Frankrike Podcasts

  • Vietnamkrigen är historien om hur ett litet lands kamp för självständighet fastnade i kalla krigets tvingande mallar. Resultatet blev ett flera decenniers långt krig med miljontals döda.

     

    I Vietnam försökte kolonialmakten Frankrike återupprätta sin roll som stormakt efter förnedringen med den tyska ockupationen under andra världskriget. Efter att Frankrike hade besegrats av en gerillaarmé delades landet vid 17 breddgraden med en kommunistisk regim i Nord och en USA-stödd regim i Syd utan något egentligt folkligt stöd.

     

    Efter att ett val som skulle avgöra ett förenat Vietnams framtid 1956 ställdes in startade ett kommunistiskt gerillakrig i Sydvietnam som stödde av Nordvietnam som med tiden fick en omfattande vapenhjälp från Kina och Sovjetunionen.

     

    Sju år efter det kommunistiska maktövertagandet i Kina lanserade USA år 1956 dominoteorin. Den innebar att ett kommunistiskt maktövertagande i Vietnam ovillkorligen skulle leda till att kommunisterna tog makten i grannländerna.

     

    För att förhindra att hela regionen blev kommunistiskt stödde USA den djupt korrupta regimen i Sydvietnam. Först med ekonomiskt och militärt bistånd för att i mitten på 60-talet trappas hjälpen upp till 100 000-talas amerikanska soldater i landet.

     

    Kostnaderna för kriget blev enorma. USA förlorade över 55 000 i döda och 305 000 i sårade, den sydvietnamesiska armén mer än 250 000 i döda och 780 000 i sårade. Förlusterna för FNL och Nordvietnam är uppskattats till ca 925 000 döda och över 2 miljoner sårade. Till detta kommer flera hundra tusen civila offer i både norr och söder.

     

    Majoriteten av amerikanerna stödde president JB Lyndons upptrappning i Vietnam, men med tiden växte protesterna mot kriget till en massrörelse. När sedan USA i början av 1970-talet började vietnamisera kriget var det slutet för regimen i Sydvietnam. I april 1975 hade Nordvietnamesiska trupper och FNL taget i över hela landet.

     

    I reprisen av det nymixade avsnitt 46 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit boken Vietnamkrigen.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Jussi Björlingmuseet i Borlänge stängdes permanent 2021 nu flyttar minnet av världstenoren in på biblioteket istället. Men trots internationella protester hade museet väldigt få besökare - kommer det att komma fler nu?

    Följ med Katarina Wikars och Anna-Karin Ivarsson i den tredje och sista delen i reportageserien Bergslagen inifrån. ARBETARFÖRFATTAREN EDOUARD LOUIS TILLBAKA MED MODERSSKILDRING Den franske arbetarförfattaren Edouard Louis har tidigare skrivit sin egen berättelse, sin fars berättelsen och nu har turen kommit till hans moder i den nya romanen En kvinnas frigörelse. Samtal om en av Frankrikes mest uppmärksammade författare just nu. VECKANS ORD: LUNGOR Den här veckan ser Jenny Teleman hur skildringar av regnskogen andas i olika takt. Veckans ord är: Lungor.ESSÄ: EVERT TAUBE SOM KLIMATAKTIVIST FÖRE SIN TIDI takt med att klimathotet blivit allt tydligare, och dess konsekvenser allt mer uppenbara, har också flera olika litteraturteoretiker försökt beskriva hur litteraturen kan gestalta en radikalt annorlunda syn på naturen, där människans behov inte värderas högre än andra arters. I dagens essä undersöker litteraturvetaren Eva Stenskär om Evert Taube var före sin tid.Programledare: Saman Bakhtiari

  • Det stora svenskhoppet – Don Fanucci Zet – kommer inte till start i Prix d'Amerique. Daniel Redén berättar varför och ger oss även en statusrapport på Missle Hill och en inblick i hur man hanterar vinterträning i skiftande temperaturer.

    I höstas flyttade 21-årige Veikko Haapakangas från Bergsåker till Frankrike för att jobba hos Jean-Michel Bazire. Nu sköter han om Zacon Gio som startar i Prix de Belgique nu på söndag. Veikko berättar om skillnaden mellan att jobba i Sverige och Frankrike och så får vi en höra om Bazires fingertoppskänsla.

    Lacke reflekterar över avstånd i Norrland och bjuder på två luringar till V75® på Gävletravet.

    Gäster: Deniel Redén, Veikko Haapakangas och Lacke.

    Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron

  • Den idag 73-åriga musikartisten Jean Humenry är ett av offren för sexuella övergrepp i katolska kyrkan i Frankrike. Han berättade sin historia i Människor och tro i P1 hösten 2021.

    I årets två första program blickar vi tillbaka på avgörande händelser på religionens och politikens områden under det gångna året. Del 2 av 2.Innehåll:KLIMATET: SVENSKA KYRKAN OCH SKOGEN. Intervjuer med Kristina Belfrage, forskare i agroekologi och Christoffer Sjödin, studentpräst, aktiva i Nätverket för ett hållbart skogsbruk i Svenska kyrkan samt Antje Jackelén, ärkebiskop. Intervjuer: Lollo Collmar och Thella Johnson. Sändes första gången 7 oktober 2021.PEDOFILSKANDALERNA I KATOLSKA KYRKAN. Intervju med musikartisten Jean Humenry, ett av offren för sexuella övergrepp som vittnat inför den franska Sauvékommissionen, som presenterade sin rapport hösten 2021. Intervju: Johan Tollgerdt. Sändes första gången 28 oktober 2021.HIPHOPARE OCH MUSLIM: MÖTE MED JELASSI OCH NILS SVENNEM LUNDBERG. Rapparen Fatima Jelassi och hennes producent Nils Svennem Lundberg berättar om hur islam präglar deras liv och konstnärskap. Intervju: Edgar Mannheimer. Sändes första gången 15 april 2021.Programledare: Thella JohnsonProducent: Anders Diamant

  • Nästan allt drottning Kristina tog sig för misslyckades hon med. Det menar Linda Skugge och reflekterar över saken i ljuset av sina många egna misslyckanden.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2019.I drottning Kristinas efterlämnade manus förutspådde hon att hon som äldre skulle förvandlas till en vacker yngling som hette Alexander. Efter hennes idol Alexander den store.Hon trodde att hon med alkemins hjälp skulle kunna omvandlas till man. Likaså var hon övertygad om att hon genom en alkemisk metamorfos kunde bli odödlig.I slutet av sitt liv fick hon äntligen syn på något som stack ut och skavde när hon satt till häst, något som hade slående likheter med en manslem. Hennes livmedikus blev utom sig, men fick till sist medge sitt misstag. Det var ingen penis, utan ett livmoderframfall.Drottning Kristina nämns alltid som en stor förebild, hon var ju så bildad och vis och bjöd in Europas intellektuella till Stockholm. Dessutom var hon en egensinnig och stark kvinna som absolut inte tänkte bli underordnad en man vilket skulle hända om hon gifte sig. Nej, istället abdikerade hon och skapade sig ett helt nytt liv i Rom men för att verkligen förstå hennes liv måste man känna till vilken roll misslyckandet spelade i det.I hela sitt liv misslyckades Kristina med i stort sett allt hon företog sig. Hon hade litterära ambitioner och påbörjade ett flertal gånger sina memoarer. Men skräll! självbiografin slutar efter ett fåtal sidor med att hon längre fram avser förklara varför det var lite väl hårdhjärtat av förmyndarna att skilja henne som liten flicka från sin mor. Mer om detta får vi aldrig veta.Hon misslyckades med alla sina storslagna politiska projekt som att agera fredsmäklare mellan Spanien och Frankrike, hon blev inte kung över Neapel, heller inte över det polsk-litauiska samväldet och det blev inget med det stora korståget där hon skulle rida i täten av hären för att befria Konstantinopel från turkarna.Samtliga hennes kreativa planer att få till stånd en bättre försörjning efter abdikationen misslyckades. Hon försökte naturligtvis utan framgång sälja svenska krigsskepp till Frankrike, varpå hon ansåg att hon personligen skulle få den för den tiden nätta summan 300 000 riksdaler. Hon försökte tvinga Sveriges nya kung Karl X Gustav att skänka henne 6000 rustade soldater. Det blev fetnobben. Trots att de var kusiner och växt upp tillsammans och trots att hon hade gett honom kronan och allt.Med tanke på hennes låga tankar om kvinnor ansåg hon förmodligen att det var ett misstag att födas som kvinna. I sina memoarer skriver hon till Gud att jag hade varit så lycklig om jag hade fått dö innan jag gjort orätt och blivit otacksam mot Dig. Hon syftar på den serie olyckor som drabbade henne redan som spädbarn då hon som enligt egen utsaga utsattes för attentat. Som när en bjälke föll ner och nästan krossade vaggan hon låg i, eller när hon tappades i golvet, med en livslång snedhet i ryggen som följd. Det sista, misstänker hon, gjorde hennes egen mor, Maria Eleonora, avsiktligt.Peter Englund framför i sitt förord till Kristinas oavslutade memoarer en sympatisk förklaring till hennes notoriska misslyckanden. Hon var en kvinna med makt i en alltigenom manlig värld och hade plågsamt mycket att leva upp till och det enda spår av ödmjukhet hon lämnade efter sig var det faktum att hon helt enkelt inte mäktade med att slutföra sin bok.Englund skriver: Att lämna efter sig blott en torso är kanske så nära denna ytterligt stolta kvinna kunde komma den speciella sorg vi andra brukar kalla ödmjukhet?.Den konstform Kristina behärskade allra bäst var kanske den uteblivna framgången?Det räcker att se på sitt eget liv för att inse det riktiga i det påståendet. Vad ger mest energi och vilja till förändring, att lyckas eller misslyckas? Jag minns alla mina misslyckanden och hur de brukade ja inte ta på mig, men ta mig någon annanstans. Till en ny, kanske inte bättre, men i alla fall oprövad och spännande plats.Som när mitt förlag konkade, eller min eventbyrå. Eller när jag under pågående styrelsemöte fick sparken som producent för teatern jag drev och den tjugo år yngre assistenten fick ta över min tjänst. För att jag var för undermålig. Jag kommer aldrig glömma vad jag hade på mig. En ljust rosagrå knytblus. Jag åt ur en medhavd matlåda full med melonbitar. Lite melondregel rann ner på blusen. Fläcken gick aldrig bort. Trots det kan jag inte förmå mig att kasta blusen. Den väcker så många starka minnen. Smaken av galiamelon kommer jag för alltid att förknippa med att få sparken. Det finns få saker som slår det misslyckandet och lika få händelser som gör mig på lika muntert humör. För att det är så praktpajigt att man aldrig tröttnar på att vare sig berätta om det eller tänka på det. Eller alla böcker jag skriver som ingen vill läsa? Alla projekt jag inte kan låta bli att starta trots att de bara blöder och tar tid, som fanzinet och antikvariatet. Vad är det egentligen för fel på mig? Varför ger jag helt enkelt inte bara upp?Varför gav drottning Kristina aldrig upp? Varför slutade hon aldrig att smida den ena planen efter den andra? Varför erkände hon aldrig att hon nog ångrade abdikationen eftersom den gjorde henne utfattig resten av livet? Och hur var det med katolicismen egentligen, misslyckades hon inte till och med att bli en from katolik?Kristina höll krampartat på med sina mer eller mindre storslagna idéer fram till ögonblicket hon dog. Hon skulle bara vila lite och la sitt recept på den så kallade universalmedicinen som påstods bota allt på nattduksbordet, och lutade sig tillbaka. Men medicinen botade ingenting, utan Kristina dog, gammal och ful, precis som alla andra. Gravöppningen från 1965 påvisade dessutom att hon aldrig lyckades med att förvandlas till biologisk man.Många av historiens mest framgångsrika människor har varit insnöade på sitt ämne, vänt på varenda sten och filat på varje analys för att åstadkomma något storartat inom just sin disciplin. Kanske är det en väg till framgång, men är det nödvändigtvis ett bättre liv? Är det inte i själva försöket som storheten ligger, och i att våga försöka igen? Med andra ord: är det inte misslyckandet som gör livet större och rikare?Att misslyckas är ett sätt att leva. Misslyckanden är aldrig ointressanta, aldrig långtråkiga, aldrig stagnation. Hela livet är en risk. Drottning Kristina ansåg att hon var värd den risken.Linda Skugge, författare och skribentDrottning KristinaFödd 8december 1626, död 19 april 1689.Drottning av Sverige 164454, dotter till GustavII Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg.I december 1654 övergick Kristina i Bryssel i hemlighet till katolicismen och därefter officiellt i Innsbruck i november 1655. Den 23 december samma år gjorde hon sitt intåg i Rom och var därefter bosatt där under namnet Kristina Alexandra. (ne.se)Böcker som legat till grund för denna essä:Peter Englund: Silvermasken en kort biografi över drottning Kristina (Albert Bonniers förlag)Erik Petersson: Maktspelerskan drottning Kristinas revolt (Natur&kultur)Erik Petersson: Drottning utan land Kristina i Rom (Natur&kultur)Kristina brev och skrifter (utgivna av Svenska akademien)Marie-Louise Rodén: Drottning Christina en biografi (Prisma)Susanna Åkerman: Fenixelden drottning Kristina som alkemist (Gidlunds förlag)Kjell Lekeby: Kung Kristina (Vertigo förlag)

  • Frankrike har tagit över ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Hur kommer det bli och hur kommer det blir för Macron?

    Medverkande: Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent , Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator, Göran von Sydow direktör och chef för Sieps.Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

  • Håll Gränsen gästas detta avsnitt av den liberale författaren Fredrik Segerfeldt för ett uppstartssamtal om valåret 2022, det politiska läget i Frankrike, Fredriks böcker om kolonialism och om Frankrike samt Folk och Försvars Rikskonferens.

  • I flera årtionden pågick processen att fasa ut det gamla tvåkammarsystemet ur Sveriges riksdag. Men är dagens system mer demokratiskt än det gamla?

    Hur mår demokratin på enkammarriksdagens födelsedag?Idag är det enkammarriksdagens födelsedag, och Josefin Hägglund, doktorand i historia vid Södertörns högskola gästar oss. Hon har varit med och skrivit boken Tvåkammarriksdagen 1867-1970: 100 år av politik 50 år av glömska, och hon berättar varför kunskap om tvåkammarriksdagen kan ge perspektiv på vår moderna demokrati.Och nu på lördag är det 400 år sedan den store dramatikern Molière döptes, vilket brukar räknas som hans födelsedag. Firandet pågår för fullt i Frankrike, och det teatersällskap som han grundade på 1600-talet har kvar fåtöljen han satt i när han spelade Argan i Den inbillade sjuke. Fåtöljen hålls närapå helig, eftersom Molière kollapsade i den stolen och därpå dog. Vi frågar oss vilken betydelse en sådan här dyrkan av historiska föremål kan ha för inlevelsen när man spelar pjäsen Den inbillade sjuke.Ett annat jubileum firar Danmarks drottning Margrethe II, som har varit statschef över Danmark, Färöarna och Grönland i 50 år i år. I samband med firandet får vanliga danska medborgare ställa personliga frågor till henne i en tevesänd intervju. Kan det vara något för vår egen kung när han firar sitt femtioårsjubileum på tronen nästa år?För första gången har ett grishjärta framgångsrikt transplanterats till en människa. Är det rätt eller fel att föda upp grisar för att de ska ge organ till människor? Och kommer grisens status höjas, när man vet att de är så lika oss människor att vi kan byta hjärtan med varann?Under sommarens OS i Tokyo fick en händelse under tävlingarna i modern femkamp stor uppmärksamhet - hästen Sam Boy vägrade hoppa, och ryttarinnan piskade den förgäves för att få den över hindret. Debatten efteråt fick påföljden att hästhoppning plockades bort ur tävlingsprogrammet för modern femkamp. Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, berättar om varför hästhoppningen utgår, och vilken roll sporten spelar i modern femkamp. Och Bengt Jönsson, ordförande i Modern femkamp-förbundet, ger sin syn på hur cykling skulle passa som ersättning.Men hur gick det för Sam Boy? Louise vet.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling Producent: Jennie Sjöström

  • Utrikeskrönika 11 januari 2022.

    Berlin, tisdag.Ni vet den där sjunkande känslan när man för sitt liv inte kan komma ihåg vad den man pratar med heter. Här i Tyskland är potentialen för den sortens socialt famlande oj, så mycket större. För efter nästan två år med corona-decimering av personliga möten, konferenser och intervjuer så ska jag, när jag till slut släpps ut bland folk igen, inte bara minnas deras namn utan också huruvida vi hade avancerat till du-status, eller om vi fortfarande är på ni-nivå med varandra.För att lämna Sie bakom sig och bli Du med varandra är ett stort steg i en relation här, och om jag niar personen nu, när vi tidigare duat varandra, så kan en isande vind dra in över samtalet; vadan detta plötsliga avståndstagande?Om jag tvärtom duar fastän vi tidigare niat varandra tränger jag mig på min samtalspartner med en kanske helt oönskad närhet.Båda blir alltså helfel, så i väntan på att motparten kläcker ur sig ett avslöjande pronomen babblar jag på medelst katten-kring-het-gröt-språket. Ungefär så som det måste ha låtit i Sverige på 60-talet, när man hade lagt bort titlarna men ännu inte var bekväm med att dua.Ska det åkas till Frankrike, är det till att besöka Paris då?, och liknande urlöjliga formuleringar medan hjärnan skannar efter ledtrådar i konversationen.Det finns förstås ett antal tyska tumregler som borde hjälpa;Man duar barn, grannar om de inte är mycket snofsiga, när man sportar, i bastun, i dotcom-branschen, och om man är med schweiziska armén på över 3.000 meters höjd . Eller, för den delen, om man är socialdemokrat, de 420.000 SPD-medlemmarna duar varandra, inklusive förbundskansler Olaf Scholz, av tradition. Det sägs ha varit det som en gång i tiden fick Angela Merkel att istället välja att gå med i kristdemokraterna.För där, hos CDU, där nias det, liksom antagligen på dotcom-företagets ekonomiavdelning, man niar polisen för annars kan man få böter, liksom i affärer och restauranger, om det nu inte rör sig om berlinsk hipsterpizzeria .Ju mer jag synar reglerna desto mer inser jag att de inte är till särskild stor hjälp, och inte blir det lättare av Tysklands mustiga regionala varianter, som att man i Hamburg kombinerar Sie med förnamnet medan det i München kan vara precis tvärtom; Du, Salzinger, kan du skicka mjölken, kan det låta.Men klart är att niandet är på nedåtgående här, det slår flera undersökningar fast, och som utlösare pekar man ofta ut möbeljätten som slår mynt av sitt svenska arv.När IKEA började dua kunderna här bröts helt ny mark, nu har flera storföretag följt efter. Men inte ens ni-dödaren Ikea vågar gå hela vägen. För medan DU uppmanas provligga en ny säng och piffa till DITT badrum där du kryssar runt i varuhuset, så växlar högtalarrösten snabbt över till NI när det handlar om en felparkerad bil. Att förmana i du-form, där går ändå gränsen för tyskarna, det är väl anledningen. Men visst blev det plötsligt lite kyligare här i köksavdelningen? Caroline Salzinger, Berlin caroline.salzinger@sverigesradio.se

  • Berättelsen om den frispråkige kökschefen och författaren som blev folkkär genom sina jorden runt-resor på tv, och som sedan dog på toppen av sin karriär.

    Anthony Bourdain (1956-2018) är kocken, författaren och programledaren som enligt Barack Obama gjorde oss alla lite mindre rädda för det okända.Under sin tidiga karriär tampas han i långa perioder med både alkoholproblem och ett tungt drogmissbruk, men när han vid 44 års ålder ger ut boken Kitchen Confidential förändras hans liv för alltid.Den osminkade skildringen av New Yorks restaurangvärld blir en internationell bästsäljare, och i media stämplas Anthony Bourdain som en kulinarisk badboy.Succén leder till att Anthony Bourdain får ett eget tv-program, där han reser jorden runt och upptäcker världen genom mat, dryck och möten med andra människor. Med tiden utvecklar han ett särget tilltal och ett socialt patos som kommer att göra honom folkkär långt utanför sitt hemlands gränser. Under 10-talet fullkomligt regnar det utmärkelser över Anthony Bourdain och hans CNN-serie Parts Unknown. Men mer än 8 säsonger hinner det inte bli. Sommaren 2018 hittas Anthony Bourdain nämligen död på sitt hotellrum i Frankrike. Av allt att döma har han tagit sitt eget liv. Han lämnar efter sig sin 11-åriga dotter, Ariane och fans och vänner i chock.I avsnittet hörs Jonas Cramby, författare och matskribent.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Hateff MousaviyanTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes vintern 2021 av Studio Olga.Ljudklippen i programmet är hämtade från: CNN, CBC, NPR, ABC, The New Yorker Radio Hour, The Television Academy Foundation, Emmy TV, The Daily Show with Trevor Noah, Daily Mail, A Cooks Tour, No Reservations, Parts Unknown och Roadrunner. Journummer till stödlinjerBehöver du någon att prata med? Det finns stödlinjer du kan vända dig till, helt anonymt, om du känner att du mår dåligt.Du kan till exempel kontakta:Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80Jourhavande präst nås via 112

  • Sverige ska i hemma-EM 1992 spela öppningsmatch mot Frankrike. Nyckelspelaren är Anders Limpar som, trots succé i klubblaget Arsenal, av många svenskar anses vara för oberäknelig.

    Anders Limpar är uppväxt bara några hundra meter från Råsunda Fotbollsstadion. Men trots hemmaplan, i dubbel bemärkelse, är det ett nervöst läge för Limpar. Inför EM-premiären mot Frankrike är han ifrågasatt av förbundskapten Tommy Svensson. Programledare, producent: Richard Henriksson Producent, mixning: Martin Marhlo Slutmix: Patrik Falck Exekutiv producent: Ulla Svensson Arkivljud: Sveriges Radio Referenter: Lasse Granqvist och Ralf Edström, Radiosporten.

  • Clara Monti Danielsson är född i Lund 1992 och är uppväxt på Galjevången. Hon lämnade Lund med två SM-silver och kan idag titulera sig såväl tysk som dubbel dansk mästare. I det här avsnittet av Lunds stolthet pratar vi om rivaliteten med vännen Maria Adler, att handboll är en förtroendesport, Coronasäsongen som nästan tog knäcken på henne och flytten till Frankrike som hjälpa Clara få tillbaka kärleken till sporten igen.

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Linnéa Wikblad.

    Igår berättade Ekobrottsmyndigheten att man väcker åtal mot Swedbanks förra VD Birgitte Bonnesen som man menar gjort sig skyldig till grovt svindleri när hon försäkrade allmänheten i intervjuer att Swedbank inte hade några problem med penningtvätt i sin bank. Nu riskerar hon, mot sitt nekande, upp till sex års fängelse och vi går igenom bakgrunden till den här jätteskandalen.Sen ska vi till Frankrike där president Macron sagt att hans coronastrategi är att reta upp, eller piss off, ovaccinerade. Reaktionerna lät inte vänta på sig i Frankrike där man befarar en ny smittotopp inom kort.

  • Utrikeskrönika 4 januari 2022

    Bryssel tisdag,Nationella symboler, som en flagga, kan vara oerhört viktiga. Och känsliga.Vilket har blivit väldigt tydligt de senaste dagarna, efter att Frankrike tagit över som ordförandeland i EU.Den franska regeringen ska nu leda medlemsländernas arbete det kommande halvåret. Och detta uppmärksammades runt om i Frankrike på nyårsafton. När klockan slog tolv och vi gick in i det nya året pryddes historiska landmärken i EU-flaggans färger.I Paris lyste Eiffeltornet i blått med gula stjärnor. Och i triumfbågen halades den franska trikoloren för att ersättas av EU:s fana.Det blev ett ramaskri.Oppositionen, både till höger och till vänster, protesterade högljutt. Särskilt högernationalisterna fördömde tilltaget, där Marine Le Pen kallade det för en attack mot den franska identiteten och en förolämpning.Hon såg det också som en patriotisk seger när EU-flaggan återigen byttes ut mot den franska i söndags, medan EU-ministern, Clement Beaune, försäkrade att bytet skedde helt enligt plan och att regeringen inte alls gett efter för påtryckningar.Oavsett hur det egentligen var så blev det i alla fall en väldig debatt som sagt, det där med flaggor kan vara känsligt.När Beaune, tillsammans med president Macron, lanserade loggan för det franska ordförandeskapet så var de mer försiktiga. I loggan finns båda flaggorna med. Ett rött E och ett blått U med gula stjärnor plus en grå pil i mitten.Men faktum är att den loggan på sätt och vis ändå andas en del fransk nationalism. Pilen ska symbolisera rörelse framåt väldigt likt Macrons egen politiska rörelse En marche.Loggan kan tolkas som att EU ska framåt, på samma väg som Frankrike med Macron i förarsätet.Pratar man med tjänstemän här i Bryssel som inte är fransmän och som kanske inte ser Macrons framåtväg som den enda rätta, så muttras det rätt ofta om att Frankrike och dess president visserligen är en stor EU-vän, men att det ofta handlar om EU på franskt vis. En slags nationalistisk politik insvept i EU-flagga.I andra sammanhang får man också säga att Macron och hans regering oblygt framhäver just det franska och enbart det franska.Senare i veckan ska jag och andra Brysseljournalister åka på den traditionella pressresan till ordförandelandet, alltså Frankrike i det här fallet. Inför den resan har all kommunikation skett uteslutande på franska. Trots att de flesta journalister som tagit emot informationen säkerligen är bättre på engelska.Om ett år är det Sverige som bjuder in till liknande pressresa för EU-korrespondenterna här i Bryssel. Kanske skulle vi göra som fransmännen och bara skicka inbjudan och information på svenska.Det om något hade orsakat ramaskri.Andreas Liljeheden, Brysselanders.liljeheden@sverigesradio.se

  • Striderna i Nordafrika under andra världskriget åren 1941-42 pendlade fram och tillbaka. Italienska katastrofer och tyska framgångar varvades med brittiska segrar och bakslag. Tyskarna leddes av den legendariske ”ökenräven” Rommel som fick uppgiften att hjälpa italienarna och krossa de brittiska styrkorna i Egypten.


    Men britterna förstärkte sina trupper och skickade fältmarskalken Montgomery och i oktober 1942 utkämpades det veckolånga slaget vid el-Alamein som slutligen ledde till ett tysk-italienskt nederlag.


    I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved krigföringen i Nordafrika från hösten 1941 till vändpunkten i oktober 1942. Kriget fördes i huvudsak i den smala Nordafrikanska kustremsan och längs kustvägen som förband de mindre och större hamnstäderna mellan Alexandria och Kairo i öster och Tripoli i väster.


    Kriget i Nordafrika hade i och med det vänt och britterna kunde notera sin första verkliga seger till lands efter två år av svåra motgångar. Detta var inte ”början på slutet eller ens slutet på början” som Churchill uttryckte saken, men ändå ett viktigt steg mot det som de allierade fast trodde på – den slutliga segern över Hitlertyskland.


    Manöverutrymmet var litet. Kriget fördes med pansarkolonner på kustvägen. Taktiken var att vid sidan om vägen försöka kringgå motståndaren och kom in bakom en stor del av den fientliga styrkan. Problemet var att dessa försök oftast misslyckades och den som riskerade att ringas in helt enkelt bara retirerade.

    Slaget vid el-Alamein i oktober 1942 skapade förutsättningar för britterna att för första gången låsa fast de tyska och italienska trupperna och besegra dem innan de hann retirera. Slaget blev därför ett en lång utdragen kamp som krävde stora förluster på båda sidor. Till slut lyckades Rommel lösgöra sina trupper som kraftig decimerade retirerade västerut. Britterna följde efter och det skulle visa sig att detta var vändpunkten i kriget i Nordafrika.


    Krigföringen ställde även stora krav på införsel av förnödenheter, ammunition och förstärkningar sjövägen till hamnarna på Afrikas nordkust. Både de allierade (britter och trupper från samväldet) och axelmakterna var beroende av de sårbara konvojerna över Medelhavet. Kriget i Nordafrika var därför en del av andra världskriget i hela medelhavsområdet. En förutsättning för britternas slutliga seger i oktober 1942 var att de lyckats slå ut de italienska flottstridskrafterna och dessutom de franska örlogsfartyg som fanns i Medelhavet – de senare hotade att falla i tyskarnas händer efter Frankrikes fall.


    Kriget i Nordafrika understöddes även av amerikanerna som från december 1941 var i krig med Tyskland. Det var med amerikanska stridsvagnar som britterna vann segern vid el-Alamein. Nästa fas i kriget i Nordafrika var en gemensam landstigning som slutligen kastade ut tyskarna och möjliggjorde landstigningen på Sicilien.


    De som vill fördjupa sig kan med fördel läsa Ken Fords El Alamein 1942: the turning of the tide i den välillustrerade Osprey-serien. På svenska finns Karl-Gunnar Noréns El Alamein: vändpunkten i Nordafrika under andra världskriget (2005).


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.