Kazakstan Podcasts
-
Ukraina, som är ett av världens mest bördiga områden, tvingades betala ett högt pris för att bönderna motsatte sig bolsjevikernas hårdhänta tvångskollektivisering av jordbruket enligt den första femårsplanen.
Från hösten 1932 till sommaren 1933 drabbades sovjetrepubliken Ukraina av massvält där minst tre miljoner människor svalt ihjäl. Svälten berodde delvis på torka, men Josef Stalin förvärrade medvetet konsekvenserna av torkan. Landsbygden tystnade och liken fick ligga obegravda och det finns många fall av kannibalism dokumenterade.
I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit boken Folkmord.
Även om torka spelade in så var svälten i huvudsak orkestrerad av bolsjevikerna i Moskva. Kommunister i Ukraina som försökte mildra svälten straffades hårt. Samtidigt som ukrainare dog i miljontals exporterades spannmål för att ge inkomster för att investera i industrialisering. Dessutom deporterades hundratusentals bönder till Sibirien och Kazakstan där många dog av sina umbäranden. Myndigheterna förbjöd också människor att lämna Ukraina i jakt på mat.
Orsakerna till svälten går att finna i bolsjevikernas vilja att krossa det nationella motståndet i Ukraina och utplåna bönderna som klass. Men också kollektiviseringen av jordbruket i sig och tvångsrekvirering av livsmedel orsakade stora störningar på produktionen av livsmedel. En tredje förklaring är torkan som drabbade området.
Den första femårsplanen som inleddes 1927 skulle industrialisera Sovjetunionen på tio år. En process som tagit 150 år i Västvärlden. Här blev export av spannmål viktigt för att kunna importera teknik till den tunga industrin. Tanken var att kollektivjordbruk skulle producera överskottet, men bönderna var inte intresserade av att ge upp sin jord som den så sent om i början av 1900-talet fått äganderätt till.
Kulaker definierades som rika bönder som anställde jordbruksarbetare, men i kriget mot bönderna kom begreppet att användas på alla som motsatte sig tvångkollektiviseringen av jordbruket som på allvar inleddes vid årsskiftet 1931-32.
Enbart år 1930 deporterades omkring 75 000 kulakfamiljer, det vill säga cirka 300 000 individer, från Ukraina. De skickades i överfulla järnvägsvagnar mot Sibirien, Centralasien eller Stillahavskusten. Ofta dumpades människor bara ute på tundran för tvingas klara sig på egen hand.
Under våren 1933 åt människorna giftiga svampar, råttor, hundar och katter samt människor. 3,2 miljoner människor dog i Ukraina under svälten, enligt historikern Stanislav Kulchitsky som baserat beräkningen på tillgängliga data från de tidigare hemliga sovjetiska arkiven. Men på grund av osäkert statistiskt underlag väljer Kulchitsky att ange antalet offer till någonstans mellan 3 och 3,5 miljoner.
Lyssna också på Ukraina – Självständighet med förhinder i Rysslands skugga.
Bild: Arbetarens dotter, Charkiv, 1933. Alexander Weinerberger, Holodomor research and education consortium.
Musik: Virgo av Humans Win, Storyblocks Audio.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
-
Borde du också testa hypnos?Vill du förbättra ditt självförtroende, relationer och sömn? Lovisa Strömsholm app Powermind, har lanserats i Sverige, Ryssland, Ukraina, Vitryssland samt Kazakstan och siktar nu på Latinamerika.
Hur har hon gjort för att lyckas med det? Hur har hon tänkt? Lyssna på henne i det här fullspäckade avsnittet. Ta även del av Lovisa Strömsholms tre bästa tips när det gäller att komma på vad du vill göra i livet, hur du kan tänka och hur du blir en social stjärna (det är INTE genom att bara prata om dig själv!).
För att komma i kontakt med Lovisa, skriv till lovisa@powermind.app Du hittar henne också på Linkedin.
-
Det kan behövas en särskild krisgrupp för att lösa problemen inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, det säger nu myndigheten Barnombudsmannen.
En 38-årig kvinna som har Downs syndrom ska utvisas till landet Kazakstan. Hennes släkt här i Sverige är nu oroliga för att hon ska få det sämre där.Riksförbundet FUB förlorar flera hundra medlemmar varje år och det kan leda till färre aktiviteter för personer med intellektuell funktionsnedsättning. -
I början av januari 2022 utbröt våldsamma protester i Kazakstan och landets ledare kallade in rysk militär. Nu är det tyst om Kazakstan. Men vad var det egentligen som hände? Vilka låg bakom protesterna – och vad händer nu i världens till ytan åttonde största land?
Gulnara Bazhkenova är chefredaktör för den oberoende tidningen orda.kz. som fortfarande är blockerad av regimen. Här berättar hon mer om vad som hände i Kazakstan, om hur landet blev ett centrum för Bitcoin-mining - och vad hon tror om framtiden.
Medverkande:
Gulnara Bazhkenova chefredaktör för den oberoende tidningen orda.kz.
Programledare: David Isaksson.
-
Vad händer egentligen i Kazakstan? Det är det svårt att veta, men tack vare vår återkommande -stan-expert Volodya får vi insikt om Kazakstans närhistoria och kleptokratiska maktstrukturer, och vi försöker reda i vad vi vet och vad man kan spekulera om angående den senaste tidens protester, kommunikations-blackout och CSTO-intervention. Hur troligt är det att bodysnatcher-jazzmusiker […]
-
Mer tristess åt folket, det skapar nya uppfinningar. Elpriset slår alla rekord och en man i USA har fått ett grishjärta installerat. Vådan av killgissningar, helveteshål, förväntningar inför börsåret 2022 och lika som bär special: Ålands Handel och Kazakstan samt Fredrik och Charlie Munger!
-
Svensk försvarsdebatt vaknade med ett ryck när det nya året 2022 skulle ta sin början och plötsligt var så väl dags- som kvällspress fullt upptagna med att ropa "ryssen kommer". Det "säkerhetspolitiska läget" bestod plötsligt inte längre bara av ett lynnigt Ryssland och cyberattacker mot Coop, utan av en kravlista mot försvarsalliansen Nato med punkter som för första gången på mycket länge innebar explicita hot mot Europa och där Sveriges suveränitet ifrågasattes.
Kunde Ryssland verkligen mena allvar med det plötsligt uppskruvade tonläge som för svenska medier tycktes komma som blixt från klar himmel? Var det egentligen inte bara ännu ett spratt från en president Vladimir Putin, som ånyo noterade svaga opinionssiffror och behövde ett slagfält att samla befolkningen bakom?
Här för att demontera frågeställningarna om ett nytt eventuellt stundande storkrig i Europa, är utrikesredaktör Joakim Rönning och Martin Nilsson, som är programledare för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen. -
Den kirgiziska jazzmusikern Vikram Ruzachunov flög till Almaty för att ge en konsert. Men i stället greps han, misshandlades och tvingades i tv erkänna att han deltagit i våldsamma demonstrationer mot makthavarna. Hur kommer det sig att en jazzmusiker används som politisk spelpjäs i regimens och protesternas Kazakstan?
Medverkande: Anna-Lena Laurén, DN:s korrespondent i Ryssland.
Programledare: Ülkü Holago. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media. -
Grisorgan: framtiden för transplantationer. Danska spionchefen häktad. Ebo skrotas. 20 år sedan första fången kom till Guantanamo. Hur drabbas idrotten av corona? Lena Hallengren och Nyamko Sabuni om smittspridningen och restriktionerna. Friskolor. Gaza: svenskt bistånd till klinik för posttraumatisk stress. Ny premiärminister i Kazakstan.
-
Både den ryska retoriken och den militära kapaciteten trappas upp och i julas kom hoten närmare. En lista med krav på militäralliansen Nato damp ner. Ryssland vill att Nato ska gå med på att bland annat minska sin närvaro på Östersjön och införa ett stopp för nya länder att ansluta. Det ger konsekvenser för länder som Sverige och Finland. Rysslands agerande hänger ihop med de ryska trupperna vid Ukrainas gräns och i Kazakstan. Vad vill Ryssland? Kan det bli storkrig i Europa? Hur reagerar Nato? Varför växlar president Putin upp just nu? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily.
Gäst: Wolfgang Hansson, Aftonbladets utrikespolitiske kommentator.
Programledare: Amanda Hemberg Lind.
Kontakt: podcast@aftonbladet.se
-
Alla är sjuka, och Jofi sitter hemma och telefonererar folk för att få veta om dom lever. Petrina Solange pratar corona och nicaraguanska städtanter, Eva Solér pratar smittade kungligheter, Ola Söderholm pratar upplopp i Kazakstan, och Simon Gärdenfors pratar om en döing som i sin tur pratar i nattmössan. Stötta Måndag på patreon.com/mandag och håll koll på balla grejer på underjord.nu!
-
10-åriga Ellinore Bikoff får bara personlig assistans när hon är frisk. Nu protesterar hennes mamma. En annan att Sverige kanske väntar med att använda det omikron-anpassade vaccinet mot covid-19.
Vi berättar också varför det är blodiga bråk i Kazakstan. -
Så påverkas ekonomin av det spända läget i Kazakstan. I Sverige minskade försäljningen av begagnade bilar. Färre nya jobb än väntat i USA. Ekonomiekot Idag med Ylva Tidevall, Kristian Åström och Anders Jelmin.
-
Coronaläget i landet. Handbolls EM 2022. Världens 10 mest sällsynta fåglar ska hittas. Läget ett år efter stormningen av Kapitolium. Osama Krayem riskerar livstid för terrorattackerna i Paris. Vaccinpass. Insättningstak på nätcasionon kanske förlängs. Överläkaren och Vipeholm. Oroligt i Kazakstan.
- Se mer
