Episodes

  • Levern har flera viktiga uppgifter som bland annat har med nedbrytning och rening att göra. Vårt snillrika system har gett levern flera uppgifter som kan påverka både tarmfunktion och hjärnans välmående. Det kan vara svårt att se tecken på att levern inte fungerar optimalt, men för att den ska vara så effektiv som möjligt behöver en rad näringsämnen tillföras och en del saker gärna undvikas. Som med så mycket annat kan vi stötta vår lever eller försvåra dess arbete. I avsnittet möter Åsa Melin Maria Karlsson som specificerat sig på näringsterapi. Du lär dig mer om inflammation, metabolisering, och varför fettlever oftare har med socker att göra än alkohol. Har du stött på uttrycket östrogendominans? Det förekommer ofta när man talar om förklimakteriet och har faktiskt med levern att göra. Så får vi veta varför hjärndimma och andra kognitiva besvär kan vara tecken på att levern är överbelastad.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Kommer hjärnan hålla sig frisk genom åldrandet är en relevant undran och oro med tanke på hur vanliga demenssjukdomar är. Självklart finns det saker som hjälper oss att behålla vitalitet livet ut och likaså finns det saker vi kan göra för att öka risken för degenererande sjukdomar. Östrogen har betydelse för flera funktioner i hjärnan och därför känner vi ofta av mentala förändringar i klimakteriet. Det betyder inte att vi tappar kapacitet men vår biologi förändras i både korta och långa cykler. Nybildning av celler och tillverkning av signalsubstanser pågår hela tiden och genom att se över stress, kost och rörelse kan vi påverka oxidativ stress, inflammationsnivå och bildandet av serotonin som förebygger negativ påverkan på hjärnan. Maria Karlsson är certifierad näringsterapeut och har specialiserat sig på autoimmuna processer, hormonbalansering, mag-tarmhälsa samt att stötta hjärnans kapacitet. Maria delar med sig av värdefull kunskap inom ett hett forskningsområde där tarmen och hjärnans samarbete står i fokus.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Mineraler är livsviktiga för kroppens funktioner och processer. Lär dig vad skillnaden mellan vitaminer och mineraler är och vilka mineraler som är extra viktiga i samband med klimakteriet. Christina Sundequist har åter bjudit in allmänläkaren och funktionsmedicinaren Jannike Fernström till ett avsnitt som djupdyker i noga utvalda mineraler som alla påverkar oss i hög grad. Vad sägs om blodsockerbalans, hormontillverkning, muskelfunktion, skelettbyggnad och inflammationsdämpning? Med rätt mineralbalans kan vi påverka allt från hormoner, humör, immunförsvar, sårläkning till sköldkörteln funktion. Lär dig mer om mineralernas funktioner, vad vi behöver äta och hur vi ska tänka om vi tar tillskott. Du lär dig innebörden av ord som oxidativ stress, antinutrienter och spårämnen. Avsnittet innehåller intressant kunskap om hur vi skyddar oss mot åldrande, gift i växter, varför paranötter inte bara hör julen till och att zink inte bara behövs på skidsemestern.

    Läs mer och hitta länkar på www.klimakteriepodden.se/avsnitt


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Rinnande, grusiga eller röda ögon, vaglar och synskärpa som varierar under dagen. Känner du igen något av detta så kan det bero på torra ögon. Kvinnor drabbas mycket oftare än män och just i medelåldern, runt klimakteriet, är det vanligt att man börjar känna av det. Det finns många orsaker som professor Stefan Trocmé, specialiserad på ögonsjukdomar, hjälper oss att förstå. Torra ögon är vad man kallar en multifaktoriell sjukdom som kan påverka livskvaliteten negativt på flera sätt även om det vanligtvis inte är farligt. Vi får veta mer om hur mediciner, allergier, kontaktlinser, smink och reumatiska sjukdomar påverkar ögonen. Det finns hjälp och lindring mot torra ögen, ibland kan det hjälpa med vanliga receptfria ögondroppar men många behöver större insatser vilka inte är så lättillgängliga. Så får vi veta varför testosteron och fet fisk kan minska tårarna medan östrogen ökar på flödet när det blåser kallt.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Ingen kvinna är den andra lik och hur man hanterar sitt klimakterium är högst individuellt. Malin Simonsen berättar om hur hon trevade efter hjälp när hon inte kände igen sig själv. Symptomen kom smygande; ryggvärk, ont i fötterna, yrsel, domningar och hjärndimma. Malins bild av klimakteriet var negativ och eftersom hon fått höra att det ska bränna i nacken av vallningar hade hon inga tankar på att symptomen hade det att göra. Vårdcentralen ville ge mediciner mot depression och ledvärk. Gynekologen ville ge hormonersättning, vilket kändes främmande. Nu, flera år senare beskriver Malin det som att hon fått en andra chans. Med hjälp av uthållighet och fokus på en sak i taget så har hon hittat sitt recept för en hållbar livsstilsförändring där kost och motion ligger i botten. Från desperation och förtvivlan till att ha energi och livsglädje. Välkommen att lyssna på en historia ur verkligheten.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Nu ska vi följa upp oklarheter om hormonbehandling, nedtrappning/avslut, olikheter mellan gestagen och bioidentiskt progesteron och vad som gäller om att bara ta progesteron i förklimakteriet eller för pms-besvär. Vi talar också om olika hormondoser, hur man ska ta dem, bröstcancerrisk och vad man bör vara försiktig med samt den frustrerande situationen med restnoteringar på flera hormonläkemedel, vilket skapar problem med av- och påhoppande eller byten av preparat. Du får också höra om ett nytt, icke hormonellt, läkemedel som kommer kunna göra skillnad för den som inte vill eller kan ta hormoner. Detta nya preparat kan komma att ändra hur vi ser på klimakteriebehandling. Veckans gäst; Doktor Naomi Flamholc, grundare av klimakterievårdgivaren Womni.se, uppmanar också till att ibland ta ett steg tillbaka oavsett vilken sida man står på för att skapa ett gynnsammare samtalsklimat mellan läkare och patient. Många av avsnittets frågor har kommit in med anledning av innehållet i 301 och 306.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se

     


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Hur mycket påverkar vår personlighet hur vi upplever vårt klimakterium? Ett vanligt personlighetsdrag är högkänslighet. Hela 20-30% av alla kvinnor upplever sig ha HSP (high sensitivity personality). Det innebär bland annat att man reagerar starkt känslomässigt på både positiva och negativa saker vilket lätt leder till överstimulans. Men också att man är mer känslig för vad som händer i kroppen. Ofta mer smärtkänslig vilket kan leda till att upplevelsen av klimakteriet blir intensiv. Och att känslor som stress, oro och ångest, vilket ju är vanliga i klimakteriet, förstärks. Christina Sundequist talar med Åsa Vikman, socionom och författare, som själv är högkänslig. Genom sin erfarenhet och passion för ämnet har hon mycket kunskap att dela. Från forskning om HSP och arv-miljö, till kopplingar med diagnoser som IBS, ADHD och fibromyalgi. I avsnittet får du tips på hur kvinnan i klimakteriet kan navigera sin högkänslighet och förstå sig själv bättre. Åsa lyfter fram de positiva sidorna, ger råd om hur man hanterar relationer och sociala situationer. Dessutom diskuteras också kopplingar till att vara introvert, extrovert och blyghet. Avsnittet kan bli en ögonöppnare för kvinnor i klimakteriet och kan vara ytterligare en nyckel för välbefinnande.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Bioidentiskt progesteron! Ja, diskussionerna tycks aldrig ta slut och gynekolog Hilde Löfqvist står upp för och betonar vikten av att individualisera hormonbehandling. Hormonförespråkarna och forskningen verkar visa mest gynnsamma effekter för både hjärta, kärl, ledvärk, benskörhet, demens och inte minst de klassiska klimakteriesymptomen för kvinnor som väljer att ta östrogen. Ändå vill inte cancerspöket ge efter. Så hur ska man egentligen tänka om att ta eller inte ta hormoner och vad ska man stå ut med? Och när ska man sluta om det nu är så bra för den allmänna hälsan? Det är många olika aspekter att ta hänsyn till och fundera kring, Hilde hjälper oss att resonera. Vi talar också om östrogendominans och varför det kan vara gynnsamt med gestagener istället för bioidentiskt progesteron.

    Det här är del 2 i ett samtal mellan Åsa Melin och gynekolog Hilde Löfqvist.

    Första, fristående delen hör du i avsnitt 319.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Hilde Löfqvist är gynekolog och har många års erfarenhet av att arbeta kliniskt med klimakteriebehandling. På olika sätt fortsätter hon ta kål på myter och sprida fakta även om hon inte längre tar emot patienter. Med stort internationellt nätverk har hon varit en pionjär inom klimakterievården i Sverige. Kvinnor vallfärdade till henne för att få en eftertraktad tid. Hennes breda kunnande inom hormonterapi och förmågan att lyssna har gett många kvinnor livet tillbaka. I två avsnitt talar Åsa Melin med gynekolog Hilde Löfqvist om läkarens utsatta roll och ansvar, varför en enskild läkares inställning och beprövade kunskap är avgörande trots uppdaterade riktlinjer. Hur man inom vården lätt kan bli utsatt när man försöker förändra, och hur hon fått ta emot kritik från kollegor och hur det kan vara så trögt att sprida forskning och olika behandlingsformer trots uppdaterade riktlinjer. Du får också höra mer om bioidentiskt progesteron, vikten av komma till bukt med stress och varför vägen är så lång till jämlikhet inom klimakterievården. www.klimakteriepodden.se

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Hur ska man kunna förstå och stötta sin kvinnliga partner när hon inte förstår sig själv eller vart hon är på väg? I det här avsnittet har Åsa Melin bjudit in Petter Rönnborg som delar med sig av sin upplevelse av hur hans och frun Jennys relation förändrats och satts på prov på grund av klimakteriet. Petter har fått hantera oro, frustration, osäkerhet och känt sin manlighet sättas på prov. Förändringen har skapat osäkerhet kring relationen och vart förändringen kommer leda. Nyckeln har varit att prata, vara nyfiken och lyssna utan att känna sig påhoppad. Petter berättar om sökande efter svar och förståelse för Jennys utmaningar samtidigt som han fått jobba mycket med att förstå sig själv och fundera på sina bekräftelsebehov och samtidigt hantera tvivel och förändrat sexliv. ”Det är lätt att tro att det handlar om mig, att jag är skälet till att hon inte mår bra”. Att öka kunskapen och intresset för klimakteriet generellt kan göra det lättare att tala öppet i relationer, på arbetsplatser och män emellan. Förhoppningen är att det här är ett avsnitt som kan skapa intresse av att lära sig mer om klimakteriet, oavsett vem man är.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Att magens utseende och beteende ändras i och kring klimakteriet brukar de flesta både känna och se. Precis som att vi tappar muskelmassa på ben och armar så drabbas även magen. Då kan det få konsekvenser som är lite diffusa; ryggvärk, problem att tömma tarmen eller att magen börjar puta ut. Det kan bero på svaga magmuskler för vi behöver dem för att hålla oss uppe så vi orkar och kan belasta andra delar av kroppen utan värk. Men så finns andra skäl; rectus-diastas, eller delning av magmuskler, är ett tillstånd som kommer sig av att senan som ska hålla ihop magmusklerna blir uttänjd. I samband med att våra könshormoner sjunker får senor och vävnad sämre hållfasthet vilket gör att magen kan börja puta, eller sjunka ut. Det kan också bero på fettansamlingar kring inre organ eller tidigare graviditetsskada. Åsa Melin intervjuar Katarina Woxnerud som är legitimerad naprapat med inriktning på kvinnors hälsa, hon är också författare, föreläser, arbetar kliniskt och forskar. I avsnittet berättar hon vilka tecken man kan vara vaksam på, vad vi kan göra själva, vad en operation innebär och varför hon vill forska på ämnet.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • När vi talar om klimakteriet är fastnar vi ofta i att fokusera på våra kvinnliga könshormoner östrogen och progesteron och hur de initialt hamnar i obalans och vad det ger för symptom. Men kroppen har en mängd andra hormoner som alla ger olika signaler som man med lite egenintresse kan lära sig tyda och dessutom påverka på olika sätt. Vi lägger grunden till ett friskt åldrande genom vår livsstil och kunskap om vad som betyder vad när kroppen försöker tala till oss. Martina Johansson har förmågan att på ett pedagogiskt och upplysande sätt inspirera oss att läsa signaler om hormonbalansen. Det handlar om saker som: kroppsform, var på kroppen fettinlagring sker, rutiner kring toabesök och blodsockerpåverkan. Avsnittet tar också upp symtom på obalans i sköldkörteln, vad ett svajigt blodsocker kan ställa till med, hur träning kan skada din ämnesomsättning och lite tips kring vad vi äter och när. Omtag av avsnitt 152 som först publicerades i september 2020, nu med ny introduktion.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Det här avsnittet bjuder på kunskap om hur tarmen och hjärnan påverkas av hur vi lever, vilket i sin tur kan hjälpa oss att hitta bakomliggande faktorer till att vi har mer eller mindre allvarlig ledvärk, hudproblem, hjärntrötthet, magtrassel och hormonella obalanser. Vi talar bl a om näringsbrister, tarmbakterier, östrogenets antiinflammatoriska egenskaper och alzheimer. Hur ska vi tolka symptom och agera med, och inte emot, våra smarta kroppar? Bara du har tillgång till hela dig, dygnet runt och kan inventera och kartlägga vad som påverkar ditt mående. Maria Karlssons bas är näringsterapi och hon ger oss mängder av råd för att kroppen ska få en chans att hela sig. Du får bland annat höra om stärkande mat, läckande hjärna, vilka prover kan man ta och varför, om vi behöver kosttillskott, hur kroppens näringsupptag reagerar på under- respektive övervikt och vad som händer när vårt vitaliserande östrogenet sjunker. Det här avsnittet är en fristående fortsättning på avsnitt 153 och publicerades första gången, med ett annat försnack, som avsnitt 154 i oktober 2020.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Ett av kroppens mest sinnrika system löper genom hela kroppen, lymfsystemet. Dess uppgift är att rena oss från slagg och gifter som ska ut via urinen. För att det ska fungera är vi beroende av att lymfkörtlarna får stimulans genom rörelse. Tecken på att lymfvätskan stagnerat kan vara vätskeansamlingar i form av svullna anklar eller hals, bullar bakom knäna, strumpmärken på vaderna och svullna fingrar. Att dra på sig vätska och känna sig svullen och uppleva att man inte kan gå ner i vikt är andra tecken på att det kan vara lymfsystemet som behöver stimulans. Den goda nyheten är att det med enkla medel går att få fart på lymfan så att lymfvätskan börjar röra sig och pumpa runt. Lyssna på ett riktigt intressant avsnitt med Ellen Engvall som är barnmorska i botten är engagerad i kvinnohälsa på många plan.

    Intervjun publicerades ursprungligen som avsnitt 168 i januari 2021, nu lyfter vi upp det med ett nytt försnack.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Att ha trassel med sömnen i klimakteriet hör till ett av de vanligast förkommande symptomen och det går ofta i vågor. När vi åldras så påverkas också sömnkvaliteten åt det sämre. Det påverkar bl a energi, humör och aptit. Aptiten och din förmåga att kontrollera och styra ätandet med mättnad- och hungersignaler, styrs av flera hormoner. Sömnforskaren Christian Benedict berättar om forskning som förklarar sambanden mellan viktuppgång och sömnproblem. Genetik, ålder och utbildning kan det vara knepigt att påverka men det finns saker du kan göra för att skapa bättre sömn och undvika att gå upp i vikt. Dessutom får du veta hur du kompenserar för en dålig natt, varför tarmfloran är av intresse och vad östrogen har med saken att göra. Intervjun publicerades ursprungligen som avsnitt 137 i januari 2021, nu lyfter vi upp det med ett nytt försnack.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Vissa tider på året kan framkalla väldigt starka känslor av stress och oro. I det här avsnittet delar coachen Charlotta Gustavsson med sig av kloka och sunda råd inför en tid de flesta av oss har känslor kring. När vårt värde likställs med leverans av högt ställda förväntningar, kanske orealistiska, är det lätt att känna att man inte duger. Att sätta sin egna behov före andras är inte att vara självisk, utan det garanterar att vi får möjlighet att bry oss om andra och ta vara på deras önskemål. Men ofta saknas kommunikation kring förväntningar. Så ett råd är att tala med andra involverade så man kan enas kring vad som är viktigt inför en gemensam aktivitet eller sammankomst. Det kan vara smärtsamt med självinsikt men det är viktigt att vi stannar upp och vågar kika närmare på vad vi inte anser oss leva upp till. Fundera på vad som är viktigt och varför och vad har du inte ansvar för och försök då inte ta kontroll över det. Tar du dina behov på allvar så du har kraft att bry dig om andra.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Vi har all anledning att lära oss om flera livsviktiga ämnen för vårt välmående i övergångsåldern. I det här avsnittet talar vi om B-vitamin. Det är en grupp vitaminer, vilka man ursprungligen trodde var ett och samma ämne, men som visat sig vara åtta olika. Alla i gruppen är viktiga och kopplas till funktioner och processer i kroppen såsom celldelning, immunförsvar, kognitiv funktion, humör, stress och ämnesomsättning. Det handlar inte bara om kost och tillskott utan också hur näringsupptaget ser ut, därav vikten av en god mag- och tarmhälsa. Med åldern blir upptaget sämre och har vi dessutom en sköldkörtelrubbning, tar vissa mediciner eller står på någon diet kan det vara värdefullt att lyssna extra noga. I avsnittet reder Christina Sundequist ut flera frågeställningar tillsammans med pålästa allmänläkaren och funktionsmedicinaren Jannike Fernström. Jannike förklarar tydligt och delar med sig av värdefull kunskap och insikter.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se

     


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Kvinnor mitt i livet har ofta behov av att omstrukturera hur vi använder energi och ofta ändrar vi inställning och förhållningssätt till olika saker i våra liv. Det är vanligt att känna längtan efter nystart och kanske är det precis det som övergångsperioden handlar om. Men det kan kännas tungt och svårt att sätta ord på vad man saknar och längtar efter och när vi fastnat i gamla tankemönster gör vi val utifrån vana och rädsla. Det är lättare att nöja sig än att vara nöjd. Samtalsterapeuten Christina L Persson förespråkar samtal och engagemang i sig själv för att hitta vem man är och längtar efter. Mycket kommer ikapp i den här åldern och även om vi inte kan skylla allt på klimakteriet så krävs strategier för att komma vidare. Christina delar också en stark berättelse om en tragedi från sitt eget liv som tvingade henne se saker på ett nytt sätt för att komma vidare. Alla kan göra förändringar och att börja prata är ett sätt att starta.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Rubriken ”lite hull skyddar skelettet” känns befriande vid en första tanke. När man gräver djupare och förstår vad rubriken egentligen syftar på så inser man raskt att det är med betoning på lite hull. En stor observationsstudie, som genomförts i södra Sverige, tyder på att det är mindre risk för att bryta något ben i kroppen om man väger mer när man passerar klimakteriet än när man var 20. Men gränsen för när fördelar överväger nackdelar för den total hälsan visar sig bara handla om ganska få kilon. Benskörhet kallas ofta den tysta sjukdomen och att bryta ben för med sig höga risker som inkluderar ökad risk för att dö i förtid. Vårt skelett påverkas av en rad olika faktorer och det får vi lära oss mer om. I avsnittet talar Åsa Melin med Louise Moberg, forskare och läkare i gynekologi och obstetrik. Vi reder ut vad som egentligen är hälsosam vikt både i förhållande till allmän hälsa och skelettet.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se

     


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Ofta är det ganska lite som behövs för att minska oro och skapa trygghet i att det klimakterium vi går igenom är naturligt och de flesta symptom går att dämpa. Så tänk vad bra och effektivt om det fanns lättillgängliga klimakteriemottagningar på vårdcentralen som snabbt och effektivt kunde stötta med individanpassad rådgivning och vård. Eller någon som samordnade mellan olika professioner så kvinnor snabbare hamnar rätt. Nu har två eldsjälar slagit sina påsar ihop och visar att de på en dag kan lära ut det som behövs för att starta precis den här typen av vård. Nyckeln är att erbjuda en helhetsbedömning som inte bara isolerar vissa delar av måendet och uppmärksammar hur mångfacetterade klimakteriesymptom kan vara. Genom att fler i primärvården blir medvetna och uppmärksamma kan man även fånga upp kvinnor som inte själva vet att de befinner sig i klimakteriet. Resultatet blir välmående kvinnor och kostnadsbesparingar.

    Åsa Melin möter distriktsköterskan Lena Rindner och författaren och klimakterieprofilen Monika Björn som arbetar tillsammans och visar att det går att göra skillnad.

    Läs mer på www.klimakteriepodden.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.