väninna Podcasts
-
Lena Bergsten drabbades av GBS, en ovanlig form av polyneuropati. På några timmar gick hon från fullt frisk till att bli helförlamad, kroppens organ slutade att fungera. Lena räddades till livet men när hon vaknade upp, fullt medveten, kunde hon bara blinka med ena ögonlocket. Sedan dess har mycket hänt och Lena Bergsten, hennes dotter, hennes väninna och hennes neurolog, berättar om hur Lenas liv i dag ser ut.
-
Efter ett halvhjärtat försök att ta tag i vikten fick Lotta en hjälpsam kick av en väninna och nu, drygt 25 kilo lättare känner hon sig betydligt piggare och har inga planer på att sluta förrän hon nått sitt eget, personliga mål. Hon har verkligen tagit fast på att göra programmet till sitt och anpassat det efter sin situation. Hon kör lite mer strikt under vardagarna och unnar sig lite extra till helgen, ett upplägg som har varit väldigt framgångsrikt. Lotta har ställts inför stora utmaningar, bytt jobb och fått anpassa sig efter nya förutsättningar. Så in och lyssna och låt dig inspireras av Lottas insikter och kloka tankar.
-
Carina tappar målföret när hon får veta att hennes son ska ha barn med hennes bästa väninna. Och Alice får en chock när hennes mamma berättar att hon väntar barn med hennes pojkvän. Experten förklarar hur man går vidare efter stora svek, och tipsar om en bra fråga man kan ställa sig när man hamnar i kris. Dessutom – vad menas egentligen med begreppet ”att bära andra människors apor”?
Lätta ditt hjärta är podden för dig som vill lyssna till berättelser direkt ur livet, skrivna av vanliga människor om vardagsbekymmer, hemligheter och känsliga dilemman. En expert på relationer ger svar, tips och förklaringar på vad som kan ligga bakom problem som otrohet, konflikter, svek, ensamhet och allt däremellan. Läsarberättelserna är anonymiserade och kommer från Allers, Allas, Hemmets Veckotidning och Året Runt samt allas.se.
Producent, programledare och klippare: Elin Samuelsson, journalist
Expert: Helena Kubicek Boye, psykolog och författare
Musik: Epidemic Sound
En podd från Aller Media.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den första och andra kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur beskrevs på liknande sätt av sin samtid och av varandra. Anna Smedberg Bondesson reflekterar över Selma Lagerlöf och Grazia Deledda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-08-14.
”Hon var ful, stillsam, tystlåten, anspråkslös. Hon kammade sitt gråa hår ner över panna och kinder på mormödrars vis och såg lika gammal ut som jag, fastän hon bara var 55. Hon var liten med orimligt små, svaga händer, endast huvudet var stort.”
Rösten är Selma Lagerlöfs. Det är januari 1928 och Lagerlöf beskriver i ett brev till sin väninna Ida Bäckman mötet med Grazia Deledda på Nobelfesten en månad tidigare. Samma möte skildras av Deledda i en hyllningsartikel i samband med Lagerlöfs 70-årsdag i november senare samma år:
”Också hennes gestalt, liten, kraftig, med det stora huvudet omgivet av en krans av vitt hår, dragen nästan grova…”. Deledda avslutar med: ”Och våra händer möts med verkligt barnslig uppriktighet som två småflickors, som finner varandra i en rymd och en tid som inte har ålder.”
Både den svenska och den italienska kritiken omfamnade Lagerlöfs och Deleddas berättelser så länge som de uppfattades just som någon form av autentiskt och folkloristiskt mer eller mindre omedvetet vittnesmål
Det händer, som bekant, att det inte delas ut ett Nobelpris i litteratur. Det hände även 1926. Nobelkommittén enades då om att inga av de nominerade svarade mot kriterierna i Nobels testamente. Grazia Deledda från Sardinien fick sedan det priset ett år försent, som den andra kvinnan någonsin. Den första, 1909, var just Selma Lagerlöf.
Lagerlöf upprättar i brevet en distans till sin sardiska författarkollega: Deledda passade inte in, hon såg ut som våra mormödrar, hon påminde om något urtida. Intressant nog har de här dragen påfallande likheter med den bild av Lagerlöf själv, som en naturbegåvad berätterska, som både har präglats av och präglat litteraturkritiken och litteraturhistorien och som också fortsatte att forma föreställningen om henne, i både utlandet och Sverige.
När Deledda levandegör mötet på Nobelfesten i tidningen Corriere della sera är hon naturligtvis mer positiv – och kanske mindre ärlig – än vad Lagerlöf är i ett privat brev. I vilket fall är det slående hur Deledda tar fasta på beröringspunkterna dem emellan och hon menar, precis som Lagerlöf om henne, att författarinnan i fråga själv är en god representant för de arbetsamma kvinnor hon skildrar. Något urtida och ursprungligt.
Både den svenska och den italienska kritiken omfamnade Lagerlöfs och Deleddas berättelser så länge som de uppfattades just som någon form av autentiskt och folkloristiskt mer eller mindre omedvetet vittnesmål, eller som gestaltning av något sagomättat ursprungligt. Deleddas Sardinien kan här jämföras med Lagerlöfs Värmland, som en italiensk läsare upplever som lika exotiskt som en svensk läsare upplever Sardinien.
Genomgående hos de manliga kritikerna finns en syn på de två författarinnorna som skrivande inifrån en egen erfarenhet. Om Selma Lagerlöf ansågs ge litterärt liv åt den orala berättartraditionens sagoskatter, återgav Deledda den egna traktens muntliga historier om verkliga skeenden. I båda fallen fanns en föreställning om att själva författandet var ett slags omedveten och närmast intuitiv process som gav hembygden röst. Den här synen möjliggör även en sorts omyndigförklarande.
Och omvärderingen börjar med en uppgörelse med den patriarkalt nedlåtande kritik som klappade henne på huvudet.
Deledda hör till de Nobelprisval som har ifrågasatts. Och även i sitt eget hemland Italien har hon förnekats en hedersplats på parnassen. De politiska skälen är minst lika tunga som de estetiska, även om det inte talas lika högt om dem, på grund av Italiens starka förträngningsmekanismer när det gäller sin egen 1900-talshistoria. Att Mussolini gillade henne kan knappast ha gynnat hennes litterära fortlevnad.
Men. Det ser nu ut som om författarskapet är på väg mot en renässans och då inte minst tack vare sin starka existentiella tematik. Och omvärderingen börjar med en uppgörelse med den patriarkalt nedlåtande kritik som klappade henne på huvudet.
Giuseppe Antonio Borgese – (han) som skrev ett raljerande porträtt av Selma Lagerlöfs författarskap när hon fick Nobelpriset 1909 – (han) bär skulden också för förminskningen av Deledda. I en recension från 1911 av två romaner som kom det året, skriver han: ”Grazia Deledda är en renrasig berätterska, som en gammal bondkvinna.”
Påståendet är lika könskodat som när han i artikeln om Lagerlöf två år tidigare skrev: ”Sålunda gick hon det för skrivande kvinnor inte alls ovanliga ödet till mötes: hennes debutroman, Gösta Berling, är den bästa av dem alla”.
Den italienska Selma Lagerlöfkurvan, eller Lagerlöfs Italienkurva, börjar med Nobelpriset 1909 och har sin sista topp i samband med hundraårsminnet 1958. Den mest initierade artikeln från det märkesåret är nog Carlo Picchios essä i litteraturtidskriften La Fiera Letteraria. Om Jerusalem skriver han: ”Kanske skulle vi begå samma misstag i vår perspektivbedömning gentemot de beskrivna Dalabönderna i Jerusalem, om vi satte oss till doms över dem, som Lagerlöf gjorde när hon försökte gestalta folket på vårt Sicilien.”
Carlo Picchio upplever alltså att det skorrar ”falskt” när han läser Lagerlöfs Sicilienskildring Antikrists mirakler från 1897, och den upplevelsen var lika vanlig i den nordiska som i den italienska kritiken. Den har naturligtvis först och främst att göra med att Lagerlöf inte är en sicilianare. Men den beror också på att hon som kvinna inte förväntas ha kunnat förvärva samma kunskap om ett annat land som en motsvarande man skulle kunnat göra.
I Antikrists mirakler tecknas en bild av ett lantarbetande, fattigt och enkelt folk ur ett distanserat perspektiv. Männen på väg hem från fälten beskrivs med Lagerlöfs ord: ”en hel mörk mur af grofva, svarta mantlar och slokhattar”.
Och oavsett om man tycker sig se en schabloniserande tendens eller inte, kan det vara intressant att konstatera att en liknande tendens i så fall också återfinns hos Grazia Deledda, i hennes skildring av de hemvändande sardiska lantarbetarna i romanen L’Edera (Murgrönan), i Ernst Lundquists översättning: ”Männen kommo tillbaka från åkrar och betesmarker, somliga till fots, andra ridande på små vita eller svarta hästar, och de tycktes komma långt ifrån, tysta och trötta som irrande riddare”.
Här är kontexten tvärtom nödvändig för att kunna ta ställning. Och när ställningstagandet leder fel, är det lika angeläget att kunna korrigera det
Vi läser alltid genom ett förväntningsfilter. I Lagerlöfs fall innebär det att vi läser in en kulturell distans medan vi i Deleddas bara konstaterar en klassklyfta. Drömmen vore kanske en rymd och en tid utan vare sig ålder eller bakgrund, utan vare sig genusmässig eller geografisk begränsning.
Samtidigt. Vi är ju inte bara begränsade av våra olika fördomar och förväntningar. Vi lever också i en högst politisk verklighet. Och här måste vi visserligen sträva mot att överskrida våra egna snäva perspektiv, men det är inte önskvärt att tänka bort den kontext som gör det alls möjligt att tolka och ytterligare nyansera. Här är kontexten tvärtom nödvändig för att kunna ta ställning. Och när ställningstagandet leder fel, är det lika angeläget att kunna korrigera det, åtminstone i historiens backspegel, som finns där just för att förtydliga.
I essän ”Den eviga fascismen” slår Umberto Eco fast att modet att minnas vår historia är vad som djupast sett gör oss till människor. Eco pekade också på hur intolerans alltid beror på brist på förståelse och att enda botemedlet mot främlingsrädsla är kommunikation och komplikation. Glöm aldrig. Förenkla aldrig heller.
Anna Smedberg Bondesson, litteraturvetare
Litteratur
Anna Nordlund och Bengt Wanselius Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna, Max Ström 2018.
Anna Nordlund, Selma Lagerlöfs underbara resa genom litteraturhistorien 1891-1996, Symposion 2005.
Cecilia Schwartz, "Nobelpristagaren som glömdes bort lite för fort", Svenska Dagbladet 6.12.2018.
Anna Smedberg Bondesson, Gösta Berling på La Scala. Selma Lagerlöf och Italien, Makadam 2018.
Umberto Eco, Fyra moraliska betraktelser, översättning av Anna Smedberg Bondesson, Brombergs 1999.
-
Vad kan man läsa eller se för att komma riktigt nära vardagen i ett annat land? Inför sommaren rekommenderar våra korrespondenter böcker och filmer som för oss lite närmare deras bevakningsområden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att resa har varit näst intill omöjligt under pandemin. Nu är det fritt fram - men många av oss väljer ändå av olika skäl att njuta av semesterveckorna i Sommarsverige. Men, vem säger att man inte kan resa i hängmattan?
Genom att tipsa om böcker, filmer och TV-serier så tar våra korrespondenter oss med till vardagen i deras bevakningsområden.
Lubna El Shanti, korrespondent i Ukraina tipsar om:
The House with the Stained-Glass Window av Żanna Słoniowska's, handlar om fyra generationer kvinnor i staden Lviv.
Depeche mode av Serhij Zjadan, beskriver tillståndet i Ukraina efter Sovetunionens sammanbrott.
Krigets färger av Arkadij Babtjenko, boken skildrar författarens tid som värnpliktig i ryska armén under Tjetjenienkrigen.
Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren tipsar om:
Romanen Liv och Öde av Vassilij Grossman, roman som skildrar andra världskriget och människoöden som påverkas av kriget.
Det vita gardet av Michail Bulgakov, som delvis självbiografiskt skildrar striderna om Ukraina under inbördeskriget i början av 1800-talet.
Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén tipsar om:
Den arabiska versionen av den italienska filmen Perfetti Sconosciuti, på svenska heter den Vad döljer du för mig. Filmen som utspelar sig runt ett middagsbord där vänner hanterar alltifrån äktenskapsbrott och homosexualitet.
Filmen Sheikh Jackson handlar om en ung kille som älskar Michael Jackson. När hans mamma dör drabbas pojken av ett starkt äckel inför sin pappa som börjar supa och uppvakta kvinnor. Pojken bestämmer sig för att ta avstånd för allt som kan vara syndigt, och där ingår även hans idol Michael Jackson.
Feathers, en egyptiska film som visats på en mängd filmfestivaler men som inte har haft premiär i Egypten då den anses vara för kontroversiell. Filmen skildrar en absurdistisk situation när pappan i en familj förvandlas till en kyckling under ett barnkalas.
Alice Petrén, tidigare Sydeuropakorrespondent rekommenderar:
Konsten att förlora, av Alice Zeniter är en av de bästa böcker som jag har läst, säger Alice Petrén. Den handlar om Algeriet och om algerier som tvingades fly till Frankrike på 60-talet. Få känner kanske till hur utsatta algerierna var och det är viktigt att förstå detta för att förstå Frankrike.
Elena Ferrantes Neapelberättelser i form av både böcker och TV-serie. Startskottet Min fantastiska väninna tar oss med till Italien och handlar om två flickors uppväxt, kärlek, våld och fattigdom.
Stål av Silivia Avallone skildrar två unga kvinnor i en toskansk kuststad. De drömmer om livet långt borta från föräldrarna och det intilliggande stålverket.
Den turkiska tv-serien Ethos som handlar om mötet mellan två kvinnor. Den ena en välbärgade och självständig psykolog, och den andra en fattiga och hårt hållen kvinna. Terapisamtalen blir en kollision mellan det moderna och det mer traditionella Turkiet.
Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar tipsar om:
The Florida Project av Sean Baker är en film som skildrar det fattiga USA och invånarna på ett lågbudgethotell i närheten av Disney World, genom 6-åriga Moonee.
Dokumentären The Janes om tiden av Tia Lessin och Emma Pildes som skildrar tiden innan abort blev lagligt i USA - högaktuellt med tanke på att Högsta Domstolen kan vara på väg att riva upp det domslut som gjort ingreppet lagligt sen 70-talet.
-
Relationsakuten återvänder för att svara på angelägna frågor. Är han otrogen eller är hon bara en god väninna? Om en tjej slår sin kille i ansiktet av misstag, är det en röd flagga då? Vad ska man göra om ens äktenskap är en front för en ovanlig fetish?
-
Får man säga "bruden" till en kvinna? Varför kallas fotbollsspelande pojkar "gubbar"? Finns kvinnliga gentlemän? I Språket om hur vi benämner varandra och vad det betyder t ex för våra maktrelationer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorÄr "Tjena, brudar!" ett sexualiserande sätt att omtala eller tilltala flickor och kvinnor? Eller är det neutralt, skämtsamt eller kanske rentav stärkande?
Varför blir fotbollsspelande pojkar som inte ens har kommit i puberteten ofta kallade "gubbar" av tränare m fl när de är ute på fotbollsplanen?
Vad händer med de i mitt tycke neutrala orden flicka och pojke, håller de ställningarna i språkbruket?
Finns en motsvarighet till gentlemän för kvinnor?
Ordet väninna betonar att ens kvinnliga vän står en nära. Finns motsvarande för manliga vänner?
Är det språkligt korrekt att säga att ett damlag i ishockey med en spelare utvisad är "en man mindre"?
En lyssnare upplever ordet tjej som "en diminutiv, en förminskning, urtvättning, utsuddning av betydelsen kvinna eller flicka". Finns det något nedvärderande i att kalla en person tjej?
Vad betyder det för maktförhållandena oss emellan vilka termer vi använder när vi benämner varandra?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
-
När fönsterputsare kommer för att tvätta fönstren på en tegelvilla utanför Jönköping en majdag 2015 upptäcker de att huset är rökfyllt. Paret i villan har lurats på pengar och är instängda i röken.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Inge och Anitha som skulle njuta av pensionärslivet har mördats i sitt eget hem. Gärningsmannen har anlagt en brand för att sopa igen spåren. Men vem är dubbelmördaren som bjuder sina offer på räksmörgås och wienerbröd – och bedrar dem på sina pengar?
Polisen tar upp jakten på en kostymklädd man som alla talar gott om. Men bakom den fina fasaden döljer sig en härva där gärningsmannen svindlat sina kunder på flera miljoner. Och mitt under pågående utredning avslöjas ytterligare en dödsbrand.
Fallet med dubbelmördaren är ett unikt rättsfall l i svensk kriminalhistoria där en tidigare ostraffad familjefar åtalas för två dubbelmord. Lyssna på ”Bedragaren och dubbelmorden” där poddar finns eller i SR play.
Medverkande:
Eva-Lena Svensson - väninna till paret Inge och Anitha som mördades i Norrahammar
Keyvan - kapitalrådgivare och fd affärspartner till gärningsmannen
Johan Frisk - kriminalkommissarie och fd chef för grova brott vid polisen i Jönköping
“Karin” - brottsoffer som lurades på pengar
Inger och Rolf Öborg - brottsoffer som lurades på pengar
Anton Olsson - fönsterputsare som upptäckte branden i Norrahammar
Kjell Karlsson - lantbrukare på Hökensås
Jerzy Sarnecki - professor i kriminologiEn dokumentär av: Pernilla Wadebäck
Producent: Lars Truedson
Exekutiv producent Sveriges Radio: Tove Palén
Dokumentären är gjord av Tredje Statsmakten Media för Sveriges Radio.
Producerad: Våren 2022 -
Utrikeskrönikan 6 maj 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Här är Stockholm fredag,
Kanske är det för att vi svenskar har så klumpiga uttryck för att be om ursäkt som ordet fin just nu har fått en så framträdande plats i vårt språk. Som ett slags kompensation. Såå fiiin. Hej fina du. Åh vad fiint ni har gjort. Och körsbärsblommorna är finast.
Det pågår en arabisk filmfestival i Malmö just nu och en av mina vänner, en filmregissör från Kairo, frågade mig vad ordet OJ betyder. På det dygn hon befunnit sig i Sverige sa hon att hon hade hört ordet OJ minst 20 gånger. När hon klev av tåget och en kvinna råkade stöta till henne på perrongen. Oj! När barristan på caféet spillde cappucino. Oj!
Lite generad var jag tvungen att förklara att jo, man säger så i Sverige istället för att be om ursäkt. På engelska kanske man säger Oh, I'm so terribly sorry I stepped on your foot, so terribly clumsy of me. Översatt till svenska blir det OJ.
Och faktum är att det finns en hel lista över engelska uttryck som översätts med ett ord på svenska, den brukar ibland cirkulera på sociala medier, några exempel är:
I'm sorry, I did not quite catch what you were saying. Svensk översättning: Va? - istället för, förlåt mig men nu hörde jag inte riktigt vad du sa.
Eller: Excuse me, may I disturb you for a second? Svensk översättning: Öh du... - istället för ursäkta får jag störa dig i en sekund?
Min vän filmregissören från Kairo skrattade och skrattade och sa att ja, men det är ju precis så fåordiga vi trodde att ni var i Norden när vi såg Tarkovskiljs filmer eller de där svartvita bergmanfilmerna om gud. Men, sa hon, jag trodde att ni hade vuxit ifrån det där dystra, svenskar verkar så positiva nuförtiden.
Jo, sa jag, du kanske också har hört ordet fin. Eller åh fiiiina. Själv tänker jag alltid på min gammelmoster när jag hör ordet Fina. Hon hette Moster Edla, men var döpt till Edla Josefina och kallades ibland för bara Fina. En fin liten tant som jobbade i en sybehörsaffär och gärna bjöd på lunch bestående av sillar, sillsalat, prinskorv, Jansson och rökt lax. Och så frågade hon: nå hur smakade det? Min pappa skulle aldrig ha kommit på tanken att svara: fina Josefina, du gör alltid så fint när du bjuder oss på fin lunch, utan han svarade alltid: Hur det smakade? Tja, det var inte värre än vanligt. Varpå fina Josefina fnittrade och skrattade – lika förtjust varje gång, och samma fraser upprepades vid varje lunchbjudning. Men så var också detta för 50 år sen, på den tiden när en liten tant som moster Edla Josefina inte skulle kommit på tanken att säga OJ om hon råkat sticka någon med synålen när hon skulle lära ut korsstygn i sybehörsaffärn på Katarina Bangata.
Min väninna filmregissören från Kairo, tänkte efter. Jo, hon hade hört ordet FIIIN och tänkt på att just det ordet ofta uttalades en oktav högre än ordet Oj.
Cecilia Uddén, för P1-morgon i Stockholm.
-
Carina Swartz är ägare och VD för Rosenserien, det ekologiska hudvårdsmärket som startades av hennes mamma tillsammans med en väninna. Här berättar Carina den gripande historien om hur hon som nyutexaminerad lärare bytte spår i livet när det visade sig att hennes mamma Laine var döende. Carina berättar också öppenhjärtigt om sitt Duktig Flicka-beteende som ledde in i utbrändhet – och om den långa vägen tillbaka.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Flera svenskar har blivit lurade på pengar i en jättelik internationell bedrägerihärva som just nu utreds av tysk polis. Hör Eva Nilssons berättelse om hur hon hamnade på existensminimum.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag tänkte att jag kanske kunde få en bättre pension. Jag är 62 år, blir 63 år, så jag tänkte att det kunde… Jag förstår att jag blir en sån där fattigpensionär ändå, för jag har inte jobbat hundra procent, jag har varit hemma med barn och varit ensamstående. Så då tänkte jag att jag kanske kunde leva lite bättre.
Eva Nilsson är undersköterska och fick upp ögonen för möjligheterna att investera, i till exempel bitcoin, när en kollega berättade om sina investeringar. Eva anmäler sitt intresse på en hemsida, och snart är det någon som ringer från ett brittiskt telefonnummer. Han säger sig vara baserad i London och jobba för företaget Qteck.
– Som berättade om det och att man skulle investera med 2.500 kronor. Och då tänkte jag att ”det är inte så farligt, det har jag till.”
Qteck fjärrstyr Evas datorQtecks personal tar ibland över kontrollen över hennes datorer med programvaran Anydesk. Där visar de hur hennes pengar har investerats. Eva övertygas om att investera mer – och att låna pengar för att ha råd. Det är Qtecks personal som fyller i låneansökningarna, berättar hon. Det första privatlånet görs på 182.000 kronor.
– Och de lovade mig då att jag skulle få tillbaka mycket, mycket mer. Och ”vad vill du göra med pengarna?” och sådär. Man drömmer om vad man skulle kunna tänka sig. Att jag skulle vilja bjuda mina barn på en resa tillsammans.
Kurvorna på skärmen går uppåt, tills de inte gör det längre. Qtecks personal ringer Eva varje dag, berättar hon, och övertygar henne till slut om att hon måste låna mer.
– För att få tillbaka. Och då tänkte jag ju redan hur ska jag kunna betala tillbaka detta? Och då kände jag att det enda jag kan göra är att låna mer pengar då ju. Fastän att jag inte ville. För de lovade mig att jag skulle få så att jag kunde betala tillbaka.
"Ville ta livet av mig"I slutet har Eva skulder på 900.000 kr. Telefonnumret som Eva använde för att nå Qtecks personal har plötsligt inte längre någon abonnent. Eva förstår att pengarna är borta, och att hon har lån som hon aldrig kommer kunna betala tillbaka.
– Jag trodde jag skulle svimma och kände att jag ville ta livet av mig, men som tur är kom jag till sans och tänkte på mina barn och pratade om det för min väninna. Man känner ju sig så jättedum för att man har gått på en sån nit liksom. Jag polisanmälde ju, för det ska man göra.
Men polisen inleder inte någon förundersökning. De skriver att det inte finns ”anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats”.
Minst 42 polisanmälningar rör QteckPolisen i Sverige har fått in åtminstone 42 anmälningar som gäller Qteck. I de flesta har förundersökningen lagts ner, ofta inom bara några dagar. I nio fall har det inte inletts någon förundersökning alls. Men när polisen i Västmanland fick in en anmälan om att en person blivit lurad på 1,6 miljoner så valde de att i alla fall försöka spåra pengarna. Björn Sidenhjärta är polisiär förundersökningsledare vid polisens bedrägerigrupp i Västerås.
– Jamen den skyldigheten tycker jag att man har som polisiär FU-ledare. Man måste ju utröna om det finns pengar att säkra upp någonstans. Man kan inte bara ta för givet att pengarna har gått utomlands och att vi inte kan göra något.
Men i det här fallet har pengarna – just det – försvunnit utomlands, till konton i ett Londonbaserat företag som genomför internationella penningtransaktioner.
Här slutar den svenska polisens arbete. Men också i Tyskland får tusentals människor liknande samtal som Eva, men från ett annat företag, FX-leader. De som ligger bakom FX-leader – som tyska myndigheter har jagat i två år - är också de som ligger bakom Qteck. Om det hör du i nästa avsnitt av Kaliber.
Granskningen är ett samarbete med Danmarks Radio.
-
Pojken som mördades av två barn. Det är en helt vanlig februaridag som en mamma, hennes två-årige son och en väninna beger sig till ett shoppingcenter för att strosa runt. Inne i gallerian börjar sonen bli otålig. Han springer runt och drar uppmärksamheten till den pulserande omgivningen. När mamman gör sitt sista stopp i en charkuteributik, betalar, får växel och tar emot sin order har hon allt med sig. Allt förutom sin son som är spårlöst försvunnen. Detta är fallet om James Bulger.
----------
Inslag i avsnittet kommer från:
Youtube
60 Minutes Australia
----------
Bli medlem i min Patreon och ta del av exklusivt material och förmåner samtidigt som du stöttar podden. Kom och diskutera och bli medlem i communityt :) www.patreon.com/crimepodden
----------
Kontakt: [email protected]
----------
Tack så mycket för att du lyssnar!
//Jane
Bli medlem på Patreon för tidigare avsnitt, exklusivt material och stötta podden :)Support till showen http://supporter.acast.com/crimepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I avsnitt 47 har vi sett den hyllade italienske regissören Michelangelo Antonionis omtalade film L'Avventura som hade en kontroversiell premiär under filmfestivalen i Cannes 1960.
L'Avventura utforskar vad som händer med en kvinnas pojkvän och väninna, och hur hur de dras till varandra, efter att hon spårlöst försvinner under en utflykt. Ryktet säger att Cannes-publiken buade under första visningen för de tyckte filmen var så lång.
Oväntade dramaturgiska förändringar, symbolik bland arkitektur, förbjuden kärlek, skuldkänslor och för sin tid kontroversiella teman är några av ämnen som diskuteras.
Och den stora frågan. Var Cannes-publikens initiala reaktion rätt, eller förtjänar L'Avventura att hyllas som ett mästerverk?
Spoilervarning! Se filmen innan du lyssnar på avsnittet.
Följ oss på Facebook & Instagram under "Filmcirkeln".
Du hittar oss även på Letterboxd där vi samlar våra betyg på filmtitlarna vi diskuterar.https://letterboxd.com/filmcirkeln/
-
Låt mig presentera en härlig och klok kär väninna till mig, Pa Neumüller. Gammal Tv och radioprofil tillika skådespelare, men som precis som jag sadlade om längs vägen, utbildade sig och började arbeta med att hjälpa människor att blomma och leda sig själva. Häng med i vårat samtal som spänner mellan högt och lågt och där fullavsnittet som du når som Patreon är ett låååångt avsnitt späckat med klokskaper, då jag ville avsluta med att generöst dela med mig av viktiga tankar som kan hjälpa den som behöver att hitta modet att ta ett steg ut i det okända, precis som Pa gör just nu. Och modet att lämna något som fungerar, till förmån för något som får hjärtat att väckas på nytt (eller kanske för första gången...)
-
I detta avsnitt får du träffa Anita som vann 1 miljon kronor på Lotto.
Anita har även med sig sin bästa väninna, Gunilla, till studion. Det blir ett härligt samtal med många skratt. Vi får veta hur det känns när man vunnit stort men ingen tror att det är sant. Anita berättar även om hennes intresse för konst, dans och utlandsresor.
Hur dansar man egentligen Linedance?
Hur firar man en miljonvinst på bästa sätt?
Programledare: Charlotte Lauterbach (STAR FM)
Producent: Kristoffer Folin
Lyssna: www.ilikeradio.se/mintur
Samarbete mellan I LIKE RADIO och Svenska Spel Tur. Spel för dig över 18 år.
Stödlinjen.se
- Se mer
