helgon Podcasts
-
I vårt första avsnitt för år 2023 möter vi räven, ett djur som i nordeuropeisk fauna består av två arter, men vilka förr i tiden betraktades som en enda djurart. Vi får höra om hur barnen kunde hotas med räven och hur den kunde associeras med trollkvinnor. Vad sägs om räven i fornnordiska källor? Varför har räven länge ansetts som ett svekfullt och listigt djur? Har räven använts inom folkmedicinen? Är inte räven en vanlig figur i fabler och folksagor? Vad hade kyrkan att säga om räven och finns det kristna helgon som har något med räven att göra? Allt detta och mycket mer pratar vi om.
Som vanligt kan ni hitta källmaterial och lästips på vår hemsida: www.oknytt.com/podcastPatreon för den som vill stödja oss i vårt poddarbete och ta del av spännande bonusavsnitt: www.patreon.com/narmantalaromtrollenVi har även Swish för en valfri donation: 073-801 64 49Intromusiken är producerad av Marc Jungermann. -
Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
H.M. Konungens jultal, 25 december 2022Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige.
Från Stockholms slott till Ukraina är det bara hundra mil fågelvägen.
Även där firar man jul. Men för många som bor där är det mörkt, kallt och svårt. Delar av samhällets infrastruktur är utslagna. Människor har dödats, skadats och utsatts för fruktansvärt lidande.
Första gången jag var i Ukraina var det fortfarande en del av Sovjetunionen. Drottningen och jag besökte då Sofiakatedralen i Kiev, där den svenska prinsessan Ingegerd ligger begravd.
Ingegerd var dotter till sveakungen Olof Skötkonung i Sigtuna. Hon giftes bort med storfursten Jaroslav av Kiev år 1019, och var senare känd som ett helgon, Sankta Anna. Hon blev en historisk person och är än i dag en länk mellan våra länder.
Under ett senare besök till Ukraina, ett statsbesök 2008, reste vi till Gammalsvenskby, ett litet samhälle i södra delen av landet.
Ända sedan 1700-talet har byn varit hem åt svenska ättlingar med rötter från det då svenska Dagö, i nuvarande Estland. Genom seklerna har de utstått svåra prövningar: krig och tvångsförflyttningar. Ändå har de lyckats bevara sina svenska traditioner.
I byns kyrka möttes vi av en kör som sjöng psalmer på ålderdomlig svenska, med texter och melodier som förts vidare från generation till generation. Det är ett starkt minne, som jag har burit med mig ända sedan dess.
Den ryska aggressionen mot Ukraina har slagit hårt mot byn. Vägen jag invigde vid statsbesöket har förstörts. Det är ont om elektricitet, vatten och bränsle.
Det känns tungt att tänka på det här. Därför vill jag i dag sända en särskild hälsning till invånarna i Gammalsvenskby:
Mina och min familjs tankar är hos er – och hos alla era landsmän.
Framför oss ligger nu 2023. Ett särskilt år, på flera sätt.
Vi står som land inför betydande utmaningar. Detta kommer att påverka många, framför allt dem med små marginaler. Och det kommer att ställa krav på oss alla. Som medborgare, och som
medmänniskor.Vid nyår tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. En viktig och ansvarsfull uppgift för vårt land.
Nästa år är också ett jubileumsår: Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Och i september har jag själv haft förmånen att vara Sveriges statschef i 50 år. Ja, det är en lång tid!
Med anledning av jubileet kommer Drottningen och jag att besöka Sveriges alla län. Efter snart ett halvsekel av resor till olika delar av vårt land så vet jag att varje län har sin egen karaktär, natur och historia. Det är en rik mångfald, där varje del är med och bygger en helhet. Vi ser fram emot dessa besök, och att få möta alla er, unga som gamla, runtom i landet.
Min förhoppning är att ni blir många som deltar. För det här jubileet handlar om Sverige. Om Sverige i tiden.
Ända sedan jag var liten och lekte med modelltåg har jag fascinerats av tekniska uppfinningar och framsteg. Det har alltid varit naturligt för mig att rikta blicken framåt, mot horisonten.
Under de 500 år som gått sedan Gustav Vasa blev kung har vårt land haft en helt enastående utveckling. Och under det halvsekel som jag har varit kung, har jag ofta fyllts av stolthet när jag sett hur svenska idéer och innovationer gör livet bättre för många
människor. Både här i Sverige och ute i världen, där svenska produkter ofta har ett gott renommé.Denna positiva utveckling och dessa framsteg hör till det som vi firar 2023.
Men, ett jubileum kan också vara ett bra tillfälle för eftertanke och tacksamhet.
Åkrarna vi skördar. Skogarna vi bygger våra hus av. Träden vi får våra juläpplen från. I generationer har människor planterat och sått, tagit hand om skog och mark – och lämnat det vidare till oss att förvalta.
På samma sätt kan man se på konsten, språket, arkitekturen. Den tekniska och medicinska utvecklingen. Allt det som vi i dag kan åstadkomma – kanske till och med tar för givet – bygger på en grund som andra har lagt.
I dag, på juldagens morgon, firades julotta i hundratals svenska kyrkor. De psalmer som sjöngs där har sjungits av många före oss. De är en del av vår historia och vårt kulturarv. Av det som binder oss samman och som tillhör alla i Sverige.
Jag väljer därför att avsluta denna julhälsning med några rader ur ”Härlig är jorden” – en psalm som sjöngs vid vårt besök i Gammalsvenskby, och som jag själv tycker mycket om. Den sjungs gärna vid begravningar, men också i juletid, och den har ett tryggt och trösterikt budskap.
”Tidevarv komma,
tidevarv försvinna,
släkten följa släktens gång.
Aldrig förstummas
tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.”Oavsett hur du firar din jul så hoppas jag att den kan ge dig en stund av lugn och ro och eftertanke. Och att du kan ta fasta på det som ger dig glädje och hopp.
Låt oss alla skänka en tanke till dem som behöver det bäst, och ta hand om varandra – nu i jul och under året som kommer.
Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2023!
-
Utrikeskrönikan 13 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm Luciadagen
Hon var klädd i en vit klänning.
Puffiga ärmar, uppklädd.
Men hos henne fanns inget ljus, ingen värme.
Hennes mamma hade borstat hennes långa mörka hår. Det blev lent, helt utan tovor.
Hon var redo för giftermål.
Men, hon visste ju inte ens vad giftermål var, hon ville ju bara leka, men blev borttvingad till en 29-årig man. Själv var hon sex år.
På sitt religiösa bortlovande i församlingslokalen i Istanbul hade hon en leksak i handen. Förstod inte vad som hände.
Dagen efter våldtogs hon första gången.
Hon var sex år då, sedan följde 18 år av sexuella övergrepp och våldtäkter. Misshandel. Hon fick aldrig gå i skolan, föräldrarna var emot utbildning.
Hon tvingades lyda sin make, annars skulle ”änglarna förbanna henne och hon skulle brinna i helvetets eldar”. Det fick hon höra av sina föräldrar.
Pappan var en ledande person inom en sektliknande religiös församling.
Konservativ.
I 18 år levde hon i sitt eget mörker utan gryning. Förtryckt, nekad både rättigheter och utbildning. Födde ett barn som togs ifrån henne.
Hon trodde till och med att barnäktenskap var normalt. Att det var så det skulle vara.
Men i ung vuxen ålder hörde hon ett radioprogram, där barnbrudar som lyckats fly och bryta sig loss vittnade, där expert pratade. De sa att det finns hjälp att få.
Hon förstod äntligen att allt var fel. Hennes familj, hennes liv.
Hon lyckades fly, lämna sin man. Sina bojor.
Händelsen har väckt stor uppmärksamhet i Turkiet och fördömts av alltifrån människorättsorganisationer till religiösa samfund och parlamentariker. Men några har försökt att försvara den religiösa sekten, sagt att händelsen är isolerad, eller överdriven.
Men faktum är att barnäktenskap inte är något nytt i Turkiet, nästan 17 procent av alla äktenskap inkluderar en person som ingått äktenskapet innan sin 18-årsdag.
Värst är det i avlägsna landsbygdsområden och bland konservativt religiösa grupper.
Kvinnan som tvingades in i ett äktenskap som sexåring har brutit sig fri och hennes lidande har skapat en debatt som kanske kan rädda någon från att gå igenom det helvete hon själv tvingades leva.
Och medan tankar om mänsklighetens brister jagar sinnesron kan vi åtminstone i Sverige idag söka tröst till minnet av ett helgon – som i den mörka vinternatten sprider ljus och värme.
Bakom ögonlocken kommer tårar att bränna av körernas sång, låt de flöda fritt av lycka över att vara fri.
Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent
-
Ett öppenhjärtligt samtal om domare och kungar och böcker och helgon och äktenskap och frieri och Göteborg och axeloperationer.
Väl mött. -
Predikan av Stefan Englund
Tema: Helgon
harnosand.pingst.se
-
Vi talar om helgon, All helgona och Halloween. När är vilket, vem ansvarar för vad, ni vet, det är mycket att hålla reda på.
-
Grått hår, ormar tar över staden eller det faktum att vi befinner oss i häxornas högtid like...vad är inte spooky just nu? Mellan återupplivade helgon och kroppens åldrande hittar Amie och Fanna varandra i ett samtal om önskningar för framtiden och vad man vill lämna i det förflutna.
Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Grått hår, ormar tar över staden eller det faktum att vi befinner oss i häxornas högtid like...vad är inte spooky just nu? Mellan återupplivade helgon och kroppens åldrande hittar Amie och Fanna varandra i ett samtal om önskningar för framtiden och vad man vill lämna i det förflutna. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Under valrörelsen har vi kunnat ta del av partiledarnas kulturvanor, favoritböcker och värsta kulturupplevelser. Vilken funktion fyller kulturen för politikerna? Och vad får väljarna ut av att känna till partitopparnas läsvanor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samtal med Lisa Irenius, kulturchef SvD; Victor Malm, kulturchef Expressen och Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap.
MAJA HAGERMAN OM MINNET – OCH RISKEN MED ATT GLÖMMA
Journalisten och författaren Maja Hagerman har i sina böcker rotat i den svenska historian och tecknat porträtt av det Sverige dagens samhälle kommer ur. Nu är hon aktuell med essäsamlingen "Minnesbrunnen - Om helgon, skallmätare och hotet mot demokratin". Maja Hagerman är gäst i dagens P1 Kultur.
ESSÄ: VI BEHÖVER EN ANNAN SORTS LEDARE
Vad händer om man istället för en vanlig ledarskapsutbildning låter en grupp chefer ta del av svår och stundtals obehaglig konst? Och vad är det egentligen för sorts ledaregenskaper som efterfrågas hos föräldrar, lärare och politiker? Författaren och journalisten Eva-Lotta Hultén granskar samtidens ledarskapsideal i sömmarna.
Programledare: Lisa Wall
Producent: Eskil Krogh Larsson -
Vi behöver mening och kanske är det därför som gud och religiösa former lever kvar i sekulär skepnad. Dan Korn reflekterar över ateister som predikar och andra former av sekulär tro.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2019.
I ett litet hörnhus vid Øster Farimagsgade i Köpenhamn hade min gamle vän Elias Levin en butik för sadlar, grimmor, hjälmar och annat en ryttare behöver. Han bodde på övervåningen. Jag var med där och firade hans åttioårsdag 1989. Elias var en av få danska judar som överlevt Förintelsen. De flesta lyckades ju, i september 1943, fly över Sundet till Sverige i en räddningsaktion genomförd av den danska motståndsrörelsen med den svenska regeringens och den tyske guvernörens tysta medgivande. Elias hade också rest till de små fiskebyarna vid kusten för att hitta en båt för att ta sig över till Sverige. Men de kom inte med någon båt första dagen och i stället för att hitta boende i fiskebyn ville hans pappa hellre åka hem. En granne såg när de återvände, ringde Gestapo och snart var de på väg till Theresienstadt. I krigets slutskede, när tyskarna inte längre förvarade de danska judarna i ett mönsterläger för att maskera vad de höll på med, skickades Elias till Auschwitz.
Där blev Elias religiös. Det motsatta brukar vara mycket vanligare. Det var många religiösa människor som i lägren miste sin tro. Men för Elias var det tvärt om. Han berättade för mig att han kom från ett strängt religiöst hem, men själv var han måttligt intresserad före kriget. Men när han var i Auschwitz tänkte han för sig själv:
”Det som sker nu runt omkring mig är otroligt, så otroligt att det inte skulle vara möjligt om det inte fanns en gud som styr världen. Jag gillar inte hur han styr den nu, men jag kan inte förneka Gud.”Psykiatrikern Viktor Frankl var också först placerad i Theresienstadt för att senare deporteras till Auschwitz. Efter kriget skrev han den kända boken ”Livet måste ha mening”, där han argumenterar för att människor som kände att deras liv hade en mening hade lättare att överleva lägrens fasor. För de som mördades spelade det givetvis ingen roll om de trodde på livets mening, men för dem som med svält och sjukdomar slet med slavarbete kunde tron på livets mening vara skillnaden mellan liv och död. Frankl skriver:
”Vi som levde i koncentrationsläger kan minnas männen som gick genom barackerna och tröstade andra, som kunde ge bort sina sista stycken bröd. De må ha varit få till antalet, men de är tillräckliga bevis för att allt kan tas från en människa, utom en sak; den sista mänskliga friheten – att själv välja sin inställning i varje omständighet, att välja sin egen väg.”
Det är inte bara för att överleva koncentrationsläger livet måste ha en mening. Den amerikanske psykologiprofessorn Clay Routledge menar att tron på något högre, vad det än är, gör oss till hälsosammare människor. Religionen ger livet mening. När vi väljer bort Gud ersätter vi därför Gud med något annat. Vi tror att det är modern rationalitet, men bak den fasaden lever ofta magi och skrock vidare, fast i annan klädsel.
På 1990-talet kände jag en man som bodde i en omålad, fallfärdig gammal stuga i norra Västergötland. Han undslapp sig att han trodde på tomten. Alltså han berättade inte historier om att människor förr trott på tomten, utan han berättade att han fortfarande satte ut ett fat med gröt på julafton för att få tomtens välsignelse för det kommande året. Nästa dag var gröten uppäten, så nog fanns tomten alltid. Och han försvarade sin tro med att säga:
”Förr trodde folk på tomten, nu tror de på marknadskrafterna i stället. Men det krävs allt mer än ett fat med gröt för att blidka marknadskrafterna”
Den fransk-amerikanske litteraturvetaren och filosofen René Girard säger samma sak i boken ”Evolution and conversion”. Nittiotalets tro på marknadskrafterna, säger Girard, har påfallande likheter med religiös tro. Precis som man tror på en allsmäktig gud trodde många att om marknaden bara får vara helt ostörd och oreglerad kommer allt att lösa sig till det bästa. Marknaden tillskrevs samma vishet och allsmäktighet som Gud. Trots att Girard genomskådade detta tyckte han att det var en bra lösning. Marknaden kräver sina offer, men jämfört med många andra samhällssystem krävde den fria marknaden förhållandevis få offer.
På samma sätt kan man i dag se de uppenbara likheterna mellan religion och klimatångest. Det behöver inte alls innebära att man förnekar klimatförändringar eller är motståndare till försök till lösningar att man kan se att klimatet har intagit Guds roll. Det är en straffande, grym gud vi har att göra med, en som inte låter sig blidkas så lätt. Men klimatet tar emot offer i form av klimatkompensation och andra goda handlingar samt har en form av gudstjänst i form av skamkänslor och offentlig bikt för flygande. Klimatet har en profet i form av Al Gore och ett helgon i form av Greta Thunberg. Hon har till och med avbildats med helgongloria på en målning. När saker som detta kritiserats har det kallats för ”hån” och kritikerna fått motta en reaktion som minner om forntida kättarförföljelser. Som sagt, man kan se dessa uppenbara likheter utan att för den sakens skull förneka klimatförändringar.
Den brittiske filosofen John Gray menar att vi måste utgå från att livet inte har en mening för att verkligen kunna vara ateister. Nästan allt som kallas ateism är i själva verket monoteistisk religion i nya förklädnader, menar han. Det är en flykt från ett gudlöst samhälle in i det som ger tillvaron mening. I boken ”Seven types of atheism” visar han på de uppenbara likheterna mellan religioner och sekulära ideologier. Dessa ideologier är tillkomna för att verkligheten skulle kännas för skrämmande om tillvaron saknade en kraft som ger ordning och någon form av rättvisa. I stället för Gud kallar vi den kraften naturen, utvecklingen, marknaden eller något annat. Ateismen letar alltså efter surrogat för Gud. Mänsklighetens utveckling har ersatt Guds styrande hand. Tron på att mänskligheten under historiens gång insett gemensamma mål är en sekulär form av den religiösa tron på frälsning.
Gray kallar sig ateist, men propagerar inte för ateism, just därför att det propagerandet har uppenbara likheter med religiöst dogmatisk tro på en sanning, i dess mest bokstavstrogna form. Precis som evangeliska kristna tror man att världen blir bättre om alla tror som dem. Men historien lär oss att viljan att tvinga alla att tycka likadant i stället leder till de värsta konflikter. Nästan all form av religion, säger Gray, handlar inte så mycket om vad man tror på, utan mera om vad man gör. Samma sak borde gälla oss alla. Tänk på vad du gör och strunta i vad både du och andra tror på.
Dan Korn, författare, debattör och utbildad rabbin
-
Lucia både helgon och demon. Varför ska en kasta en dolk av järn i ladugårdsväggen, och vara vaken lussenatten och Sankta Lucia stack ut sina ögon? Tanja gör historisk tillbakablick till Lussekärring, Lucia och magin som omger denna tid. Som extra bonus kommer även ljusmagisk övning på måndag: missa inte detta!
Blessings
//Tanja & Eva
#magipodden #lucia #tanjadyredand #evadanneker #medium
Prenumerera på magipodden och få avsnitt och bonusmaterial när det dyker upp!
Kram Tanja och Eva
Om Tanja och Eva.Tanja Dyredand är författare och aktuell med böckerna "Vardagsmagi", "Magi för själen", "Skratta & Pausa" samt "Min Magiska Kalender 2022", yogalärare, cert. medium och initierad Shaman. Eva Danneker äger Vattumannen bokförlag och bokbutik och är chefredaktör för Tidningen Inspire.
Följ oss gärna också på Insta: @mindfully_tanja www.stressaav.nu Facebook.com/vanligavillan www.vattumannen.se
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I dagens avsnitt presenterar jag tre mindre kända helgon från Antiokias Ortodoxa Kyrka. De vittnar om de kristnas levnadsvillkor under ansträngande tider. Ett helgon från 800-talet, ett andra från 1800-talet och ett tredje från början av 1900-talet. Må de bli till inspiration!
-
Under vintern kommer det att släppas en rad avsnitt som behandlar historisk tid och bland annat fem avsnitt om fem olika kyrkor i Blekinge.
I detta avsnittet beger vi oss till västa delen av länet där vi besöker en kyrkan som byggdes redan under medeltiden och helgades åt Sankta Gertrud - vägfararnas helgon! Nämligen den spännande kyrkan i Ysane!!!
Häng med mig och bebyggelseantikvarie Ivar Wenster från Ankdammen Konsult i Karlskrona och lär mer om vår gemensamma historia!
-
*TW* ätstörning
Lisette har spaat och Albin har börjat bli mer kreativ igen. Gött! Annars har vi fått en kommentar på att Albin är lite trött på att vara pappa nu. Det svarar Albin utförligt på. Sen har vi både fått svar angående herpes och Albins jobbincident. Tack så hjärtligt för era svarsmail! Avsnittets nya mail handlar om en tjej som lidit av ätstörningar men som nu känner sig frisk. Ändå tvingar hennes föräldrar henne att gå på samtal hos BUP även fast det triggar henne.
0:00 Hallå eller!?24:16 Svarsmail om Albins föräldraskap33:52 Svarsmail om Albins jobbincident 36:03 Svarsmail om herpes39:41 Nytt mail om föräldrar som inte litar på att hon är frisk från ätstörning52:54 Info om vår livepodd den 5 december56:05 Snabbfrågor01:03 Bloopers
Mejla in ditt eget problem, så detaljerat du kan, till [email protected].
Stötta oss gärna på Patreon: http://patreon.com/hjalpmig
(Disclaimer: Varken Lisette eller Albin är utbildade psykologer, livscoacher, problemlösare, läkare, ingenjörer eller helgon.)
- Se mer
