Episodes

  • Avskyvärda odjur som ger sig på en mamma, vidrigt agerande och en epidemi som måste stoppas. Så reagerade politiker efter att två kvinnor sköts ihjäl i slutet av augusti. Men hur ska utvecklingen vändas?

    Kvinnan i Malmö som sköts ihjäl med sitt barn i famnen och den unga kvinna i norra Stockholm som mördades i en bostad i slutet av augusti blev två av totalt 29 offer för mord med skjutvapen under januari-augusti 2019. Under samma period skadades 73 människor enligt statistik från polisen.I en debatt möts justitieminister Morgan Johansson (S), Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell samt Adam Marttinen (SD), rättspolitisk talesperson, för att diskutera hur politiken ska finna lösningar för att både förebygga rekryteringen av unga in i kriminalitet och försöka stoppa skjutningarna som sker.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

  • Nästan hälften av de som åtalades för inblandning i mord med skjutvapen under åren 2013-2017 friades i domstol enligt en undersökning I lagens namn gjort.

    Det är stora skillnader mellan dödsskjutningar som lett till åtal på 90-talet jämfört med senaste åren. På 90-talet fälldes de allra flesta som åtalades, medan det på senare år är en större andel som frias.Katri Reyna Väänänen är mamma till Yonathan som blev mördad i Kista i mars 2017, och mordet på hennes son är ett av de fall som klarats upp senaste åren. Den åtalade mannen dömdes till livstids fängelse. Det betyder att någon åtminstone får stå till svars för det. Det betyder inte att Yonathan kommer tillbaka. Det betyder inte att någonting egentligen blir förändrat men om han hade blivit frikänd vet jag inte hur jag hade reagerat. Jag tänker också på barnen, min dotter Keyla och hans två bröder, att han har tre yngre syskon och att det är viktigt för dem att få se att någon får konsekvenser. Det blir jättekonstigt om deras storebror blir mördad och inget händer. För min egen del är det som att jag kan lägga åtminstone det ältandet bakom mig, säger Katri.Tekniker: Fredrik Nilsson. Research: Robin Ejderklev. Programledare/producent: Evalisa Wallin.Om undersökningen I lagens namn har läst tings- och hovrättsdomar gällande mord (dödligt våld) som skett med skjutvapen under åren 1995-1999 samt 2013-2017. Underlaget bygger på laga kraft vunna domar som begärts ut från domstolar och fallen har spårats med hjälp av bakgrundssamtal med polis, åklagare, kriminologer samt i viss mån medierapportering. Det kan saknas enstaka ärenden men bör täcka in om inte alla så i vart fall nästan alla dödsskjutningar som lett till åtal. I materialet har, utöver den som åtalas för mord/dråp, även de som åtalats för medhjälp, anstiftan, skyddande av brottsling, vapenbrott (direkt kopplat till mordvapen) och andra eventuella brott direkt kopplade till mordet inkluderats.Domar om dödligt våld med skjutvapen som skett 1995-1999 16 fall varav ett med två offer 17 offer 24 åtalade personer 2 personer friadeDomar om dödligt våld med skjutvapen som skett 2013-2017 47 fall varav tre med flera offer 51 offer 125 åtalade personer 58 personer friade

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Mannen skröt om stora inkomster, bjöd generöst och charmade många. Men pengarna han spenderade var andras. Trots flera polisanmälningar kunde mannen fortsätta svindla flickvänner, vänner och företag.

    Det här stack ut jättemycket, säger målsägandebiträdet Hanna Lindblom. Jag har aldrig varit med om något liknande.Mannen dömdes tidigare i år till två års fängelse för flera bedrägerier mot sin tidigare sambo, kvinnor han dejtat, vänner och företag. Totalt handlar det om över en miljon kronor som han lurat till sig och värst drabbad är den före detta sambon.Tekniker: Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

  • En kvinnojour får bilen vandaliserad men hjälp dröjer över en timme. Medborgare ringer om rattfyllor utan resultat. Kommunalråd, boende och poliser är eniga - poliserna är för få i Norrlands glesbygd.

    Redan för tre år sen gick 18 norrländska kommunpolitiker ut i ett upprop för att kräva fler poliser. Det handlar om medborgarnas trygghet där man både vill se poliser röra sig på sin ort. Men framför allt att de som ska upprätthålla lag och ordning kommer när man ringer om rattfyllor, pågående misshandel och ibland till och med skottlossning.Boende i Backe som I lagens namn pratat med säger att det är "High Chaparall" och Strömsunds kommunalråd pratar om ett brutet samhällskontrakt. De får även medhåll av polisen. Vi kanske inte mäktar med att göra allt som vi vill göra. Vi kanske inte kan vara lika synliga i vissa områden av kommunen som vi hade velat och som kanske allmänheten önskar, säger Jonny Jonsson, områdespolis i Strömsund.Reporter: Johannes Jakobsson. Tekniker: Johan Hörnqvist och Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

  • Det finns risk för att förgiftningsmord inte upptäcks säger poliser, rättsläkare och jurister. Ett exempel är Norrtäljefallet där en kvinna nyligen dömdes för att ha förgiftat sin sambo med cyanid.

    Kriminologen Mikael Rying tycker det skulle vara bra om man rutinmässigt testade fler. Om man dör före 60 eller 70 eller 65 säger vi och det egentligen inte finns någon klar dödsorsak. Då kanske det är en bra målgrupp, så att säga, att testa för förgiftning.Cyanid upptäcks inte i den grundundersökning som görs vid en rättsmedicinsk obduktion och det var först efter påtryckningar från anhöriga till mannen som man gjorde en extra kontroll av sparat blod och kunde fastställa att det rörde sig om förgiftning. Mannens sambo dömdes nyligen av Norrtälje tingsrätt till 16 års fängelse för mord. Utan den här familjemedlemmen och försäkringstjänstemannen, om inte dom verkligen tagit sig an den här frågeställningen så hade det här aldrig blivit någonting, säger Sten Burman, domare i Norrtäljefallet.De senaste åren har det varit ett antal uppmärksammade fall där man misstänkt förgiftning, men där det varit försent för att kunna avgöra om något brott begåtts.Det krävs speciella tester för att upptäcka giftiga ämnen som exempelvis cyanid eller vissa giftiga växter. Men vid en rättsmedicinsk obduktion som begärs av polis när dödsfallet bedöms som oväntat eller oklart, exempelvis om det är en ung person, testar man bara för spår från ett par hundra ämnen om inga utökade tester begärs.Rättsläkaren Brita Zilg säger att de ytterligare testerna är en resursfråga. Det är en fråga om resurser. Om man jämför med en person som kommer in till akuten så tar man vissa grundprover som blodtryck, blodstatus och man tittar på beroende på symptom så gör man mer riktade analyser men man kan ju inte testa varenda en som har brutit benet eller har en förkylning om den också har varenda obskyr cancer som finns för då skulle man göra av med så mycket pengar, tid och resurs så det finns inte. Det är lite samma sak hos oss, man kan inte testa alla för allt utan man måste göra riktade analyser beroende på vilket fall man har på bordet, säger Zilg.I Norrtäljefallet var det sparade prover från den rättsmedicinska obduktionen som blev avgörande bevisning. Det finns alltid risk att vi missar, det kan man inte komma ifrån, men vi sparar ju det blodet och urinet och alla de kroppsvätskor som vi analyserar sparas ju i över ett år på rättskemi. Så man kan alltid gå tillbaka och plocka upp fall om det skulle komma den informationen i ett senare skede, säger rättsläkare Brita Zilg.Det hann gå sex månader innan de sparade proverna testades på nytt och domaren Sten Burman önskar att man kunde spara proverna längre. Man sparar, enligt vad vi fick uppgift om, bara i ett år. det skulle man i alla fall som amatör på just den här delen kunna hoppas att dom skulle kunna spara det i flera år. Det kan ju vara saker som man vill kontrollera i efterhand av olika skäl, säger Burman.Jennifer Rochette, I lagens namn i P1 ilagensnamn@sverigesradio.se

  • Två områden i olika delar av Sverige - men där samhällsaktörer talar om tystnadskultur. En person beskriver ett maktvakuum där grupper med våldskapital positionerat sej. Men vad gör man åt det?

    Vittnen som inte vågar komma till rättegången, misshandel som aldrig polisanmäls och främmande personer som knackar på och har synpunkter på din dotters klädsel. Så kan det se ut på vissa flera platser i Sverige. Det handlar om områden där egna normsystem skapats och där man löser sina konflikter själv - utan att blanda in varken polis eller svensk lag. Man anmäler inte brott utan man sköter det själva helt enkelt eftersom tilltron till vårt samhälle och vår rättsstat inte är så stor, säger Tomas Stakeberg Jansson, lokalpolisområdeschef i Borås.Det kallas för parallella samhällen och de finns i storstädernas förorter, men också i mindre städer på östkusten och västkusten, de kan uppstå i kriminella mc-gäng och bland släkter och etniska grupperingar.Hur har det blivit så här och vad gör man åt det?Våra reportrar har gjort en resa på var sin sida av ett Sverige, där parallella samhällen vuxit fram på östra och västra sidan. Från Bagarmossens centrum till Borås utsatta områden och tar reda på vilka satsningar och strategier man använder för att knäcka tystnadskulturen.Fotnot: Här går det att läsa mer om vilket stöd du kan få som vittne.Reportrar: Robin Ejderklev & Jennifer Rochette. Tekniker: Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

  • Färre åtal, färre fällda gärningsmän, färre färdiga utredningar. Det handlar om brott i nära relation, en brottslighet som ska vara prioriterad men där I lagens namns granskning ger en annan bild.

    2010 lagfördes nästan 3000 personer i Sverige för brott i nära relation. Förra året var siffran nere på 1800 personer. Och mellan 2013 och förra året så har snittiden för polisen att utreda ett brott i nära relation och lämna det till åklagare ökat.Ett av brottsoffren bakom statistiken är Linnea, en kvinna i 25-årsåldern, som numera har skyddad identitet. I drygt ett år levde hon med en man som misshandlade henne. Vid ett tillfälle börjar han sparka henne och hon kryper ihop i ett hörn. Ögonen blir liksom kolsvarta. Hela ansiktet blir spänt och jag kände det här blev inget bra. Jag kryper ihop i ett hörn. Och han säger "gå ut härifrån" och när jag vägrar så fortsätter han sparka. Han sparkar mot mina armar och till slut så känner jag liksom snart så sparkar han mig i huvudet och då det överlever kanske inte jag.Linnea blir till slut utelåst och får sova i hundkojan. En tid senare tar relationen slut och hon anmäler då sin sambo. Till polisen lämnar hon bilder och även en lista på vittnen till polisen - ändå tar utredningen över ett år.Fotnot: Linnea heter egentligen något annat.Reporter: Johannes Jakobsson. Tekniker: Johan Hörnqvist. Producent/programledare: Evalisa Wallin.

  • Fallet där kvinnor på beställning av män utfört övergrepp på barn har rullats upp senaste året och en viktig del av bevisningen har varit gärningspersonernas digitala spår.

    Under våren har rättegången mot tre kvinnor och tre män gällande grova sexuella övergrepp mot barn skett i Stockholms tingsrätt. Elva svenska barn har identifierats som brottsoffer men det finns även ett femtiotal oidentifierade barn som utsatts för kränkande fotografering när dom smygfotats i exempelvis omklädningsrum.Allt börjar med ett tips om drygt tio bilder som delats mellan två svenska facebook-konton. Fotografierna bedöms vara barnpornografi och när svensk polis gräver vidare hittar de fler förövare, fler offer och värre övergrepp. Bland de grövsta övergreppen finns liveshower med barnen där beställaren själv har fått regissera våldtäkten och ge instruktioner i realtid. Då sitter beställaren bakom sitt tangentbord och lämnar instruktioner löpande om vad han vill att barnet eller kvinnan ska göra med barnet. Så tar kvinnan emot det och utför det mannen begär, säger åklagare Emelie Källfelt.Digitala bevis är ofta helt avgörande i fall som rör dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Det här fallet är ett sånt exempel, där majoriteten av bevisningen - utöver förhör - är bilder, filmer, pengaöverföringar och konversationer.I utredningen, och många andra, har polisen begärt en frysning. En begäran om frysning gör polisen för att förhindra att information på exempelvis ett Facebook-konto raderas. Då sparas både konversationer, användaruppgifter, bilder - allt som finns på kontot just då sparas. Men utan att användaren som har kontot får reda på det. Hittar du ett konto som är intressant är nästan den första åtgärden att du fryser direkt, säger Emelie Källfelt. Det här är ju en möjlighet att frysa läget, det är som en skärmdump egentligen av läget. För att få mer tid att samla ihop uppgifterna till en rättshjälp.Frysning är del av en internationell konvention, som kallas Budapestkonventionen eller cybercrimekonventionen, som Sverige skrev under för 18 år sedan. Men ännu har man inte gjort de lagändringar som krävs för att andra länder ska kunna begära en frysning här i Sverige. Det som är lite olyckligt är att vi har inte frysning i Sverige, vi har inte det tvångsmedlet och då skulle ett land kunna neka på grundval av reciprocitetsprincipen, att eftersom du inte hjälper oss så tänker vi inte hjälpa dig, säger Emelie Källfelt.P1-programmet I lagens namn har sökt inrikesminister Mikael Damberg som är ansvarig för frågan om cybercrimekonventionen under en månad utan svar. Hans pressekreterare skriver i ett mejl att man tar kritiken på allvar och att arbete pågår för att tillträda konventionen, men att det inte finns närmare tidsplan i dagsläget.Reporter: Jennifer Rochette. Tekniker: Johan Hörnqvist. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

  • En läkare skriver ut narkotikaklassade mediciner mot swishningar utan frågor. För Gabriella öppnas Pandoras ask när hon enkelt får fler tabletter. Men hösten 2018 grips läkaren.

    Opioider ligger bakom majoriteten av de narkotikarelaterade dödsfallen i Sverige. Och det är opioider som den dömde läkaren i stor utsträckning skrivit ut till personer mot överföringar på några tusenlappar för varje recept. I Gabriellas fall handlar det om bensodiazepiner.Läkaren kommer i kontakt med personerna på olika sätt men försäljningen av recept sker genom telefonkonversationer. Åklagare Lucas Eriksson beskriver det som spiken i kistan när polisen hittar konversationerna på läkarens dator. Där framgår det att han ber personerna om nya personnummer för att undvika att IVO, Inspektionen för vård och omsorg, ska upptäcka förskrivningarna av de beroendeframkallande medicinerna.Gabriella får tusentals tabletter utskrivna under några månader och börjar ta lån för att kunna swisha läkaren. En annan person överför drygt 60 000 kronor till läkaren under två månader för att få smärtstillande piller.En polisanmälan mot läkaren görs redan 2017 då Gabriellas anhöriga kontaktar polisen. Vid samma tid får även IVO in anmälningar mot läkaren. Polisens utredningar tar dock inte fart förrän IVO:s utredning är klar i september 2018. Då får polisen fler namn på personer som fått recept förskrivna utöver Gabriella, och hittar fler swishöverföringar som tyder på att läkaren sålt recept.I november 2018 tar det stopp. Då blir läkaren häktad misstänkt för grovt narkotikabrott. I februari 2019 sker rättegången i Stockholms tingsrätt och läkaren döms till fängelse i tre år och åtta månader. Någon förhandling i hovrätten blir det aldrig eftersom läkaren drar tillbaka sitt överklagande - trots att han under polisutredning och tingsrättsförhandling förnekat brott.Gabriella har under hösten och våren genomgått behandling mot sitt missbruk och när I lagens namn träffar henne i april 2019 är hon sjukskriven.- Jag kämpar. Det kommer dagar när jag vill ha tillbaka mina tabletter. Bara för tre dagar sen grät jag mej själv till sömn för att jag ville ha tabletterna.- Men med guds hjälp och alla otroligt fina människor omkring mig och allra helst min familj så kommer jag klara det här, säger Gabriella.Programledare/producent: Evalisa Wallin. Research: Robin Ejderklev. Tekniker: Johan Hörnqvist & Fredrik Nilsson. ilagensnamn@sverigesradio.se

  • Sara vaknade när hon kände fingrar i sig. Mannen hon sagt nej till att ha sex med våldtog henne. Men han hävdar att hon gav ett tyst samtycke - och nu ska fallet prövas i Högsta domstolen.

    Det jag hoppas är väl att det ska bli dömt som våldtäkt eftersom det är det det är, säger Sara.Hösten 2018 träffades Sara och mannen som senare kom att åtalas för våldtäkt. De hade då haft kontakt under två års tid via sociala medier och eftersom han bodde några mil från Saras hemstad kom de överens om att han skulle få sova över. Mannen skrev också att han ville ha sex med Sara. Då skrev jag bara vadå, alltså du får ju komma och sova här om du vill men det kommer inte bli något sex, säger Sara.Det blev sent och Sara hade lämnat dörren olåst men gick själv och lade sig. Bredvid sig i dubbelsängen bäddade hon med ett annat täcke som var tänkt för mannen. När han kom vid klockan ett på natten hälsade de bara kort på varandra. Jag vet inte om jag kan som ha somnat eller om jag slumrade till eller om jag bara var riktigt trött. Jag förstod liksom inte vad som hände där och då. Och så vaknade jag av att han fingrade i mig och jag tyckte det var jätteotäckt och visste inte vad jag skulle göra.Sara berättar att hon blev som paralyserad, och rädd. Hon låg helt stilla och kom sig inte ens för att säga nej. Mannen lägger sig över Sara och har sex med henne.På morgonen när han gick tänkte hon att det som hänt kanske var hennes eget fel. Man känner sig som så äcklig av sig, att det känns som att man gjort fast man har ju inte gjort något, men det känns som man har gjort någonting fel. Tankarna gick väl mer mot att jag har varit med om något sexuellt som jag inte var med på, men att våldtäkt är ett så grovt ord och att det borde väl vara våld inblandat för att det ska räknas som en våldtäkt.Hon berättade för några få personer vad som hänt och gjorde till slut en polisanmälan. Mannen dömdes till fängelse för våldtäkten, samt andra seuxalbrott mot andra personer, i både tings- och hovrätt. Men i sommar ska våldtäkten mot Sara prövas i Högsta domstolen. Mannen, som anser att det handlade om frivilligt sex, överklagade till HD och fick prövningstillstånd. Han blir inbjuden till den här lägenheten. Redan där ligger hon i sängen, naken med bara trosorna på. Efter en stund så vill han ha en sexuell akt med den här kvinnan, hon vänder sig om, och han genomför ett samlag, men sen när hon då inte vill längre, hon kryper ner i sängen, då avslutar han det hela. Sen får han sova över, hon riktar ingen kritik mot honom. Där menar jag då finns ett samtycke hela vägen, säger mannens advokat Jörgen Frisk.Men hon hade ju varit tydlig med, innan de sågs, att hon inte var intresserad av att ha sex? Så var det ju. Men hennes då beteende när han kommer in, att hon ligger i princip naken i sängen, ger ju för honom ett intryck av att hon kanske vill ha sex, säger Frisk.I juli meddelar Högsta domstolen domen mot mannen. Det är det första fallet som prövas i högsta instans efter lagändringen 1 juli 2018. Sara hoppas då kunna få ett avslut. Jag har haft ångest, jag har mått dåligt, vissa nätter har jag drömt mardrömmar om händelsen. Och det är inte så lätt att bara släppa något som dessutom inte är klart. Men jag tror att då allt är klart så kommer jag kunna lägga det på is på något sätt.Fotnot: Sara heter egentligen något annat.Om samtyckeslagen Den 1 juli 2018 skedde en ändring i sexualbrottslagstiftningen. För att bli dömd för våldtäkt med den gamla lagen krävdes det att det förekommit våld, hot eller att man utnyttjat någons särskilt utsatta situation, exempelvis haft sex med någon som sovit eller varit drogad. Den nya lagen innebär att samtycke måste finnas och att man vid bedömning av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivilligheten har kommit till uttryck genom ord, handling eller på annat sätt. Dessutom tillkom rubriceringen oaktsam våldtäkt, som inte kräver något uppsåt utan innebär att en gärningsman kan dömas om han eller hon varit grovt oaktsam i förhållande till att den andra inte deltagit frivilligt.Om domarna I lagens namn har gått igenom alla våldtäktsdomar, ej våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt, som avgjorts i hovrätten baserat på den nya lagstiftningen under perioden 1 juli 2018 då lagen trädde i kraft, till och med sista maj 2019. Det är totalt 60 domar och i majoriteten av fallen skulle ha bedömts som våldtäkter även med den gamla lagstiftningen. Men i sju fall har lagändringen haft en avgörande betydelse. I sex av de fallen har det handlat om att den tilltalade dömts för att det saknats samtycke, det har alltså inte förekommit något våld, hot eller att målsägande varit i en särskilt utsatt situation. I ett av de fallen har den tilltalade dömts för oaktsam våldtäkt, en ny rubricering som tillkom i samband med den nya lagen. I tio fall, där det inte funnits någon frivillighet och också förekommit exempelvis våld eller hot, har det dömts ut några månaders längre fängelsestraff än vad det skulle ha blivit med den gamla lagstiftningen.Reporter: Jonna Westin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Programledare/producent: Evalisa Wallin. ilagensnamn@sverigesradio.se

  • Du är på väg att lämna kriminaliteten, vapnen och våldet men har samtidigt foten kvar. Hur gör du för att lämna de som kanske är dina enda vänner men även konflikter som hotar dig till livet?

    I lagens namn har träffat en person som nyligen lämnat ett kriminellt gäng och som pratar om att i framtiden jobba med unga, att rädda dem från ett liv i kriminalitet. Samtidigt som han själv verkar sakna verktygen för att faktiskt realisera planerna på att studera och leva ett hederligt liv.Kontrasten är stor i jämförelse med Branko Banic som när han klev ut från anstalt hösten 2016 lämnade det kriminella livet bakom sig. Han var under flera år medlem i Brödraskapet Wolfpack och har dömts till fängelse flera gånger. Men i dag jobbar han som fastighetsvärd på ett bostadsbolag i Stockholmsområdet. Jag lever ett vanligt liv men det jag har nu framför allt är tryggheten, jag älskar att ha rutiner och veta vad som händer på morgonen, säger Branko Banic. Det här livet känns jättebra.Programledare: Martin Wicklin. Ljud/form: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin.

  • Över 40 personer har skjutits ihjäl i Sverige under 2018. I lagens namn har pratat med forskare, poliser och anhöriga till de som dör, som alla är oroliga över utvecklingen.

    – Någonstans är jag orolig, och det smyger sig på en. När man hör på olika arenor och i forum att det här är det nya normalläget att vi kommer ha de här skjutningarna. Då är nästa steg att vi accepterar skjutningarna och det bekymrar mig, säger Amir Rostami, forskare i sociologi.Programledare: Martin Wicklin. Ljud/form: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin.

  • Morgan Johansson (S), Adam Marttinen (SD) och Tomas Tobé (M) debatterar skjutningar, sexualbrott, trygghet och polisbrist.

    Säsongsavslutningen blir en rättspolitisk debatt som spelas in inför publik torsdag 30 augusti på Kulturhuset i Stockholm.Programledare: Martin Wicklin. Producent: Evalisa Wallin. Tekniker: Jan Flodby, Christer Tjernell och Fredrik Nilsson.

  • Hur har straffskärpningen gällande grovt vapenbrott slagit ut? Och kommer straffskärpningen att bestå? Ett mål i Högsta domstolen kan få svåröverblickbara konsekvenser beroende på vad domen blir.

    Den 22 augusti hölls förhandling om ett mål gällande grovt vapenbrott i Högsta domstolen, HD. Det som är föremål för prövning är dels vad som är att bedöma som grovt vapenbrott, dels om lagändringen där minimistraffet höjdes är giltig. Ett mycket ovanligt mål som kan få stora konsekvenser om HD bedömer att lagen inte kommit till på rätt sätt och därmed inte går att döma efter.- Jag antar att det är den tidigare lagen som får gälla, där minimistraffet var ett år. Men jag ska ärligt säga att jag vet inte riktigt vad det får för konsekvenser, säger My Hedström, byråchef på Åklagarmyndighetens rättsavdelning som företrätt Riksåklagaren under HD-förhandlingen om vapenmålet.- Jag vet inte om det blir ett vakuum eller hur de ska hantera det här i så fall. Det ska bli spännande att se.En genomgång av flertalet domar gällande grovt vapenbrott efter straffskärpningen visar också att straffen hamnar nära miniminivån. Trots att det finns försvårande omständigheter.Reporter: Evalisa Wallin.

  • Den 14 maj 2017 sköts Filip Viking till döds i Katrineholm. Under utredningen rullades en omfattande brottshärva upp. En informatör avslöjade sig själv men frågan är om polisen kan lita på det han berättar.

    I lagens namn har varit i kontakt med flera av personerna som på olika sätt dragits in i den omfattande brottsutredningen. Det visar sig finnas intern kritik mellan olika sektioner inom polisen gällande hanteringen av informatören. Även från åklagarhåll finns kritik mot både användningen av informatörer i stort och hur 41-åringen i Katrineholm hanterats.Den omfattande härvan startade med utredningen om mordet vid Östra skolan i Katrineholm den 14 maj 2017 men även vapenbrott, utpressning och andra brott ingår. Nyköpings tingsrätt meddelade sin dom i maj 2018 och under juli, augusti samt september sker förhandlingen i Svea hovrätt.Reporter: Evalisa Wallin.

  • Det har kallats fjärde generationens forensik, att identifiera personer utifrån några få kännetecken. I lagens namn har besökt Londonpolisen för att se hur super recognizers, superigenkännare, jobbar.

    Bakom begreppet super recognizer döljer sig personer som är extremt bra på att känna igen och minnas ansikten. Det upptäcktes under forskning på ansiktsblindhet. Forskarna träffade på människor som hade så svårt att komma ihåg ansikten att de inte ens kände igen sina respektive.Men de fick även höra ifrån en annan kategori; människor som tyckte sig vara extremt bra på att komma ihåg ansikten.En polis som Josh Davies, forskare i psykologi, intervjuat hade gått på en gata i London och sett en person han kände igen från en övervakningsbild han sett en gång ett och ett halvt år tidigare. Mannen, som hade fångats av en kamera när han begick ett väpnat rån, kunde gripas och polisen hittade bytet från rånet.Här finns testet som kan ge en fingervisning om din egen förmåga till ansiktsigenkänning.Reporter: Erik Petersson.

  • Bedrägerierna mot äldre har ökat senaste åren och trots att det ska prioriteras av polisen kan utredningar ändå dra ut på tiden. I lagens namn har kollat närmare på fallet med den falske läkaren.

    Polisanmälningarna började komma in i början av 2016. Äldre berättade att de blivit uppringda av en person som utgav sig för att vara läkare, att han gav besked om en allvarlig diagnos och även att han hade en lösning.Astrid Ståhl, 82, var en av de som blev uppringda. Hon fick höra att hon fått en allvarlig cancerdiagnos.- Så säger han att eftersom du är så gammal är det dumt att du ska opereras, du kan få en medicin så du slipper strålningen och operation och cellgifter, så säger han att det finns en medicin och att en kollega till England kan ta hem det här till dig så ses vi på torsdag på Mälarsjukhuset så kan du börja äta den på en gång.Hon förde aldrig över några pengar utan polisanmälde. Astrid Ståhl blev utsatt för bedrägeriförsöket i februari 2017 och hennes fall, liksom ytterligare ett 70-tal, gick till slut till åtal.Mannen dömdes till sex års fängelse av Hovrätten för västra Sverige, för 24 grova bedrägerier och 37 försök till grova bedrägerier. Det tog över ett år från att första anmälningarna kom in fram till att mannen kunde gripas. Enligt en intern rapport från polisens Circa-grupp, som specialiserat sig på brott mot äldre, finns det problem med samordningen av utredningar om åldringsbrott. Konsekvensen blir att utredningar drar ut på tiden. Dessutom väljer förundersökningsledare "att inte samordna eftersom materialet i andra ärenden är tunt och bevisning redan gått förlorad står i rapporter. Det kan få till följd att gärningspersonerna bara döms för en bråkdel av de brott de begått och påföljden blir kort.Reporter: Evalisa Wallin.

  • De är skyldiga samhället miljoner i obetalda skatter och avgifter. Bilmålvakter står som ägare till tusentals bilar som andra kör. En del tjänar svarta pengar på upplägget medan andra blir lurade.

    Tillsammans äger de 30 tyngsta målvakterna i Sverige fler än 36 000 bilar som används av andra. I storstäderna har man beslagtagit tusentals bilar senaste året - men problemet fortsätter växa.Reporter: Joakim Palmkvist.

  • Det är stora skillnader på insatserna för kriminella avhoppare beroende på vilken kommun du bor i. I lagens namn har hittat två fall där avhoppare placerats på samma boende som sina fiender.

    Det är stora skillnader på insatserna för kriminella avhoppare beroende på vilken kommun du bor i. Samtidigt skulle stora samhällsekonomiska vinster göras om fler hoppade av från det kriminella livet.- Jag tog en risk i mitt liv med att hoppa av. Jag hade ju ett dödshot på mig. Efter det blev det förvärrat. Jag tänkte ett samtal bort så är de här, säger Markus vars skyddade identitet blev röjd efter kommunens placering.Reporter: Erik Petersson.

  • Tusentals rättsfall kallnar i kön till polisens laboratorium NFC, Nationellt forensiskt centrum. I väntan på svar riskerar häktade att släppas fria och begå nya brott.

    Antalet ärenden som NFC får in har mer än fördubblats på några få år. Marua Ajouz försvann våren 2003 och hennes huvud hittades hösten samma år. Först våren 2017 hittades resten av kroppen och spåren väntar fortfarande på att undersökas av NFC.- Man får nytändning och hoppas att fallet kanske går att klara av. Men sen tog det slut, säger Abdel Ajouz, bror till mördade Marua.Reporter: Joakim Palmkvist.