Mozart Podcasts

  • Ta din lyssnarupplevelse till nästa nivå? Bli en del av vårt exklusiva Premium-community!

    Då får du tillgång till TVÅ reklamfria avsnitt per vecka och ALLA våra appfunktioner! Plus, du får möjlighet att kommentera och vara en del av vårt fantastiska community. Det bästa av allt? Du kan prova premium gratis i 14 dagar här!


    Följ oss på Instagram:

    @johaank

    @TfkMathie

    @Tfkjohannes


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Den klassiska musikens fält är enormt och att få någon ordentlig överblick är svårt. Sviter, symfonier och sonater går lätt in i varandra och vad var egentligen den viktiga skillnaden mellan Brahms och Bach?

    Det här kan Sofia Winiarski. Efter utbildningen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm gjorde hon sin professionella debit som dirigent i maj 2022. Hon kan genrens musik och historia utan och innan och jag bjöd därför in henne till studion för att ge den efterlängtade överblicken.


    Resultatet är en genomgång i rasande fart, driven av Winiarskis kärlek till musiken och hennes berättarglädje.

    Bland annat talade vi om det verkligen är rimligt att någon skulle skriva en opera som 11-åring, om Bachs sexuella aptit och Haydns olyckliga äktenskap, om varför Mozart var en riktig show-off, om Johan Helmich Roman (känd från SVTs “Året med Kungafamiljen”) var något annat än en one-hit-wonder och massor med andra skojiga fakta som gör att du kommer minnas mycket av det hon berättar.


    Vi har skapat en spellista på Spotify med all musik du hör i avsnittet. Klicka här för att lyssna: vvv.se/spellista-klassisk


    Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden


    "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I detta avsnitt talar vi om:
    Det nya museet Avicii Experience som Sabina besökt, Personen bakom artistnamnet Avicii: Tim Bergling, Kändisnyheter och stereotypiska skildringar av funktionsnedsatta i media.

  • Örkns Joachims barn blir av med sina kungliga titlar och lämnar chockvågor över Kattegatt. Från och med nu är de enbart grevar och grevinnor. Buhu buhu! Jag och Sanna fortsätter att grotta ner oss i klass, moral och lögn. Vem blir man om ingen speglar ens jag? Sanna inser att det är försent för Mozart och Zlatan eftersom hennes barn aldrig behövt prestera stordåd för att få ett russin. Kungligheter som röker, drottning Margerethes ll känsla för fest, böåadliga bihang och queen Elizabeths gravt steniga ståupphumor. Kul är det hursomhelst! In o lyssna på momangen! Salut!

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Åsskar påstår att han har en fin röst och tänker därför börja jobba på soptippen, som Mozart och Beethoven gjorde. Vad menar han egentligen? Och vilken är världens största soptipp och går det att köra bil på matrester? Det förklarar Gabriel innan det är dags att resa till dagens land: COSTA RICA! Lär dig om landet i Centralamerika med regnskog, höga berg och ett otroligt rikt djurliv. Ett land utan militär som strävar efter att bli helt koldioxidneutrala, som har toppbetyg på demokratiindex och vackra sedlar. Gabriel berättar om gallo pinto, den rödöga bladgrodan och Jesus Kristus-ödlan, medan Åsskar drar massor av skämt från Costa Rica.

    Dagens ord: kompost

    Här kan du se filmen på ödlan som går på vatten: https://www.youtube.com/watch?v=45yabrnryXk

    Produceras av Frälsningsarmén

    www.kylskåpsradion.se

  • Fredag!!! Det lösa vattentemat bär frukt och bjuder på alltifrån grek-rajja till trubardurpenis. Dessutom är Nisse nära på att kuppa hem själva avsnittspokalen med hjälp av sin egen grek-rajja.


    Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till [email protected]

    Missa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet


    8:34 - En skakig semester

    12:06 - Traumat på turistbussen

    20:14 - Likvakan

    25:08 - Svandyket

    31:34 - Valle och Mozart

    35:01 - Vinterbadarna

    43:50 - Blackout

    50:18 - En liten på havet

    55:38 - Gurk-Gunnar


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Mamma staten försäkrar folket att vi minsann inte alls lever i ett så pass osäkert land som vissa varnar för. Men, vad händer när folk lyssnar på det? Vad händer när folk släpper garden helt och blundar totalt för riskerna? Jo, vi får ett folk som på fullaste allvar ser ett yrke som ordningsvakt som vilket yrke som helst. Ett folk som blundar helt för artiklar som: "Ordningsvakt knivhuggen och misshandlad av gäng," "Ordningsvakt vid krog slogs medvetslös," "Tre häktade för mordförsök på ordningsvakt." I det här programmet så diskuterar vi bland annat en person som är på väg att bli Sveriges utan tvekan mest aningslöse ordningsvakt! Missa inte det här!

    HEJ! GILLAR DU ATT DET FINNS DOM SOM ÄR DET FÖRNUFTIGA FOLKETS RÖST? TYCKER DU ATT SVERIGE BEHÖVER DET? DONERA DÅ TILL MÅNADENS DONATIONSMÅL PÅ 2500 KR - INNAN DEN 30 SEPTEMBER:
    Swish: 073 846 37 64
    Meddelande: Gåva

    17 september 2022 är dagens datum, och idag snackas det om:
    * Är det fortfarande lika tabu att använda orden: "Bevara Sverige Svenskt?"
    * Slummens mest aningslöse ordningsvakt.
    * Muslimpappan som fick barnen att inte vilja träffa sin svenska släkt.
    * Varken kaosinvandrare eller svensk - Vet inte var dom passar in.
    * Lyser arbetsmoralen med sin frånvaro?
    * Att släkt och arbetsgivare ser ens porriga bilder är tydligen helt okej.

    MEDVERKANDE:
    Programledare: Lelle Johansson.
    Gäster: Johan Widén, Elisabeth Engman & Tomas Wiklund

    VI SÖKER NYA GÄSTER:
    [email protected]

    Förra programmet:
    MED KÖNET SOM SPRÅNGBRÄDA TILL TOPPEN AV PARTIET
    https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/med-koenet-som-spraangbraeda-till-toppen

    Alla program:
    https://www.spreaker.com/show/verklighetschecken

    NÄSTA NYA PROGRAM:
    LÖRDAGEN DEN 24 SEPTEMBER, 2022

    Du hittar även Verklighetschecken här:
    PODDTOPPEN:
    https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetschecken
    SPOTIFY:
    https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60Lwqo
    iTUNES:
    https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4

    VECKANS TIPS

    LELLE
    Beginning Of The End (Från serien "Pestens Tid," 1994)
    https://www.youtube.com/watch?v=SMAD7dPXaTQ&ab_channel=W.G.SnuffyWalden-Topic

    TOMAS
    MOZART - The Queen of the Night - Lucia Popp
    https://www.youtube.com/watch?v=R7naUZ8BHdM

    ELISABETH
    Narcos
    https://www.imdb.com/title/tt2707408/

    JOHAN
    The Lincoln Lawyer
    https://www.imdb.com/title/tt13833978/

  • Högerpopulister och religiösa extremister vill att vi lever i okunskap om att öst och väst är präglat av varandra. Men ibland går de inte ens att skilja åt, säger idéhistorikern Michael Azar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-08-12.

    Varje gång jag hälsar på mina släktingar i Libanon får jag höra samma historia.

    Förr eller senare kommer någon nämligen att förklara för mig ”att vi, vi libaneser, vi är minsann inte araber utan fenicier!”

    Det är tänkt som en komplimang, så när jag ändå väljer att ifrågasätta deras tes så brukar det snabbt bli dålig stämning. Menar ni verkligen, frågar jag, att libaneser och araber är helt två skilda raser? Och hur kommer det i sig så fall att så många libaneser faktiskt identifierar sig som araber?

    Deras sedvanliga svar är att det inte i första hand handlar om ras utan om civilisation. För det är egentligen det här som dom är ute efter: att visa att det finns en markant skillnad mellan de riktiga libaneserna – det vill säga arvtagarna till de aktade fenicierna – och de kryptolibaneser som betraktar sig som araber, det vill säga muslimerna. Det förflutna tjänar med andra ord som en existentiell och politisk samtidskompass. ”Vi kristna libaneser”, påstår mina släktingar, ”är i grunden västerlänningar till skillnad från muslimerna som hör till arabvärlden och österlandet.”

    Jag låter mig ändå inte övertygas, utan påminner dom nu om att de själva inte bara talar arabiska, utan också dagligen äter arabisk mat, tittar på arabiska filmer, lyssnar på arabisk musik och dessutom i grunden delar samma Gudsuppfattning som muslimerna.

    Med viss triumf i rösten tillägger jag att några av de mest tongivande förespråkarna för arabisk enighet har varit just kristna libaneser.

    Vid det här laget brukar en av mina äldre kusiner – George – gripa in: ”Du Michael”, säger han, ”du som har bott i Sverige i hela ditt liv, hur skulle du kunna förstå de konflikter som pågår här?” Och sedan markerar han att diskussionen är över. Jag inser omedelbart att det inte är mödan värt att fortsätta debatten. Det hör till saken att George regelbundet visar mig sina vapengömmor för att påminna mig om att frågan om hans identitet inte är en teoretisk fråga utan en fråga om överlevnad.

    I själva verket har öst och väst slingrat sig så många gånger runt varandra att det är svårt att urskilja vad som är vad

    ”Väst är väst och öst är öst, och aldrig mötas de två.”

    Rudyard Kiplings devis från 1889 är ett återkommande mantra som fortfarande florerar på många håll, också i ett land som Libanon där väst och öst de facto möter varandra varje dag. Som bekant har självutnämnda företrädare på båda sidor har – åtminstone sedan korstågens tid – gjort allt för att hålla gränsen så intakt som möjligt. Så ofta har de förklarat varandra krig att relationen mellan det så kallade västerlandet och österlandet ännu idag präglas av misstro och hat.

    Men det finns naturligtvis också en annan historia – och det är en historia om ömsesidig fascination och förälskelse. I själva verket har öst och väst slingrat sig så många gånger runt varandra att det är svårt att urskilja vad som är vad – och vem som är vem. Till passionsdramernas natur hör ju att de förändrar båda parterna och att de dessutom ofta ger upphov till oäktingar som undergräver alla skarpa gränsdragningar. Få känner nog till att centrala aspekter av vad man idag kallar västerländsk filosofi vilar på betydande insatser från muslimska tänkare. Än färre är nog medvetna om att religionen islam har funnits längre på den europeiska kontinenten än protestantismen – och att kristna stater genom Europas hela historia ingått allians med muslimska stater för att kriga mot andra kristna stater.

    Ibland blir okunskapen rent komisk. Jag ljuger inte när jag säger att jag ofta måste påminna vissa européer om att kristendomen inte är en västerländsk uppfinning.

    Så mycket för tanken att Orienten är muslimsk och Occidenten kristen.

    hur övervinner man den ömsesidiga misstänksamhet som koloniala erövringskrig och helig terror lämnat efter sig?

    Med andra ord finner man inte sällan österlandet djupt inbäddat i västerlandet – och vice versa. Denna insikt är viktig att ha med sig i samtiden, eftersom vi behöver ordentligt med intellektuellt självförsvar mot den högerpopulism och religiösa extremism som helst ser att vi lever i okunskap om oss själva och den historia som har format oss.

    Men var går i så fall gränsen mellan öst och väst? Hur skiljer man mellan realitet och fiktion i sådana här komplexa frågor? Och hur övervinner man den ömsesidiga misstänksamhet som koloniala erövringskrig och helig terror lämnat efter sig?

    Alltsedan Edward Said 1978 publicerade sitt banbrytande verk, ”Orientalism”, har sådana frågor trängt sig allt djupare in i den intellektuella diskussionen. De hemsöker inte bara vetenskaperna och den politiska debatten utan också den samtida litteraturen. Ett spännande exempel från romankonsten finner vi i den franske författaren Mathias Énards ”Boussole”. Denna flerfaldigt prisbelönta roman – titeln kan översättas med ”Kompass” – tar sig an stora delar av den europeiska kulturhistoriens intrikata kärleksförbindelser med Österlandet. Det är med andra ord inte de klassiska protagonisterna som står i centrum – det vill säga, korsfarare och soldater, statsmän och missionärer – utan diktare, konstnärer och kompositörer.

    Enard är ute efter att visa hur bilden av Orienten fungerat som en ändlös inspirationskälla för tonsättare som Mozart, Beethoven, Berlioz, Liszt och Schubert, för författare som Goethe, Flaubert, Rimbaud och Eberhardt, och för målare som Ingres, Delacroix, Matisse och Kandinsky. Ja, det är väldigt många namn som figurerar på dessa fem hundra sidor av tättskrivna reflektioner över konstens förmåga att överskrida gränser och utvidga vår existentiella horisont. Konstnärerna hjälper oss, menar författaren, att se de andra i oss själva – och oss själva i de andra. Slutsatsen är både enkel och övertygande: i hjärtat av det som vi kallar västerländsk kultur pulserar melodier, tankar och former från en kultursfär som paradoxalt nog ständigt förtalas och förkastas som om den vore oss helt främmande.

    Romanens huvudfigur är en viss österrikisk musikolog och orientalist vid namn Franz Ritter. Under en lång sömnlös natt i hemstaden Wien drar han sig till minnes sina resor i Orientens mytomspunna städer: Istanbul, Teheran, Bagdad, Beirut, Kairo och så vidare.

    Han tänker på scener han bevittnat, på konferenser han bevistat, på texter han läst – och droger han prövat. Och över alla minnen svävar ett omtumlande kärleksmöte med en framstående kvinnlig orientalist vid namn Sarah. Ur en litterär synvinkel kan det låta som en banal intrig, men samtidigt är det just genom Ritters flödande medvetandeström som romanen förmår utforska allt vad drömmen om Orienten har gett upphov till inom europeiskt kulturliv.

    ”Boussole” utgör en hyllning till alla de skapande krafter som vågat sig bortom snäv narcissism och kulturell isolering. När romanens huvudperson uttrycker sin smärta över samtidens katastrofala utveckling – från Syriens sönderfall till fascismens återkomst i Europa – tänker jag igen på mina släktingar i Libanon och deras förtvivlade försök att navigera i en verklighet som formas av krig i gudarnas, nationernas och civilisationernas namn. Dag efter dag måste de vända in och ut på sig själva för att inte förlora sin kompass i en värld av ständigt skiftande gränser, identiteter och allianser.

    Men sedan slås jag plötsligt av insikten att deras dystra öde också är mitt eget.

    På samma sätt som det faktiskt också är ditt.

    Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria


    Litteratur
    Mathias Énard: Boussole. Actes Sud, 2015.

  • Det började som ett bokavsnitt och slutade med grilltips. Ärligt talat här finns något för alla.

    Följ Christian här https://twitter.com/Skogspartisan

    Boktipsen:

    Giacomo Leopardi: Moraliska småskrifter
    Sigrid Undset: Olav Audunsson i Hästviken
    Baudelaire: Prosadikter
    Kerry Bolton: Yockey, a fascist odyssey
    Mencius Moldbugman - Unsqualified Preservations

    Musik i kronologisk ordning:

    Mozart -Symphony No. 30 in D Major, K202-186b - IV. Presto
    Beethoven - Piano Sonata in C sharp minor Op.27 No.2 'Mondschein' - Presto agitato
    Mozart - W.A. Mozart - Don Giovanni, K 527; Act 2, Commendatore Scene

    Bli en månadsgivare https://patron.podbean.com/vitapillret
    SWISH: 079-313 72 88
    Bitcoin: 37NusdrM1ooJyt9tinR2fiYvbEgsDSSXwo
    Etherum: 0xAab50798F9741a9D674e212Ee2091dCB5843De0D
    Monero: 83inddk7TrvRZS5dVbsXaaVsdKe2Ty3tchyxxx9aWCxpCYtKqTMizrKBFE4sczf8CgUr6rMXxhMR9eoonMrX3hWE6x5Tozn
    Vita Pillret: https://www.spreaker.com/show/vita-pillret
    E-mail: [email protected]
    Telegram: https://t.me/altnorden

  • Möt två av de främsta inom dansk konstmusik: äkta paret konsertpianisten Katrine Gislinge och tonsättaren Bent Sørensen. Med ett intensivt och passionerat förhållande till varandra och till musiken.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den danska nedstängningen under den första corona-perioden har nu resulterat i ett vackert musikverk, ”mellan vildhet och ömhet”, pianokonserten La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021).

    Katrine Gislinge gav under pandemin konserter hemma på flygeln för sin man för att han skulle kunna njuta av livemusik, då det offentliga konsertlivet var nedstängt. Hon spelade Beethoven, Mozart, Chopin, Schubert, Schumann m fl och Bent Sørensen hörde detta och inspirerades alltså att komponera sin tredje pianokonsert, vilken han tillägnat Katrine Gislinge. Han har tidigare tillägnat sin hustru flera andra verk.

    De har båda äktenskap med andra, flera barn och egna karriärer bakom sig. De fann varandra 2011 vid en musikfestival.

    Hur påverkar deras relation dem musikaliskt? Hur känns det för Bent att skriva musik till Katrine och hur känns det för Katrine att spela den? Har deras förhållande till tonsättandet och musicerandet förändrats?

    Om Bent Sørensen har skrivits: ”Hans musik påminner mig om något jag aldrig hört förut! Han är en underbart poetisk kompositör vars musik svävar och flyger som höstvindar i oberäknelig skönhet!”

    2018 vann han en av världens främsta klassiska musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser L’isola della Città (Ön i staden), från 2016. Verket är för violin, cello, piano och stor orkester.

    En recensent skrev: ”Katrine Gislinges tolkningar präglas av en darrande känslighet, där varje liten detalj i musiken blir väldigt viktig men samtidigt samlas i en klar och framåtblickande ström. I sina händer, i sin musik, lyckas hon skapa den perfekta balansen mellan det sköraste och det mest direkta, och när man lyssnar på henne går man in i ett musikaliskt rum av "berusande sensualitet".

    Katrine Gislinge är känd för att spela den klassiska repertoaren, men hon arbetar även i många andra genrer. Hon har bl a spelat in Mozarts Pianokonserter 11, 12 och 13 med kadenser av Bent Sørensen. Tillsammans med svenska Stenhammarkvartetten.

    I 1999 spelade Katrine Gislinge in cd'en Piano Works på Deutsche Grammophon och var därmed den första danska pianist att utge musik på denna label.

    Vi får förstås i programmet lyssna på den mycket vackra musiken.

    Låtlista:

    Mignon - Papillons - IV. Allegretto, Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano, John Storgårds, dirigent, Lapplands kammarorkester

    DACAPO 8.226134

    Sigrids Wiegenlied, 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano

    DACAPO 8.226627

    Kreisleriana, Op. 16/ I. Äußerst bewegt (Extremely animated), Robert Schumann, musik

    Katrine Gislinge, piano

    danacord DACOCD 741

    Fantasia Appassionata For Piano Solo, Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano,

    DACAPO 8.226135

    Sterbende Gärten, I Allegro, molto fluente, Bent Sørensen, musik

    Rebecca Hirsch, violin Leif Segerstam, dirigent Danmarks Radios Symfoniorkester

    dacapo 8.224039

    Piano Concerto No. 3, "La Sera Estatica" (2020/21), Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano, John Storgårds dirigent, Copenhagen Phil (Själlands Symfoniorkester) 12 nov 2021

    Live

    Impromptus For Piano D 899, Nr. 4 Ass-dur, opus 90, Franz Schubert, musik

    Maria Joao Pires, piano

    Piano Concerto No. 12 Kv414/ II Andante A-dur, W A Mozart, musik, Cadenzas by Bent Sørensen

    Katrine Gislinge, piano, Stenhammar Quartet

    Alba Records ABCD 418

    Piano Concerto No. 13 Kv415/ I Allegro C-dur, W A Mozart, musik, Cadenzas by Bent Sørensen

    Katrine Gislinge, piano, Stenhammar Quartet

    Alba Records ABCD 418

    Nächtlicher Fluss,

    12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano

    DACAPO 8.226627

    Pianosonat nr 2, op. 36 i b-moll, Sergej Rachmaninov, musik

    Katrine Gislinge, piano

    Live

    Kitch musik, Valentin Silvestrov, musik

    Katrine Gislinge, piano

    Live

    Mondnacht (Berceuse No. 2), 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano

    DACAPO 8.226627

  • Allt från den fantastiska ultrahelgen. Vi snackar med Branislav Pavic som efter en dramatisk avslutning vann Vucko Trail i Bosnien, med Jenny Josefsson som knep en tredjeplats i Mozart 100 by UTMB, också efter dramatik på slutet, med Cajsa Berg som är tillbaka och tog totalseger i EcoTrail Stockholm 80K och med Anton Gustafsson som klarade VM-kvalgränsen i sin egen 100-kilometerstävling.

  • Reinkarnerades Mozart till Rossini, och vad gjorde Stellan Skarsgård i Christer och Victorias kök? Detta och mycket annat berörs då vi bjuder på ett andra avsnitt på en och samma dag!

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Annandag påsk och Nordegren & Epstein bjuder på ett specialprogram med gobitar från vårens program. Vad är skillnaden mellan en miljardär och en oligark? Skrev Mozarts syster egentligen hans violinkonserter och är det dags att kasta bh:n?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vad är skillnaden mellan en oligark och en vanlig miljardär?

    Efter Rysslands invasion av Ukraina har ryska oligarker fått stor uppmärksamhet. Hur de kunde bli så ofantligt rika i samband med Sovjetunionens fall och vilken roll har de spelat för Vladimir Putins allt mer auktoritära sätt att styra Ryssland? Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan gästade programmet för att hjälpa oss reda ut det.

    Hur mycket av Mozarts musik skrevs av hans storasyster?

    Maria Anna Walburga Ignatia Mozart, kallad Nannerl, var hunsad av sin far, och trots sina uppenbara musikaliska talanger levde hon större delen av sitt liv en tillbakadragen tillvaro långt från rampljuset. Nu föreslår en pensionerad dirigent och professor, Martin Jarvis, att Nannerl kan vara den verklige upphovsmannen bakom flera av Mozarts violinkonserter. Hur vanligt är det att systrar och fruar ligger bakom kända kompositörers verk? Det diskuterade vi med musikkritikern Edit Söderström och konsertmästare Malin Broman.

    Rullator-special

    Rullatorn - den svenska uppfinningen från 1978 som betytt så oerhört mycket för svenska åldringars välmående. Marianne Kylberg, programdirektör på arbetsterapeutprogrammet Lunds Universitet har forskat om rullatorn och så besökte Gerd Klang, rullatoranvändare, Daniel Alling och Louise Epstein i studion.

    Gör bysthållaren livet bättre eller sämre?

    Under pandemin har många passat på att gå bh-lösa i sin hemmakarantän. Är det ett trendbrott eller kommer bysthållaren att åka på igen när arbetsplatsen kallar? Hur ser sambandet ut mellan bh-trender och samhällsutveckling? Vad är det egentligen som styr detta klädesplaggs vara eller icke vara? Det frågade vi Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet.

    Programledare: Louise Epstein, Thomas Nordegren och Daniel Alling.

    Producenter: Amanda Rydman, Jennie Sjöström och Olle Björkman.

  • I det här avsnittet svarar inredarna och tvillingsystrarna på lyssnarfrågor. 
    Vilka är deras respektive bästa och sämsta egenskaper? 
    Skulle Atta helst gå klädd som Mozart eller tugga med öppen mun under 30 dagar? Vad får Maja att slänga på en extra viktplatta på gymmet? 
    Och vad drömmer dom egentligen om?



  • I det här avsnittet svarar inredarna och tvillingsystrarna på lyssnarfrågor.  Vilka är deras respektive bästa och sämsta egenskaper?  Skulle Atta helst gå klädd som Mozart eller tugga med öppen mun under 30 dagar? Vad får Maja att slänga på en extra viktplatta på gymmet?  Och vad drömmer dom egentligen om?