Kazakstan Podcasts
-
Kritiken mot Putin tilltar ju fler ryssar som återvänder i kistor från Ukraina. Hör hur krigströttheten breder ut sig i Ryssland.
Rysslands invasionskrig mot Ukraina har kommit allt närmare det ryska folket. Efter att Vladimir Putin beordrade en större mobilisering så har fler män kallats in för att strida i Ukraina och antalet döda ryska soldater stiger. Hör om tröttheten och det minskade stödet för kriget som nu hörs i Ryssland. Samtidigt riskerar de som kritiserar kriget öppet att tystas eller fängslas.
Hundratals män flyr från RysslandMängder med män har nu lämnat landet efter Putins beslut att fler behövs vid fronten. Till grannlandet Kazakstan har tiotusentals män tagit sig för att undkomma mobiliseringen. Hör hur deras flykt påverkar relationen till grannlandet och varför de har lämnat Ryssland.
"Putin är den enda som inte tröttnat"I Ukraina har president Volodymyr Zelenskyj nyligen sagt i en intervju med tv-kanalen CNN att den enda som inte verkar ha tröttnat på kriget är Rysslands president Vladimir Putin. Enligt Zelenskyj försöker Ryssland nöta ut Ukraina så att landet ska bli redo att förhandla. Men Zelenskyj säger att i det här läget är förhandlingar inte möjligt, hans krav är att Rysslands stoppar kriget och lämnar ukrainskt territorium. Hör hur nära tålamodet är att brista i det ryska samhället och vad det kan få för konsekvenser för krigets utgång.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, korrespondent som nyligen kommit från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Anna Pavlenko rysk översättare
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Jari Hänninen
-
Nord Stream. Domen mot Elizabeth Holmes. Däckbytarhelg. Kazakstan efter protesterna. Sista dagen av COP 27. Ukraina fortsätter förneka att roboten kom från dom. Julskinkans färg är hotad. Lurades till Italien och sexslaveri. Fotbolls-VM börjar.
-
Efter att två personer dödats av en luftvärnsrobot i Nato-landet Polen håller världen andan. Hör hur nära vi är ett storkrig på europeisk mark.
Två personer är döda efter att en luftvärnsrobot landat i en polsk by nära ukrainska gränsen i tisdags. Det är första gången som kriget spiller över – in i ett Nato-land. G20-ländernas toppmöte i Bali förvandlades till ett krismöte och såväl Nato som FN:s säkerhetsråd höll extrainsatta möten om läget. Polen höjer krigsberedskapen och Litauen kräver utökat luftförsvar längs med Natos östra gräns. Är Putins invasion av Ukraina på väg att utvecklas till ett regionalt krig?
Avgörande vem som avfyrade robotenRyssland pekades initialt ut som det land som skjutit roboten, men USA:s president Joe Biden var snabb att slå fast att det var osannolikt att roboten avfyrats från ryskt territorium. Också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade under en presskonferens att det mesta tyder på att roboten avfyrats av Ukraina för att avvärja en rysk attack. Hör vilken betydelse det har vem som avfyrade roboten, för omvärldens reaktion, och vad som krävs för att aktivera Nato-artiklarna fyra och fem.
Dålig stämning i Rysslands egen säkerhetsorganisationI det militära försvarssamarbetet CSTO, där en rad länder som tidigare var en del av Sovjetunionen ingår, är oviljan också stor att dras in i Putins krig. Trots att Ryssland dominerar organisationen, tassar länder som annars brukar agera i Rysslands intresse, nu på tå.
Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om de ökade spänningarna till följd av Putins krig i Ukraina och hur stor risken är att omvärlden dras in i konflikten – också militärt.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Ekots korrespondent som just kommit hem från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Gudrun Persson, forskningsledare på FOI.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Hanna Melander
-
I kretsen runt Vladimir Putin finns flera mäktiga män som nu positionerar sig inför framtiden. Hör om maktkampen runt Rysslands president.
Rysslands president har samlat makten runt sin egen person. Men samtidigt pågår ett spel där inflytelserika oligarker, politiker och ledare för andra länder i regionen försöker positionera sig gentemot Vladimir Putin. Hårdföra män i den ryska makteliten klagar på den veka ryska armén medan Putin läxas upp av länder som stått Ryssland nära. Hur ser maktkampen ut runt den ryske presidenten?
Ledare som trotsar PutinTjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov kallas ibland för attackhund. Den 46-årige ledaren i den sydryska delrepubliken Tjetjenien är en av de mest högljudda och yviga maktspelarna i Putins Ryssland. Kadyrov, vars skägg blir allt längre för varje år, har en egen armé, de så kallade kadyrovtsi. Han gör regelbundet politiska utspel av olika slag. Han har varit en stark påhejare av den ryska invasionen i Ukraina men nyligen kritiserade han hur invasionen genomförs. Frågan är vilken roll Kadyrov siktar in sig på i den ryska makteliten.
En annan man som klivit fram de senaste veckorna är Tadjikistans president Emomali Rahmon. Nyligen läxade Rahmon upp Putin inför andra ledare på ett centralasiatiskt toppmöte i Kazakstans huvudstad Astana.
Den ryska maktspelaren Jevgenij Prigozjin, som tidigare förnekat samröre med armén Wagner-gruppen har ändrat riktning. De senaste månaderna har han plötsligt klivit fram som frontfigur för Wagner, istället för som tidigare ta avstånd från den. Frågan är varför?
Medverkande: Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Olof Palmes Internationella Center
Programledare: Fredrik Wadström
Tekniker: Joar Jonsson
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
-
Mattias Hjälm, Sebastian Rönström och Eric Persson satte sig i poddstudion och gick igenom en rad olika samtalsämnen.Ni får även höra Sebastian Rönströms intervju med Arian Kabashi, som gjorde succé i 2–1-segern mot Sundsvall. Nyförvärvet pratar bland annat om avslutsträningen, första tiden i HIF och stämningen efter senaste vinsten.Här är ett gäng andra programpunkter:* Vi recenserar just Arian Kabashis start i HIF och Eric Persson riktar fokus på 25-åringens mentalitet.* Taha Alis effektfulla inhopp och första assist i allsvenskan.* Hjälms spåkula inför omgång 20 – som kan skaka om bottenstriden.* Kommande motståndaren Mjällby och deras spelskickliga trebackslinje. Så bör HIF ställa upp.* "Lucas Lingman kanske tillbringar hösten på Old Trafford", utbrister Sebastian Rönström. Sen blir det märkligt stort fokus på Kazakstan.* Rekordmånga HIF-spelare i allsvenskan.* Veckans ex-HIF:are: Johan Mårtensson. Eric Persson har pratat med Greklandsproffset.* Vida världen. För en gångs skull blir det Sebastian Rönström som får skämmas.
-
I veckans avsnitt får vi lyssna till två personliga berättelser om vad det kan innebära att fly från sitt hemland. Vi får höra Faiaz berätta om hur det var att som tonårskille lämna Afghanistan, hur det är att leva med tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige och om hur skrivandet blivit ett sätt att hantera de svåra minnena från flykten. Vi får också möta Gulhayat, som berättar om sin uppväxt som uigur i nordvästra Kina, om flykten till Kazakstan och om hur det kändes att till slut hamna i Sverige. Vi pratar om hur det kan vara att leva med stämplar som ”invandrare” och ”flykting” i det svenska samhället, om att uppleva rasism och om att inte kunna återvända till sitt hemland.
Hur skapar man sig en religiös identitet på egen hand? Hur känns det att inte kunna ställa frågor om sin religion till någon, att vara rädd för Gud och hotet om att hamna i helvetet? Hur går man från att växa upp i en strängt religiös familj där man inte kan ifrågasätta en viss gudsbild till att identifiera sig som multireligiös? Finns det en bild av Gud som är mer rätt än någon annan?
Om detta och mycket mer talar vi om i det här avsnittet. Tillsammans får vi samtala om tro, hopp och fördom.
Veckans gäster: Faiaz Dowlatzai och Gulhayat Mirzahmet
Veckans programledare: Hanna Soldal och Liam Sallmander
-
Ukraina, som är ett av världens mest bördiga områden, tvingades betala ett högt pris för att bönderna motsatte sig bolsjevikernas hårdhänta tvångskollektivisering av jordbruket enligt den första femårsplanen.
Från hösten 1932 till sommaren 1933 drabbades sovjetrepubliken Ukraina av massvält där minst tre miljoner människor svalt ihjäl. Svälten berodde delvis på torka, men Josef Stalin förvärrade medvetet konsekvenserna av torkan. Landsbygden tystnade och liken fick ligga obegravda och det finns många fall av kannibalism dokumenterade.
I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit boken Folkmord.
Även om torka spelade in så var svälten i huvudsak orkestrerad av bolsjevikerna i Moskva. Kommunister i Ukraina som försökte mildra svälten straffades hårt. Samtidigt som ukrainare dog i miljontals exporterades spannmål för att ge inkomster för att investera i industrialisering. Dessutom deporterades hundratusentals bönder till Sibirien och Kazakstan där många dog av sina umbäranden. Myndigheterna förbjöd också människor att lämna Ukraina i jakt på mat.
Orsakerna till svälten går att finna i bolsjevikernas vilja att krossa det nationella motståndet i Ukraina och utplåna bönderna som klass. Men också kollektiviseringen av jordbruket i sig och tvångsrekvirering av livsmedel orsakade stora störningar på produktionen av livsmedel. En tredje förklaring är torkan som drabbade området.
Den första femårsplanen som inleddes 1927 skulle industrialisera Sovjetunionen på tio år. En process som tagit 150 år i Västvärlden. Här blev export av spannmål viktigt för att kunna importera teknik till den tunga industrin. Tanken var att kollektivjordbruk skulle producera överskottet, men bönderna var inte intresserade av att ge upp sin jord som den så sent om i början av 1900-talet fått äganderätt till.
Kulaker definierades som rika bönder som anställde jordbruksarbetare, men i kriget mot bönderna kom begreppet att användas på alla som motsatte sig tvångkollektiviseringen av jordbruket som på allvar inleddes vid årsskiftet 1931-32.
Enbart år 1930 deporterades omkring 75 000 kulakfamiljer, det vill säga cirka 300 000 individer, från Ukraina. De skickades i överfulla järnvägsvagnar mot Sibirien, Centralasien eller Stillahavskusten. Ofta dumpades människor bara ute på tundran för tvingas klara sig på egen hand.
Under våren 1933 åt människorna giftiga svampar, råttor, hundar och katter samt människor. 3,2 miljoner människor dog i Ukraina under svälten, enligt historikern Stanislav Kulchitsky som baserat beräkningen på tillgängliga data från de tidigare hemliga sovjetiska arkiven. Men på grund av osäkert statistiskt underlag väljer Kulchitsky att ange antalet offer till någonstans mellan 3 och 3,5 miljoner.
Lyssna också på Ukraina – Självständighet med förhinder i Rysslands skugga.
Bild: Arbetarens dotter, Charkiv, 1933. Alexander Weinerberger, Holodomor research and education consortium.
Musik: Virgo av Humans Win, Storyblocks Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Borde du också testa hypnos?Vill du förbättra ditt självförtroende, relationer och sömn? Lovisa Strömsholm app Powermind, har lanserats i Sverige, Ryssland, Ukraina, Vitryssland samt Kazakstan och siktar nu på Latinamerika.
Hur har hon gjort för att lyckas med det? Hur har hon tänkt? Lyssna på henne i det här fullspäckade avsnittet. Ta även del av Lovisa Strömsholms tre bästa tips när det gäller att komma på vad du vill göra i livet, hur du kan tänka och hur du blir en social stjärna (det är INTE genom att bara prata om dig själv!).
För att komma i kontakt med Lovisa, skriv till [email protected] Du hittar henne också på Linkedin.
-
Det kan behövas en särskild krisgrupp för att lösa problemen inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, det säger nu myndigheten Barnombudsmannen.
En 38-årig kvinna som har Downs syndrom ska utvisas till landet Kazakstan. Hennes släkt här i Sverige är nu oroliga för att hon ska få det sämre där.
Riksförbundet FUB förlorar flera hundra medlemmar varje år och det kan leda till färre aktiviteter för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
-
I början av januari 2022 utbröt våldsamma protester i Kazakstan och landets ledare kallade in rysk militär. Nu är det tyst om Kazakstan. Men vad var det egentligen som hände? Vilka låg bakom protesterna – och vad händer nu i världens till ytan åttonde största land?
Gulnara Bazhkenova är chefredaktör för den oberoende tidningen orda.kz. som fortfarande är blockerad av regimen. Här berättar hon mer om vad som hände i Kazakstan, om hur landet blev ett centrum för Bitcoin-mining - och vad hon tror om framtiden.
Medverkande:
Gulnara Bazhkenova chefredaktör för den oberoende tidningen orda.kz.
Programledare: David Isaksson.
-
Vad händer egentligen i Kazakstan? Det är det svårt att veta, men tack vare vår återkommande -stan-expert Volodya får vi insikt om Kazakstans närhistoria och kleptokratiska maktstrukturer, och vi försöker reda i vad vi vet och vad man kan spekulera om angående den senaste tidens protester, kommunikations-blackout och CSTO-intervention. Hur troligt är det att bodysnatcher-jazzmusiker […]
-
Mer tristess åt folket, det skapar nya uppfinningar. Elpriset slår alla rekord och en man i USA har fått ett grishjärta installerat. Vådan av killgissningar, helveteshål, förväntningar inför börsåret 2022 och lika som bär special: Ålands Handel och Kazakstan samt Fredrik och Charlie Munger!
-
Svensk försvarsdebatt vaknade med ett ryck när det nya året 2022 skulle ta sin början och plötsligt var så väl dags- som kvällspress fullt upptagna med att ropa "ryssen kommer". Det "säkerhetspolitiska läget" bestod plötsligt inte längre bara av ett lynnigt Ryssland och cyberattacker mot Coop, utan av en kravlista mot försvarsalliansen Nato med punkter som för första gången på mycket länge innebar explicita hot mot Europa och där Sveriges suveränitet ifrågasattes.
Kunde Ryssland verkligen mena allvar med det plötsligt uppskruvade tonläge som för svenska medier tycktes komma som blixt från klar himmel? Var det egentligen inte bara ännu ett spratt från en president Vladimir Putin, som ånyo noterade svaga opinionssiffror och behövde ett slagfält att samla befolkningen bakom?
Här för att demontera frågeställningarna om ett nytt eventuellt stundande storkrig i Europa, är utrikesredaktör Joakim Rönning och Martin Nilsson, som är programledare för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen. -
Både den ryska retoriken och den militära kapaciteten trappas upp och i julas kom hoten närmare. En lista med krav på militäralliansen Nato damp ner. Ryssland vill att Nato ska gå med på att bland annat minska sin närvaro på Östersjön och införa ett stopp för nya länder att ansluta. Det ger konsekvenser för länder som Sverige och Finland. Rysslands agerande hänger ihop med de ryska trupperna vid Ukrainas gräns och i Kazakstan. Vad vill Ryssland? Kan det bli storkrig i Europa? Hur reagerar Nato? Varför växlar president Putin upp just nu? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily.
Gäst: Wolfgang Hansson, Aftonbladets utrikespolitiske kommentator.
Programledare: Amanda Hemberg Lind.
Kontakt: [email protected]
- Se mer
