Episodes

  • 00:44:45

    Jakten på de "gröna" metallerna

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa?

    En ny gruvboom kan vara på gång i Sverige, i jakten på så kallade omställningsmetaller som ska möjliggöra den nya gröna tekniken som bilbatterier och solceller.Även metaller och mineraler för elektronikvaror som mobiltelefoner och datorer är åtråvärda eftersom vissa av dem spås bli bristvara inom några år.Men boomen handlar framför allt om undersökningstillstånd inte en enda gruva har öppnats och satt igång under senare tid. Forskare, gruvföretag och fackföreningar anser att de långa handläggningstiderna för tillstånd riskerar gruvindustrins framtid.Samtidigt varnar miljörörelsen, lokalbefolkning och svenska myndigheter för att både natur och människor hotas om de nya gruvorna tillåts öppna. Hur kan denna konflikt lösas?Klotet besöker Brickagruvan i Hälsingland som är rik vanadin en metall som används inom stålindustrin, men också i tillverkningen av elbilsbatterierVanadin finns också med på EU:s lista för kritiska metaller som bedöms som extra värdefulla för vårt samhälle, men som sällan bryts inom EU:s gränser.I programmet medverkar Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, och Arne Müller, journalist och författare till flera böcker om gruvindustrin i Sverige.Programledare: Marie-Louise Kristola.

  • 00:40:53

    "Ska jag färga mina urtvättade svarta jeans?"

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik.

    "Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?"Det här är en av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt.Medverkade gjorde bland annat flera experter som brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor:Hanna Karlsson, SLU, om matens klimatpåverkan. Erik Kjellström, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter. Björn Sandén, Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar. Åsa Stenmarck, IVL, avfallsexpert. Även Johanna Nilsson, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och Kalle Nilvér, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • 00:44:44

    "Ska jag färga mina urtvättade svarta jeans?"

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik.

    "Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?"Det här är en av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt.Medverkade gjorde bland annat flera experter som brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor:Hanna Karlsson, SLU, om matens klimatpåverkan. Erik Kjellström, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter. Björn Sandén, Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar. Åsa Stenmarck, IVL, avfallsexpert. Även Johanna Nilsson, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och Kalle Nilvér, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.

  • 00:44:45

    Minskat skydd för arter i skog och kring strand

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Med den nya miljöpolitiken kan hotet mot känslig natur och skyddsvärda arter öka. Skogen och stränderna är områden som kan få sämre skydd under mandatperioden.

    Ett stopp för en kartläggning av de mest skyddsvärda arterna i skogen finns med bland de 73 punkterna i det nya budgetsamarbetet mellan Liberalerna, Centern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Det är Skogsstyrelsens så kallade nyckelbiotops-inventering som har stoppats. Miljöorganisationer är kritiska till stoppet eftersom de anser kartläggningen handlar om utökad kunskap om vilka områden som har högst skyddsvärde. Men en del skogsägare har fått problem med när dessa biologiskt värdefulla arter hittas på markerna eftersom virket då blir nästan omöjligt att sälja.I regeringssamarbetet ingår också nya utredningar som ska stärka skogsnäringen och ha fokus på goda villkor för företagande i skogssektorn.En annan punkt på listan över budgetsamarbetet är att strandskyddslagstiftningen ska göras om i grunden. Det ska bli lättare att bygga nära stränder på landsbygden, och det lokala inflytandet ska öka. Grunda vikar och stränder är ofta viktiga för ekosystemet, bland annat för att fiskar ska hitta mat och bli många och välvuxnaKlotet är ute i skogen med professor Lena Gustafsson som forskar om nyckelbiotoper vid Sveriges lantbruksuniversitet. I programmet medverkar också riksdagsledamöter från Miljöpartiet och Centerpartiet. Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:45

    Så blir den nya miljöpolitiken

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    En blåklint, en fyrklöver, en ros och en maskros. Hur bra matchar de här blommorna varandra i en bukett?

    Fyra månader efter riksdagsvalet kom en ny regering på plats, i och med att Liberalerna och Centern enades med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om ett budgetsamarbete på 73 punkter.Ett tjugotal miljö- och klimatpolitiska förslag finns med i överenskommelsen inom många olika sakområden, det så kallade januariavtalet. Några exempel är en grön skatteväxling, årtal för utfasning av fossila bränslen och investeringar i järnvägar.- Förslagen ligger i linje med vad vi på klimatpolitiska rådet allmänt uppfattar som både meningsfullt och nödvändigt, säger Sverker Sörlin professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan och ledamot i klimatpolitiska rådet, som intervjuas i veckans Klotet.Men i överenskommelsen finns också ett uppluckrat strandskydd och stopp för kartläggning av nyckelbiotoper i skogen. Och sociala rättviseaspekter lyser med sin frånvaro.Veckans Klotet skärskådar och diskuterar innehållet i den nya miljöpolitiken. Medverkar gör finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, MP, Björn-Ola Linnér, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet och Mikael Karlsson, forskare vid KTH, konsult och tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen. Centerpartiets energi- och klimatpolitisk talesperson Rickard Nordin intervjuas.Av överenskommelsen framgår det att bägge partier har fått ge vika i för dem viktiga frågor. Hur hållbart kommer samarbetet om klimatpolitiken att bli? Programledare är Marie-Louise Kristola.

  • 00:44:45

    Biodrivmedel på väg

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Trafikens klimatutsläpp ska minska med hjälp av nya slags drivmedel med råvara från skogs- och jordbruk. Men hittills importeras nästan alla biodrivmedel i Sverige. Nu kan en ändring vara på gång.

    Biodrivmedel är ett huvudspår för att ersätta bensin och diesel när Sveriges fordon ska bli fossiloberoende till år 2030.Men idag importerar vi uppåt 90 procent av de förnybara bränslen som används. Trots decennier av forskning och flera pilotprojekt finns det bara några få stora anläggningar som tillverkar biodrivmedel i Sverige. Klotets reporter Niklas Zachrisson besöker en av de få anläggningar som tillverkar biodrivmedel i kommersiell skala. Utvecklingen hittills har gått trögt.Men nu verkar en förändring vara på gång. Den så kallade reduktionsplikten, en lag som började gälla förra året, innebär att drivmedelsleverantörerna måste se till att utsläppen av koldioxid från bränslet successivt minskar fram till år 2030. Och de leverantörer som inte lyckas reducera utsläppen tillräckligt mycket måste betala en straffavgift, enligt lagen.Med de nya och mer långsiktiga kraven på renare bensin och diesel ökar nu intresset från företag och investerare för att satsa på nya produktionsanläggningar. Klotet tar reda på vad som krävs för att produktionen i Sverige ska ta fart.Gäster i veckans Klotet är Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Per-Arne Karlsson, ansvar för förnybar energi på drivmedelsbolaget St1.Programledare är Marie-Louise Kristola.

  • 00:44:27

    Här blir den ena fabrikens avfall den andras resurs

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Att ta vara på restprodukter lyfts allt oftare fram som centralt för att nå miljömålen. Men då måste hanteringen också vara smidig och resurseffektiv.

    I danska Kalundborg har fabrikerna i ett halvt sekel kopplat in sig på varandras avloppsrör och skorstenar och sett varandras avfall som resurser. Ett exempel är enzymtillverkaren Novozymes jästankar som innehåller både biomassa och fosfor som restprodukter när processen är klar. I nästa fabrik blir biomassan till biogas och fosforn görs om till gödningsmedel.Genom handfast infrastruktur och skrivna avtal försäkrar företagen sig om att den så kallade industriella symbiosen kan fortsätta även i framtiden. (Symbios betyder att samarbetet är mer gynnsamt för bägge parter än om de skulle verka var för sig.)Kommunen är en aktiv del i det hela och även inkopplad med sitt kraftverk och med vattenreningsverket, som är ett av Danmarks mest avancerade, och symbiosen här har nyligen belönats med flera priser.Hur bra är vi hemma i Sverige på att utnyttja avlopp, avfall och avgaser för ny produktion? Och vad står i vägen för mer industriell symbios?I programmet medverkar Michael Martin, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Maria Sunér Fleming, miljöansvarig vid Svenskt Näringsliv.Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:36

    Klotets årskrönika: Vargskogen, regnskogen och skogen där det brann

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    När Klotet sammanfattar året som gick, så hamnar vi i olika skogar. Och så spanar redaktionen framåt - vad händer i miljön 2019?

    I de tyska miljöaktivisternas skog, Hambacherskogen, hettade det till när polisen tvingade bort de drygt hundratal ockupanter som hade bosatt sig i trädkojor i protest mot fortsatt brytning av brunkol.Skogen var också i centrum under den torra sommaren i fjol, när skogsbränder rasade i Mellansverige. Klotet besökte då ett skogsområde i Västmanland som brann 2014, för att se hur naturen återhämtat sig.I de rovdjurstäta Dalaskogarna radiomärktes en varghanne, som en start på ett nytt projekt där vargforskarna ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.Och en befarad rovdrift av Brasiliens regnskog var ämnet för Klotets program om presidentvalet i Brasilien i november, då Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin besökte sojaodlare och urfolk i Mato Grosso.I programmet spanar också Klotets redaktion framåt - vad bär år 2019 med sig för miljön? Det handlar om den hittills största Arktisexpeditionen, gräsrötterna, miljöteknik och användbart avloppsslam.Programledare är Niklas Zachrisson och Susanna Baltscheffsky.

  • 00:44:24

    Den svenska solcellsboomen (R)

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg.

    Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin.Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller.Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll. Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent.En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg.Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi.Programledare är Niklas Zachrisson.Programmet är en repris från den 21 november 2018.

  • 00:44:28

    Jul, jul, natursmarta jul!

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Klotets gäster har med miljö- och klimatsmarta bidrag till julbordet. Dessutom knackar vi på hos några av årets miljöhjältar.

    I årets julprogram har Klotets gäster med sig tips på goda och naturvänliga rätter till julbordet. De avslöjar också vad de önskar sig i julklapp - önskningar som snudd på är omöjliga att gissa.Det är inte tre vise män som är inbjudna till studion, utan tre visa forskare: Elin Röös som är expert på mat och klimat, Mora Aronsson som kan det mesta om växternas ekologi och hydrologiprofessor Gia Destouni som har koll på hur klimatförändringarna påverkar det livsnödvändiga vattnet.I programmet uppmärksammas också några av de många människor runt om i Sverige som engagerar sig och arbetar för en bättre miljö. Klotets reporter Gustaf Klarin knackar på hos tre miljöhjältar som jobbar med allt från lokala miljön till det globala resandet. Vilka dessa miljöhjältar är avslöjas i programmet.Programledare är Niklas Zachrisson. Medverkande:MORA ARONSSON, forskare i biologisk mångfald vid Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet.GIA DESTOUNI, professor i hydrologi vid Stockholms universitet. ELIN RÖÖS, forskare i hållbar matproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

  • 00:44:29

    FN:s klimatmöte i kolets hjärta

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Bara några få dagar återstår av FN:s klimatmöte i Katowice. Det är ont om tid för delegaterna att hinna ta de viktigaste besluten. Hur går det? Klotet rapporterar direkt från konferensen.

    Världens länder är samlade i polska Katowice för att enas om hur alla ska bidra till att hejda den globala uppvärmningen. Det är en akut fråga, för utsläppstrenden går för närvarande åt fel håll:Förra året 2017 började utsläppen av växthusgaser öka igen efter tre år på en stabil nivå, enligt Internationella energirådet IEA. Framför allt är det länderna i Asien, främst Kina och Indien, som står för ökningen.Och 2017 nådde koldioxidhalterna i atmosfären toppnivåer, de högsta under människans historia.Klotets programledare Niklas Zachrisson och producent Susanna Baltscheffsky är på plats vid Cop24 (det vill säga den 24:e konferensen för länderna som skrivit på FN:s klimatkonvention) i Katowice och rapporterar om händelseutvecklingen där med hjälp av gäster och delegater.

  • 00:44:27

    Läckande vrak ett nytt hot mot havsmiljön

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Flera hundra fartygsvrak längs den svenska kusten läcker miljöfarliga kemikalier. Senapsgasen är ett nytt hot som sprids över bottnarna, visar en ny studie.

    17 000 fartygsvrak ligger utspridda längs den svenska kusten. Många av dem är harmlösa, och har blivit populära både för havsdjur, fiskare och sportdykare - konstgjorda rev, med en spännande historia.Men det finns undantag. Av vraken som vi känner till bedöms runt 300 vara miljöfarliga, och ett trettiotal innebär en akut miljöfara, enligt Sjöfartsverket. Det handlar i många fall om vrak som sänktes i slutet av andra världskriget så att fienden inte skulle kunna ta dem.Flera av fartygen hade stora mängder bunkerolja och kemiska stridsmedel ombord när de begravdes i havet. Allt sedan dess har de legat på havsbotten och långsamt rostat sönder, vilket ökar risken för att deras farliga last ska läcka ut i havsmiljön.Tidigare undersökningar har funnit spår av arsenik i nordhavsräkor och havskräftor, som bedöms komma från vrak som läckt kemiska stridsmedel. Nu visar preliminära resultat i en ny studie från Chalmers Tekniska högskola att senapsgas har spridit sig längs havsbotten i ett område med många vrak.Frågan är nu om det går att hantera dessa gamla synder och om det ens är möjligt att sanera. Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:29

    Hur ska vi leva för att klara klimatkrisen?

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Hur ser ett samhälle ut där våra utsläpp inte orsakar klimatförändringar? Ett forskningsprogram visar fyra hållbara framtidsscenarier.

    Familjen Lundin Dahl har skaffat en gård och delvis lämnat sina arbeten i Alingsås. Deras mål är att bli självförsörjande. Och de konstaterar att när de nu inte har lika mycket pengar att röra sig med så konsumerar de inte heller prylar eller flygresor.- Får man sämre ekonomi så kan man inte förstöra miljön så mycket, säger Ylva Lundin.Familjens val av livsstil stämmer delvis in som exempel på ett av fyra framtidsscenarier som är resultatet av ett forskningsprojekt vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet är att visa hur ett hållbart samhälle kan gestalta sig till år 2050. De fyra scenarierna utgår bland annat från att samhällena erbjuder ett bra liv för alla, och att konsumtionen får orsaka max 0,8 ton koldioxid per person och år.En annan grundprincip för framtidsscenarierna är att de inte bygger på ekonomisk tillväxt. Forskningsprogrammet heter "Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande."Klotet besöker också Cafée Llama Lloyd i Göteborg, där caféägaren Robin Olsson utvecklar delningsekonomi genom att inom en förening utveckla hur det blir möjligt att dela på så mycket som möjligt, så kallad kollaborativ ekonomi. Frukt från fruktträden som ägs av staden, mat från matsvinn och cyklar är några exempel.- Det är bra för miljön, men det är inte det viktigaste säger Jonathan Mattebo Persson. Det är att ha roligt. Det är roligt att dela.Klotet ställer frågan vad som krävs för att ekonomisk tillväxt ska vara hållbar. Och om en hållbar ekonomisk tillväxt är möjlig att uppnå. I programmet medverkar de två projektledarna för KTH-projektet: Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier och John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som studerar global ekonomi och klimat.Programledare är Niklas Zachrisson.Här hittar du slutrapporten för "Bortom BNP-tillväxt"

  • 00:44:28

    Den svenska solcellsboomen

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg.

    Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin.Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller.Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll. Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent.En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg.Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi.Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:32

    Mangrovens återkomst

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Räkodlingar, hotellbyggen och vägar har gått hårt åt tropikernas viktiga mangroveskogar. Men på Sri Lanka vänder utvecklingen och ny mangrove planteras.

    Mangroveskogen skyddar de tropiska kusterna mot stormar, fungerar som yngelkammare åt många korallrevsfiskar och är rik på fisk och skaldjur. Och för många människor längs kusterna är mangrove nödvändig för att fånga mat och plocka ved till bränsle.Vid tsunamikatastrofen 2004 visade det sig otäckt tydligt vilken skillnad en intakt mangrovevegetation kunde göra i form av skydd mot jättevågen.Men trycket på kusterna i tropiska områden är hårt. Hälften av mangroven har försvunnit på grund av storskaliga räkodlingar, bebyggelse, hotell och annan turism, vägar och liknande exploatering.Sri Lanka är det första landet i världen som har antagit en nationell räddningsplan för mangroven. Mangroveplanen kommer att få pris vid FN:s klimatmöte i Polen i december.Klotets reporter Björn Gunér har besökt planteringar tillsammans med Sunandha Kodikara som har doktorerat på mangroverestaurering. Han konstaterar att det behövs vetenskaplig expertis för att planteringarna ska ge resultat.I programmet medverkar Madelene Ostwalds, som forskar om skog- och markanvändning vid Chalmers, och Max Troell, systemekolog vid Beijerinstitutet och Stockholm resilience center.Programledare är Niklas Zachrisson.Popvideo om att rädda mangroven på Sri Lanka

  • 00:44:30

    Naturen som verktyg i kampen mot klimatförändringar

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Ju mer intensivt en skog brukas, desto mer koldioxid kan den suga ut ur luften. Är det en lösning för att hejda uppvärmningen?

    En skog som består av snabbväxande trädslag, gödslas och sköts för att ge så stor avkastning som möjligt, tar också upp mycket koldioxid ur luften.Idag fångar den svenska skogen upp ungefär 50 miljoner ton koldioxid om året. Det är lika mycket som Sveriges samlade utsläpp från transporter, industri, energi och jordbruk. Koldioxiden binds in i trädet när det växer. Om den brukade skogen till exempel används i byggnader i stället för stål och betong, så är den upptagna koldioxiden fastbunden under husets hela livslängd.Även jordbruket kan brukas med grödor och brukningsmetoder som gör att mer koldioxid fångas in under växtperioden.Klotet är ute i skogen och på ett jordbruk med forskare för att ta reda på vad forskningen vet om hur koldioxidupptaget kan bli så stort som möjligt. För att klara att hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 grader behövs det olika metoder för att suga ut koldioxid ur luften. Det räcker inte med att få ner utsläppen till nära noll, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:27

    Brasiliens nya president och miljön

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Brasiliens nye president har lovat att bedriva en expansiv politik i landet. Ökad skövling av regnskog och exploatering av naturen verkar vara att vänta. Hur ser hoten mot Brasiliens natur och miljö ut?

    Sveriges Radios Latinamerika-korrepsondent Lotten Collin besöker delstaten Mato Grosso där konflikten är särskilt tydlig mellan att bevara skogen eller att hugga ner den för att göra sojaodling i stället. En stark jordbrukslobby i delstaten stödjer Bolsonaro. Brasilien är världens största sojaexportör. Samtidigt finns här världens största sammanhållna regnskog - som står kvar mycket tack vare urfolksgrupperna. I många delstater, som Mato Grosso, är urfolksreservaten de enda som fortfarande har skog. Resten av träden har blivit sojaplantager eller boskapsmark. Brasiliens nye president Jair Bolsonaro har lovat att "inte ge urfolken en centimeter land till" och han anser att miljömyndigheterna "lägger krokben för jordbruksproducenterna". Han har också sagt att landets miljöministerium ska läggas under jordbruksdepartementet.Över hälften av Amazonas regnskog ligger i Brasilien, arealen är sju gånger större än Sveriges. Hittills har Brasiliens utsläpp av koldioxid kompenserats av den mängd kol som regnskogen binder. Men den förmågan har avtagit i takt med att stora skogsområden har avverkats. I Brasiliens regnskogar finns också en ofattbar biologisk mångfald - som vi till stora delar inte har kunskap om än.I Klotet medverkar professor Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård, och Mikael Román, docent i miljöutveckling vid Linköpings universitet och till nyligen verksam vid Sveriges ambassad i Brasilien. Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:27

    Det hållbara företaget – en utopi?

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Kan företagen ta täten i omställningen till ett förnybart samhälle? Och hur vet man om de vackert formulerade miljömålen faktiskt leder till minskade utsläpp?

    Frossa i senaste nytt och de trendigaste prylarna bland möbler och inredning. Med den texten lockar IKEA just nu kunder som är sugna på att köpa något nytt för säsongen till hemmet.Det finns 355 varuhus i 29 länder. Konceptet är masskonsumtion. Samtidigt lovar företaget i sin hållbarhetsstrategi att alla produkter till år 2030 ska tillverkas av enbart förnybara och återvunna material, och att till år 2020 producera mer energi än vad företaget konsumerar, bland annat genom egna vindkraftsanläggningar. Hur går det ihop?Preem är Sveriges största drivmedelsbolag, med egna raffinaderier och 570 tankställen. Men företaget säljer också grön bensin som till viss del har tillverkats av förnybara råvaror. Och trots att den största delen av de drivmedel som säljs är fossila, så deklarerar bolaget att omvandlingen mot ett hållbart samhälle är deras viktigaste fråga.Klotet besöker ett raffinaderi och ett möbelvaruhus och intervjuar respektive företags hållbarhetschef. Varför är klimat- och miljö strategiskt viktiga frågor för dem? Minskar företagens utsläpp och påverkan på naturen? I studion intervjuas Svenne Juncker, företagsekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, Nina Ekelund, företagsrådgivare och grundare till Hagainitiativet och Lisen Schultz hållbarhetsforskare, Stockholm Resilience center.Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:26

    Kan Östersjövatten rädda bondens grödor?

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till?

    Utanför Västervik är det dags för lantbrukaren Mattias Jonsson att skörda åkerbönorna. Och nyligen kunde han konstatera att årets skörd av höstvete blev normal, samtidigt som skördarna i resten av landet är mellan 30 och 40 procent mindre än normalt.Mattias Jonssons gård är med i ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om bräckt vatten från Östersjön går att använda till bevattning. Men inte enbart det. Vattnet hämtas från en övergödd vik som har mycket av både fosfor och kväve i bottenvattnet.I projektet undersöks också om det går att minska övergödningen i viken genom att ta upp det näringsrika bottenvattnet och vattna åkrarna med det. Mätningar under sommaren pekar på att syrehalten i bottenvattnet ökar vilket leder till att övergödningen minskar.Går det att vattna grödor med Östersjövatten och samtidigt minska övergödningen i närmaste vik? Projektet är i ett tidigt stadium, så det går ännu inte att säga något om resultatet. Men det verkar lovande tycker forskarna.Klotet är på plats när åkerbönorna ska skördas.Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:29

    En 1,5 grader varmare värld

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    En av de viktigaste klimatrapporterna har publicerats den här veckan. Den handlar om vad som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och att det går att klara målet.

    Hur stora blir klimatförändringarna om den globala medeltemperaturen inte ökar mer än 1,5 grader? Det är den springande frågan i rapporten som nu har sammanställts av FN:s klimatpanel IPCC.6 000 vetenskapliga artiklar är grunden till den 250-sidors rapport som publicerades i måndags morse, och som är politisk dynamit.Rapporten visar att koldioxidutsläppen från kol och olja måste minska snabbt om 1,5-gradersmålet ska nås med 45 procent fram till år 2030 och för att sedan bli netto noll till 2050, vilket innebär slutet för bensindrivna bilar och kolkraftverk.Utöver det måste även koldioxid sugas ur atmosfären och lagras i marken, med teknik som inte är särskilt beprövad. Mer skog är också en lösning, men det kan innebära mindre mark för matproduktion.En sådan radikal utsläppsminskning skulle också medföra stora förbättringar jämfört med en temperaturökning på två grader fortfarande kan 30 procent av världens korallrev räddas och hundra miljontals färre människor drabbas av vattenbrist, värmeböljor och andra svårhanterliga klimateffekter, Dessutom fortsätter en stor areal av tundran att förbli frusen.Klotet undersöker vad 1,5-gradersrapporten innebär, bland annat för Sverige. Medverkar gör Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd och expert på klimatpolicy samt Åsa Sjöström verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.Klotet besöker också forskningsstationen Hyltemossa i norra Skåne, som ingår i ett nätverk av master som byggs upp i Europa, för att mäta växthusgaserna direkt ur luften. Dessa behöver byggas ut i ett global nätverk för att veta om utsläppen faktiskt minskar, anser forskaren Alex Vermeulen.Programledare är Niklas Zachrisson.