna i Europas historia.
Konflikterna mellan Spanien och England handlade om flera saker. Engelsmännen hade under Elisabets far Henrik VIII valt att frånsäga sig katolicismen och skapa en ny statskontrollerad anglikansk kyrka. Den katolska tronpretendenten Mary Queen of Scots avrättades och genom släktband kom Filip III av Spanien att kunna hävda rätt till den engelska tronen. Stödda av bland annat påven skulle England erövras och Elisabet störtas.
Dessutom hade engelska örlogsfartyg bedrivit piratverksamhet mot spansk handel i Karibien under befälhavare som Sir Francis Drake. På detta skulle det nu bli ett slut. Till detta kan läggas av engelsmännen länge stött upproret mot spanjorerna i Nederländerna vilket naturligtvis Filip II ville förhindra. Spanien ville återta de norra delarna av sina besittningar i Nederländerna och krossa upproret ifred utan inblandning.
Kärnan i den spanska armadan var de stora örlogsfartygen som hade höga överbyggnader och mängder av soldater ombord för att kunna äntra och erövra motståndarnas fartyg. På samma sätt som under slaget vid Lepanto 1571 mot osmanerna var det en äntringsstrid som spanjorerna förväntade sig och som de var överlägsna på. Men engelsmännen hade under ledningen av bland annat Sir John Hawkins utvecklat sina örlogsfartyg och sin taktik mot att undvika äntringsstriden. I stället hade de engelska fartygen långskjutande kanoner och var bättre anpassade för strid på avstånd. Striden mot armadan 1588 utgör på flera sätt en vändpunkt i sjökrigföringen. Årtiondena efter Armadans misslyckande 1588 kom sjökrigföringen att genomgå en omfattande utveckling som inte minst engelsmännen skulle bli leda.
Spanjorerna höll samma sin flotta när de närmade sig de brittiska öarna. De var skickliga på att segla i formation. Engelsmännen å sin sida inlät sig inte äntringsstrid utan besköt de spanska fartygen på distans. Ett sorts dödläge inträffade där ingen av kombattanterna kom åt varandra för ett avgörande. Spanjorernas plan att hämta soldater från Nederländerna misslyckades eftersom det var omöjligt att få soldaterna över Engelska kanalen så länge som den engelska flottan var intakt och kunde hota. Spanska armadan tvingades inse att den inte kunde lösa sin uppgift. Befälhavaren hertigen av Medina Sidonia måste desperat föra flotta hem via en rutt norr om de brittiska öarna. Det som slutligen beseglade armadans öde var stormarna norr om de brittiska öarna. Minst 30 fartyg förliste på den irländska kusten.
Bild: Den spanska armadan av Jan Luyken, 1679, Wikipedia, Public Domain.
Om man vill läsa något mer om Spanska armadan kan Rupert Matthew bok The Spanish Armada. A Campaign in Context rekommenderas.
Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.
- Se mer
