Läkartidningen Podcasts

  • Idag borrar vi ner oss i frågan om lockelsen med evigt liv. Och så blir det samtal om vilka roller moderkakan spelar i våra liv. Och hur kan man överleva utan el och vatten?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I dagens Nordegren & Epstein hoppar Kattis Ahlström in för Thomas som är på bröllop i Costa Rica.

    Teknikjournalisten Peter Ottsjö, aktuell med boken Evigt liv, kommer till studion och berättar om vad som lockar honom med att försöka hacka döden och leva så länge som möjligt. Hur gör han och vad har han lärt sig?

    En liten men omdiskuterad trend är lotusfödsel som innebär att man låter navelsträngen få sitta kvar i moderkakan tills den har avlägsnas naturligt. I senaste numret av Läkartidningen presenteras nya riktlinjer som avråder från lotusfödsel. Men hur ska vi se på moderkakan? Ska vi plantera den, äta upp den eller helt enkelt slänga den? Vi har bjudit in Helena Lindgren, som är professor i reproduktiv hälsa vid Sofiahemmet, för att ta reda på vilka olika roller moderkakan kan spela i våra liv.

    Annika Staaf vid civilförsvarsförbundet i Mölndal bad sin fastighetsskötare att stänga av både el och vatten till sin lägenhet för att testa hur hon kan klara sig utan detta en vecka. Vi får höra hur det gick och vilka lärdomar hon gjorde.

    Och så kommer Kattis att bekänna sitt TV-knarkande och hur hon trotsar sin smarta TV när den undrar om hon verkligen ska titta på ännu ett avsnitt av en serie.

    Programledare: Kattis Ahlström
    Bisittare: Louise Epstein
    Producent: Ulrika Lindqvist

  • Vitali Grozman gästar Rötngenpodden, och berättar om det projekt med lungcancerscreening som kommer genomföras i Stockholm kommande år. Vi lär oss om varför lungcancer är en tacksam sjukdom att screena för, och får också lite generella tips om vad man ska tänka på som radiolog när det gäller lungcancer. Per avslöjar varför han vänt Höglandet ryggen, och Jörgen filosoferar över cancersjukans rätta namn.

    Länk till artikeln i Läkartidningen där Vitali Grozman berättar mer om lungcancerscreening:

    https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/05/lungcancerscreening-snart-gar-startskottet-i-stockholm/

  • Hos de flesta av oss är högerhanden den mest dominanta. Men kanske lever den på gamla meriter? Läkaren Matz Larsson funderar över högerhandens roll i evolutionen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

    Jag går fram till spegeln. I handen håller jag en blyertspenna. Jag betraktar min spegelbild. Också han är beväpnad med en blyertspenna. Jag gör några utfall, likt Zorro. Sedan flyttar jag pennan till vänster hand, gör om samma rörelse. Till slut tror jag mig ha kommit på svaret…

    Nio av tio människor är högerhänta. Men varför det är så är en av evolutionens gåtor. Genom historien har olika teorier varit populära. En av dem handlar poetiskt nog om hjärtats placering.

    Själv blev jag intresserad av frågan i mitt arbete som lungläkare. I mitt yrke möts jag dagligen av röntgenbilder på lungor och hjärtan. Inte minst när jag måste dränera lungor från vätska som ansamlats i lungsäcken måste jag ta hänsyn till hjärtats läge, eftersom redskapet jag använder liknar ett sylvasst spjut – ett ingrepp som kräver precision och kunskap om var hjärtat sitter.

    Jag är inte den enda som intresserat mig för frågan. I boken ”Right hand, left hand”, skriven av den vänsterhänte forskaren Chris McManus, bjuder han på en svindlande resa. Man kryssar än till höger än till vänster. Träskruvar, spegelvända molekyler, DNA, hjärnforskning, sport, mupparna, Da Vinci, plattfiskar, testiklar, och allsköns andra asymmetrier undersöks. McManus väver ihop biologi, fysik, konst, kultur och humor men vävens röda tråd, det är högerhandens dominans.

    Faktum är att högerhandens dominans också lett till aktiva försök att förminska de som av någon anledning ändå föredrar vänsterhanden. Det syns inte minst i språket: Inom flera språk finns ord och uttryck som anspelar på tafatthet eller oärlighet. Engelskans ”right hand” som också betyder ”rätt hand” är ett av många exempel, liksom svenskans ”vänsterprasslar”.

    Diskriminering och tvång är antagligen också ett skäl till varför det fanns så få vänsterhänta på artonhundratalet. Vänsterhanden kunde bindas fast i stolen, aga förekom, även in på 1900-talet. Bland de som drabbades fanns bland andra Kurt Cobain i Nirvana, som egentligen var vänsterhänt, men som av sin pappa tvingades att skriva med den högra. Ja, flera av de allra mest uppskattade gitarristerna inom rocken är vänsterhänta – Cobain, McCartney, Mark Knopfler. Kanske var det just vänsterhäntheten som bidrog till deras speciella, ja faktiskt banbrytande sätt att spela gitarr?

    "Scuse me while I kiss the sky": Jimi Hendrix, lirade också omsträngat men skrev med högra. Blandar man så, hör man till de ambidextras skara, kanske en förutsättning för Hendrix ekvilibristiska solon, utsökta poesi och fascinerande språk?

    Chris McManus tror, precis som många andra, att språket kan ha börjat med gester. De flesta, även vänsterhänta, processar språk huvudsakligen i vänster hjärnhalva. Varför är oklart. Lika kryptisk är högerhänthetens stora dominans. Bland djur ses ju inget liknande. Djur kan förvisso ha en favorit-tass men på gruppnivå är andelen vänster- och högertassade ungefär lika stor.

    Kan något ha missgynnat våra vänsterhänta förfäder? Visst, vår skrivmetod, saxar, dörrvred krånglar till det men evolutionärt sett är det nymodigheter. Vad kan det då vara? Jag läser vidare i boken.

    Det är då det händer. Jag släpper boken, stegar fram till spegeln. Jag greppar en blyertspenna – först med högra handen. Penn-fäktar lite likt Zorro – mot min egen torso. Flyttar sedan pennan till vänstra handen. Vad händer? Jo, nu blottas ju hjärtat! Heureka! Jag återvänder till boken och läser som i trans.

    “ … right hand dominance …‘‘probably arose in fighting; most important to protect your heart and its adjacencies…’’ På svenska ungefär: ”Högerhandens dominans uppstod antagligen i strider; framförallt för att kunna skydda hjärtat och dess angränsande område”. Detta enligt Thomas Carlyle - skotsk historiker och författare. Min geniala idé visar sig vara från 1800-talet!

    Men kanske var den inte så genial ändå. Enligt Chris Mcmanus är ”krigare-sköld”-hypotesen sedan länge förkastad. Gamla flintflisor har avslöjat att tillverkarna var högerhänta, och det var långt innan skölden uppfanns. Min ”snilleblixt” visade sig vara sedan länge begravd, och McManus var tydligen en av officianterna.

    Men vänta lite! Varken jag eller min duellant framför spegeln hade ju någon sköld!

    Insikten leder till en ny duell: Två män, öga mot öga, allt lika, männens storlek, styrka, snabbhet, svärdens skärpa. Men en sak skiljer faktiskt – greppet om vapnet! Jag är högerhänt, mannen i spegeln är vänsterhänt.

    Vad skulle hända vid en coup double, det vill säga en samtidig stöt – har vi då samma odds? Nej, mitt högerhänta jag blir ju stungen i höger bröstkorg. Lungan kan punkteras, men det kan jag överleva. Värre för mitt vänsterhänta jag, som får en stöt som träffar hjärtat mitt i prick.

    Det finns förstås undantag. Lite till vänster om bröstbenet kan du nog känna ditt hjärtas slag – såvida du inte har situs inversus – spegelvända inre organ. Då är du en på 10 000 – undantaget som bekräftar regeln. Annars sitter hjärtat alltid till vänster, precis som hos alla ryggradsdjur.

    Hjärtat ser likadant ut hos vänsterhänta, men det blottas mer om man råkar hamna i duell. Betydelselöst i fredliga samhällen - men människosläktet har ett blodigt förflutet.

    Hjärtat sitter till vänster, men var exakt?

    Enligt undersökningar som bygger på datortomografier på örebroare ligger i snitt 75 procent av hjärtats volym i vänster bröstkorg.

    En vänsterhänt duellant löper därmed tre gånger högre risk för att bli träffad i hjärtat. Hjärtat ligger dessutom direkt an mot bröstkorgsväggen på den vänstra sidan. Dessutom löper kroppens största blodkärl, aortan, till vänster.

    Visst kan det vara så att vår vänstra sida är mer sårbar, och människor dog ofta våldsamt förr. Men kan det ha lämnat avtryck i generna än i dag? Ja, för minsta fördel kan få stor inverkan på arvsanlag när det handlar om långa tidsperioder. Här rör det sig ju om miljontals år.

    Men om nu stridsbenägna högerhänta har bättre förutsättningar att överleva varför blev inte alla högerhänta?

    Kanske drog de vänsterhänta fördel av att vara sällsynta? Så länge vänsterhänta är ovanliga får högerhänta sällan möta och träna sig på vänsterhänta, som ju har helt andra rörelsemönster. Det räcker med att slå sig ner framför en idrottsmatch: bordtennis, tennis, baseboll, boxning eller fäktning, för att förstå hur vänsterhänta spelare tycks kunna vinna matcher genom att helt enkelt utmana sin motståndares invanda rörelsemönster.

    Det gäller förresten inte bara inom sportens värld. Forskning har visat att grupper och organisationer med individer som tänker och handlar likartat, de grupperna fungerar sämre. Vänsterhänta greppar saker och ting annorlunda.

    Idag bär fäktarna skydd. Knivmord är inte längre en dominerande dödsorsak. Därmed borde hjärtats plats inte längre påverka evolutionen. Och forskning visar faktiskt att de vänsterhäntas antal ökar, vilket är i linje med hjärt-hypotesen. Det finns anledning att tro att detta är av godo för mänskligheten. För en lagom mix av höger- och vänsterhänta kan skapa nya perspektiv och nya lösningar.

    Matz Larsson, läkare


    Referenser

    McManus C (2003) Right hand, left hand: the origins of asymmetry in brains, bodies, atoms and cultures. Phoenix, London

    Larsson Matz, Did heart asymmetry play a role in the evolution of human handedness?

    J Cult Cogn Sci (2017) 1:65–76 https://doi.org/10.1007/s41809-017-0009-z

    With a heart on the left, why are most of us right handed? | Science Features | Naked Scientists (thenakedscientists.com)

    Larsson Matz, Apropå! Högerhänthet och torax asymmetri. Läkartidningen. 2017,114:EX7Y

  • Nina Cavalli-Björkman är både onkolog och en uppskattad krönikör i Läkartidningen. I en intervju i Läkartidningens podd berättar hon om sitt arbete som läkare - och varför hon började att skriva krönikor.

  • Om Aftonbladets vaccinations-alternativa löpsedel och förstasida. Hur gick det till när en harmlös text om motion i Läkartidningen steg för steg förvandlades till drastiska slutsatser om vaccination på Aftonbladets löpsedel? Om ett kåseri i Dagens nyheter som höjt ögonbryn i veckan. Vad låg egentligen bakom de målande beskrivningarna av skribentens egna ädlare delar? Långt från storstadens skalskyddsbeprydda redaktioner lever många reportrar i en verklighet där man är betydligt närmare både läsare och de man granskar. Reportage från Sydnärke där en reporter förra veckan blev hotad i sitt hem.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

  • 2021-05-18 | 60 MINUTER med Lisa Norén och Sofia Breland från "Läkare till Läkare". På deras hemsida ( https://www.langtidscovid.se ) beskriver de sig så här: Vi är ett nätverk av kliniskt verksamma och forskande läkare med olika specialiteter som har upplevt komplikationer eller långvariga symtom av Covid-19. Utifrån vår speciella position har vi en unik förståelse av sjukdomens kliniska bild och förlopp som kan vara till stor nytta för sjukvården. Vi har efterlyst en nationell strategi för långtidscovid i en debattartikel i Läkartidningen: https://lakartidningen.se/opinion/deb... Artikeln följdes upp av en intervju i Läkartidningen: https://lakartidningen.se/aktuellt/ny... Vilka som är aktiva medlemmar i nätverket varierar beroende på funktionsförmåga och alla är med i en stödgrupp för drabbade läkare med drygt hundra medlemmar med olika specialiteter och erfarenheter av sjukdomen. "Vetcov - 60 Minuter" spelas in LIVE och allt som diskuteras bygger på era frågor som ni skriver till oss under samtalets gång på chatten.

    Här finns samtalet på Youtube:https://youtu.be/k10iJdFghXY

    Vill du stötta vårt arbete? Du kan bli medlem i Vetenskapsforum Covid-19 här: vetcov19.se/bli-medlem/
    Du kan även donera till vårt arbete: vetcov19.se/donera/