Episodes

  • I de flesta organisationer gömmer sig dold potential för utveckling. Så här gör du för att hitta den.


    Den dolda potentialen kommer i många skepnader. I en tech-organisation kan det handla om patent och teknologisk kunskap. I en tjänsteorganisation kan den finnas i kundinsikter man ännu inte riktigt förstått. Potentialen kan också finnas mellan organisationer, i olika möjliga samarbeten.

    Mattias Axelson är doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation. Han arbetar för att utveckla organisationers innovationsförmåga genom forskning, utbildning och rådgivning och har skrivit boken ”Dold potential. Så skapas innovation utanför kärnaffären”.


    Snubblade över ett case

    För Mattias började det här intresset för ungefär tio år sen när han snubblade över ett case på försvarsföretaget SAAB. En algoritm som utvecklats för militärt bruk fick en civil tillämpning och såldes vidare för 240 miljoner USD. Mattias tänkte att det borde finnas potential för liknande case i stora delar av näringslivet. Många uttryckte frustration för att innovation var något man ofta tänkte på men som sällan blev av.


    Klassiska misstag

    Vad är det man missar när man inte innoverar?

    Mattias nämner ett klassiskt exempel från telekomföretaget Ericsson. Där hade man tidigt teknologi och ritningar för något som liknade en surfplatta. Men det fanns ingen insikt om konsumentvärdet i en sån produkt och andra kom före ut på marknaden. Matthias fortsätter:

    – Man behöver få in externa perspektiv, vara nyfiken och öppen så att vi har förmågan att omtolka våra egna resurser i ljuset av behov vi än så länge kanske bara anar därute.


    Tid, resurser, attityder och mandat

    Innovation kräver tid och resurser, det är självklart. Och att vi jobbar med attityder så att vi inte fastnar i mentala hinder som klassikern ”så här har vi alltid gjort här och det ska vi alltid göra”. För att öppna upp för innovation behöver ledningen också ge människor mandat att testa saker och våga ta risker.

    Innovation handlar om att gå in i något nytt och se möjliga nyttor. Det kan vara ett arbetssätt, en ny tjänst, ett nytt material. Det kan vara en metod och behöver inte alltid vara en produkt. Det kan handla om att hitta ett värde i restprodukter och avfall vi brukar slänga.


    Rusta verksamheten för innovation

    Mattias råd är att organisera och rusta verksamheten för innovation både på kort och lång sikt. Man behöver ha en struktur och nyckeltal men också en konkret plan för vad vad man ska göra den kommande månaden och veckan. Kan innovation vara en stående fråga på möten? Kan man avsätta pengar i budgeten för innovation? Hela systemet måste sitta ihop för innovation är ett extremt strukturerat arbete och nästan alltid ett maratonlopp.

    Samtidigt som det är avgörande att vara uthållig ska vi inte glömma snöbollseffekten. När bollen väl är i rullning kan det hända alla möjliga saker, men de blir aldrig verklighet om du inte börjar någonstans.


    Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge, allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer om Twitch on Demand här.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • En fjärdedel av alla jobb kommer att förändras inom fem år, enligt World Economic Forum. Hur gör vi lärande till en naturlig del av arbetslivet?


    Att vara en lärande organisation har flera fördelar. Förutom att verksamheten går bättre när man lär sig rätt saker så är lärande utvecklande, både för individ och grupp.

    I det här avsnittet gästas vi av Andreas Wallo, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings Universitet.


    Kompetensbrist skapar behov av lärande

    Andreas upplever att lärandet har hamnat mer och mer i fokus. Det drivs delvis av kompetensbrist. När det är svårt att hitta rätt kompetens externt, behöver man utveckla dem man redan har och hjälpa dem att lära.

    Mer traditionell utbildning, som kurser, behövs fortfarande. Men det gäller att fånga upp det när kursdeltagarna kommer tillbaka efter utbildningen och omsätta nya kunskaper till handling.


    Bygg upp organisationens minne

    Ett hinder för det är ofta brist på tid. Tempot är högt i många verksamheter och det är en försvårande faktor. En annan är att det lätt uppstår barriärer mellan individer och grupper, något som stoppar spridningen av kunskap. Man behöver skapa en struktur för att bygga upp organisationens "minne" så att specifika kompetenser inte blir beroende av enstaka personer.


    Både en process och en vana

    Man kan se kompetensförsörjning både som en process och en vana. När det väl är inarbetat är det som att borsta tänderna, inget vi tänker på utan något vi bara gör. Men det tar tid och att komma dit och kräver att vi förändrar konkreta beteenden.

    Gruppbaserade utvecklingssamtal kan vara något. Alla behöver inte gå alla kurser utan vi kan specialisera oss och ta ägandeskap över var sitt område, för att sedan dela med oss av det vi kan vid återkommande tillfällen.

    Ledaren kan vara en förebild och stötta medarbetarna i processen, men behöver också konfrontera och utmana. Det är ledarens roll att göra det tydligt vad som förväntas av var och en.

    ---

    Företagsvärlden är full av lösryckta hälsoaktiviteter som inte leder nånstans. Den bästa hälsan är den som blir av, dag ut och dag in. På dina villkor.

    Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. Därför jobbar de strategiskt och långsiktigt med aktivering för sina företagskunder. För hälsa som blir av.

    Läs mer på twitchhealth.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Är chefen vår viktigaste hälsofaktor på jobbet? Ja kanske är det du som ska intervjua chefen när du söker jobb.


    I en undersökning som Academic Work genomfört visar det sig att unga i karriären uppger att en bra chef och ett bra ledarskap är en avgörande faktor för vilken arbetsplats man väljer.

    I det här avsnittet pratar vi om att dina framtida chefer är en viktig faktor när du söker nytt jobb och även att det finns anledning att reflektera över det ledarskap du har just nu – inte minst för hälsan. Eller om du är chef, det ledarskap du är med om att forma.


    KASAM – en bra vägledning

    
Ett sätt att se på relationen chef/medarbetare är att utgå från KASAM-modellen (som vi har ett helt avsnitt om här). Hur ska min chef stötta mig i min vilja, mitt kunnande och så att jag klarar av det jag förväntas göra? Och vad av detta ska jag stå för själv? KASAM-modellen kan vara en bra vägledning att ha med sig om man vill intervjua sin chef, eller för alla som vill reflektera själva kring hur man har det på jobbet och i livet.

    Att intervjua chefen är inte att vara fräck eller överdrivet kravfylld. Du kan luta dig på forskningsstöd när du hävdar att din relation till chefen är avgörande både för dig själv och för organisationen du ska ingå i.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Att gå hem från jobbet varje dag både fysiskt och mentalt är viktigare än du kanske tror.


    Minskad stress: Att både fysiskt och psykiskt distansera sig från jobbet ger möjlighet till återhämtning och minskar känslan av stress.

    Förbättrad prestation: Regelbunden frånkoppling kan förbättra prestationen, koncentrationen och kreativiteten när du återvänder till arbetet.

    Bättre sömn: Psykologisk frånkoppling, särskilt innan du går och lägger dig, kan bidra till bättre sömn.

    Minskad mental trötthet: Att vara konstant ansluten till arbete och digitala enheter kan leda till mental trötthet. Ge dig tid för psykologisk frånkoppling så minskar du tröttheten och främja din psykiska hälsa.

    Förbättrad relationshälsa: När du kopplar bort arbete och andra åtaganden får du möjlighet att fokusera på relationer.


    Tre bra sätt att släppa jobbet

    * Hjälp kroppen att släppa taget: genom att till exempel byta kläder eller förflytta dig fysiskt.

    * Hjälp hjärnan att släppa taget: reflektera över vad du gjort under arbetsdagen och skicka ett tack till en kollega, till exempel.

    * Skapa en rutin för att komma ihåg det du behöver ta tag i nästa arbetsdag. Skriv till exempel upp det på en lista så att du kan släppa det här och nu.


    Det gäller att inte lura sig att man ska bli 100% klar i slutet av varje arbetsdag. Man blir aldrig färdig med allt. För de flesta av oss fylls det alltid på med mer jobb och saker att göra. Men vi kan bestämma oss för att sätta punkt för en arbetsdag i taget. ”Aldrig färdig – klar för idag”. Våra värderingar om hur vi vill spendera vår tid kan hjälpa oss att få kraft att släppa taget om jobbtankarna.


    Vår samarbetspartner Twitch Health vet att de flesta av oss redan har koll på vad som får oss att må bra. Bra mat, rörelse i vardagen och mental balans. Men medan vi ångar på i ekorrhjulet kan det vara svårt att skapa tid och utrymme för det där viktiga.

    För det är inte ytterligare ett gymkort eller en app vi behöver. Däremot behöver vi hjälp att göra positiva val. Det här har Twitch Health har tagit fasta på. Därför aktiverar de människor och företag för att skapa energi och välbefinnande. Hälsa som blir av helt enkelt!


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Ska vi vara kreativa och innovativa behöver vi ha medarbetare som vågar tänka fritt och berätta vad de tänker.


    I en psykologiskt trygg grupp känner människor att de kan dela sina tankar, åsikter och känslor utan att behöva vara rädda för negativa konsekvenser. Det handlar om att skapa en atmosfär där öppenhet, ärlighet och sårbarhet uppmuntras och respekteras.

    Vi fick ett samtal med Caroline Lornudd som har doktorerat i ledarskap på Karolinska institutet och är utbildare, föreläsare och ledarskapsforskare. Caroline var tidigare med i avsnitt 72 om styrelsens roll för hälsoarbetet.


    Vad präglar en psykologiskt trygg grupp?

    Det kan man enkelt sammanfatta så här:

    Öppen dialog: att gruppmedlemmarna känner sig fria att uttrycka sina åsikter och idéer utan rädsla för fördomar eller kritik. Det handlar inte om att säga allt man tänker och vara fräck utan om att vara öppen inom respektfulla ramar.

    Tillit: att lita på de andra gruppmedlemmarnas goda intentioner.

    Respekt: att acceptera olika perspektiv och erfarenheter.

    Sårbarhet uppmuntras: gruppmedlemmarna känner sig trygga nog att vara autentiska och när de delar med sig av något personligt bemöts det respektfullt och uppmuntrande.


    Vad trygga grupper gör

    En norsk studie visar på fyra saker som framgångsrika, trygga grupper gör:

    1. Skapar samhörighet och lär känna varandra utöver det som krävs för arbetet. Det motverkar subgrupperingar och synsätt som ”vi och dem”.

    2. Förtydligar samarbetet med spelregler, förväntningar och tydliga strukturer för kommunikation.

    3. Stöttar varandra genom att visa intresse för hur det går för andra och hjälpa varandra.


    Caroline beskriver vikten av att visa sig sårbar så tidigt det går i en process för att visa på att här behöver vi våga lita på varandra. Det är extra angeläget när det är någon ny i gruppen. Och när någon ställer en undrande fråga, haka på och stötta det.


    Vår samarbetspartner Twitch Health tycker precis som vi att det är kul att många företag vill satsa på hälsa. Problemet är bara att hur många stegtävlingar man än startar och hur nära det än är till gymmet, så är det ofta något som saknas för att vi ska komma igång med och hålla i aktiviteter vi mår bra av. Twitch Health vet att det krävs stöd med aktivering, för hälsa som blir av. Läs mer på twitchhealth.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Tänk vad skönt det är när vi känner att livet håller ihop. Meningsfullhet, tydlighet och resurser är några nyckelord.


    KASAM, “känsla av sammanhang”, är en modell som kommer från sociologin och ett favorittema som vi ofta återkommer till. Modellen hjälper oss att få tag i våra friskfaktorer, det som skyddar oss från att må dåligt när verklighetens alla törnar obevekligen kommer.


    Känslan av sammanhang på jobbet
Veckans avsnitt handlar om hur vi kan uppleva den där känslan av sammanhang på jobbet. Det handlar om att känna till exempel:

    * det jag gör är viktigt

    * vi gör det tillsammans

    * jag får återkoppling på mina ansträngningar


    För att vi ska komma dit behöver vi skapa tydlighet kring vad vi ska göra som individer, arbetsgrupper och organisationer. Vi behöver också ha en bild av vad det leder till och ha tillgång till både inre och yttre resurser för att klara av våra uppgifter.


    När KASAM är på plats mår vi inte bara bättre, det blir dessutom lättare att nå framgång och lönsamhet. I det här avsnittet tar vi en titt på några vanliga problem på dagens hybrida arbetsplatser och analyserar dem med hjälp av modellen.


    Inventera ditt KASAM

    
Till dig som lyssnar har vi en uppmaning: Inventera hur det står till med ditt KASAM på jobbet just nu. Vad är meningsfullt? Vad har du koll på och vad har du inte koll på ? Vad är dina inre och yttre resurser? Vad kan du stärka och vad kan ni i teamet stärka?


    Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta artiklar. Idag har vi valt en som handlar om hur meningsfullhet och motivation kommer inifrån.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Svåra samtal med chefen kan vara extra knepiga. Här är några saker att tänka på inför en sån situation.


    1. Välj vad du ska ta upp – och när


    Välj ett bra tillfälle när ni har tid och lugn och ro. Tänk igenom problemet. Vad är det som är jobbigt och vad är de bakomliggande faktorerna? På vilket sätt stör det dig i jobbet?


    2. Ha gärna ett förslag på lösning själv

    
Du visar att du tar ansvar genom att själv ha tänkt igenom situationen, vad du tror är orsakerna till problemen och föreslå en eller ett par sätt att lösa dem.


    3. Fundera på vad du förväntar dig för typ av svar


    Är du ute efter att få stöd för ett visst beslut eller val? Eller är ditt syfte att få din chefs perspektiv på en situation? Det är inte fel att, innan du presenterar problemet, säga vad dina förväntningar på hen är.


    4. Reflektera och tänk efter innan du svarar


    Ge dig själv tid att smälta svaret. Tacka för återkopplingen och nya perspektiv. Säg att du ska tänka igenom det innan du svarar eller återkommer, om det behövs.
Undvik att brusa upp. Det är inget konstigt att bli både arg och ledsen men förbered dig så att inte känslorna kommer i vägen för själva samtalet. Står mycket på spel, stå på dig. Men gör det i första hand med vänlighet – man blir oftare lyssnad på då.


    5. Be chefen förtydliga om saker och ting är oklara


    Ställ de följdfrågor du behöver för att förstå vad din chef menar. Förtydliga gärna med en extra fråga: Så du menar att jag ska göra så här? Lycka till med dina samtal.


    Här är länken till ett tidigare avsnitt om destruktivt ledarskap som vi nämner i det här avsnittet.



    Vår partner Twitch Health vet att många hälsosatsningar misslyckas trots att ansatsen är god! De slår huvudet på spiken när de säger att vi behöver mer hälsa som blir av. Hela tiden, i vardagen. Läs mer på twitchhealth.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • VAD man ska göra för hälsan är sällan problemet. Det är tiden som saknas. Men det räcker faktiskt med en Power Hour!


    Hur ska man få till det där med motion, reflektion, planering, tacksamhet, andningsövningar och så vidare i en hektisk vardag där kalendern redan är överfull?

    En Power Hour innebär några enkla rutiner, som om du håller i dem kan bli goda vanor!

    En Power Hour enligt Annie (vår programledare Ann-Sofie Forsmark) består av:

    * 30 minuters motion av något slag. Rask promenad kanske. Du kan dessutom dela den på 2-3 tillfällen. Men raskt ska det vara!

    * 5 minuters planering och prioritering av dagen. Vad är viktigast idag?

    * 7 x 1 minuts pausövning varje timme på jobbet. På bara en minut hinner du med både benböj, armhävningar, kanske en planka eller bara en vända till kaffemaskinen.

    * 2 minuters andningsövning någon gång under dagen. Blunda, andas in genom näsan, känn magen spännas ut. Två minuter har du och det ger så mycket!

    * 5 minuter till att avsluta dagen ordentligt. Vad var bra idag? Vad har jag gjort? Vad ska jag skriva ner så jag blir påmind imorgon och verkligen kan lämna jobbet där det hör hemma: på jobbet!

    * 10 minuter ”öga mot öga”. Minst! Utan telefoner eller distraktioner. Med en vän, med partner, barn, kollega. Härvaro.

    * 1 minuts tacksamhet. Om det känns konstigt – tänk på vad som varit bra under dagen. Vad som är bra i ditt liv.

    Självklart kan alla de här bitarna bli ännu bättre med mer tid. Men bara att lägga den här tiden kommer att göra stor skillnad. Testa, tipsar vi!


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Vi fastnar lätt i våra åsiktsbubblor. Gör livet lite roligare och världen lite bättre genom att bubbelhoppa!


    Vi fnyser ofta åt människor som gör och tycker annorlunda än vi. Men vår oförmåga att hantera olikheter kan i förlängningen leda till allt från mobbning till krig.


    Kan vi se varandras olika perspektiv blir vi bättre tillsammans, även på jobbet. För att göra det behöver vi hjälp att ta oss ut ur våra egna bubblor och besöka andras: bubbelhoppa.


    Vad är en bubbla?


    En bubbla kan vara något vi skapar mentalt: att vi kategoriserar att vissa är si och vissa är så. Det kan handla om politiska åsikter, om religion, ursprung, musiksmak eller tatueringar ... det finns på gott och ont inga gränser!


    Vi bjöd in Emma Stenström docent på Handelshögskolan som forskar och undervisar i kulturellt företagande och ledarskap och som hjälpt tusentals att bubbelhoppa. Nyligen släppte hon boken Bubbelhoppa - En metod för att förstå andra.


    Syftet är att förstå, inte förändra


    Bubbelhoppa handlar inte om att du ska överge dina värderingar utan syftet är bara att förstå andra. Självklart sätter du dina egna gränser, vissa extrema åsikter kanske du helt enkelt inte vill förstå.

    Emma berättar om en bubbelhoppande chef som valde att prata med en medarbetare där frågor om budget ofta blev knepiga. Det visade sig att de hade väldigt olika syn på meningen med pengar. Möjligheten att utforska varandras perspektiv gav båda parter en ökad förståelse.


    Fråga, lyssna och dela


    Vilka frågor ska man ställa? Emma rekommenderar en triangel som består av att ställa frågor, att lyssna och att själv dela med sig. Om du kan hitta en bra balans mellan de tre delarna har du kommit en bra bit.

    Även om du inte har koll på all teori och metod kring begreppet bubbelhoppning kan du göra enkla saker i vardagen för att komma ur dina egna bubblor.

    Som att byta några ord med den du råkar sitta bredvid på bussen. Eller att bjuda hem en oväntad kombination av människor en kväll.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Trots de bästa intentioner blir det ofta tokigt när företag satsar på hälsa. Här är tre antaganden du behöver utgå från för att lyckas.


    När World Economic Forum listar de kompetenser som krävs för dagens och morgondagens arbetsliv blir det tydligt att hälsa är helt affärskritiskt. För att vara analytisk, nytänkande och kunna lösa knepiga problem krävs fokuserade, syresatta, pigga och engagerade medarbetare.


    Vi tror att det är viktigt att ha rätt och relevant ansats till sitt hälsoarbete och då finns det tre antaganden att ta ställning till när man planerar och genomför själva hälsoinsatserna.


    1. Alla vill må bra. På sitt sätt.

    Många frågar sig hur man ska få med alla. Men på vad? Gemensamma träningspass?

    Utgå istället från att alla vill må bra. På sitt sätt. Vi har alla olika hälsobehov. Lyssna till dem som kanske inte "vill vara med". De som hittat sitt sätt och vill att alla ska göra likadant: fantastiskt, men låt inte dem sätta tonen, takten och fokuset för resten. Fånga upp vad alla tycker om hälsa, kanske genom en smart app. 

    Hälsa handlar inte om att alla är med på utvalda aktiviteter utan att alla upplever att de har både de strukturella och kulturella förutsättningarna och stödet att ta hand om sig på det sätt som gör dem bäst nytta. Det kan handla om förmågan att kunna lämna jobbet i tid och kanske få stöd med livspusseltjänster.


    2. Hälsa ska stötta arbetet, i arbetet

    Vi behöver hälsa för att klara av vårt moderna komplexa arbetsliv och vi behöver kunna ta hand om den där vi är. Det handlar också om att kunna ha energi över efter arbetsdagen. Det måste gå att ta hand om hälsan där arbetet sker och även när det är mycket att göra. Det behöver vara små, tidseffektiva, relevanta, enkla aktiviteter som verkligen bär medarbetaren i sitt arbete.

    Kartlägg vad som präglar ert arbete utifrån fysisk, psykisk och social hälsa: vad behövs för att göra ert arbete på bästa sätt? Vad utmanar era medarbetare? Vad säger forskningen? Där hittar ni ett bästa och mest hälsofrämjande fokus.


    3. Det sociala är nyckeln

    Vi är sociala varelser och att nyckeln är att var och en ska få stöd för att ta hand om hälsan av sina kollegor. Dessutom är den sociala hälsan avgörande. Fokusera på den samhörighet som redan finns och den som kan ge en social knuff. Jobba med en omhändertagande kultur där ni stöttar varandra i att ta hand om er både under och utanför arbetsdagen.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • 4000 veckor, så långt är ett medellångt liv. Ska vi ständigt jaga tidsoptimering eller är det bättre att omfamna ändligheten?


    Tiden vi lever i är väldigt fokuserad på – just tid. Vi bokar fullt i kalendern, vi räknar timmarna vi jobbar och hur många timmar vi tränar. Framför allt pratar många om “time management”, konsten att bli så effektiv som möjligt med den tid vi har.

    Veckans samtal är inspirerat av Oliver Burkeman, journalist och författare till boken 4000 veckor - tidshantering för ett ändligt liv.


    Perfekt tidshantering – en lögn?


    Frågan är om vi lurar oss själva i tron att vi kan förfina oss till en nivå av perfekt tidshantering. När vägen till ett bra liv kanske handlar om något helt annat? Vårt jobb kanske är meningsfullt, men tappar vi den känslan när vi manglar igenom att-göra-listor? Frågan är om syftet med det hela verkligen ska vara att göra mer saker snabbare.


    Omfamna begränsningen

    
Klart är att vi behöver hitta ett förhållningssätt till att vår tid är begränsad. Och just därför är det mycket som står på spel i de val vi gör varje dag. Det vi väljer att lägga vår tid på och det vi väljer bort.


    Vad vill du lägga tid på?

    
Det kan vara klokt att vi då och då frågar oss vad vi egentligen vill lägga vår tid på och vad det är för något vi vill ska få ta plats i våra liv. För att-göra-listorna fylls på konstant för de flesta av oss, det är en realitet. Livet innehåller ett visst mått av saker som vi är tvungna att lägga tid på. Men vi kanske låter den fyllas på lite för snabbt och lite för mycket.


    Medvetna val


    Blir vi medvetna om livets ändlighet kanske det hjälper oss att göra mer medvetna val. Det kan också hjälpa oss att vara nöjda ibland istället för att ständigt sträva mot något som är högre, bättre, mer optimerat. Vi är inga maskiner och en stor del av livets magi händer i oväntade ögonblick när vi minst hade kunnat ana det.

    Kan vi skapa förutsättningar för att oftare vara i nuet och i stunden och inte alltid rusa vidare till nästa att-göra-punkt? Om inte annat finns det nästan alltid något att vara tacksam för. Som att vi finns till, bara det ett mirakel!


    Oliver Burkemans tre principer

    1. Sätt av tid till dig först. Om du väntar tills du bockat av allt ”viktigt” så blir det ingen tid kvar.

    2. Begränsa antalet pågående projekt. Få några saker gjort ordentligt istället för att dra igång massor som blir halvdant och tar upp ditt fokus. Tiden och energin räcker inte till allt.

    3. Motstå det mellanprioriterades lockelser. Det som inte är det viktigaste och som kanske i stunden känns väldigt lockande och tacksamt men som inte bidrar till ett gott liv.


    Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar och en stor källa till insikter. Den här veckan har vi valt ut en artikel som heter Bättre tider – bättre hälsa. Den handlar om hur vi kan se över vårt förhållande till vår tid för att må bättre och känna att tiden faktiskt räcker till.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Är det alltid bra att träna? Måste man träna alls? Vi reder ut frågetecknen med Elin Bjärkstedt.


    Träning kan kännas både krångligt, svårt och dyrt att komma igång med om man inte har vanan inne.

    Elin Bjärkstedt är legitimerad fyisoterapeut, personlig tränare och mycket mer. Hennes bästa råd till dig som vill få träningen är att funka bättre är:

    - Utgå från den du är och gör något du kan identifiera dig med.


    Hitta din grej


    Själv tar hon sig ibland ut och springer när det blir vår. Men hon får aldrig till det rätta klippet i stegen och känner sig till och med töntig i löpspåret. Känner man så, menar hon, kanske man ska leta efter sin rätta rörelseform på annat håll.

    - Du kanske tycker boxning verkar häftigt och känner att det kunde vara något för dig. Testa det i så fall.

    Elin tycker överlag att vi borde kunna leka oss fram lite mer och inte vara så prestationsinriktade.


    Alla behöver stärka musklerna


    Kanske kan man skippa träningen helt, undrar vi? Nej, säger Elin, vi behöver muskelstärkande rörelse i vardagen om vi vill må bra. Men det behöver inte vara så prestationsinriktat.


    Skilj på motion och träning


    Hon tycker att vi skulle göra skillnad på motion och träning.

    - Motion låter inte så sexigt - tyvärr. För motion lyckas du med så fort du genomför den. Den måste inte mätas utan handlar om välmående. Därför är den lättare att få till.

    Träning däremot, är att anstränga sig för att nå ett uppsatt mål. Det är mer som en idrott. Det triggar och peppar många men avskräcker andra.


    Våga testa

    
Elin vill uppmuntra oss till att våga vara nyfikna, testa på olika träningsformer och inte ta det på så stort allvar.


    Så när ska man INTE träna?

    
När man är sjuk såklart. Men kanske också när man är högpresterande på jobbet och livet redan är fullt med stress. Eller för vissa i klimakteriet, till exempel. Då reagerar inte kroppen alltid som vi vill på träning. Utan återhämtning får vi inga träningsresultat.


    Lägga till är roligare än ta bort

    
Inför det nya året tipsar Elin om att våga testa något nytt och att lägga till bra saker istället för att ta bort dåliga. Det är mycket roligare och blir lättare av.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • När vi kan vara oss själva på jobbet, och slipper vara rädda för negativa konsekvenser, blir vi smartare och bättre tillsammans.


    Men det är ingen quick fix. Det tar tid att bygga upp och lätt att rasera.

    Vi bjöd in Tor Wennerberg, legitimerad psykolog med inriktning på organisation och arbetsliv som är aktuell med boken Rädda organisationen – en bok om psykologisk trygghet i arbetslivet.


    Det sociala spelet spelar roll

    Utgångsläget när vi går in i en grupp är att det finns en risk att hantera, en existensiell risk som handlar om att bli accepterad och få tillhöra gruppen eller inte. Vi kan mötas av negativa reaktioner om vi tar plats. Därför är vår huvudsakliga strategi, den allra vanligaste, att vara försiktig.


    Men det stjäl kraft

    Tyvärr stjäl det här kraft och tar energi. Det hindrar också att vi får, och ger, tillräckligt med information. Man vaktar på sig och tar inte risken att ställa frågor för att undvika att avslöja sin okunnighet. Man vågar inte bidra och utmana rådande uppfattning. En viktig pusselbit för att ändra det här är att skapa ett klimat där det känns okej att ta en risk och där det är accepterat att misslyckas.


    Tors bok handlar både om forskningen bakom begreppet psykologisk trygghet och hur man skapar det. Vägen dit innebär att öppna upp för att ta risker och att motverka vårt trygghetssökande i en social överlevnadsroll. Då kan gruppen få utväxling på sin potential som grupp.


    Kollektiv intelligens

    För hur smart en grupp är bestäms inte så mycket som man kan tro av individuella egenskaper hos gruppmedlemmarna. Nyckeln är snarare att lyckas minska de hierarkiska skillnaderna och få alla att delta och hjälpa till. För att göra det behöver vi vara uppmärksamma på varandra och visa nyfikenhet och intresse för vad var och en känner och tänker.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Att lösa problem och tänka nytt är efterfrågade kompetenser idag. Men hur får man tillgång till sin kreativitet?


    Frida Spikdotter Nilsson jobbar med kreativ kommunikation och storytelling. Hon fokuserar på hur kreativ utveckling sker i människor och hjälper andra att utveckla den förmågan. Allt från konstnärlig kreativitet till hur man bättre och mer personligt berättar om det man gör, kanske som företag.


    En öppenhet i tanken


    Hon beskriver kreativitet som en öppenhet i tanken och för nya intryck. Hon kopplar det till en lyhördhet för sig själv och för andra, en förmåga att både bejaka och förvalta sitt idéarbete. Det byggs ofta kreativa kedjor i grupp, en process som både påverkar oss inombords och det vi gör. Hur vi interagerar med andra, i team och grupper och hur vi leder.


    Normer och prestation är i vägen


    Vi människor har alla en inneboende förmåga att skapa, menar Frida Spikdotter Nilsson, men vi kanske anpassar oss lite för mycket till normer och prestationskrav i vår vardag för att släppa fram vår kreativitet. Därför gillar hon att hitta spåren tillbaka till det som är vårt inre barn. Som barn tar vi naturligt till leken för att testa och experimentera och är inte lika dömande som vuxna.


    Skapa slack i systemet


    Att hjälpa en organisation att hitta sin kreativitet kan handla om att skapa slack i systemet. Kreativitet är inte en inredningsdetalj utan snarare tid att låta tankarna vandra ostört. Man kan skapa forum där det är fritt fram att diskutera sånt man tycker är intressant, se på konst, läsa texter ihop. Kan vi skifta fokus från våra mål och släppa in lite frihet så blir det lättare att så fröer till nya idéer.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I vårt avsnitt nummer 300 – hurra! – väljer vi varsitt favoritämne från snart 8 år som podd.


    Inför vårt avsnitt 300 gav vi varandra uppgiften att välja ett enda favoritämne ur poddhistoriken. Ett ämne som förhoppningsvis också kunde sammanfatta en hel del av det man behöver, för att få just hälsa på jobbet.


    Fokus – något vi behöver mer än någonsin

    Fokus blev Boels val av ämne. Fokus behövs både för att jag som individid ska kunna koncentrera mig på vad jag ska göra varje dag, och för vi tillsammans ska få syn på helheten vi bidrar till på jobbet. Vad är vi här för att göra? Vad ska det bidra till? Och vad gör vi då inte?


    Håll händerna på ratten

    Man kan behöva ändra sitt fokus då och då eftersom världen är föränderlig. Men man kan inte ändra hela tiden. Det går inte att ha ett flytande fokus. Istället behöver vi (bildligt talat) hålla händerna på ratten och följa vägen. Fokus kräver visst mod, särskilt i en tid som belönar trendkänslighet. Vi tipsar om filosofen Svend Brinkmann som pratar om värdet av att stå fast vid principer över tid och att våga säga nej till förändring för förändringens skull.


    Favoritavsnitt om fokus

    Här är några av våra favoritavsnitt om just fokus:

    6: Så vill hjärnan jobba

    91: Är det tid eller plats som avgör när du jobbar?

    133: Bättre struktur i tillvaron

    27: Tydligt varför ger bättre resultat


    ”Vänta lite nu!”

    Vi har alltid sökt det som är viktigt både för verksamheten och medarbetaren. Annies val av ämne är förmågan att säga ”Vänta lite nu!” för att:

    * Prioritera rätt väg framåt

    * Hantera komplexitet och få in fler perspektiv

    * Motverka osunda kulturer som destruktivt ledarskap och mobbning

    * Hålla i längden istället för att köra över oss själva och vår hälsa


    Det behövs strukturer som gör att det finns tillfällen att säga: ”vänta lite nu”. Det krävs också en kultur där det är okej och till och med uppmuntrat att göra det. Vi måste också ha ORKEN. Har vi suttit i tio teamsmöten en och samma dag kanske vi inte har kraften att stanna upp och tänka efter.


    Vikten av eftertanke

    Det är bättre att springa lite långsammare åt rätt håll än att springa fel i fel riktning. Bygg in tid och förutsättningar för eftertanke i organisationen.

    För att vi ska få tillfällen för eftertanke behöver det också finnas en vilja att engagera sig i verksamheten. Och det i sin tur kräver att det finns ett tydligt fokus.


    Favoritavsnitt om eftertanke

    Här är två favoritavsnitt om varför vi behöver säga ”vänta lite nu” då och då:

    266: Destruktivt ledarskap, värre än en galen chef?

    289: Vänd komplexiteten till en styrka


    Vi tackar er lyssnare för de här 300 avsnitten. Tack för att ni finns därute och för att ni hör av er med hejarop och idéer. Fortsätt med det!


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Hur ska man tänka och göra som chef och ledare i tuffa ekonomiska tider?


    Det är tuffa tider när vi spelar in det här, inte minst ekonomiskt. De flesta av oss kämpar med höga räntor och stigande levnadskostnader. Antalet konkurser har ökat och många kommuner och regioner går på knäna.

    Vi bjöd in Lillemor Thorsén som är ledarutvecklare för verksamheter i välfärden och själv har varit chef och vd i omsorgsbranschen, för att få höra hennes råd och tips.


    I välfärden är behoven alltid oändliga

    På sätt och vis är det alltid resursbrist i välfärden. Behoven är oändliga. Lillemor jobbar främst mot mellanchefer som både har en överordnad chef och medarbetare de ska leda. Det är en av de mest utsatta positionerna oavsett konjunktur. Hur kan man jobba på bästa sätt i en sån miljö?

    Lillemor säger att man behöver förhålla sig till de ramar man har, såväl ekonomiska som andra, och inte lova mer än det man kan hålla. Bara det kan vara svårt i värderingsstyrda verksamheter där man arbetar med sånt som direkt påverkar människors hälsa och välmående.


    Se vad som är möjligt – istället för tvärtom

    Något som ofta hjälper är att vända konversationen från vad vi inte kan göra och istället se till det vi kan göra. Det ger både medarbetare och brukare/patienter mer handlingsutrymme och gör att man slipper fastna i att älta det som är omöjligt.


    Lyssna och låt alla säga sitt

    Med det sagt behöver alla få säga sitt. En brukare, patient eller anhörig måste få ge sin syn på saken och alla har rätt att bli lyssnade på. Det gäller också inom organisationen. Även om chefen fattar besluten finns ofta de goda idéerna hos medarbetarna. Och har man blivit lyssnad på är det lättare att acceptera även de beslut man inte håller med om. Det gäller både brukare/patienter och medarbetare.


    Gör uppdraget tydligt

    Att rita upp en fyrkant på en tavla och skriva in vad som ingår i uppdraget och vad som hamnar utanför är ett sätt att göra det tydligt för alla var fokus ska ligga. Ofta visar det sig att man gör en hel del som egentligen ligger utanför uppdraget.


    Använd ledningsgruppen

    Lillemor säger också att många glömmer bort att ledningsgruppen är något mer än ett mötesforum. Det är också en resurs. I en större organisation kan det finnas överlappande områden och möjligheter att göra saker smartare och bättre om man samarbetar.


    Undvik kortsiktiga lösningar

    Även om det är svårt behöver man undvika kortsiktiga lösningar även i lågkonjunktur, säger Lillemor. Stirra dig inte blind på de röda siffrorna utan ta ett större grepp på verksamhetens resultat. Men istället för att kanske ta bort en tjänst, något som kortsiktigt sparar pengar, fundera på vad det är, över tid, som gör att siffrorna blir röda.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Det fick Luleå Energi pris för tidigare i år. Vi tar reda på hur de gjorde.


    Jämställdhet innebär att alla kan och får arbeta och utveckla sin fulla potential utan att hindras av vilket kön man tillhör. Vi vet från studier att jämställda arbetsplatser är friskare, mer framgångsrika och mer attraktiva som arbetsgivare.


    Mer än lika lön

    Jämställdhet handlar om mer än att män och kvinnor får lika lön för lika arbete, vilket de förresten inte får i genomsnitt vare sig i världen eller Sverige. Nyckeltalsinstitutet utser varje år den mest jämställda organisationen i Sverige genom sitt jämställdhetsindex. Man tittar på nio olika faktorer: bland annat hur ledningsgruppen ser ut, sysselsättningsgrad, sjukfrånvaro, lön och lika förutsättningar för chefskarriär och föräldraledighet.


    Vi pratade med Katharina Frank, HR- och hållbarhetschef, och Linn Wallo, HR-strateg på Luleå Energi, som alltså vunnit pris för Sveriges mest jämställda arbetsplats.


    Därför satsade de på jämställdhet

    Hur kommer det sig att de har satsat på just jämställdhet? Framför allt tre anledningar: för att jämställdhet är A och O i ett demokratiskt samhälle, för att det bidrar till kompetensförsörjningen och för att de vill att alla individer ska känna sig inkluderade.


    Osund kultur passar inte med säkerhet

    När det inte är jämställt är kulturen osund, säger Katarina och Lina, och det mår ingen bra av. Jämställdheten har också kopplingar till säkerhetskultur, som är en särskilt viktig fråga i energibranschen. För att bygga en stark säkerhetskultur behöver alla kunna prata om sånt som psykisk hälsa. Med andra ord motsatsen till en machokultur där man sopar problem under mattan.


    Innanförskap - ett sätt att få med alla

    På Luleå Energi använder man ofta ordet innanförskap. Det är ett paraplyord som samlar inkludering, mångfald, jämställdhet och jämlikhet. Alla delar behövs.


    Vikten av ett "hej"

    Ett konkret sätt att beskriva hur de jobbar på Luleå Energi är att alla hälsar på varandra, varje gång man möts. Ordet "hej" ska finnas naturligt. Det handlar om att bygga trygghet och att se varandra.


    För cheferna finns en chefsarena för att dela med sig av utmaningar och utvecklas tillsammans. Förväntningarna och kraven på ledarna är tydliga. De får stöd från HR när det behövs och det finns rutiner för regelbundna samtal där varje individs mål utvärderas.


    Ett tips för dig som vill jobba med jämställdhet i din organisation är att titta på diskrimineringslagen och ta hjälp av den. Det finns mycket material att inspireras av till exempel hos Diskrimineringsombudsmannen.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Vardagen är full av förbättringar som aldrig riktigt händer. Här är tipsen som hjälper din organisation över tröskeln.


    I det här avsnittet går vi igenom våra två favoritmodeller för att få både individer och organisationer att må bra och prestera.


    KASAM – det som får oss att må bra


    KASAM är en salutogen modell, en modell som fokuserar på det som får oss att må bra. Vi pratade om den redan i avsnitt 5. Det handlar om att vi som individer behöver känna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Vilja, veta och klara av, om man så vill.


    Modellen funkar också väldigt bra för att identifiera vad vi behöver ha på plats på arbetsplatsen för att vi både ska må bra och kunna prestera.

    * Meningsfullhet: VILJA, motivation, delaktighet.

    * Begriplighet: Jag KAN och förstår vad jag ska göra.

    * Hanterbarhet: Jag KLARAR AV min uppgift – resurserna (tid, stöd, feedback, annan personal, utrustning mm) motsvarar kraven.


    Alla delar hänger ihop

    En organisation där det finns förutsättningar för medarbetares engagemang, där de som jobbar har rätt kompetens och där verksamheten har tydliga ramar och tillräckliga resurser kommer att vara framgångsrik på flera sätt. De olika delarna hänger förstås ihop. Att ledningen blir mer tydlig kan till exempel hjälpa medarbetarna att förbättra hanterbarheten genom att det blir lättare att göra rätt prioriteringar. Att känna att man hinner med sitt jobb kan öka känslan av motivation och meningsfullhet.

    Ett högt KASAM leder till såväl välbefinnande som framgång för både individ och organisation.


    OBM – att förändra beteenden

    OBM står för organizational behavior management och bygger på beteendevetenskap, beteendeanalys och inlärningsspykologi. Enkelt uttryckt handlar det om hur vi får förändring att hända. Det kan till exempel handla om att öka KASAM i en organisation. Här hittar du ett tidigare avsnitt om just OBM.


    Grunden i OBM är att det finns fyra delar som förklarar vad vi behöver fokusera på för att få en förändring att hända. På engelska heter det DCOM – direction, competence, opportunity och motivation. På svenska: färdriktning, färdigheter, förutsättningar och förstärkning.


    5-12 gånger mer positivt än negativt


    Beteenden som inte förstärks släcks tids nog ut. Beteenden som blir förstärkta genom en positiv respons av ett slag, ökar. Vi vet från forskning att vi ofta behöver förstärka och feedbacka mycket mer än vi tror för att genuint uppleva det positiva i en beteendeförändring och trycka bort de beteenden vi inte vill se. En bra tumregel är att man behöver ge 5-12 gånger mer beröm än kritik för att se en positiv effekt.


    Att vara närvarande

    För att förändra ett beteende och få det att hålla behöver vi fokusera på alla de fyra delarna men framförallt lägga krutet på att förstärka beteendet när det väl utförs. Det här ställer krav på chefer och ledare att vara närvarande i sina medarbetares vardag, något som inte alltid är så lätt i pandemitider när vi ofta jobbar på distans.


    De här två modellerna ger tillsammans fantastiska möjligheter att både identifiera vad vi behöver för att vara framgångsrika och samtidigt ge oss de praktiska verktygen för att ta oss dit. Här hittar du en bild som kan stötta dig när du vill identifiera såväl styrkor som utvecklingsområden i din verksamhet och vardag.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Närvarande, lyhörd, tydlig ... det finns gott om krav på en god ledare. Men vad betyder de där orden i praktiken?


    Ledarskapet har en avgörande roll när man vill bygga en arbetsplats där människor trivs, mår bra och presterar tillsammans. Det finns hur mycket kunskap och information som helst om det goda ledarskapet. Men hur mycket praktisk och konkret vägledning ger de egentligen? 

    Anna Tebelius Bodin var vår gäst i avsnitt nummer 6 som handlade om hjärnan och fokus. Det blev ett favoritavsnitt vi har återkommit till många gånger. Anna är föreläsare och författare med psykologi och den mänskliga hjärnan i fokus och menar att mycket av det som sägs om ledarskap lätt blir tomma och intetsägande ord.

    I det här LinkedIn-inlägget satte Anna fingret på något. Vi saknar ofta konkreta råd om vad det faktiskt innebär att vara ledare. Hur kommunicerar vi och hur gör vi saker rent praktiskt?


    Hur vet man om man är tydlig?

    Tydlighet, till exempel. Hur vet du att du varit tydlig? Ja det är inget du kan bestämma själv. Det kräver återkoppling från den du kommunicerar med och den eller de behöver komma till tals för att du ska få veta om du varit tydlig eller inte.

    För att kunna vara tydliga behöver vi först kommunicera regler och överenskommelser, säger Anna. Inte regler som i lagtexter, utan överenskommelser om hur vi jobbar ihop. När de finns på plats finns något att förhålla sig till.


    Vikten av att få göra sig hörd

    Först behöver man känna sig trygg, säger Anna, därefter lyssnad på och inkluderad. När det kommer ett påbud "uppifrån" behöver man få göra sina tankar och frågor hörda. Det kan handla om att få ställa frågor till en chef, men det kan lika gärna vara en möjlighet att diskutera med en kollega.


    Att välja rätt ord

    Ett annat konkret ämne som Anna tar upp är betydelsen av medvetna ordval. När du som ledare kommunicerar med dina medarbetare blir du inte hjälp av ett språk som innehåller ord som "kanske" och "liksom" eller "litegrann".

    Våga säg som det är! Du behöver vara tryggast i rummet. Då blir det blir tryggt för dina medarbetare.


    Hur blir man tryggast i rummet?

    Det är ingen tävling. Att du hittar trygghet hjälper andra att hitta sin. Som ledare behöver du hitta en trygghet i stunden och den kan du inte få utifrån. Den måste komma inifrån dig själv, när yttre omständigheter utmanar er. Du måste trivas hemma i ditt eget huvud och hitta ditt inre lugn, för du smittar dem som lyssnar på dig.


    Använd din andning

    Långa utandningar med djupa andetag är ett sätt att hitta ditt inre lugn. Det löser inte på egen hand långsiktiga kriser men inför ett möte kan det göra stor skillnad.


    Rikta din uppmärksamhet rätt

    För att signalera att du är att lita på och att du bryr dig om dina medarbetare behöver du släppa taget om dig själv. Det är kanske den viktigaste insikten en ledare behöver: det handlar inte om dig - det handlar om dina medarbetare.

    Fokusera din uppmärksamhet på dem och deras trygghet och ta saker för vad de är istället för att skämta bort sånt som är jobbigt eller hamna i försvar. Du kommer inte att kunna göra allt perfekt men lyckas du med de här sakerna har du kommit långt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Du kanske vill ta ordet oftare på möten? Eller vill slipa på dina presentationer?


    Att tala inför publik gör många av oss väldigt nervösa. Den amerikanske författaren Mark Twain lär ha sagt: ”There are two types of speakers: those that are nervous and those that are liars.” 

    Det positiva med det här är att det finns mycket att vinna på att ta steget och våga tala, ändå. Först och främst för att det ibland är avgörande i livet att kunna göra sin röst hörd. Men också för att det ger en riktig kick att våga och lyckas. 


    Din vilja spelar roll

    Bara du vill något är du på god väg. Det som spelar störst roll är att du har ett budskap och att du ser något viktigt eller meningsfullt med det.


    Vad är du rädd för?

    Rädslor är helt normalt, de flesta är nervösa. För att komma vidare och inte fastna i rädslan, fundera på vad det egentligen är du är rädd för. Sätt fingret på de värsta farhågorna.

    Är det att du ska få tunghäfta, att publiken ska vara ointresserad eller att tekniken ska krångla? Vad är det värsta som kan hända?


    Förbered dig på rätt saker

    När du har det klart för dig blir nästa fråga vad du kan göra för att förbereda dig. Läs in på ämnet - men tänk inte att du måste kunna ALLT. Du måste bara kunna tillräckligt för just det tillfället du förberede. Fråga en kollega om hjälp att bolla idéer eller få stöd med tekniken.


    Släpp taget om dig själv

    Det kanske viktigaste tipset av alla är att släppa taget om dig själv. Om du harklar dig eller verkar nervös, vad gör det så länge innehållet är angeläget? Det tankesättet kan hjälpa dig att komma förbi nervositeten. Fokusera på ditt budskap istället.


    Skapa en röd tråd

    Ge dig själv att förbereda en bra inledning, innehåll och avslutning. Ha en ram, en röd tråd.


    Engagera med frågor

    Engagera dem du har i rummet - hur inleder du? En fråga kan väcka intresse och göra det tryggare och roligare att börja.


    Repetera gärna och ofta

    Missa inte att repetera, var inte rädd för det. Sammanfatta regelbundet innan du tar nästa steg. Titta tillbaka och summera. Skicka ut en fråga då och då. för repetition och reflektion.

    Avslutet: hjälp lyssnarna att summera i 3-5 punkter. Vad vill du att de tar med sig?

    Det är inte din Powerpoint eller presentation som är det viktiga utan det du har att säga. Du ska inte ha mycket text för då konkurrerar texten i presentationen med det du säger och ingen hänger med. Använd en rubrik per bild eller max tre korta punkter.

    Använd kroppens resurser. Stå upp även om det är digitalt, då ger du bättre plats åt lungorna och andningen. Prata lugnt och låt människor få tid att ta emot ditt budskap.

    Vad är det som gör att man är en riktigt bra och attraktiv arbetsgivare på riktigt? Dit de bästa medarbetarna söker sig, där de får förutsättningar för att vara sitt bästa jag och vill stanna kvar? Svaret på det ägnar vår samarbetspartner Oxy Group en heldag åt för att rusta dig i ledande position med inspiration, konkreta tips och handlingskraft. Läs mer här.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.