Episodes

  • Idag interagerar människan allt oftare med AI. AI kan få oss människor att känna glädje och till och med kärlek, men kan AI ha känslor och vad skulle de betyda om AI hade riktiga känslor?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    AI-utvecklingen tar hela tiden nya steg, till exempel utvecklingen av de stora språkinlärningsmodellerna som Chat GPT. På nolltid skapar de nya avancerade texter, naturtrogna bilder och ljud. Ibland inställsamt och lögnaktigt, men ofta imponerande.  Man tycka att man får kontakt med ett geni, men i botten är det en massa algoritmer och sannolikhetskalkyler som löser de problem som de är programmerade att lösa.

    Emotion AI - AI som tolkar mänskliga känslor

    Ett av AI-områdena är emotion AI. AI används för att av läsa av mänskliga känslor genom att registrera och tolka sådant som ansiktsuttryck, kroppsspråk, röst. Har det någon betydelse om det är AI eller en människa som gör en jobbintervju, ger dig rådgivning eller kärleksbetygelser?

    Kan vi ens veta om AI utvecklar känslor eller inte? Redan idag pratar man om svarta lådan-effekten, att vi inte kan känna till vad som ligger till grund för datorns slutsatser, det är för komplicerat.

    Medverkande: Karim Jebari, forskare vid Institutet för framtidsstudier och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och författare till nya boken Världen vaknar - känslornas plats i människans liv
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl
    Research: Therése Lager

    Veckans tips:
    Film:
    Solaris - Andrej Tarkovskij
    Böcker:
    Maken - Gun-Britt Sundström
    Moral - Lyra Ekström Lindbäck
    Aftonland - Therese Boman

    Ytterligare en bok som nämndes i programmet:
    Död robot (The Robots of Dawn) - Isaac Asimov

  • Hur kommer Natomedlemskap att påverka relationen mellan Sverige och Finland, och vad gör den relationen med ländernas självbilder?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Sida vid sida har Sverige och Finland befunnit sig genom historien, men ändå har våra länders verkligheter sett så olika ut. Finland med Ryssland som granne och en befolkning som präglats av krig och hotet om krig. Sverige som levt i fred i över 200 år och som haft alliansfriheten som en del av sin självbild. Vilka har vi varit och vilka kommer vi att bli?

    Vad händer med relationen Sverige-Finland när vi kliver in i Nato?

    Kriget i Ukraina förändrade det säkerhetspolitiska läget. Det fick båda länderna att ansöka om Natomedlemskap. Vad betyder det för relationerna länderna emellan och identiteten i Sverige och Finland? Välkommen till ett samtal om relationen Sverige-Finland i nya tider.

    Programmet spelades in inför publik i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm den 6 mars.

    Medverkande: Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi vid Åbo Akademi och styrelseledamot i Samfundet Sverige-Finland, Philip Teir, kulturjournalist och författare, Thella Johnson, journalist och SR:s fd Finlandskorrespondent, författare

    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Michael Borgert
    Research: Therése Lager

    Veckans tips:

    Film: Höstlöv som faller – Aki Kaurismäki, The Mission – Tania Anderson

    Böcker: Kupé nr 6 och Älven – Rosa Liksom (Älven finns nu som ljudbok på Radioföljetongen & Radionovellen i Sveriges radio), Portal – Edith Hammar

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Det sägs att det finns ett speciellt värde när något - eller någon - är äkta eller autentisk. Men vad innebär det egentligen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vi går till en genuin kvarterskrog, läser autofiktion, ser dokumentärer, vill uppleva den lokala kulturen när vi reser. Varumärken, influencers och artister vill gärna framstå som äkta, antingen för att stå för vissa värderingar eller för att stå för vem man faktiskt är.  För med idén om autenticitet följer också idén om det autentiska jaget, ett unikt jag, en sanning om sig själv. 
    Begreppet autenticitet känns i allra högsta grad modernt, men redan på 1700-talet - med filosofer som Rousseau - och i 1800-talets romantik fanns tankar om autenticitet som ett ideal att sträva efter. Tankar som även kändes igen hos de existentialister som kom senare, då med idéer om att leva ett autentiskt liv, ett liv där man skapar sig själv genom sina medvetna och fria handlingar. Men finns det verkligen något som kan kallas för ett autentiskt jag? 

    Filosofiska rummet om vår besatthet med det autentiska.

    Medverkande: Isabelle Ståhl, doktor i idéhistoria och författare, samt Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola

    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

    Producent: Michael Borgert

    Research: Therése Lager

    Veckans tips:

    Böcker: Barndom i Berlin kring 1900 – Walter Benjamin, Elias Canettis självbiografi (Den räddade tungan är den första av tre böcker i hans självbiografiska serie)

    Teater: Tre systrar – Anton Tjechov, sätts upp av Eirik Stubø på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm

  • Är självmord priset för den mänskliga hjärnans förmåga? Förmågan att tänka om liv och död, om huruvida livet är värt att leva. Vad händer om vi betraktar självmord som en del av att vara människa?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Synen på självmord har varierat under olika tider i olika kulturer. I antikens Rom kunde det ses som ett brott mot staten, med kyrkan blev det en synd, men det har också setts som ett sätt att återupprätta sin egen heder. I vår tid ses självmord i regel som uttryck för psykisk sjukdom – om det inte gäller en person som snart ska dö och vill förkorta livet för att undvika lidande. Då pratar vi istället om dödshjälp, något som är olagligt i Sverige men som möts av en allt större acceptans i samhället. Dödshjälp pga fysisk smärta går att få i flera länder i Europa, men i Nederländerna och Belgien tillåter man nu även den med psykisk sjukdom att få hjälp att förkorta livet.

    Ur ett filosofiskt perspektiv väcker självmord frågor om moral och autonomi. Äger jag själv rätten att bestämma över min egen kropp, över mitt eget liv? Eller är livet heligt, något du som människa måste fortsätta leva för andras skull även om du själv inte vill?

    Medverkande: Christian Rück, professor i psykiatri och Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: David Rune
    Research: Therése Lager

    Veckans tips:

    Bok: Virtuous Violence – Alan Page Fiske/Tage Shakti Rai/Steven Pinker
    Musik: How To Dissappear Completely – Ane Brun

  • Den romantiska kärleken ses som central för att finna lycka och mening i livet - men vad är kärlek egentligen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Även om det pratas om kärlek hela tiden och överallt så är det inte helt lätt att definiera romantisk kärlek. Vissa menar att kärleken kommer utifrån, som en naturkraft med styrkan att förändra allt. Andra menar att det kommer inifrån, som en eld som tänds av den vi älskar. Så vad är egentligen kärlek? Hur vet man att man är kär? Vad är kärlek när förälskelsen har svalnat? Och är kärleken alltid något bra?

    Medverkande: Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns Högskola.
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: David Rune
    Research: Therése Lager

    Veckans tips:

    Böcker: SCUM Manifest (Society for Cutting Up Men) av Valerie Solanas, Att älska: om kärlekens natur av Lone Frank.
    Dokumentär: P1 Dokumentär: Klimataktivisterna som stoppar flygplan av Simon Folger.

  • Vad har samvetet för plats i samhället idag, när företag driver undermåliga skolor för skattepengar och klimatutsläppen ökar trots klimatkrisen? Är ett gott eller ont samvete något att bry sig om?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Människans samvete beskrivs ibland som en moralisk kompass som berättar för oss vad som är rätt och fel. Men vad innebär det egentligen att ha ett samvete? Vilken status har det idag? Och är samvetet en konstant eller förändras det i takt med att samhällets normer ändras? Är samvetet pålitligt?

    Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik och författare till boken Utan samvete och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare till boken Moral: en roman.
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl
    Research: Therése Lager

    Veckans tips:

    Bok: Dagbok (två delar) – Klara Johanson
    Film: Killers of the Flower Moon – Martin Scorsese

  • Det svenska medborgarskapet handlar ytterst om att försvara Sverige med vapen i hand, sa statsminister Ulf Kristersson. Hur ser det moraliska kontraktet ut mellan stat och medborgare?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I tider när det talas om att svenskarna måste inse att det kan bli krig lyfts också frågan om vad staten kan kräva av sina medborgare? Är det det yttersta lojalitetsbeviset gentemot staten att dö med vapen i hand för sitt land? Är det mer värt än att riskera sitt liv på andra sätt för att försvara landet? Och vad kan medborgarna kräva av staten?

    Samhällskontraktet nu och då

    Samhällskontraktet är en tankefigur som formulerades på 1600-talet och som beskriver relationen mellan stat och medborgare. Medborgarna ger upp en del av sin frihet i utbyte mot att staten garanterar trygghet och säkerhet.
    Hur ser det moraliska kontraktet mellan stat och medborgare ut i Sverige idag?
    Påverkar t ex bristande sjukvård i glesbygd och flytt av försäkringskassa och arbetsförmedling från förorter medborgarnas skyldigheter och lojalitet gentemot staten? 
    Krävs det en samhällelig gemenskap för att relationen stat/medborgare ska fungera?
    Filosofiska rummet om det moraliska kontraktet mellan stat och medborgare

    Medverkande: Statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl

    Veckans tips:

    Film: Snowpiercer – Bong Joon-ho
    Bok: The Napoleonic Wars – Alexander Mikaberidze

  • Vår tid beskrivs ofta som en mörk tid. Krig, skjutningar och klimathot. Kriserna radas på varandra. Vad gör det med vårt sätt att tänka?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vi är nog många som känner att vi lever i en särskilt dyster tid, med krigen i Ukraina och Gaza, höstens terrordåd i Israel och Bryssel, den brutala gängkriminaliteten och förra årets globala rekordvärme. Enligt en EU-undersökning i somras tycker omkring 70% av svenskarna att det går åt fel håll i landet. Och inom politiken beskrivs vår tid oftast som mörk.
    Men är vår tid utpräglad mörk, är det synen på vår samtid eller vår framtid som präglar vårt tänkande och finns det lärdomar att dra av historien?
    Filosofiska rummet om tänkandet i mörka tider.
    Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier och Henrik Berggren författare och historiker.

    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl

    Veckans tips:

    Bok: Mästaren och Margarita – Michail Bulgakov
    Podd: Once and Tooze – med idéhistorikern Adam Tooze
    Dataspel: Baldur’s gate 3

  • Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals – Our collective responsibility utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.

    Filosofen Martha Nussbaum om djur och rättvisa

    Martha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.
    Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter?
    Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?
    Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd.
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl

  • Vi lever i en demokrati, men på arbetsplatsen råder företagets diktatur enligt den amerikanska filosofen Elizabeth Anderson. Gör arbetet oss mer eller mindre fria? Programmet sändes första gången 11 juni 2023.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Företagsledare har inte samma makt och kraftiga sanktioner som stater, men de kan reglera sina anställda mer i detalj. Företaget bestämmer när du ska jobba och när du har fritid. Arbetsuppgifter kan minutplaneras och kameraövervakas och toabesök klockas. Arbetsgivaren kan ha synpunkter på kläder och attityd och vad du lägger ut på sociala medier. I utbyte får du lön, pengar som ger självständighet och frihet.
    Gör arbetet oss mer eller mindre fria? Hur mycket  av våra friheter är det rimligt att ge upp för lönen?
    Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet och Roland Poirier Martinsson, filosof och författare, doktor i teoretisk filosofi.
    Programledare: Cecilia Strömberg
    Producent: Marie Liljedahl

  • Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.
    Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren.

     Freuds relevans idag

    Hur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freud för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?

    Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl

  • Vilket är värdet av, poängen och meningen med, att samtala? Filosofiska rummet bjuder på ett meta-samtal på årets sista dag. Dessutom prövar gästerna samtalsformen med var sin filosofisk tanke.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Ett samtal som handlar om sig själv mellan Farshid Jalalvand, vaccinforskare, kulturskribent och författare till boken Apan & Filosofen, Peter Gärdenfors, filosof och professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, vars senaste bok heter Hur orden får mening, samt Ulrika Carlsson, filosof bosatt i Warszawa som disputerat vid Yale på en avhandling om Kierkegaard.

    Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

  • Om sparande, bevarande och viljan att återuppleva det som förlorats. Med Hans Ruin, Maja Hagerman och Ola Larsmo. Programmet sändes första gången 3 september 2023.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Djurarter dör ut. Byggnader blir ruiner. Kulturarv glöms eller till och med bombas bort. Historien kan beskrivas som en lång rad av förluster. Men vad händer när vi sörjer det som försvunnit? Vem avgör vad som bevaras och vad som raderas? Går det att återuppväcka det som förlorats?

    Med utgångspunkt i Judith Schalanskys bok Förteckningar över några förluster diskuterar Maja Hagerman och Ola Larsmo, bägge författare som ägnat sig åt historia, tillsammans med Hans Ruin, professor i filosofi vid Söderstörns högskola.

    Programmet spelades in live inför publik på Elverket Dansens Hus i Stockholm i samarbete med Kompani Giraff som gör en koreografisk och metaforisk tolkning av Schalanskys texter.

    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin.

    Producent: Tommie Jönsson

  • Inom det filosofiska forskningsfältet social ontologi försöker man på ett grundläggande sätt förstå till synes självklara begrepp som t ex kvinna, makt eller vad 500-lapp har och hade för innebörd.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det pågår det en inomfilosofisk diskussion om hur den sociala ontologin ska användas eller bedrivas. Detta kan få betydelse för oss människor ute i samhället och verkligheten och för hur vi kan förstå oss på vår tids komplicerade fenomen som gängkriminalitet och nationalism.

    Vid mikrofonerna tre filosofer: Åsa Burman och Johan Brännmark vid Stockholms universitet, Lena Halldenius vid Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Jämlikhet eller valfrihet, hårdare straff eller sociala insatser? Dina värderingar styr hur du ställer dig i olika frågor. Men kan värderingar vara mer eller mindre sanna?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vi är vana att betrakta värderingar och moral som något subjektivt, att det är nåt personligt hur man förhåller sig till om ”dödstraff är rätt” eller ”demokrati är bra”.
    Men kanske mina värderingar är bättre än dina? Det finns filosofer som anser att även moraliska påståenden kan vara objektivt sanna eller falska. Vem avgör i så fall, och hur, om det är objektivt sant att dödsstraff är rätt eller demokrati är bra?
    Vad händer med politiken om vi säger att det finns sanna moraliska värden? Om man ens kan prata om subjektiva och objektiva värderingar – kanske ska man hellre prata om kollektiva? 
    Filosofiska rummet handlar om värderingar, precis som fakta, kan vara sanna.

    Medverkande:  Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och Olle Risberg, doktor i filosofi vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl

  • Översvämningar och torka, smältande isar och kollapsande. Å ena sidan skulle man vilja dra täcket över huvudet och å andra sidan skulle man ju vilja göra någonting. Men har vi något personligt ansvar?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I veckan inleddes den stora miljökonferensen COP28 i Dubai och nyligen kom nya mycket dystra uppgifter från FN:s miljöorgan om att världens länder måste minska sina utsläpp betydligt snabbare än vad de lovat. 2023 blir för nionde året i rad världens varmaste år hittills, enligt Meteorologiska Världsorganisationen.

    Veckans avsnitt av Filosofiska rummet ställer frågan: vilket ansvar har vi som individer för att rädda jorden från klimatkatastrofer? Det kvittar väl hur ”lilla jag” beter mig? Ja, det finns faktiskt argument för det synsättet. I det här avsnittet får du veta att du i princip kan tuta på som vanligt med dina resor och din konsumtion; vad du gör spelar ingen roll för hur mycket olja som bränns. Men detta är en omdiskuterad hållning och den kommer inte att stå oemotsagd.

    Ett samtal mellan klimatforskaren Kimberly Nicholas, filosofen Karim Jebari och klimatpsykologen Frida Hylander. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Inom vården går trenden mot att patienten ska bestämma allt mer själv, men varje år tvångsvårdas tusentals människor. För en del pågår detta i månader och år. Är det rätt att tvinga på människor vård? Programmet sändes första gången den 28 november 2021.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Idag kan människor med en allvarlig psykisk störning eller missbruksproblematik tvångsvårdas för att inte skada sig själva eller någon annan, medans personer som missköter sin diabetes eller säger nej till blodtransfusion på grund av sin tro får bestämma det själva. 
    Hur dåliga beslut ska människor få fatta om sina liv och när kan man motivera att samhället griper in? Och för vem skull har vi tvångsvård: för patienten, samhället, de anhöriga? Går det att utföra tvångsvård utan att kränka individen?
    Medverkande i detta samtal är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Stefan Sjöström, professor i socialt arbete och  Antoinette Lundahl, specialistläkare i psykiatri och doktorand i medicinsk etik. Programledare: Cecilia Strömberg
    Producent: Marie Liljedahl

  • Sex veckor av krig där civila dödats, tagits som gisslan och drivits på flykt. Vem bär det yttersta ansvaret för våldet?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Israels bombning av Gaza verkar besinningslös. Men hur försvarar man sig mot en fiende som inte skyr några medel för att försöka utplåna en?

    Enligt siffror från opinionsinstitutet Arab Barometer hade Hamas i höstas ett ganska lågt stöd bland människor i Gaza. Och bland sekulära och sansade israeler vill förstås också de allra flesta bara leva i fred och lugn med sina palestinska grannar. Det är extremister som eldar på hat och våld. Hur botar man en fanatiker?

    Ett samtal mellan statsvetaren Isabell Schierenbeck och filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Just nu pågår en häftig debatt om vem som är den största förövaren i kriget mellan Israel och Hamas. Men handlar det om att relativisera våldet och på sätt förminska övergreppen på båda sidor?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hamas terrorattack var avskyvärd, men ”den skedde inte i ett vacuum…” sa FN:s generalsekreterare. Israel krävde hans avgång eftersom de menade att uttalandet rättfärdigade Hamas terrorattack. Går det i dagsläget att tala om förtrycket av palestinier utan att indirekt försvara Hamas terror? 
    Att relativisera, det vill säga jämföra något med något annat, görs ofta för att förminska enskilda handlingar. Men kan relativisering också användas för att sätta en handling i ett sammanhang för att förstå vad som har lett fram till handlingen? Måste vi relativisera fruktansvärda våldshandlingar som krig, gängkriminalitet och terror för att förstå? Eller blir det automatiskt en ursäkt för våldet?
    Finns det sammanhang där det är moraliskt fel att relativisera?  Och finns det risker med att relativisera för lite?

    Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, Stina Björkholm, doktor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro förlag.
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Producent: Marie Liljedahl

  • Med smarta mobiler och AI ständigt till hands blir intrycken och möjligheterna oändliga. Men vad sker med vårt intellekt, förmågan att resonera och fantisera när vi ständigt går med näsan i skärmen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Appar, knappar, push och poddar: Blir vi dumma i huvudet av all smart teknik?

    Det frågar vi oss i det här avsnittet där Filosofiska rummet bjuder in etnologen Jonas Rosenqvist, forskningsansvarig vid Umeå universitet, Sissela Nutley som är hjärnforskare som doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och som är författare till boken Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom, samt sociologen David Wästerfors vid Lunds universitet.