Episodes

  • 00:44:27

    Läckande vrak ett nytt hot mot havsmiljön

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Flera hundra fartygsvrak längs den svenska kusten läcker miljöfarliga kemikalier. Senapsgasen är ett nytt hot som sprids över bottnarna, visar en ny studie.

    17 000 fartygsvrak ligger utspridda längs den svenska kusten. Många av dem är harmlösa, och har blivit populära både för havsdjur, fiskare och sportdykare - konstgjorda rev, med en spännande historia.Men det finns undantag. Av vraken som vi känner till bedöms runt 300 vara miljöfarliga, och ett trettiotal innebär en akut miljöfara, enligt Sjöfartsverket. Det handlar i många fall om vrak som sänktes i slutet av andra världskriget så att fienden inte skulle kunna ta dem.Flera av fartygen hade stora mängder bunkerolja och kemiska stridsmedel ombord när de begravdes i havet. Allt sedan dess har de legat på havsbotten och långsamt rostat sönder, vilket ökar risken för att deras farliga last ska läcka ut i havsmiljön.Tidigare undersökningar har funnit spår av arsenik i nordhavsräkor och havskräftor, som bedöms komma från vrak som läckt kemiska stridsmedel. Nu visar preliminära resultat i en ny studie från Chalmers Tekniska högskola att senapsgas har spridit sig längs havsbotten i ett område med många vrak.Frågan är nu om det går att hantera dessa gamla synder och om det ens är möjligt att sanera. Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:29

    Hur ska vi leva för att klara klimatkrisen?

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Hur ser ett samhälle ut där våra utsläpp inte orsakar klimatförändringar? Ett forskningsprogram visar fyra hållbara framtidsscenarier.

    Familjen Lundin Dahl har skaffat en gård och delvis lämnat sina arbeten i Alingsås. Deras mål är att bli självförsörjande. Och de konstaterar att när de nu inte har lika mycket pengar att röra sig med så konsumerar de inte heller prylar eller flygresor.- Får man sämre ekonomi så kan man inte förstöra miljön så mycket, säger Ylva Lundin.Familjens val av livsstil stämmer delvis in som exempel på ett av fyra framtidsscenarier som är resultatet av ett forskningsprojekt vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet är att visa hur ett hållbart samhälle kan gestalta sig till år 2050. De fyra scenarierna utgår bland annat från att samhällena erbjuder ett bra liv för alla, och att konsumtionen får orsaka max 0,8 ton koldioxid per person och år.En annan grundprincip för framtidsscenarierna är att de inte bygger på ekonomisk tillväxt. Forskningsprogrammet heter "Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande."Klotet besöker också Cafée Llama Lloyd i Göteborg, där caféägaren Robin Olsson utvecklar delningsekonomi genom att inom en förening utveckla hur det blir möjligt att dela på så mycket som möjligt, så kallad kollaborativ ekonomi. Frukt från fruktträden som ägs av staden, mat från matsvinn och cyklar är några exempel.- Det är bra för miljön, men det är inte det viktigaste säger Jonathan Mattebo Persson. Det är att ha roligt. Det är roligt att dela.Klotet ställer frågan vad som krävs för att ekonomisk tillväxt ska vara hållbar. Och om en hållbar ekonomisk tillväxt är möjlig att uppnå. I programmet medverkar de två projektledarna för KTH-projektet: Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier och John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som studerar global ekonomi och klimat.Programledare är Niklas Zachrisson.Här hittar du slutrapporten för "Bortom BNP-tillväxt"

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • 00:44:28

    Den svenska solcellsboomen

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg.

    Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin.Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller.Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll. Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent.En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg.Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi.Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:32

    Mangrovens återkomst

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Räkodlingar, hotellbyggen och vägar har gått hårt åt tropikernas viktiga mangroveskogar. Men på Sri Lanka vänder utvecklingen och ny mangrove planteras.

    Mangroveskogen skyddar de tropiska kusterna mot stormar, fungerar som yngelkammare åt många korallrevsfiskar och är rik på fisk och skaldjur. Och för många människor längs kusterna är mangrove nödvändig för att fånga mat och plocka ved till bränsle.Vid tsunamikatastrofen 2004 visade det sig otäckt tydligt vilken skillnad en intakt mangrovevegetation kunde göra i form av skydd mot jättevågen.Men trycket på kusterna i tropiska områden är hårt. Hälften av mangroven har försvunnit på grund av storskaliga räkodlingar, bebyggelse, hotell och annan turism, vägar och liknande exploatering.Sri Lanka är det första landet i världen som har antagit en nationell räddningsplan för mangroven. Mangroveplanen kommer att få pris vid FN:s klimatmöte i Polen i december.Klotets reporter Björn Gunér har besökt planteringar tillsammans med Sunandha Kodikara som har doktorerat på mangroverestaurering. Han konstaterar att det behövs vetenskaplig expertis för att planteringarna ska ge resultat.I programmet medverkar Madelene Ostwalds, som forskar om skog- och markanvändning vid Chalmers, och Max Troell, systemekolog vid Beijerinstitutet och Stockholm resilience center.Programledare är Niklas Zachrisson.Popvideo om att rädda mangroven på Sri Lanka

  • 00:44:30

    Naturen som verktyg i kampen mot klimatförändringar

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Ju mer intensivt en skog brukas, desto mer koldioxid kan den suga ut ur luften. Är det en lösning för att hejda uppvärmningen?

    En skog som består av snabbväxande trädslag, gödslas och sköts för att ge så stor avkastning som möjligt, tar också upp mycket koldioxid ur luften.Idag fångar den svenska skogen upp ungefär 50 miljoner ton koldioxid om året. Det är lika mycket som Sveriges samlade utsläpp från transporter, industri, energi och jordbruk. Koldioxiden binds in i trädet när det växer. Om den brukade skogen till exempel används i byggnader i stället för stål och betong, så är den upptagna koldioxiden fastbunden under husets hela livslängd.Även jordbruket kan brukas med grödor och brukningsmetoder som gör att mer koldioxid fångas in under växtperioden.Klotet är ute i skogen och på ett jordbruk med forskare för att ta reda på vad forskningen vet om hur koldioxidupptaget kan bli så stort som möjligt. För att klara att hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 grader behövs det olika metoder för att suga ut koldioxid ur luften. Det räcker inte med att få ner utsläppen till nära noll, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:27

    Brasiliens nya president och miljön

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Brasiliens nye president har lovat att bedriva en expansiv politik i landet. Ökad skövling av regnskog och exploatering av naturen verkar vara att vänta. Hur ser hoten mot Brasiliens natur och miljö ut?

    Sveriges Radios Latinamerika-korrepsondent Lotten Collin besöker delstaten Mato Grosso där konflikten är särskilt tydlig mellan att bevara skogen eller att hugga ner den för att göra sojaodling i stället. En stark jordbrukslobby i delstaten stödjer Bolsonaro. Brasilien är världens största sojaexportör. Samtidigt finns här världens största sammanhållna regnskog - som står kvar mycket tack vare urfolksgrupperna. I många delstater, som Mato Grosso, är urfolksreservaten de enda som fortfarande har skog. Resten av träden har blivit sojaplantager eller boskapsmark. Brasiliens nye president Jair Bolsonaro har lovat att "inte ge urfolken en centimeter land till" och han anser att miljömyndigheterna "lägger krokben för jordbruksproducenterna". Han har också sagt att landets miljöministerium ska läggas under jordbruksdepartementet.Över hälften av Amazonas regnskog ligger i Brasilien, arealen är sju gånger större än Sveriges. Hittills har Brasiliens utsläpp av koldioxid kompenserats av den mängd kol som regnskogen binder. Men den förmågan har avtagit i takt med att stora skogsområden har avverkats. I Brasiliens regnskogar finns också en ofattbar biologisk mångfald - som vi till stora delar inte har kunskap om än.I Klotet medverkar professor Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård, och Mikael Román, docent i miljöutveckling vid Linköpings universitet och till nyligen verksam vid Sveriges ambassad i Brasilien. Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:27

    Det hållbara företaget – en utopi?

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Kan företagen ta täten i omställningen till ett förnybart samhälle? Och hur vet man om de vackert formulerade miljömålen faktiskt leder till minskade utsläpp?

    Frossa i senaste nytt och de trendigaste prylarna bland möbler och inredning. Med den texten lockar IKEA just nu kunder som är sugna på att köpa något nytt för säsongen till hemmet.Det finns 355 varuhus i 29 länder. Konceptet är masskonsumtion. Samtidigt lovar företaget i sin hållbarhetsstrategi att alla produkter till år 2030 ska tillverkas av enbart förnybara och återvunna material, och att till år 2020 producera mer energi än vad företaget konsumerar, bland annat genom egna vindkraftsanläggningar. Hur går det ihop?Preem är Sveriges största drivmedelsbolag, med egna raffinaderier och 570 tankställen. Men företaget säljer också grön bensin som till viss del har tillverkats av förnybara råvaror. Och trots att den största delen av de drivmedel som säljs är fossila, så deklarerar bolaget att omvandlingen mot ett hållbart samhälle är deras viktigaste fråga.Klotet besöker ett raffinaderi och ett möbelvaruhus och intervjuar respektive företags hållbarhetschef. Varför är klimat- och miljö strategiskt viktiga frågor för dem? Minskar företagens utsläpp och påverkan på naturen? I studion intervjuas Svenne Juncker, företagsekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, Nina Ekelund, företagsrådgivare och grundare till Hagainitiativet och Lisen Schultz hållbarhetsforskare, Stockholm Resilience center.Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:26

    Kan Östersjövatten rädda bondens grödor?

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till?

    Utanför Västervik är det dags för lantbrukaren Mattias Jonsson att skörda åkerbönorna. Och nyligen kunde han konstatera att årets skörd av höstvete blev normal, samtidigt som skördarna i resten av landet är mellan 30 och 40 procent mindre än normalt.Mattias Jonssons gård är med i ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om bräckt vatten från Östersjön går att använda till bevattning. Men inte enbart det. Vattnet hämtas från en övergödd vik som har mycket av både fosfor och kväve i bottenvattnet.I projektet undersöks också om det går att minska övergödningen i viken genom att ta upp det näringsrika bottenvattnet och vattna åkrarna med det. Mätningar under sommaren pekar på att syrehalten i bottenvattnet ökar vilket leder till att övergödningen minskar.Går det att vattna grödor med Östersjövatten och samtidigt minska övergödningen i närmaste vik? Projektet är i ett tidigt stadium, så det går ännu inte att säga något om resultatet. Men det verkar lovande tycker forskarna.Klotet är på plats när åkerbönorna ska skördas.Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:29

    En 1,5 grader varmare värld

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    En av de viktigaste klimatrapporterna har publicerats den här veckan. Den handlar om vad som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och att det går att klara målet.

    Hur stora blir klimatförändringarna om den globala medeltemperaturen inte ökar mer än 1,5 grader? Det är den springande frågan i rapporten som nu har sammanställts av FN:s klimatpanel IPCC.6 000 vetenskapliga artiklar är grunden till den 250-sidors rapport som publicerades i måndags morse, och som är politisk dynamit.Rapporten visar att koldioxidutsläppen från kol och olja måste minska snabbt om 1,5-gradersmålet ska nås med 45 procent fram till år 2030 och för att sedan bli netto noll till 2050, vilket innebär slutet för bensindrivna bilar och kolkraftverk.Utöver det måste även koldioxid sugas ur atmosfären och lagras i marken, med teknik som inte är särskilt beprövad. Mer skog är också en lösning, men det kan innebära mindre mark för matproduktion.En sådan radikal utsläppsminskning skulle också medföra stora förbättringar jämfört med en temperaturökning på två grader fortfarande kan 30 procent av världens korallrev räddas och hundra miljontals färre människor drabbas av vattenbrist, värmeböljor och andra svårhanterliga klimateffekter, Dessutom fortsätter en stor areal av tundran att förbli frusen.Klotet undersöker vad 1,5-gradersrapporten innebär, bland annat för Sverige. Medverkar gör Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd och expert på klimatpolicy samt Åsa Sjöström verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.Klotet besöker också forskningsstationen Hyltemossa i norra Skåne, som ingår i ett nätverk av master som byggs upp i Europa, för att mäta växthusgaserna direkt ur luften. Dessa behöver byggas ut i ett global nätverk för att veta om utsläppen faktiskt minskar, anser forskaren Alex Vermeulen.Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:30

    Hårdare miljökrav på sjöfarten

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    För världens fartyg börjar krav på minskade svavelutsläpp att gälla först år 2020. Och de samlade koldioxidutsläppen är lika stora som Tysklands. Ändå anses sjötransporter vara klimatsmarta. Hur går det ihop?

    För sjöfartsbranschen är den globala övergången till ett renare bränsle en stor omställning. Precis som flyget betalar sjöfarten inga skatter på sitt bränsle. I skandinaviska kustvatten och i delar av Nordsjön, samt Nordamerika, gäller redan nu hårdare krav på minskade svavelutsläpp, men snart kommer de att omfatta hela världens sjöfart.Nästan alla fartyg drivs idag med bunkerolja, som är en restprodukt från oljeindustrin. Men när de nya reglerna träder i kraft den 1 januari år 2020 så är det slut med det. Då sänks gränsen för svavelutsläpp från dagens 3,5 procent till 0,5 procent.Enligt en studie kommer det under en femårsperiod att rädda 570 000 personer från att dö i förtid på grund av luftföroreningar. Svavel försurar dessutom hav och sjöar.De nya kraven sätter press på branschen att ta fram nya lösningar. Klotet har varit på den stora fartygsmässan SMM i Hamburg, där suget efter innovationer och ny teknik är större än någonsin.Klotet besöker också bygget av Norviks hamn, som ska erästta Frihamnen och hantera omlastning av 500 000 containrar per år när den är färdig. Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:33

    Striden om det tyska kolet blossar upp

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    I sex år har miljöaktivister bott i trädkojor för att rädda en uråldrig skog där ett stort brunkolsbrott ska utökas. Nu drabbar demonstranter och polis samman. Slaget om det tyska kolet är inte över.

    Tysklands energiomställning - Energiewende - är omtalad världen över. Kärnkraften håller på att avvecklas, utbyggnaden av sol och vind har gått extremt snabbt tack vare långsiktiga subventioner. Och koldioxidutsläppen ska minska.Men trots Energiwende är Tyskland det land i världen som använder mest brunkol, det smutsigaste bränsle som finns. Och nu ser landet ut att missa sina utsläppsmål för både år 2020 och 2030. En kolkommission ska bestämma ett slutdatum för koleldning och hur slutdatumen ska nås. Men energi- och miljöekonomen professor Claudia Kemfert pekar på att skogsskövlingen är onödig eftersom kolet ändå inte kommer att kunna användas om Tyskland ska bidra till Parisavtalets mål om max två graders global uppvärmningen. Eftersom Tyskland idag har ett stort elöverskott så kan de äldsta och smutsigaste kolkraftverken stänga ner utan att riskera elförsörjningen, anser hon. Klotet är på plats i Hambacherskogen när polisen börjar riva trädkojorna så att energibolaget RWE ska kunna påbörja brytningen av brunkol. Och så försöker vi få svar på frågan om Tyskland kommer att lyckas med sin energiomställning.Programledare: Niklas Zachrisson

  • 00:44:31

    Vad kan jag göra åt klimatet?

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Ät mindre nötkött. Köp en miljöbil. Börja cykla. Sluta flyga. Konsumera mindre. Klotet tar reda på vad som är rätt och fel för att minska våra klimatutsläpp. Och hur stort vårt ansvar egentligen är.

    Allt fler blir medvetna om hur vår livsstil orsakar utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Men hur mycket påverkar just de utsläpp som JAG orsakar, jämfört med till exempel kolkraftverken i Kina eller USA? Spelar min andel någon roll?Allt som oftast är det krångligare och dyrare att välja koldioxidsnåla alternativ för mat och resor. Och den som har hittat bra alternativ privat kanske i stället blir en koldioxid-bov på jobbet om inte arbetsplatsen försöker dra ner på utsläppen.Är det klimatsmarta livet en utopi som ständigt krockar med verkligheten? Klotet har besökt familjen Larsson Berg i Katrineholm som har försökt leva mer klimatvänligt under ett år. Och även en arbetsplats som har en medveten strategi för att medarbetarnas utsläpp ska minimeras.Miljöpsykolog och docent Maria Ojala, vid Örebro universitet, medverkar också i programmet, och Göran Finnveden, professor i strategisk miljöanalys vid Kungliga Tekniska Högskolan.Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:28

    Hur mår fiskarna i Östersjön?

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.

    Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen?En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten?Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program.Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm,I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst?Programledare: Niklas Zachrisson.

  • 00:44:29

    När vattnet tar slut

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Australien är drabbat av svår torka och missväxt. Samtidigt är kontinenten redan anpassad till ett torrt klimat med hårda regler för vattenanvändningen. Vad kan Sverige lära av Australien?

    Vattnet är en nyckelspelare i dramat med klimatförändringarna.Bilden av klimatförändringar visar ofta slagregn, översvämningar och hårda stormar som drar in över oförberedda storstäder. Men för oss i Sverige har sommarens långvariga torka och värme visat en annan sida av vad den globala uppvärmningen kan leda till.Behovet av nya metoder för att till exempel bevattna spannmål och även på andra sätt hålla kvar vatten i jordbrukslandskapet har blivit tydligt. I programmet besöker Klotet gården Ekeby Smide på Gotland, där Sveriges lantbruksuniversitet bedriver försök med att bevattna spannmål.Och det är inte bara lantbruket som behöver klimatanpassa tillgången till vattnet, utan samhället i stort. Ett sätt att gå tillväga är att ta hjälp av naturens förmåga att lagra och rena vatten, ett ganska nytt forskningsområde.I veckans Klotet intervjuas bland annat Donald Blackmore, hjärnan bakom Australiens vattenförvaltning och ordförande för International Water Management Institute, och Stefan Uhlenbrook, chef för FNs World Water Assessment Programme.Experter i studion är Jens Berggren vid Swedish International Water Institute och Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU. Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:35

    Här är partiernas viktigaste klimatförslag

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Klotet gör en snabbguide för dig som tycker att klimatfrågan är viktig inför valet. Samtliga åtta riksdagspartier intervjuas om partiets viktigaste politiska åtgärd för klimatet.

    Genom att de bara får välja ett enda förslag visar det varje partis viktigaste prioritering. Vi möter partiernass klimatpolitiska talespersoner på en plats som hen själv har valt och som illustrerar partiets klimatpolitik.Varje förslag diskuteras av två klimatforskare, Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet och Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.Experterna kommer också att ge klimatpoäng från 1 till 5, efter hur stor effekt förslaget har på klimatet.De miljöpolitiska talespersonerna som intervjuas i programmet är:Maria Malmer Stenergard - Moderaterna. Lars Tysklind - Liberalerna, Rickard Nordin -Centerpartiet, Lars Thunberg - Kristdemokraterna, Isabella Lövin - Miljöpartiet, Åsa Westlund - Socialdemokraterna, Jens Holm Vänsterpartiet, Martin Kinnunen - Sverigedemokraterna. Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:30

    Hetta, bränder och klimatångest

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Varma, sköna dagar, men också dramatiska skogsbränder och förtorkade åkrar. Känslan av välbehag blandas för många med obehag. Är det klimatförändringarna som ligger bakom årets extremväder?

    I mer än tio års tid har forskare arbetet med att utveckla statistiska metoder för att kunna tala om ifall en viss väderhändelse beror på naturliga klimatvariationer eller på den av människan orsakade klimatförändringen.Detta nya forskningsområde kallas för "Extreme event attribution studies", alltså attribution eller tillskrivning av en extrem händelse.Med hjälp av avancerade beräkningar kan klimatforskarna mer träffsäkert direkt koppla ihop enskilda extrema väderhändelser med det av människan förändrade klimatet.Veckans Klotet berättar om den forskningen, och om hur det går med klimatanpassningen i Sverige. Hur förbereder vi oss för mer extrema väder?Vi åker till ett av områdena i Västmanland där skogen brann år 2014, Öjesjöbrännans ekopark, som idag är ett naturskyddat område. Vi är där tillsammans med tre experter svarar på våra och lyssnarnas frågor om skogsbränder, extremväder och klimatförändringar.Det är Erik Kjellström, klimatforskare och chef på Rossby Center som är SMHI:s klimatmodelleringsenhet, Stefan Silfverblad, tidigare naturvårdschef vid skogsbolaget Sveaskog och som nu arbetar för Världsnaturfonden och Kirsti Jylhä, forskare i klimatpsykologi vid Institutet för framtidsstudier som svarar på hur vi kan hantera och förstå vidden av klimathotet.Och hur långt har vi kommit när det gäller att anpassa det svenska samhället till mer extremväder och ett nytt klimat? Vi frågar Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, vid en havsvik i Stockholm.Programledare är Niklas Zachrisson.

  • 00:44:41

    Övertro på att fånga in koldioxid, enligt experter (R)

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.

    Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska.I en ny rapport från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs.Det innebär inte att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol.Men hur går det med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle. Klotet undersöker också hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs.Programledare: Marie-Louise KristolaProgrammet är en repris från 21 februari

  • 00:44:26

    Alla vill ha biobränslen - men vad tål skogen? (R)

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till.

    Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot - samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem.Det finns också en fara för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning.Klotet besöker ett hygge tillsammans med Johnny de Jong, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved. Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden.Vid Kastets sågverk i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver Charlotta Thedéen, hållbarhetsdirektör vid Setra. I studion diskuterar Jan Terstad vid Naturskyddsföreningen och Olof Johansson, skogspolitisk chef vid Sveaskog, hur mycket uttag för biobränsle skogen tål.Programledare: Marie-Louise Kristola.Programmet är en repris från den 25 april.

  • 00:44:35

    Rally i bilhallen – men vem tänker på klimatet? (R)

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden?

    En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar.Och i Sverige ska koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige.Även andelen miljöbilar ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket.Klotet frågar Svante Axelsson, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Jessica Alenius, vice vd för Bil Sweden, samt Frances Sprei som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola.Programledare är Marie-Louise Kristola.Programmet är en repris från den 14 mars.

  • 00:44:30

    Forskare: Vetenskapen hinner inte med i Arktis. (R)

    Klotet i Vetenskapsradion starstarstarstarstar
    add

    Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva.

    På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen.Och medan gräset gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard.Även havsisen i Arktis ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år. Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel. Nu är isen tunnare och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack.Nyligen kom forskningsrapporter som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor Veijo Pohjola, Uppsala universitet, samt Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet.Reprisen innehåller också en ny intervju med samhällsdebattören, författaren, tidigare politikern mm Anders Wijkman. Han är medförfattare till boken Come on! Capitalism, Short termism, Population and the Destruction of the Planet, om behovet av en ny ekonomisk modell som är hållbar för såväl miljö som människor.Programledare är Marie-Louise Kristola.Programmet är en repris från den 18 april.